Sök

Avdelning
Hoppa till filter

20 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2016/17, Civilutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Tidsbegränsande bygglov för bostäder

    Betänkande 2016/17:CU21

    För att möta bostadsbristen i Sverige ska det bli enklare att ge tidsbegränsat bygglov för bostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behovet av nya bostäder är stort i många kommuner. I dag krävs det att behovet är tillfälligt för att ett tidsbegränsat bygglov ska ges. Med de nya reglerna bedöms i stället om platsen kan återställas efteråt. Ändringarna ger också kommunerna möjlighet att använda sin mark mer effektivt. Det tidsbegränsade bygglovet får ges för sammanlagt högst 15 år.

    Avsikten med förslaget är att tillfälliga bostäder ska kunna byggas när behovet är mycket stort. Utgångspunkten är dock fortfarande att bostadsbristen på sikt ska lösas genom permanent byggande. Den nya bestämmelsen ska gälla från den 1 maj 2017 till och med den 1 maj 2023.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 55 minuter
    Justering
    2017-03-30
    Bordläggning
    2017-04-04
    Debatt
    2017-04-05
    Beslut
    2017-04-05
  • Dokument & lagar

    Framtidsfullmakter - en ny form av ställföreträdarskap för vuxna

    Betänkande 2016/17:CU11

    Privatpersoner ska på förhand kunna utse en person som kan ta hand om deras personliga och ekonomiska angelägenheter om de senare i livet inte kan det. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om framtidsfullmakter.

    Framtidsfullmakter är ett alternativ till gode män och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Syftet med den nya lagen är att öka personers självbestämmande genom att se till att privatpersoner kan behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse för dem. Framtidsfullmakten ska börja gälla när den enskilde på grund av till exempel sjukdom eller psykisk störning inte längre har förmågan att fatta beslut.

    Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet var en uppmaning om elektroniska framtidsfullmakter. Riksdagen anser att regeringen borde ta initiativ till att se över om framtidsfullmakter kan hanteras elektroniskt.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 49 minuter
    Justering
    2017-04-06
    Bordläggning
    2017-04-18
    Debatt
    2017-04-19
    Beslut
    2017-04-19
  • Dokument & lagar

    Skärpt ansvar för fartygsvrak

    Betänkande 2016/17:CU18

    Fartygsägare ska bli skyldiga att ta bort eller på annat sätt ingripa då fartygsvrak innebär en fara för sjösäkerheten eller miljön. Dessutom får Sjöfartsverket större befogenhet att bl.a. ta bort vrak om ägaren inte gör det. I dessa fall får fartygsägaren betala. Anledningen till de nya bestämmelserna är att Sverige går med i Nairobikonventionen om avlägsnande av vrak, den så kallade vrakkonventionen. Konventionen reglerar ansvaret för fartygsvrak efter olyckor till sjöss. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 14 minuter
    Justering
    2017-06-01
    Bordläggning
    2017-06-02
    Debatt
    2017-06-07
    Beslut
    2017-06-07
  • Dokument & lagar

    Fler steg för en effektivare plan- och bygglag

    Betänkande 2016/17:CU20

    Kommuner som planerar att bygga nya bostäder ska kunna sköta planeringsarbetet mer effektivt. Bland annat ska kommunerna tidigt i planeringen kunna få besked från länsstyrelsen om vad staten anser om det planerade byggandet. På så vis minskar risken för att kommunerna lägger tid på planering i onödan. Beslut som rör detaljplaner ska kunna delegeras från kommunfullmäktige till kommunstyrelse eller byggnadsnämnden. Då blir handläggningstiden kortare och kostnaden kan bli mindre. Fler åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. För privatpersoner handlar det till exempel om att bygga en balkong eller burspråk i en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    41, 120 minuter
    Justering
    2017-05-09
    Bordläggning
    2017-05-16
    Debatt
    2017-05-17
    Beslut
    2017-05-17
  • Dokument & lagar

    Avlägsnande - en ny form av särskild handräckning

    Betänkande 2016/17:CU13

    Det ska bli enklare för markägare att få tillbaka sin mark när personer har bosatt sig där utan tillstånd. Riksdagens beslut innebär att det införs en ny form av särskild handräckning, avlägsnande. Avlägsnande ska användas vid otillåten bosättning på mark, i en byggnad eller liknande när ägaren vill att personen eller personerna i fråga flyttar. Syftet är att det ska bli enklare för bland annat markägare att få tillbaka sin mark, samtidigt som de som uppehåller sig otillåtet på en plats ska få en rättssäker process. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017. Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om detta men med två ändringar. Tidsfristen för ett avlägsnande ska vara fem dagar och inte en vecka från det att den som bosatt sig utan tillstånd blev underrättad om verkställigheten, det vill säga att ett avlägsnande ska genomföras. Kronofogdemyndighetens handläggningstid i fråga om verkställighet ska vara tre veckor i stället för fyra från det att handlingarna kom in.

