Sök

Ett hinder för bostadsbyggande är osäkerhet om hur buller från till exempel trafik ska hanteras vid planering och byggande av nya bostäder. Därför ändras nu miljöbalken och plan- och bygglagen så att de stämmer bättre överens med varandra. I plan-och bygglagen införs nya krav på att förebygga att det uppstår problem med buller som kan påverka människors hälsa vid utformningen och placeringen av bostäder. Det ställs också nya krav på redovisning av bullervärden vid planläggning och prövning av bygglov.

Den myndighet som kontrollerar buller från omgivningen vid bostäder enligt miljöbalken ska i de flesta fallen inte få besluta om till exempel förbud, om beräknade bullervärden har angetts i en planbeskrivning till en detaljplan eller i ett bygglov och bullret inte överskrider dessa värden.

De nya reglerna börjar gälla den 2 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Beredning

2014-05-27

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-25

Reglerna för licenser för yrkesfiskare ska förenklas. Fiskelagen anpassas också till EU:s regler om förbud mot utkast av fisk.

Ändringarna innebär bland annat:

• Även juridiska personer ska kunna få fiskelicens.
• Fisket behöver inte längre vara av väsentlig betydelse för försörjningen för att licens ska beviljas. Det räcker att fisket är en näringsverksamhet.
• Ansvarig myndighet ska få tala om vilka bestämmelser som gäller för att fiskare ska kunna följa EU:s regler om förbud mot utkast av fisk. Det införs också bestämmelser om straff för den som bryter mot förbudet.
• För att uppfylla EU:s krav på effektiva sanktioner för allvarliga regelbrott höjs den högsta nivån för sanktionsavgifter och det blir också möjligt att ha olika avgifter.
• Pricksystemet för fiskare som överträder regler anpassas till de nya licenserna.
• Om en fiskelicens dras in kan antalet tillåtna dagar för fiske som återstår tas bort eller minskas.
• Regeringen får möjlighet att utvidga systemet med överlåtbara fiskerättigheter till att gälla fler fiskarter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

26

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

24, 84 minuter

Justering

2014-06-12

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens propositioner 2013/14:236 Elektronisk ansökan om lantmäteriförrättning och 2013/14:239 EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar - tillsyn och sanktioner samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av propositionerna. Detta ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till civilutskottet under resten av riksmötet 2013/14.

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Kontrollen av att personer som ska utses till gode män eller förvaltare är lämpliga skärps. En god man eller förvaltare kan företräda en annan persons intressen om den personen av någon anledning, exempelvis sjukdom eller hög ålder, inte kan sköta sina egna angelägenheter.

Om den som behöver en god man eller förvaltare har föreslagit en person för uppdraget ska denna person som regel utses, om lämplighetskraven är uppfyllda och han eller hon vill åta sig uppdraget. Lämpligheten ska kontrolleras i så stor utsträckning som det behövs. Kommunernas överförmyndare ska ansvara för att gode män och förvaltare får den utbildning de behöver.

För att det ska finnas tillräckligt många gode män och förvaltare förbättras också deras villkor. Ett exempel på det är att den som är god man eller förvaltare ska kunna lämna sitt uppdrag även om en ersättare inte har utsetts, exempelvis vid hot eller våld.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

16

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

13, 68 minuter

Beredning

2014-05-27

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-25

Riksdagen sa nej till tre delar i regeringens proposition En enklare planprocess om ändringar i plan- och bygglagen.

Ett av de förslag riksdagen sa nej till i regeringens proposition är att det inte ska vara obligatoriskt för kommunerna att upprätta en detaljplan i lika stor utsträckning som det är i dag. Civilutskottet har förberett riksdagens beslut och anser att regeringens förslag innebär att kravet på detaljplan blir alltför begränsat. Det kan medföra en osäkerhet om när en detaljplan måste finnas.

Riksdagen sa också nej till förslaget om att kommunfullmäktige i större utsträckning än i dag ska kunna ge kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden i uppdrag att anta detaljplaner. Här betonar civilutskottet vikten av möjlighet till insyn i detaljplansärenden samt att det i dag finns en väl etablerad praxis för kommunfullmäktiges rätt att delegera detaljplansärenden.

