Sök

Avdelning
Hoppa till filter

1 231 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Civilutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet

    Betänkande 2021/22:CU23

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för utsökning som främst handlar om Kronofogdens åtgärder för att driva in skulder. Syftet med förslagen är att öka effektiviteten och snabba på handläggningen. De handlar bland annat om

    • att det blir tydligare att Kronofogden får göra de utredningar som är befogade
    • en skärpning av gäldenärens och tredje mans skyldigheter att lämna upplysningar i mål om utmätning
    • bättre möjligheter att genomföra utmätning på distans när Polisen hittar egendom i sin verksamhet.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 10 minuter
    Justering
    2022-05-19
    Bordläggning
    2022-05-25
    Debatt
    2022-05-30
    Beslut
    2022-05-31
  • Dokument & lagar

    Hittegods i kollektivtrafiken

    Betänkande 2021/22:CU21

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag om kvarglömd eller borttappad egendom i kollektivtrafik som tåg, spårvagn, tunnelbana, buss eller fartyg. Lagen gäller för kvarglömd eller borttappad egendom ombord på fordonet och inom vissa anslutande områden.

    Enligt den nya lagen ska den som tar hand om kvarglömd eller borttappad egendom lämna den till det berörda trafikföretaget som då ska förvara egendomen åt ägaren.

    Om ägaren inte hämtar ut egendomen inom en viss tid, tillfaller den trafikföretaget. I vissa fall ska företaget få göra sig av med egendomen direkt och ska även ha rätt till ersättning av ägaren för förvaringen.

    Lagen träder i kraft den 1 augusti 2022.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2022-05-19
    Bordläggning
    2022-05-25
    Debatt
    2022-05-30
    Beslut
    2022-05-31
  • Dokument & lagar

    Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer

    Betänkande 2021/22:CU20

    Brottsoffer ska få utvidgad rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sitt skadestånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna som regeringen föreslår handlar i korthet om att

    • åstadkomma en kraftig höjning av nivåerna på kränkningsersättning
    • utvidga rätten till kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap
    • stärka rätten till ersättning för efterlevande anhöriga genom en ny form av ideell ersättning, en så kallad särskild anhörigersättning
    • utvidga möjligheterna för ett brottsoffer att utmäta gärningspersonens frihetsberövandeersättning
    • ändra företrädesordningen vid löneutmätning, så att fordringar som gäller skadestånd på grund av brott går före oprioriterade fordringar.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022, med undantag för lagändringen om ändrad företrädesordning vid löneutmätning som börjar gälla den 10 september 2022.

    Vidare riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen som upprepar det som riksdagen förde fram i ett tillkännagivande 2021. Riksdagen anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning om effektivare utbetalning av ersättning till brottsoffer genom att staten betalar ut skadeståndet efter att domen på skadestånd börjat gälla. Tillkännagivandet grundas på förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 40 minuter
    Justering
    2022-05-19
    Bordläggning
    2022-05-25
    Debatt
    2022-05-30
    Beslut
    2022-05-31
  • Dokument & lagar

    Ett moderniserat konsumentskydd

    Betänkande 2021/22:CU19

    Regeringen har föreslagit en rad lagändringar som ska ge ett starkare skydd för konsumenter, anpassat till en ökad digitalisering. Ändringarna görs med anledning av EU-regler på området. Bland annat innebär ändringarna att konsumenters rätt till information från näringsidkare utökas. Till exempel måste det framgå om den som säljer en produkt på en digital marknadsplats är näringsidkare eller inte.

    En annan lagändring gäller information om prissänkningar. Om det står att en produkt säljs med sänkt pris ska det tidigare priset också anges. Huvudregeln är att det tidigare priset ska vara det lägsta priset för produkten de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Kravet att informera om prissänkningar ska inte gälla varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla.

    Enligt riksdagen bör det tydliggöras hur det nya informationskravet om prissänkningar ska tillämpas, och bestämmelsen behöver även följas upp. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

    Riksdagen beslutade att lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022, istället för den 1 juli som regeringen föreslagit.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 52 minuter
    Justering
    2022-05-12
    Bordläggning
    2022-05-17
    Debatt
    2022-05-18
    Beslut
    2022-05-18
  • Dokument & lagar

    Ändringar i lagar som genomför internationella bestämmelser om radiologiska skador och skador vid sjötransporter

    Betänkande 2021/22:CU18

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mindre lagändringar för att genomföra internationella bestämmelser om radiologiska skador och skador vid sjötransporter.