    Riksdagen gjorde också fyra tillkännagivanden till regeringen:

    • Regeringen bör senast årsskiftet 2017/2018 ta nödvändiga initiativ till en uppföljning av de nya reglerna.
    • Regeringen bör ta initiativ till att reglerna görs tydligare kring polisens befogenheter att hantera kvarlämnad egendom i samband med ett ingripande mot en otillåten bosättning enligt polislagen.
    • Alla som har identifierats som otillåtna bosättare vid Kronofogdemyndighetens utslag ska ha samma ansvar för kostnader. Regeringen bör återkomma med ett lagförslag om detta.
    • Regeringen bör ta initiativ till att sökandens kostnader för verkställighet, genomförandet av ett avlägsnande, begränsas.
    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 65 minuter
    Justering
    2017-05-09
    Bordläggning
    2017-05-16
    Debatt
    2017-05-17
    Beslut
    2017-05-17
  • Dokument & lagar

    Bokföringsbrott i filialer

    Betänkande 2016/17:CU17

    Det ska bli tydligare att utländska företag med filialer i Sverige är bokföringsskyldiga för sin svenska verksamhet enligt bokföringslagen. Det innebär också att de omfattas av ett straffansvar och kan dömas för bokföringsbrott om de inte uppfyller sin bokföringsskyldighet.

    Avsikten med förslaget är att förutsättningarna för att driva verksamhet i Sverige ska vara lika oavsett om företaget är svenskt eller om det är en filial till ett utländskt bolag. Det gäller även fysiska personer som är bosatta utomlands men driver verksamhet i Sverige.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2017-05-09
    Bordläggning
    2017-05-12
    Debatt
    2017-05-16
    Beslut
    2017-05-17
  • Dokument & lagar

    Kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning

    Betänkande 2016/17:CU16

    I maj 2015 beslutade EU om nya tvingande regler kring skuldsättning, vilka i huvudsak ska börja gälla i medlemsländerna den 26 juni 2017.

    Insolvens innebär att en person eller ett företag inte kan betala sina skulder, och de nya reglerna syftar till att skapa mer av en andra-chans-kultur för skuldsatta företag och privatpersoner. Förändringarna innebär bland annat att svenska beslut om skuldsanering kommer att gälla även i andra länder inom EU.

    Regeringen har gett förslag till en ny lag med kompletterande bestämmelser för att syftet med EU-reglerna ska uppfyllas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 26 juni 2017.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2017-04-27
    Bordläggning
    2017-05-10
    Debatt
    2017-05-11
    Beslut
    2017-05-11
  • Dokument & lagar

    Nya regler för europeiska småmål

    Betänkande 2016/17:CU19

    Inom EU finns ett särskilt tillvägagångssätt för tvistemål som gäller ett mindre värde, det europeiska småmålsförfarandet. Syftet med det här förfarandet är att förenkla och skynda på mindre tvister som är gränsöverskridande. EU-reglerna om detta har nu gjorts om för att förfarandet ska bli snabbare och enklare att använda för konsumenter och företag. Bland annat har värdegränsen för målen höjts från 2 000 euro till 5 000 euro. Regeringen har föreslagit nya regler för att anpassa svensk lag till de här ändringarna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna börjar gälla den 14 juli 2017.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2017-04-27
    Bordläggning
    2017-05-10
    Debatt
    2017-05-11
    Beslut
    2017-05-11
  • Dokument & lagar

    Planering och byggande

    Betänkande 2016/17:CU15

    För att minska den akuta bostadsbristen på vissa studieorter bör det bli enklare att bygga studentbostäder. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda möjligheten till lättnader i byggreglerna för studentbostäder. Till exempel kan lättnaderna handla om att begränsa kraven på tillgänglighet.

    Enligt riksdagen är det också en viktig uppgift för regeringen att fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och byggreglerna för att underlätta för ökat bostadsbyggande. Till exempel skulle snabbare handläggning av plan- och bygglovsärenden innebära att tiden från projektstart till byggstart kan kortas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även om detta.

    Behandlade dokument
    80
    Förslagspunkter
    33
    Reservationer
    30 
    Justering
    2017-04-20
    Bordläggning
    2017-04-25
    Debatt
    2017-04-26
    Beslut
    2017-04-26
  • Dokument & lagar

    Bostadspolitik

    Betänkande 2016/17:CU14

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 och 2016 om bostadspolitik. Motionsförslagen handlar om åtgärder på bostadsmarknaden, kommunal bostadsförmedling, kommunala allmännyttiga bostadsbolag, så kallade byggemenskaper, bostäder för unga och studenter, boenden för våldsutsatta, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet i vissa bostadsområden, möjligheten att äga sin bostad, kreditgarantier på landsbygden samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.