Riksdagen sa även nej till regeringens förslag om att de bestämmelser i en detaljplan som rör utformning av byggnadsverk och tomter ska sluta gälla efter genomförandetidens slut, med vissa undantag. Civilutskottet har invändningar mot att förslaget innebär att vissa bestämmelser i en detaljplan inte ska användas trots att planen i övrigt fortfarande gäller. Det kan leda till en stor osäkerhet för dem som söker bygglov inom planområdet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i övrigt. Det gäller bland annat förslaget om att begränsa kommunernas möjlighet att bestämma egna tekniska egenskapskrav i fråga om energiprestanda med mera.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

15

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

29, 163 minuter

Beredning

2014-05-27

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Bryssel I-förordningen reglerar domstolars behörighet när det gäller civilrätt (privaträtt). Den började att gälla 2013, och syftar till att det ska gå snabbare och bli enklare att verkställa domar i EU.

Med anledning av förordningen införs nya lagregler som gäller verkställande av utländska domar. För att en utländsk dom ska kunna verkställas i Sverige enligt gällande bestämmelser krävs att en domstol först fattar ett särskilt beslut om att domen går att verkställa. I dag fattas sådana beslut av Svea hovrätt. Enligt de nya reglerna ska prövningen i stället göras i tingsrätt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De flesta lagändringar börjar att gälla den 10 januari 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Beredning

2014-05-27

Justering

2014-06-10

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-25

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat regeringens skrivelse Svenska miljömål visar vägen. I skrivelsen redovisar regeringen utvecklingen av miljömålssystemet och de strategier och etappmål som har beslutats. Regeringen ger också en översikt av de insatser som ska bidra till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

Miljö- och jordbruksutskottet delar regeringens uppfattning att miljömålssystemet har utvecklats för att göra miljöarbetet mer effektivt, öppet och inriktat på åtgärder. Beslut om strategier och etappmål inom prioriterade områden leder till att politikens genomförande blir tydligare inriktat på områden där behovet är störst. Det ökar effektiviteten i miljöarbetet, menar utskottet. Det är även viktigt att miljöpolitiken genomförs systematiskt. Utskottet betonar att det ligger i riksdagens intresse att löpande följa resultatet av den miljöpolitik som förs samt kontrollera om politiken leder till att målen som riksdagen har bestämt uppnås.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

30, 115 minuter

Justering

2014-06-10

Bordläggning

2014-06-17

Debatt

2014-06-18

Beslut

2014-06-24

Regeringen har redovisat sin samlade strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan exempelvis vara pollinering och produktion av livsmedel, vattenreglering samt naturupplevelser. Strategin består av de etappmål för biologisk mångfald, ekosystemtjänster och hållbar markanvändning som regeringen har bestämt. Strategin innehåller också insatser som ska bidra till att nå de svenska miljökvalitetsmålen och generationsmålet samt FN:s och EU:s mål för biologisk mångfald. De miljökvalitetsmål som berörs är framför allt Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv.

Några lagändringar görs också. Det ska bli enklare att få dispens från biotopskyddet för de typer av biotopskyddsområden som är vanliga eller biotopskyddsområden som inte har så stort värde ur natursynpunkt. Dispens ska kunna ges för åtgärder som underlättar för jordbruket men som inte äventyrar biotopskyddets syften. Ett biotopskyddsområde är ett mindre mark- eller vattenområde där hotade djur eller växter finns eller som är särskilt viktigt att skydda av andra anledningar.

Reglerna om skogsvård ändras i syfte att underlätta för försöksverksamheter och för åtgärder som vidtas för att bevara och utveckla natur- eller kulturmiljövärden. Tillsynsmyndigheten får också större möjligheter att ingripa mot den som inte följer lagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av regeringens proposition samt motioner från allmänna motionstiden 2013.