    Lagändringarna är av lagteknisk karaktär med anledning av att 2010 års HNS-konvention inte har börjat gälla än. HSN-konventionen är en internationell konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2022-05-12
    Bordläggning
    2022-05-17
    Debatt
    2022-05-18
    Beslut
    2022-05-18
  • Dokument & lagar

    Naturvård och biologisk mångfald

    Betänkande 2021/22:MJU24

    Riksdagen vill se förändringar i det svenska artskyddet och uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att vidta flera åtgärder:

    • Fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet bör regleras var för sig så att de strikta bestämmelserna för hotade arter i art- och habitatdirektivet inte tillämpas på alla vilda fåglar.
    • Regeringen bör förtydliga att nationella fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk.
    • Det ska förtydligas att en markägare ska kunna få ersättning vid ett förbud att bruka marken med hänvisning till artskyddet.
    • Regeringen bör tydligt reglera att det är staten som ansvarar för att utreda om det finns skyddade arter i ett område, inte skogsägaren.

    Tillkännagivandet lades fram som ett utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet, det vill säga att förslaget väcktes i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

    Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen som bygger på motioner från den allmänna motionstiden 2021. Två av dem handlar om förvaltning av vargstammen:

    • Det bör finnas regionala förvaltningsplaner för varg, eftersom vargstammen varierar över landet. Riksdagen anser också att referensvärdet för vargstammen - det vill säga hur många vargar som krävs för att vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus - bör vara, mellan 170 och 270 vargar. Dock bör det hållas i det nedre spannet om 170 individer, bland annat med tanke på att vargpopulationen förtätats.
    • Regeringen bör undersöka ett samarbete med Norge om förvaltningen av den skandinaviska vargstammen eftersom populationen rör sig i båda länderna.

    Det tredje tillkännagivandet handlar om att anlägga och restaurera ålgräsängar för att gynna den biologiska mångfalden i havsvikar och kustnära havsområden.

    Behandlade dokument
    104
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    27 
    Anföranden och repliker
    24, 112 minuter
    Justering
    2022-05-05
    Bordläggning
    2022-05-11
    Debatt
    2022-05-12
    Beslut
    2022-05-18
  • Dokument & lagar

    Vattenvård

    Betänkande 2021/22:MJU23

    EU:s regler för vatten och avlopp bör bli tydligare och mer samstämmiga och vara utformade på ett sätt så att de möjliggör utbyggnad och investeringar i miljövänlig teknik i redan befintliga avloppsreningsverk. Det tycker riksdagen som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

    Enligt riksdagen är det brådskande att dels bygga ut landets reningsverkskapacitet i takt med att befolkningen i Sveriges kommuner växer, dels investera i ny avancerad miljövänlig teknik. Riksdagen konstaterar att det finns EU-regler som innebär utmaningar på dessa områden. Regeringen bör därför aktivt arbeta för att på EU-nivå föra fram behovet av en översyn av EU:s ramdirektiv för vatten. Regeringen bör även arbeta för att EU:s avloppsdirektiv inte försvårar utbyggnaden av reningsverk.

    Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om vattenvård. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

    Behandlade dokument
    36
    Förslagspunkter
    25
    Reservationer
    27 
    Anföranden och repliker
    14, 71 minuter
    Justering
    2022-04-28
    Bordläggning
    2022-05-04
    Debatt
    2022-05-05
    Beslut
    2022-05-11
  • Dokument & lagar

    Insatser på plan- och byggområdet med anledning av invasionen av Ukraina

    Betänkande 2021/22:CU36

    Riksdagen ska ge regeringen utvidgad rätt att besluta om vissa undantag från regler på plan- och byggområdet. Detta för att vid en särskilt stor tillströmning snabbt kunna ordna tillfälliga boenden till personer som kommer till Sverige, exempelvis från Ukraina. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Enligt förslaget omfattas boenden inte bara för asylsökande, utan även för personer som ansöker om eller har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda i Sverige.

    Lagändringen börjar gälla den 2 maj 2022, men föreskrifter från regeringen som meddelas med stöd av den utvidgade rätten ska få tillämpas redan från och med den 15 mars 2022.

    Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 15 minuter
    Justering
    2022-04-26
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-27
  • Dokument & lagar

    Djurskydd

    Betänkande 2021/22:MJU22

    Riksdagen beslutade att rikta fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör

    • veterinärers möjligheter att anmäla när de misstänker illegal införsel av hundar och andra sällskapsdjur
    • Tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter hundar
    • insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur
    • ett globalt avtal om användning av antibiotika
    • hur förbudet mot att kupera svansar efterlevs.

    Riksdagen beslutade om dessa tillkännagivanden i samband med behandlingen av cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om djurskydd. Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen, framför allt med hänvisning till att vissa åtgärder redan vidtagits och att arbete pågår med en del av de frågor som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    53
    Förslagspunkter
    49
    Reservationer
    50 
    Anföranden och repliker
    8, 71 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-04-27
    Debatt
    2022-04-28
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar

    Betänkande 2021/22:CU16

    Samfällighetsföreningar ska själva kunna besluta om ändringar i andelstalen för gemensamhetsanläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Andelstalen reglerar varje fastighets ansvar för en gemensamhetsanläggning, exempelvis en enskild väg. Beslutet om en ändring av andelstalen ska fattas på en föreningsstämma med två tredjedelars majoritet av rösterna. Ett sådant beslut ska gälla som ett beslut vid en förrättning när ändringen godkänns av lantmäterimyndigheten. Ändringen ska godkännas av lantmäterimyndigheten om den inte strider mot anläggningslagen.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 13 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Hushållningen med mark- och vattenområden

    Betänkande 2021/22:CU13

    Riksdagen har tidigare riktat tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den småskaliga vattenkraften ska värnas, uppmaningar som hittills inte verkar ha fått önskat genomslag. Riksdagen beslutade därför att rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen om den småskaliga vattenkraften. Regeringen bör göra det som krävs för att se till att aktuella regler på EU-nivå inte omotiverat försvårar eller förhindrar driften av små vattenkraftverk.

    Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 140 förslag i motioner om hushållningen med mark- och vattenområden från den allmänna motionstiden 2021.

    Riksdagen beslutade att säga nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbeten och tidigare ställningstaganden.

    Behandlade dokument
    63
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 25 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Familjerätt

    Betänkande 2021/22:CU6

    Riksdagen uppmanar regeringen genom ett tillkännagivande att se över frågan om kompetens hos domare i mål om vårdnad. Enligt riksdagen bör regeringen ta nödvändiga initiativ för att säkerställa att de domare som hanterar frågor om vårdnad har tillräcklig kunskap och kompetens så att barnrättsperspektivet får fullt genomslag i praktiken.

    Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till att arbete inom området redan pågår.

    Behandlade dokument
    61
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    11, 56 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Hyresrätt m.m.

    Betänkande 2021/22:CU5

    Regeringen bör omgående prioritera arbetet med att se över reglerna för vissa upplåtelseformer för bostäder, till exempel ägarlägenheter. Det anser riksdagen, som riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen.

    Enligt tillkännagivandena bör regeringen skyndsamt

    • återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter
    • tillsätta en utredning med syfte att utreda ett hyrköpsystem.

    Enligt riksdagen bör regeringen prioritera arbetet med frågorna i enlighet med tidigare tillkännagivanden. En ägarlägenhet är en boendeform i flerbostadshus där ägaren, utöver rätten att bo i lägenheten, även äger själva lägenheten och har lagfart på den. Ett hyrköp innebär att ett en person först hyr bostaden under en tid och sedan köper den.

    Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 110 förlag i motioner gällande boende- och hyresfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    28
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    16, 87 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Ett bättre underlag för åtgärder på bostadsmarknaden

    Betänkande 2021/22:CU17

    Regeringen har föreslagit ändringar i reglerna som styr kommunernas ansvar för att tillhandahålla bostäder. Ändringarna innebär att den analys som ska ligga till grund för kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning ska ha en tydligare inriktning mot bostadsbristen i den egna kommunen. Kommunerna ska bland annat analysera vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Syftet med ändringarna är att regeringen ska få bättre förutsättningar att följa upp riksdagens mål för bostadsmarknaden och att kommunerna ska få bättre förutsättningar att planera bostadsförsörjningen.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2022.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 20 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Jordbrukspolitik

    Betänkande 2021/22:MJU21

    Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om jordbruksfrågor. Motionerna handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet och biologisk mångfald i odlingslandskapet. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    76
    Förslagspunkter
    22
    Reservationer
    27 
    Anföranden och repliker
    26, 103 minuter
    Justering
    2022-03-31
    Bordläggning
    2022-04-06
    Debatt
    2022-04-07
    Beslut
    2022-04-20
  • Dokument & lagar

    Bostadspolitik

    Betänkande 2021/22:CU10

    Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om bostadspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

    Motionerna handlar bland annat om bostadsanpassningsbidrag, översyn av redovisningsregler för att underlätta bostadsbyggande på landsbygden, behovsbostäder, investeringsfond för utsatta områden och kollektiva boendeformer.

