Sök

Regeringen föreslår lagändringar som ska göra det lättare för aktiebolag ha kontakt med sina aktieägare, och för aktieägare att utöva sina rättigheter som ägare i aktiebolaget.

I dag ställs redan krav på att aktiebolag ska förse sina aktieägare med information så att de kan delta aktivt i bolaget, men det gäller inte de mellanhänder, så kallade intermediärer, som för aktieägares räkning förvarar eller administrerar aktier. Lagändringarna innebär att mellanhänderna ska se till att aktiebolaget får nödvändig information för att kunna identifiera aktieägarna, och att de i sin tur ska få viktig information om aktiebolaget.

Lagändringarna införs för att uppnå målen i EU:s uppdaterade direktiv som syftar till att uppmuntra att aktieägare engagerar sig långsiktigt i aktiebolag, snarare än söka kortsiktiga vinstmöjligheter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 3 september 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Regeringen föreslår flera lagändringar i bland annat jordabalken som ska göra det enklare för privatpersoner och företag i deras kontakter med Lantmäteriet. Även lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas handläggning ska effektiviseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland åtgärderna kan följande nämnas:

• Registrering av en samfällighetsförening ska kunna göras elektroniskt.
• Inskrivningsmyndigheten ska ges möjlighet att besluta om vite och avvisning i inskrivningsärenden.
• Lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndighetens beslut om vissa avgifter ska kunna verkställas enligt utsökningsbalken.
• Arrendenämnden ska kunna besluta att en kraftig höjning av arrendeavgiften vid bostadsarrende ska fasas in successivt, om det finnssärskilda skäl för det.
• En uppsägning eller begäran om villkorsändring vid jordbruksarrende eller bostadsarrende ska kunna skickas i ett rekommenderat brev, i stället för att delges motparten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Regeringen har föreslagit att det ska införas tillfälliga möjligheter för aktiebolag och ekonomiska föreningar att genomföra bolags- och föreningsstämmor helt utan fysiskt deltagande. Syftet är att motverka spridningen av det nya coronaviruset.

Förslaget innebär att en stämma ska kunna hållas antingen genom elektronisk uppkoppling i kombination med poströstning, eller genom att aktieägarna eller medlemmarna bara deltar genom poströstning. Om en stämma hålls med enbart poströstning ska aktieägare och medlemmar kunna ta tillvara även sina andra rättigheter via post.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 18 maj 2020. Reglerna gäller även bland annat bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar, bankaktiebolag, kreditmarknadsföretag och försäkringsföretag. De kompletterar regler som redan har införts nyligen för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2020-05-12

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-14

Den pågående spridningen av det nya coronaviruset har resulterat i att både små och stora företag allt oftare får likviditetsproblem. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att göra en översyn med tillfällig inriktning av de tidsfrister i aktiebolagslagen som gäller för personligt betalningsansvar vid kapitalbrist.

De tidsfrister som gäller i dag för åtgärder som ska genomföras vid kapitalbrist kan leda till att bolagsföreträdare väljer att avveckla livskraftiga företag för tidigt av rädsla för att annars drabbas av ett personligt betalningsansvar.

Bakom beslutet om tillkännagivande står ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-14

Konsumentombudsmannen, Konsumentverket, Finansinspektionen och Läkemedelsverket ska få ökade befogenheter på konsumentskyddsområdet. Förändringarna är en följd av en ny EU-förordning om samarbete mellan tillsynsmyndigheter på konsumentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland annat ska myndigheterna ha rätt att köpa produkter under dold identitet, så kallade testköp, för att upptäcka överträdelser av regler som skyddar konsumenterna.

Vidare ska en näringsidkare som bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen på internet, exempelvis genom otillbörlig marknadsföring, kunna bli skyldig att visa ett varningsmeddelande på webbplatsen. Samma skyldighet ska också gälla för en värdtjänstleverantör eller internetleverantör.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 15 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om bostadspolitik från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om så kallad BID-samverkan och trygghetsskapande åtgärder i utsatta områden.

Riksdagen sa nej till motionerna eftersom arbete redan pågår inom området.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Frågan om barnets intressen när det gäller barn som är placerade i familjehem har fått mycket uppmärksamhet. I debatten har det ifrågasatts om vårdnadsöverflyttning och adoption är möjligt i den utsträckning som barnets bästa får anses motivera. Mot bland annat den bakgrunden riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ta initiativ till en översyn av reglerna om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar.

Riksdagen riktar även ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap.

Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade motioner om familjerätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner på området.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Riksdagen sa nej till ett 160-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om samhällsplanering och byggande, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade till exempel om samhällsplanering, planarbete, lov- och anmälningsplikt samt utformning av byggnader.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om fastighetsrätt. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om andelstal i vägsamfälligheter, finansiering av och tillgång till geodata samt översyn av Lantmäteriet.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om ideellt skadestånd, fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter, betalningsplanens längd vid skuldsanering, åtgärder mot överskuldsättning och åtgärder mot otillåtna bosättningar.