Behandlade dokument

92

Förslagspunkter

66

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

33, 137 minuter

Justering

2014-06-10

Bordläggning

2014-06-17

Debatt

2014-06-18

Beslut

2014-06-24

Stränderna vid hav, insjöar och vattendrag är skyddade i hela landet. Syftet är att människor ska ha tillgång till strandområden och att bevara bra livsvillkor för djur och växter. Nu får länsstyrelserna möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag under vissa förutsättningar. Det innebär att det blir lättare att upphäva strandskyddet i denna typ av områden än vad det är i dag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 60 minuter

Justering

2014-06-10

Debatt

2014-06-18

Beslut

2014-06-18

Nya regler ska komplettera bestämmelserna i EU:s så kallade timmerförordning, som handlar om handel med timmer och trävaror. Den myndighet som kontrollerar att timmerförordningen följs får rätt att begära information, se handlingar och kontrollera områden och lokaler som används för verksamhet som innebär att nytt timmer och nya trävaror kommer ut på marknaden. Myndigheten får besluta om att timmer eller trävaror som kommer från olaglig avverkning får tas om hand. Den som låter timmer eller trävaror från olaglig avverkning komma ut på marknaden kan få böter eller fängelse i högst sex månader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Justering

2014-06-10

Bordläggning

2014-06-17

Debatt

2014-06-18

Beslut

2014-06-24

I miljöbalken finns bestämmelser om hushållning med vissa mark- och vattenområden som anses vara av riksintresse. En granskning från Riksrevisionen visar att statens hantering av dessa riksintressen försvårar för kommunerna att planera nya bostäder. Riksrevisionen påpekar att kommunerna inte har fått tillräckligt med stöd från länsstyrelserna som i sin tur inte har fått stöd från Boverket. Riksrevisionen efterfrågar de direktiv om att utreda systemet med riksintressen som regeringen utlovade hösten 2012.

Regeringen har redovisat sin syn på granskningen i en skrivelse till riksdagen. Av redovisningen framgår att regeringen nu har tillsatt en utredare som ska se över miljöbalkens hushållningsbestämmelser och särskilt bestämmelserna om riksintressen. I översynen ingår att utreda riksintressenas inverkan på bostadsförsörjningen. Enligt regeringen kommer utredningen att hantera alla de frågeställningar som Riksrevisionen tar upp i sin granskningsrapport.

Civilutskottet har gått igenom regeringens redovisning och välkomnar översynen. Utskottet konstaterar även att Boverket och länsstyrelserna ska få i uppdrag att öka samordningen och förbättra tillämpningen av reglerna för riksintressen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2014-05-27

Justering

2014-06-10

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-25

En ny lag om näringsförbud ska ersätta den gamla. Den nya lagen ska stärka möjligheterna att meddela oseriösa företagare näringsförbud. Den innebär följande:

• Kretsen av personer som kan få näringsförbud utökas till att omfatta alla som faktiskt utövar ledning över en verksamhet. Det ska inte spela någon roll i vilken associationsrättslig form verksamheten bedrivs.
• Kronofogdemyndigheten ska kalla den som har fått näringsförbud till ett inledande samtal för att informera om vad näringsförbudet innebär. Myndigheten kan då också få nödvändiga upplysningar om hur personen försörjer sig. Om det behövs kan det bli flera samtal. Om den kallade uteblir kan han eller hon få betala vite.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 2 augusti 2014.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Beredning

2014-05-13

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens slutrapport om granskningar inom klimatområdet 2009-2012. Riksrevisionen har granskat om regeringen skapat förutsättningar för effektiva klimatåtgärder, om kostnaderna är rimliga i förhållande till klimatåtgärderna och om regeringen gett en tydlig och samlad bild av åtgärder, kostnader och effekter. Regeringen håller med Riksrevisionen om att avsedda mål och resultat ska uppnås på ett kostnadseffektivt sätt och redovisar vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av rapporten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner främst från allmänna motionstiden 2013 om internationell klimatpolitik, EU:s klimat- och energipolitiska ram för perioden 2020-2030, vissa övriga EU-frågor, nationell klimatpolitik, luftkvalitet och vindkraft.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

