Sök

Avdelning
Hoppa till filter

114 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Johansson, Ola (C), Civilutskottet, Försvarsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Certifierade byggprojekteringsföretag – en mer förutsägbar byggprocess

    Betänkande 2021/22:CU35

    Certifierade byggprojekteringsföretag ska införas som en ny aktör i lov- och byggprocessen i syfte att underlätta repeterbara processer i bostadsbyggandet och göra byggprocessen mer förutsägbar och effektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    En ny aktör införs i lagen: certifierat byggprojekteringsföretag. Mer specifikt innebär förslaget att om en byggherre vid nybyggnad av den typ av bostadshus som framgår av myndighetsföreskrifter, har använt ett certifierat byggprojekteringsföretag för projekteringen, ska utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet inte prövas av byggnadsnämnden inför beslut om bygglov.

    Vidare ska utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet samt de tekniska egenskapskraven inte prövas av byggnadsnämnden inför beslut om startbesked. Det certifierade byggprojekteringsföretagets kunskap och erfarenhet ska alltså utgöra en garanti för att projekteringshandlingarna för bostadsbyggnaden uppfyller statens krav.

    Målet med förslaget är öka förutsägbarheten i byggprocessen, särskilt för de aktörer som vill bygga med standardiserade processer för projektering och produktion. Att använda standardiserade processer och återanvända samma byggnadsutformning i flera byggprojekt är även ett sätt att sänka byggkostnaderna.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

    Riksdagen sa nej till sex förslag i följdmotioner.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 13 minuter
    Justering
    2022-06-14
    Bordläggning
    2022-06-20
    Debatt
    2022-06-21
    Beslut
    2022-06-22
  • Dokument & lagar

    Vägar till hållbara vattentjänster

    Betänkande 2021/22:CU29

    Riksdagen sa ja regeringens förslag till ändringar i bland annat lagen om allmänna vattentjänster. De lagändringar som riksdagen sa ja till innebär bland annat att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Dessutom ska varje kommun ha en aktuell vattentjänstplan.

    Riksdagen sa nej till en lagändring om små enskilda avloppsanläggningar. Regeringen får inte rätt att besluta om nya föreskrifter om kontroll av anläggningarna. Riksdagen anser att det finns en risk för att nya föreskrifterna skulle kunna medföra omotiverade kostnader för fastighetsägare som inte vägs upp av en motsvarande positiv nytta för miljön.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen: Regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp.

    Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    9, 61 minuter
    Justering
    2022-06-14
    Bordläggning
    2022-06-20
    Debatt
    2022-06-21
    Beslut
    2022-06-22
  • Dokument & lagar

    Aktivitetskravet i plan- och bygglagen

    Betänkande 2021/22:CU27

    Riksdagen sa ja regeringens förslag till ändring i plan- och bygglagen. Ändringen innebär att genomförandet av EU:s så kallade MKB-direktiv förtydligas i den svenska lagstiftningen.

    Direktivet innehåller bestämmelser som ska säkerställa att en systematisk bedömning av miljöpåverkan genomförs för projekt som på grund av sin art, storlek eller lokalisering medför en stor miljöpåverkan. Bakgrunden till förslaget är en dom i EU-domstolen och att Europeiska kommissionen har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet.

    Beslutet innebär en begränsning av det så kallade aktivitetskravet i plan- och bygglagen och berör möjligheten att överklaga beslut om detaljplaner utan att först lämna skriftliga synpunkter.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 9 minuter
    Justering
    2022-06-14
    Bordläggning
    2022-06-20
    Debatt
    2022-06-21
    Beslut
    2022-06-21
  • Dokument & lagar

    Regional fysisk planering i Hallands län

    Betänkande 2021/22:CU25

    Enligt plan- och bygglagen ska regional fysisk planering ske i Stockholms län och i Skåne län. Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att regional fysisk planering också ska ske i Hallands län.

    När en region växer kraftigt ställs enligt regeringen stora krav på regional samordning för att klara mål och strategier när det gäller exempelvis bostadsförsörjning och utbyggnad av kollektivtrafik. Enligt regeringen har behovet av regional planering ökat i Hallands län.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 17 minuter
    Justering
    2022-06-02
    Bordläggning
    2022-06-08
    Debatt
    2022-06-09
    Beslut
    2022-06-14
  • Dokument & lagar

    Tryggare bostadsrätt

    Betänkande 2021/22:CU24

    Riksdagen sa ja till ändringar i bostadsrättslagen som ska stärka det rättsliga skyddet för den som köper eller äger en bostadsrätt. Bland annat stärks skyddet för köparen kring förhandsavtal och upplåtelseavtal, samt att krav på ekonomisk plan och intygsgivare skärps. Dessutom ska en medlem i en bostadsrättsförening inte kunna ha mer än en röst på föreningsstämman.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023 förutom i den del som avser den ekonomiska planen och intygsgivarna, som börjar gälla den 1 januari 2024.