    Behandlade dokument
    52
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    13 
    Justering
    2017-04-20
    Bordläggning
    2017-04-25
    Debatt
    2017-04-26
    Beslut
    2017-04-26
  • Dokument & lagar

    Konsumenträtt

    Betänkande 2016/17:CU12

    Trots att flera lagändringar har gjorts för att komma till rätta med oseriös utlåning av snabblån finns det problem i branschen och många hamnar i en skuldfälla. Riksdagen uppmanar därför i ett tillkännagivande regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning på snabblånemarknaden. Åtgärderna bör framför allt riktas mot brister vid kreditprövningen och marknadsföringen av krediter.

    Riksdagen anser också att regeringen bör se över reglerna vid köp av levande djur. Detta eftersom konsumentköplagens regler om fel på en vara inte är anpassade för köp av levande djur. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att verka både nationellt och inom EU för att se över om reglerna vid köp av djur är ändamålsenligt utformade.

    Riksdagen sa nej till övriga motioner om konsumenträtt. Dessa handlar bland annat om reklam riktad till barn, bluffakturor, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, telefonförsäljning, konsumentvägledning, betalningstider i näringslivet och miljömärkning av produkter.

    Behandlade dokument
    73
    Förslagspunkter
    24
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    33, 111 minuter
    Justering
    2017-03-30
    Bordläggning
    2017-04-04
    Debatt
    2017-04-05
    Beslut
    2017-04-06
  • Dokument & lagar

    Familjerätt

    Betänkande 2016/17:CU10

    Riksdagen tycker att det är viktigt att skydda barn mot äktenskap. Därför uppmanar riksdagen regeringen att prioritera arbetet med att stärka skyddet mot barnäktenskap och tvångsäktenskap. Det är ett av fyra tillkännagivanden som riksdagen riktar till regeringen.

    Den 1 juli 2014 infördes nya regler som bland annat innebar att det blev ännu svårare att erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap. Regeringen ska ge en utredning i uppdrag att utvärdera lagändringarna, och se om lagen kan skärpas ytterligare. Riksdagen tycker att regeringen bör prioritera det arbetet och snarast återkomma med förslag om lagändringar.

    Riksdagens övriga tre tillkännagivanden handlar om att

    • polygama äktenskap bör utredas,
    • barnrättsperspektivet bör stärkas vid vårdnadstvister och att
    • systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare bör förbättras.
    Behandlade dokument
    118
    Förslagspunkter
    34
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    25, 109 minuter
    Justering
    2017-03-16
    Bordläggning
    2017-03-21
    Debatt
    2017-03-22
    Beslut
    2017-03-22
  • Dokument & lagar

    Insolvens- och utsökningsrätt

    Betänkande 2016/17:CU8

    Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se över möjligheten att skärpa lagstiftningen mot så kallade fordonsmålvakter.

    Fordonsmålvakt kallas en person som registreras som ägare till ett fordon i stället för den verklige ägaren. Upplägget används ofta för att den verklige ägaren ska slippa att betala skatter och avgifter, eftersom det är fordonsmålvakten som är betalningsskyldig. Fordonsmålvakterna har ofta stora skulder, vilket innebär svårigheter för myndigheterna att få in skatter och avgifter från dem.

    Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt lägga fram förslag som förbättrar fastighetsägares möjligheter att få hjälp med att avlägsna otillåtna bosättningar.

    Behandlade dokument
    49
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    28, 74 minuter
    Justering
    2017-02-21
    Bordläggning
    2017-02-28
    Debatt
    2017-03-01
    Beslut
    2017-03-02
  • Dokument & lagar

    Ersättningsrätt

    Betänkande 2016/17:CU7

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om ersättningsrätt. Förslagen handlade bland annat om obligatorisk hemförsäkring, handläggning av trafikskadeärenden och vårdnadshavares skadeståndsansvar.

    Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 25 minuter
    Justering
    2017-01-12
    Bordläggning
    2017-01-17
    Debatt
    2017-01-18
    Beslut
    2017-01-18
  • Dokument & lagar

    Associationsrätt

    Betänkande 2016/17:CU6

    Riksdagen anser att det är viktigt att könsfördelningen blir avsevärt jämnare än i dag när det gäller vilka som deltar i ekonomiskt beslutsfattande. Den rådande könsfördelningen i börsbolagens styrelser är inte tillfredsställande. Däremot tycker riksdagen att en jämnare könsfördelning bör främjas med andra medel än med tvingande lagstiftning. Riksdagen uppmanade därför regeringen att verka för att det även i fortsättningen ska vara ett aktiebolags ägare som bestämmer könsfördelningen i bolagets styrelse. Riksdagen uppmanade också regeringen att verka inom EU för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser.