Riksdagen sa nej till förslagen bland annat på grund av att utredningar och annat arbete redan pågår. En annan anledning är att några av förslagen tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

9, 34 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-22

Debatt

2020-04-23

Beslut

2020-04-23

Regeringen ska kunna tillåta undantag i plan- och bygglagen (PBL) vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom, som covid-19. Syftet är att snabbt få exempelvis fältsjukhus och provtagningstält på plats om de vanliga sjukvårdslokalerna inte räcker till. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt plan- och bygglagen krävs bygglov för att uppföra en ny byggnad eller för att använda en byggnad till något annat än den är avsedd för. Men i en situation som vid spridningen av det nya coronaviruset menar regeringen att det inte finns tid att vänta in en bygglovsprocess för att få nödvändiga lokaler på plats. Förutom bygglov gäller undantagen bland annat rivningslov och marklov (lov att exempelvis höja eller sänka marken genom att schakta).

Lagändringen börjar gälla 1 maj 2020. Regeringen kommer att få meddela undantag retroaktivt från och med 15 mars 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-21

Debatt

2020-04-22

Beslut

2020-04-22

För att aktieägare och medlemmar ska kunna delta och utöva inflytande i så stor utsträckning som möjligt utan att öka risken för att coronaviruset sprids föreslår regeringen tillfälliga regler för bolags- och föreningsstämmor.

Med de tillfälliga reglerna ökar möjligheten för aktieägare och medlemmar att poströsta eller att lämna in en fullmakt för att delta i stämman via ombud. Reglerna om vem som får anlitas som ombud lättas också upp, och det blir möjligt för ett ombud att företräda ett större antal medlemmar eller aktieägare. Bestämmelserna gäller bland annat för aktiebolag, ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna gäller under perioden 15 april till 31 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-02

Debatt

2020-04-03

Beslut

2020-04-03

Det införs nya tekniska krav på byggnader när det gäller utrustning för laddning av elfordon. Vidare införs krav på att byggnader som har system för uppvärmning eller luftkonditionering som har en effekt över 70 kilowatt måste inspekteras regelbundet. De nya kraven införs i syfte att genomföra EU:s ändringsdirektiv om byggnaders energiprestanda i svensk rätt.

De ändrade reglerna börjar gälla den 15 maj 2020. Riksdagen sa ja till förslaget.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-03-19

Bordläggning

2020-04-01

Debatt

2020-04-02

Beslut

2020-04-02

Reglerna vid konsumentavtal ska bli tydligare för både konsumenter och näringsidkare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringarna gäller framför allt de avtal som inte ingås i butik, exempelvis vid telefonförsäljning eller köp över nätet. Bland annat innebär de nya reglerna att konsumenten i samband med sådana distansavtal ska få ett formulär att fylla i om han eller hon ångrar sig. Det ska också bli tydligare vid vilken tidpunkt under en leverans som ansvaret för en vara går över från näringsidkaren till konsumenten.

Lagändringarna börja gälla 1 maj 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2020-03-19

Bordläggning

2020-03-24

Debatt

2020-03-25

Beslut

2020-03-25

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner som bland annat handlar om telefonförsäljning av lotter, köp av levande djur, vidareförsäljning av evenemangsbiljetter, snabblån och konsumentvägledning. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom en del de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

13

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Förslagen rör bland annat kartläggning av vattenresurser och regler om vattenverksamheter som exempelvis dammar. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst befintlig lagstiftning och att det redan idag pågår arbete på området.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 inom området associationsrätt. Förslagen handlar bland annat om stiftelselagen, krav på sammansättningen av bolagsstyrelser, mångfaldspolicy för företag, lagstiftning om franchising, bolagsmålvakter och modernisering av bokföringslagen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2020-01-28

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Regeringen bör presentera förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden eftersom det måste vara tryggt att bo och investera i en bostadsrätt. Det tycker riksdagen som därför riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

I dag finns flera exempel på hur oseriösa aktörer på olika sätt har misskött bostadsrättsföreningar. En utredning har lämnat förslag på åtgärder till regeringen. Enligt riksdagen bör regeringen prioritera arbetet med förslagen, dessutom bör utredningen kompletteras med flera förslag på åtgärder som stärker konsumentskyddet.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med behandlingen av cirka 70 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som främst rör hyres- och bostadsrätter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 62 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

För att göra plan- och byggprocesserna i kommunerna bättre och mer effektiva ändras bestämmelserna om översiktsplanering. Bland annat ska kommunerna göra en planeringsstrategi senast 24 månader efter varje val. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I planeringsstrategin ska kommunfullmäktige bedöma om översiktsplanen är aktuell och ta ställning till kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen. Planeringsstrategin ersätter de nuvarande kraven som säger att översiktsplanen ska aktualitetsprövas en gång varje mandatperiod. Innehållet i översiktsplanen ska också förtydligas, för att underlätta dialogen mellan stat och kommun om hur bebyggelsen ska utvecklas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Riksdagen sa nej till förslag i motioner om att utvärdera lagstiftningen om sjöfylleri. 2010 utvidgades straffansvaret för sjöfylleri och en nedre fast promillegräns infördes. Enligt riksdagen är tillämpningen av lagstiftningen nyligen utvärderad och därför finns inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2019-12-12

Bordläggning

2020-01-14

Debatt

2020-01-15

Beslut

2020-01-15