    Riksdagen riktar också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att utreda hur reglerna om andra föravtal än förhandsavtal kan tydliggöras och skärpas och återkomma med ett förslag.

    Riksdagen riktar även ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hur regleringen kring förhandsavtal kan skärpas ytterligare.

    Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 38 minuter
    Justering
    2022-06-02
    Bordläggning
    2022-06-08
    Debatt
    2022-06-09
    Beslut
    2022-06-14
  • Dokument & lagar

    En ny lag om företagsrekonstruktion

    Betänkande 2021/22:CU22

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag om företagsrekonstruktion. Syftet är att i grunden livskraftiga företag ska kunna få hjälp att ombilda och bygga upp sin verksamhet och inte tvingas att gå i konkurs. Förslagen innebär bland annat att

    • en rekonstruktionsplan kan innehålla flera andra åtgärder än en ekonomisk uppgörelse
    • det så kallade livskraftstestet skärps, det vill säga det test som används för att bedöma chanserna till fortsatt verksamhet genom en rekonstruktion
    • det införs krav på den som är i rekonstruktion att ha en ordnad bokföring och en rätt att säga upp långa avtal i förtid, exempelvis ett dyrt hyresavtal
    • kraven på rekonstruktörer skärps och de ställs under Kronofogdens tillsyn.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 7 minuter
    Justering
    2022-06-02
    Bordläggning
    2022-06-08
    Debatt
    2022-06-09
    Beslut
    2022-06-09
  • Dokument & lagar

    Ett moderniserat konsumentskydd

    Betänkande 2021/22:CU19

    Regeringen har föreslagit en rad lagändringar som ska ge ett starkare skydd för konsumenter, anpassat till en ökad digitalisering. Ändringarna görs med anledning av EU-regler på området. Bland annat innebär ändringarna att konsumenters rätt till information från näringsidkare utökas. Till exempel måste det framgå om den som säljer en produkt på en digital marknadsplats är näringsidkare eller inte.

    En annan lagändring gäller information om prissänkningar. Om det står att en produkt säljs med sänkt pris ska det tidigare priset också anges. Huvudregeln är att det tidigare priset ska vara det lägsta priset för produkten de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Kravet att informera om prissänkningar ska inte gälla varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla.

    Enligt riksdagen bör det tydliggöras hur det nya informationskravet om prissänkningar ska tillämpas, och bestämmelsen behöver även följas upp. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

    Riksdagen beslutade att lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022, istället för den 1 juli som regeringen föreslagit.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 52 minuter
    Justering
    2022-05-12
    Bordläggning
    2022-05-17
    Debatt
    2022-05-18
    Beslut
    2022-05-18
  • Dokument & lagar

    Insatser på plan- och byggområdet med anledning av invasionen av Ukraina

    Betänkande 2021/22:CU36

    Riksdagen ska ge regeringen utvidgad rätt att besluta om vissa undantag från regler på plan- och byggområdet. Detta för att vid en särskilt stor tillströmning snabbt kunna ordna tillfälliga boenden till personer som kommer till Sverige, exempelvis från Ukraina. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Enligt förslaget omfattas boenden inte bara för asylsökande, utan även för personer som ansöker om eller har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda i Sverige.

    Lagändringen börjar gälla den 2 maj 2022, men föreskrifter från regeringen som meddelas med stöd av den utvidgade rätten ska få tillämpas redan från och med den 15 mars 2022.

    Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 15 minuter
    Justering
    2022-04-26
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-27
  • Dokument & lagar

    Ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar

    Betänkande 2021/22:CU16

    Samfällighetsföreningar ska själva kunna besluta om ändringar i andelstalen för gemensamhetsanläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Andelstalen reglerar varje fastighets ansvar för en gemensamhetsanläggning, exempelvis en enskild väg. Beslutet om en ändring av andelstalen ska fattas på en föreningsstämma med två tredjedelars majoritet av rösterna. Ett sådant beslut ska gälla som ett beslut vid en förrättning när ändringen godkänns av lantmäterimyndigheten. Ändringen ska godkännas av lantmäterimyndigheten om den inte strider mot anläggningslagen.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 13 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Hushållningen med mark- och vattenområden

    Betänkande 2021/22:CU13

    Riksdagen har tidigare riktat tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den småskaliga vattenkraften ska värnas, uppmaningar som hittills inte verkar ha fått önskat genomslag. Riksdagen beslutade därför att rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen om den småskaliga vattenkraften. Regeringen bör göra det som krävs för att se till att aktuella regler på EU-nivå inte omotiverat försvårar eller förhindrar driften av små vattenkraftverk.

    Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 140 förslag i motioner om hushållningen med mark- och vattenområden från den allmänna motionstiden 2021.

    Riksdagen beslutade att säga nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbeten och tidigare ställningstaganden.

    Behandlade dokument
    63
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 25 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Hyresrätt m.m.

    Betänkande 2021/22:CU5

    Regeringen bör omgående prioritera arbetet med att se över reglerna för vissa upplåtelseformer för bostäder, till exempel ägarlägenheter. Det anser riksdagen, som riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen.

    Enligt tillkännagivandena bör regeringen skyndsamt

    • återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter
    • tillsätta en utredning med syfte att utreda ett hyrköpsystem.

    Enligt riksdagen bör regeringen prioritera arbetet med frågorna i enlighet med tidigare tillkännagivanden. En ägarlägenhet är en boendeform i flerbostadshus där ägaren, utöver rätten att bo i lägenheten, även äger själva lägenheten och har lagfart på den. Ett hyrköp innebär att ett en person först hyr bostaden under en tid och sedan köper den.

    Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 110 förlag i motioner gällande boende- och hyresfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    28
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    16, 87 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Ett bättre underlag för åtgärder på bostadsmarknaden

    Betänkande 2021/22:CU17

    Regeringen har föreslagit ändringar i reglerna som styr kommunernas ansvar för att tillhandahålla bostäder. Ändringarna innebär att den analys som ska ligga till grund för kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning ska ha en tydligare inriktning mot bostadsbristen i den egna kommunen. Kommunerna ska bland annat analysera vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Syftet med ändringarna är att regeringen ska få bättre förutsättningar att följa upp riksdagens mål för bostadsmarknaden och att kommunerna ska få bättre förutsättningar att planera bostadsförsörjningen.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2022.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 20 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Bostadspolitik

    Betänkande 2021/22:CU10

    Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om bostadspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

    Motionerna handlar bland annat om bostadsanpassningsbidrag, översyn av redovisningsregler för att underlätta bostadsbyggande på landsbygden, behovsbostäder, investeringsfond för utsatta områden och kollektiva boendeformer.

    Behandlade dokument
    48
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 75 minuter
    Justering
    2022-03-24
    Bordläggning
    2022-03-29
    Debatt
    2022-03-30
    Beslut
    2022-03-30
  • Dokument & lagar

    Konsumenträtt

    Betänkande 2021/22:CU8

    Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att skynda på arbetet med att stärka och utveckla den kommunala konsumentvägledningen.

    I övrigt sa riksdagen nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om konsumenträtt. Detta med hänvisning till tidigare ställningstaganden och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Motionsförslagen handlar bland annat om telefonförsäljning av lotter och andra spel, reklam riktad till barn, översyn av lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter, snabblån, konsumentvägledning och resegarantisystemet.

    Behandlade dokument
    32
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 42 minuter
    Justering
    2022-03-24
    Bordläggning
    2022-03-29
    Debatt
    2022-03-30
    Beslut
    2022-03-30
  • Dokument & lagar

    En ny konsumentköplag

    Betänkande 2021/22:CU3

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny och modernare konsumentköplag. Förutom köp av varor innehåller den nya lagen även regler om köp av digitalt innehåll och digitala tjänster. Den nya lagen innebär bland annat att tiden för säljarens ansvar att bevisa att ett fel inte fanns vid köpet förlängs från sex månader till två år. En annan ny bestämmelse är att den som tillhandahåller digitalt innehåll blir skyldig att göra säkerhetsuppdateringar och andra nödvändiga uppdateringar under viss tid.

    Vissa särskilda regler för konsumentköp av levande djur införs också i konsumentköplagen. Riksdagen riktade här en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att köp av dyrare djur inte ska omfattas av konsumentköplagen.

