Sök

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kultur och fritid för barn och unga från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om barns och ungas rätt till kultur och ungas levnadsvillkor.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

28, 96 minuter

Justering

2024-03-19

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om public service och film från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om förutsättningar och framtida villkor för filmpolitiken och public service.

Riksdagen hänvisar till pågående utredningar både vad gäller public service och film.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 61 minuter

Justering

2024-03-07

Bordläggning

2024-03-12

Debatt

2024-03-14

Beslut

2024-03-20

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om kulturarv från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om museer, fornminnen och krisberedskap.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

7, 56 minuter

Justering

2024-02-15

Bordläggning

2024-03-12

Debatt

2024-03-14

Beslut

2024-03-20

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om folkbildning från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om att värna folkbildningen, bidragsmodellen för studieförbund och om att främja folkbildning i hela landet.

Riksdagen hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

23, 83 minuter

Justering

2024-02-15

Bordläggning

2024-03-06

Debatt

2024-03-07

Beslut

2024-03-14

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om forskning från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om forskningens frihet, fördelning av forskningsmedel och rymdverksamhet.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

7

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

32, 100 minuter

Justering

2024-02-13

Bordläggning

2024-03-05

Debatt

2024-03-06

Beslut

2024-03-06

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förskolan från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om deltagande i förskola och annan pedagogisk verksamhet.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

11, 62 minuter

Justering

2024-02-06

Bordläggning

2024-02-27

Debatt

2024-02-28

Beslut

2024-02-28

Riksdagen sa nej till 57 förslag i motioner om gymnasieskolan från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om utbildning i gymnasieskolan samt om studie- och yrkesvägledning och drogtester i skolväsendet.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningar.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

10

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

19, 77 minuter

Justering

2024-02-06

Bordläggning

2024-02-27

Debatt

2024-02-28

Beslut

2024-02-28

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om studiestöd. Motionerna handlar om bland annat villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning, vidareutbildning och avskrivning av studielån. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 58 minuter

Justering

2024-01-23

Bordläggning

2024-03-05

Debatt

2024-03-06

Beslut

2024-03-06

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället.

Riksrevisionen har granskat om statens bidragsgivning till civilsamhället har varit effektiv. Den övergripande slutsatsen är att de granskade myndigheternas bidragsgivning inte är tillräckligt effektiv och att en utökad kontroll är nödvändig för att upprätthålla och i viss mån återuppbygga förtroendet för de statliga bidragssystemen. Riksrevisionen lämnar i rapporten ett antal rekommendationer till regeringen. Bland annat att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att utveckla och stärka sin kontroll, exempelvis genom att öka antalet riskbaserade verksamhetsbesök. Ett annat förslag är att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven, exempelvis genom att tillhandahålla grundläggande utbildning om vilka krav som ställs på bidragsmottagande organisationer.

Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 57 minuter

Justering

2024-01-18

Bordläggning

2024-03-06

Debatt

2024-03-07

Beslut

2024-03-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel.

De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg.

Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 102 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-18

Debatt

2023-12-19

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 95 miljarder kronor ur statens budget. Pengarna går bland annat till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor samt forskning. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.

Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

74, 244 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-14

Debatt

2023-12-15

Beslut

2023-12-19

Totalt cirka 30,5 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 20,2 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 2,8 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, samt ja till förslaget om ett nytt mål för utgiftsområdet.

Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

31, 93 minuter

Justering

2023-12-05

Bordläggning

2023-12-13

Debatt

2023-12-14

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid för att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 33 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-18

Debatt

2023-12-19

Beslut

2023-12-20

Totalt cirka 16,6 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa därmed nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner.

Mest pengar, drygt 2,4 miljarder kronor, går till statsbidrag till folkhögskolor. Drygt 2,1 miljarder kronor går till stöd till idrotten.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bland annat ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst och om ändrad inriktning för taltidningsverksamheten.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

86, 253 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga giltighetstiden för en tillfällig lag som reglerar vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa. Registren som berörs innehåller personuppgifter och fungerar som underlag för viktig forskning gällande till exempel cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

Syftet med att förlänga giltighetstiden är att bibehålla förutsättningarna för att kunna fortsätta utföra forskningen i väntan på förslag om en långsiktig reglering av forskningsdatabaser och en ny lagstiftning kan ersätta den tillfälliga lagen.

Lagändringen ska gälla till och med den 31 december 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-07

Bordläggning

2023-11-14

Debatt

2023-11-15

Beslut

2023-11-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elever i gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning utan krav på att eleven har förkunskaper i språket.

De nya reglerna ska gälla både gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan och innebär att gymnasieelever nu får samma möjlighet till modersmålsundervisning som elever i grundskolan.

Beslutet innehåller även en ändring av benämningen på det dokument som en elev ska få efter att ha genomfört en utbildning i den anpassade gymnasieskolan. Dokumentet ska benämnas gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola.

De nya reglerna om modersmålsundervisning börjar gälla gymnasieutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Den nya benämningen av gymnasiebevis i anpassad gymnasieskola börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2023-11-07

Bordläggning

2023-11-14

Debatt

2023-11-15

Beslut

2023-11-15

Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag om forskning i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med anledning av att arbete pågår eller att åtgärder redan vidtagits.

Förslagen handlar exempelvis om fördelning av forskningsmedel, forskningens frihet och vetenskaplig kvalitet.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

10

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-07

Debatt

2023-06-08

Beslut

2023-06-14

Riksdagen har tagit del av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredo-visning för 2022 och Riksrevisionens revisionsberättelse över årsredo-visningen.

Enligt Riksrevisionen har stiftelsen upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen och man anser att årsredovisningen tillsammans med förvaltnings-berättelsen och övrig information i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av verksamheten.

Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning för räkenskapsåret 2022. Enligt Riksrevisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-07

Debatt

2023-06-08

Beslut

2023-06-14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport Skolverkets statistikuppdrag – information, uppföljning och utvärdering. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning av Skolverkets uppdrag att tillhandahålla statistik på skolområdet och konstaterar att regeringen instämmer i huvudsak med de iakttagelser och analyser som gjorts. I enlighet med Riksrevisionens rekommendationer kommer regeringen bland annat mer aktivt följa upp att Skolverket uppfyller sitt ansvar som statistikansvarig myndighet.

Därmed lade riksdagen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-07

Debatt

2023-06-08

Beslut

2023-06-14

Regeringen har i en skrivelse behandlat Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning. Riksrevisionens granskning visar att det fortfarande finns stora skillnader mellan betyg och resultat på nationella prov och att statens insatser för en mer likvärdig betygssättning inte har gett önskat resultat.

Riksrevisionen rekommenderar dels att regeringen ska utreda hur betygssättningen kan bli mer likvärdig, dels att Skolinspektionen ska förbättra uppföljningen av bedömning och betygssättning inom kvalitetsgranskningen.

I skrivelsen instämmer regeringen i Riksrevisionens rekommendation och meddelar att de ska tillsätta en utredning på området. Regeringen anser också att det är viktigt att Skolinspektionen återkommande ser över om uppföljningen av genomförda inspektioner kan förbättras och effektiviseras.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

48, 123 minuter

Justering

2023-05-30

Bordläggning

2023-06-07

Debatt

2023-06-08

Beslut

2023-06-14