    Riksdagen riktade dessutom ytterligare två uppmaningar till regeringen:

    • Regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks till 25 000 kr.
    • Regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten.

    Riksdagens beslut grundar sig i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Riksdagen sa nej till övriga motioner om associationsrätt.

    Behandlade dokument
    32
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    48, 140 minuter
    Justering
    2017-01-12
    Bordläggning
    2017-01-17
    Debatt
    2017-01-18
    Beslut
    2017-01-18
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

    Betänkande 2016/17:CU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för 2017.

    Cirka 6 765 miljoner kronor går till det här utgiftsområdet, uppdelat på 6 520 miljoner kronor för området Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och lantmäteriverksamhet och 244 miljoner kronor för området Konsumentpolitik. Pengarna fördelas bland annat på investeringsstöd för att göra fler hyresbostäder och bostäder för studerande, stöd till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer samt stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande. På det konsumentpolitiska området blir det bland annat ett ökat anslag till Konsumentverket för att inrätta ett forum för miljösmart konsumtion och livsstil. Fastighetsmäklarinspektionen får ökat anslag för en mer aktiv och omfattande tillsyn av fastighetsmäklare.

    Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör omgående besluta om en ändring i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader, enligt riksdagens tillkännagivande från våren 2015. Ändringen rör bland annat ett höjt riktvärde på bullernivån för trafik vid bostäder för att underlätta byggande i närheten av spårtrafik och vägar.

    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    104, 251 minuter
    Justering
    2016-11-24
    Bordläggning
    2016-11-29
    Debatt
    2016-11-30
    Beslut
    2016-12-01
  • Dokument & lagar

    Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden

    Betänkande 2016/17:CU5

    Konsumenter ska få tydligare information och bättre insyn i hur långivare bestämmer räntan för en bostadskredit. Konsumenter ska också få ett förslag till amorteringsplan och minst sju dagar på sig att överväga ett erbjudande om bostadskredit. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Förslaget bygger på EU-direktiv och syftet är att stärka konsumenternas ställning och främja en välfungerande bolånemarknad. Förslagen ska också bidra till att minska problemen med överskuldsättning.

    Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2017.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 17 minuter
    Justering
    2016-10-27
    Bordläggning
    2016-11-08
    Debatt
    2016-11-09
    Beslut
    2016-11-09
  • Dokument & lagar

    En ny lag om personnamn

    Betänkande 2016/17:CU4

    Efternamn kommer inte längre att ges automatiskt vid födsel eller adoption och alla ska kunna välja ett av de vanligaste efternamnen i Sverige. Det är ett par delar i regeringens förslag om en ny lag om personnamn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Beslutet innebär bland annat att

    • barn inte längre får ett efternamn automatiskt efter födsel eller adoption
    • alla efternamn ska fås genom ansökan
    • det ska finnas många möjliga efternamn att välja bland
    • de vanligaste efternamnen ska kunna väljas av alla
    • det ska gå att ha dubbla efternamn
    • det ska bli enklare att byta namn och det ska gå att byta namn flera gånger.

    Skatteverket blir den enda myndigheten som beslutar om personnamn. Den nya lagen om personnamn börjar gälla den 1 juli 2017.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 51 minuter
    Justering
    2016-10-27
    Bordläggning
    2016-11-08
    Debatt
    2016-11-09
    Beslut
    2016-11-09
  • Dokument & lagar

    Ändringar i fördraget om internationell järnvägstrafik

    Betänkande 2016/17:CU3

    Regelverket för den internationella järnvägstrafiken ska ändras. Det berör bland annat det finansiella regelsystemet för OTIF, den mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik.

    Dessutom införs ett krav på information om underhåll. Det innebär att ett järnvägsföretag som avtalar om att använda ett annat företags järnvägsvagnar för transport i internationell trafik ska få information om hur dessa vagnar har underhållits.

    Ändringarna i regelverket blir bindande om tillräckligt många av OTIF:s medlemmar godkänner dem. Riksdagen godkände ändringarna och sa ja till regeringens förslag om ändringar i de svenska lagar som tillkom med anledning av fördraget.

    Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2016-10-27
    Bordläggning
    2016-11-08
    Debatt
    2016-11-09
    Beslut
    2016-11-09
  • Dokument & lagar

    Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy

    Betänkande 2016/17:CU2

    Stora företag ska vara tvungna att upprätta en hållbarhetsrapport. Rapporten ska innehålla information om hur företaget arbetar med miljöfrågor, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.

    Vissa stora företag ska också i sin bolagsstyrningsrapport upplysa om den mångfaldspolicy som tillämpas för styrelsen, när det gäller till exempel ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2016.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    35, 94 minuter
    Justering
    2016-10-18
    Bordläggning
    2016-10-25
    Debatt
    2016-10-26
    Beslut
    2016-10-26