    Den nya lagen innebär att svenska regler anpassas till EU-regler på området. Lagen börjar gälla den 1 maj 2022.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    23, 72 minuter
    Justering
    2022-03-24
    Bordläggning
    2022-03-29
    Debatt
    2022-03-30
    Beslut
    2022-03-30
  • Dokument & lagar

    Den nationella planen för omprövning av vattenkraft

    Betänkande 2021/22:CU33

    Den nationella planen för moderna miljövillkor innehåller så kallade prövningsgrupper och tidsplan för omprövningar av svensk vattenkraft. Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen som gäller den nationella planen. Riksdagen anser att tidsplanen för omprövningarna behöver justeras om inte regeringens prövning av vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för tidsperioden 2021-2027 är klar när ansökningstiden för nästa prövningsgrupp löper ut.

    Vidare bör regeringen se till att alla nödvändiga åtgärder för att minska omprövningarnas negativa effekter på vattenkraftselen vidtas och att de undantag som EU-rätten medger används fullt ut.

    Tillkännagivandet har sin bakgrund i ett utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslaget och det kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 44 minuter
    Justering
    2022-03-17
    Bordläggning
    2022-03-18
    Debatt
    2022-03-22
    Beslut
    2022-03-23
  • Dokument & lagar

    Fastighetsrätt

    Betänkande 2021/22:CU9

    Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om fastighetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta med hänvisning till tidigare ställningstaganden och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

    Förslagen handlar bland annat om arrende, tomträtt, ersättningsreglerna i 37-39 §§ anläggningslagen, översyn av lagen om förvaltning av samfälligheter, expropriationsersättning, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.

    Behandlade dokument
    46
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 37 minuter
    Justering
    2022-02-17
    Bordläggning
    2022-02-25
    Debatt
    2022-03-01
    Beslut
    2022-03-02
  • Dokument & lagar

    Planering och byggande

    Betänkande 2021/22:CU12

    Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om planering och byggande.

    Tillkännagivandena handlar om

    • undantag från kraven på bygglov och anmälan
    • undantag från nybyggnadskraven vid flyttning av gamla byggnader
    • undantag från kraven på energihushållning och värmeisolering i Boverkets byggregler.

    Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 215 övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 om planering och byggande. Detta främst med hänvisning till pågående arbeten och tidigare ställningstaganden. Förslagen handlar bland annat om regler och krav för ett hållbart och innovativt byggande, barns intressen vid den fysiska planeringen och regler om inomhusklimat.

    Behandlade dokument
    76
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 76 minuter
    Justering
    2022-02-17
    Bordläggning
    2022-02-25
    Debatt
    2022-03-01
    Beslut
    2022-03-02
  • Dokument & lagar

    Ersättningsrätt och insolvensrätt

    Betänkande 2021/22:CU7

    Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om brottsoffers möjligheter att få ersättning genom utmätning av skadestånd. Riksdagen anser att regeringen bör prioritera att nya regler kommer på plats som ger brottsoffer rätt till utmätning av ersättning som betalats ut med anledning av att en person varit frihetsberövad, till exempel häktad. Förbudet mot utmätning av andra slags skadestånd än ersättning för frihetsberövande ska också ses över. Utmätning är när Kronofogden tar egendom för betalning av en skuld.

    Riksdagen sa nej till övriga motioner från den allmänna motionstiden 2021 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Anledningen är främst tidigare ställningstaganden och pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om ersättning vid frihetsberövanden, åtgärder för effektivare utmätning, åtgärder mot överskuldsättning, olika frågor om skuldsanering samt den så kallade avräkningsordningen.

    Behandlade dokument
    37
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    7, 41 minuter
    Justering
    2022-02-01
    Bordläggning
    2022-02-16
    Debatt
    2022-02-17
    Beslut
    2022-02-23
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

    Betänkande 2021/22:CU1

    Riksdagen sa ja till civilutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik ska fördelas.

    Totalt handlar det om cirka 5,8 miljarder kronor ur statens budget. Cirka 4 miljarder kronor går till investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande och 309 miljoner kronor går till stödet för energieffektivisering av flerbostadshus. Cirka 689 miljoner kronor går till Lantmäteriet, cirka 316 miljoner kronor går till Boverket och cirka 169 miljoner kronor går till Konsumentverket.

    Utskottets förslag motsvarar regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 men med den ändringen att investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande samt stödet för energieffektivisering av flerbostadshus ska avvecklas från årsskiftet 2021/22. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition och nej till övriga förslag i motioner.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    49, 146 minuter
    Justering
    2021-11-25
    Bordläggning
    2021-11-30
    Debatt
    2021-12-01
    Beslut
    2021-12-01
Bevaka via RSS