    Behandlade dokument
    48
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 75 minuter
    Justering
    2022-03-24
    Bordläggning
    2022-03-29
    Debatt
    2022-03-30
    Beslut
    2022-03-30
  • Dokument & lagar

    Konsumenträtt

    Betänkande 2021/22:CU8

    Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att skynda på arbetet med att stärka och utveckla den kommunala konsumentvägledningen.

    I övrigt sa riksdagen nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om konsumenträtt. Detta med hänvisning till tidigare ställningstaganden och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Motionsförslagen handlar bland annat om telefonförsäljning av lotter och andra spel, reklam riktad till barn, översyn av lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter, snabblån, konsumentvägledning och resegarantisystemet.

    Behandlade dokument
    32
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 42 minuter
    Justering
    2022-03-24
    Bordläggning
    2022-03-29
    Debatt
    2022-03-30
    Beslut
    2022-03-30
  • Dokument & lagar

    Klimatpolitik

    Betänkande 2021/22:MJU20

    Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om klimatpolitik. Anledningen är främst att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Förslagen handlar om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, kompletterande åtgärder, infångning och lagring av koldioxid, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning och övriga klimatpolitiska frågor.

    Behandlade dokument
    37
    Förslagspunkter
    27
    Reservationer
    52 
    Anföranden och repliker
    28, 121 minuter
    Justering
    2022-03-24
    Bordläggning
    2022-03-30
    Debatt
    2022-03-31
    Beslut
    2022-04-06
  • Dokument & lagar

    En ny konsumentköplag

    Betänkande 2021/22:CU3

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny och modernare konsumentköplag. Förutom köp av varor innehåller den nya lagen även regler om köp av digitalt innehåll och digitala tjänster. Den nya lagen innebär bland annat att tiden för säljarens ansvar att bevisa att ett fel inte fanns vid köpet förlängs från sex månader till två år. En annan ny bestämmelse är att den som tillhandahåller digitalt innehåll blir skyldig att göra säkerhetsuppdateringar och andra nödvändiga uppdateringar under viss tid.

    Vissa särskilda regler för konsumentköp av levande djur införs också i konsumentköplagen. Riksdagen riktade här en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att köp av dyrare djur inte ska omfattas av konsumentköplagen.

    Den nya lagen innebär att svenska regler anpassas till EU-regler på området. Lagen börjar gälla den 1 maj 2022.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    23, 72 minuter
    Justering
    2022-03-24
    Bordläggning
    2022-03-29
    Debatt
    2022-03-30
    Beslut
    2022-03-30
  • Dokument & lagar

    Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund

    Betänkande 2021/22:MJU18

    För att stärka ägande- och brukanderätten och erbjuda skogsägare alternativ när värdefull skog skyddas har regeringen föreslagit nya ersättningsmarker och ett utökat markförsäljningsprogram från Sveaskog. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Riksdagen gav regeringen rätt att överföra en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark från det statliga skogsbolaget Sveaskog AB till staten för att sedan användas som ersättningsmark.

    Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen också att inriktningen på Sveaskogs nuvarande markförsäljningsprogram ändras. Totalt ska 60 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark kunna erbjudas som alternativ ersättningsform för skyddsvärd skogsmark. Det är en ökning från de kvarvarande 27 300 hektar som i dag finns inom Sveaskogs markförsäljningsprogram.

    Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i skogspolitiska frågor. Tillkännagivandena handlar om

    • beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapporteringen till Europeiska miljöbyrån
    • en regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar
    • en översyn av skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas
    • ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden samt kompensation till enskilda skogsägare.
    Behandlade dokument
    56
    Förslagspunkter
    59
    Reservationer
    83 
    Anföranden och repliker
    32, 129 minuter
    Justering
    2022-03-17
    Bordläggning
    2022-03-23
    Debatt
    2022-03-24
    Beslut
    2022-03-30
Bevaka via RSS