26

Reservationer

28 

Justering

2014-05-27

Debatt

2014-06-09

Beslut

2014-06-10

Den som vill bygga ett komplementbostadshus på högst 25 kvadratmeter på sin tomt ska inte längre behöva bygglov. En- och tvåbostadshus ska kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter och förses med högst två takkupor utan bygglov. Det ska också bli tillåtet att utan bygglov inreda enbostadshus med ytterligare en bostad. Detta gäller även om åtgärderna strider mot detaljplanen. Man måste dock fortfarande göra en bygganmälan till kommunen, utom för takkupor. Lagändringarna gäller från den 2 juli 2014.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

51, 119 minuter

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att göra aktiebolagslagen enklare.

Förenklingarna innebär bland annat att:

• Kravet på att styrelsen i ett privat aktiebolag ska fastställa en skriftlig arbetsordning och skriftliga instruktioner om arbetsfördelning tas bort.
• Kravet på att de som bildar ett aktiebolag ska bo i ett EES-land tas bort. Detsamma gäller för likvidatorer, de som avvecklar aktiebolag.
• Det blir enklare att minska aktiekapital och att teckna nya aktier genom betalning.
• En fordran mot en delägare som utträtt ur ett handelsbolag ska förfalla efter fem år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om det svenska landsbygdsprogrammet 2007-2013. I rapporten har Riksrevisionen granskat om regeringen och berörda myndigheter har arbetat för att nå målen för EU:s landsbygdspolitik. Regeringen instämmer i de flesta av Riksrevisionens synpunkter och kommer att ta hänsyn till dem i arbetet med att utforma ett landsbygdsprogram för perioden 2014-2020.

Riksdagen har lagt skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutat ärendet.

Riksdagen har också sagt nej till motioner främst från allmänna motionstiden 2013 om landsbygdspolitik. Motionerna gäller bland annat de gröna näringarnas arbete med att utveckla varumärken, betesresursinventering, slakt, förvaltning av gemensamma resurser och rennäringsfrågor.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

27, 93 minuter

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-10

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om en ny lag för märkning av textilier. Lagen ska komplettera EU:s regler om textilmärkning. Konsumentverket får i uppdrag att kontrollera textilmarknaden. Myndigheten ska bland annat informera om bestämmelser kring textilmärkning så att regelverket följs.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 augusti 2014. Då slutar den nuvarande lagen om märkning av textilier att gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Regeringen får ge Transportstyrelsen rätt att ta ut avgifter för sin tillsyn av de system för att ta hand om bensingaser som bensinmackar måste ha. Transportstyrelsen ska kunna finansiera sin tillsyn och handläggning av ärenden som gäller drivmedel på samma sätt som myndigheten finansierar tillsynen och handläggningen av andra ärenden.

De nya reglerna börja gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-06-09

Beslut

2014-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om kvotplikt för biodrivmedel.

Lagen om kvotplikt för biodrivmedel ställer krav på att det ska vara mer biodrivmedel i bensin och diesel. Den antogs av riksdagen hösten 2013 och börjar att gälla den dag regeringen bestämmer.

Det nya förslaget innebär att kvotplikten inte ska omfatta tåg, eller annat spårbundet färdmedel, och fartyg som går på diesel. Fartyg som används för "sport- och fritidsändamål" ska dock omfattas av lagen.

Ändringarna börjar gälla samma dag som lagen om kvotplikt för biodrivmedel träder i kraft.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-05-26

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

I dag finns ingen sammanhållen planering av hur de havsområden som omger Sverige ska användas. För att nå en långsiktigt hållbar utveckling i områdena ska nu nya regler för hushållning med havsområden införas.

För havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet ska regeringen besluta om havsplaner. De ska ge vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar hur ett havsområde kan användas. Regeringen får besluta om förbud eller begränsningar för verksamhet inom ett område som omfattas av en havsplan.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Justering

2014-05-06

Bordläggning

2014-06-05

Debatt

2014-06-09

Beslut

2014-06-10