Sök

Regeringen har föreslagit att myndighetsbeslut om återkrav av felaktiga utbetalningar av olika ersättningar och stöd ska kunna verkställas enklare och snabbare än vad som sker i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det innebär att förvaltningsmyndigheter, till exempel Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, som har beslutat om att kräva tillbaka felaktigt utbetald ersättning direkt kan vända sig till Kronofogdemyndigheten för att få beslutet verkställt genom utmätning. I dagsläget gäller att om den enskilde inte betalar tillbaka så måste myndigheter driva en särskild process i allmän domstol eller ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, för att sedan kunna få beslutet verkställt. Enligt den nya regeln i utsökningsbalken ska förvaltningsmyndigheters beslut som gäller betalningsskyldighet utgöra så kallade exekutionstitlar. Det betyder att Kronofogdemyndigheten kan verkställa beslutet omedelbart. Samma sak ska gälla a-kassornas beslut om återkrav.

Det är endast beslut som går att överklaga som omfattas av förslaget. Som huvudregel ska besluten också ha fått laga kraft innan de får verkställas. Det innebär att tiden för att överklaga beslutet måste ha gått ut innan beslutet om återkrav får verkställas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag som gäller barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott. En sådan ansökan ska få göras av endast en av barnets vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren är den som ska betala skadeståndet eller om det finns andra särskilda skäl.

Reglerna börjar gälla den 1 september 2022. För Centrala studiestödsnämnden, CSN, ska de nya reglerna tillämpas på beslut som meddelas efter den 31 augusti 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-22

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om nya regler om föräldraskap i internationella situationer för kvinnor i samkönade relationer. Reglerna innebär att en kvinna som inte har fött barnet och som är eller har varit gift med barnets mor under vissa förutsättningar automatiskt ska anses som barnets förälder i Sverige. I första hand gäller detta om kvinnan anses vara rättslig förälder i det land där barnet föddes och fick sin hemvist. De nya reglerna motsvarar vad som gäller för faderskap i internationella situationer.

Dessutom ska beslut från utländska domstolar om föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor gälla också i Sverige under vissa förutsättningar. Samma sak om föräldraskapet har fastställts genom bekräftelse i ett annat land.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022. I samband med ändringarna byter lagen om internationella faderskapsfrågor namn till lagen om föräldraskap i internationella situationer.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Certifierade byggprojekteringsföretag ska införas som en ny aktör i lov- och byggprocessen i syfte att underlätta repeterbara processer i bostadsbyggandet och göra byggprocessen mer förutsägbar och effektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En ny aktör införs i lagen: certifierat byggprojekteringsföretag. Mer specifikt innebär förslaget att om en byggherre vid nybyggnad av den typ av bostadshus som framgår av myndighetsföreskrifter, har använt ett certifierat byggprojekteringsföretag för projekteringen, ska utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet inte prövas av byggnadsnämnden inför beslut om bygglov.

Vidare ska utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet samt de tekniska egenskapskraven inte prövas av byggnadsnämnden inför beslut om startbesked. Det certifierade byggprojekteringsföretagets kunskap och erfarenhet ska alltså utgöra en garanti för att projekteringshandlingarna för bostadsbyggnaden uppfyller statens krav.

Målet med förslaget är öka förutsägbarheten i byggprocessen, särskilt för de aktörer som vill bygga med standardiserade processer för projektering och produktion. Att använda standardiserade processer och återanvända samma byggnadsutformning i flera byggprojekt är även ett sätt att sänka byggkostnaderna.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen sa nej till sex förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-22

Riksdagen sa ja regeringens förslag till ändringar i bland annat lagen om allmänna vattentjänster. De lagändringar som riksdagen sa ja till innebär bland annat att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Dessutom ska varje kommun ha en aktuell vattentjänstplan.

Riksdagen sa nej till en lagändring om små enskilda avloppsanläggningar. Regeringen får inte rätt att besluta om nya föreskrifter om kontroll av anläggningarna. Riksdagen anser att det finns en risk för att nya föreskrifterna skulle kunna medföra omotiverade kostnader för fastighetsägare som inte vägs upp av en motsvarande positiv nytta för miljön.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen: Regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp.

Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

9, 61 minuter

Justering

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-22

Riksdagen sa ja regeringens förslag till ändring i plan- och bygglagen. Ändringen innebär att genomförandet av EU:s så kallade MKB-direktiv förtydligas i den svenska lagstiftningen.

Direktivet innehåller bestämmelser som ska säkerställa att en systematisk bedömning av miljöpåverkan genomförs för projekt som på grund av sin art, storlek eller lokalisering medför en stor miljöpåverkan. Bakgrunden till förslaget är en dom i EU-domstolen och att Europeiska kommissionen har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet.

Beslutet innebär en begränsning av det så kallade aktivitetskravet i plan- och bygglagen och berör möjligheten att överklaga beslut om detaljplaner utan att först lämna skriftliga synpunkter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att marknadskontrollmyndigheterna får utökade möjligheter att kontrollera att produkter som tillhandahålls på EU:s inre marknad uppfyller de krav som finns. Det kan handla om säkerhetskrav eller krav för att skydda människors hälsa eller miljön.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre ändringar som handlar om rättelser.

Lagändringarna börjar gälla den 25 juli 2022. De innebär att svenska lagar anpassas till EU-regler.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Handläggningstider och rättegångskostnader vid en patenttvist bör hållas nere. Det menar riksdagen och riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över detta. Bakgrunden är att höga kostnader och långa handläggningstider hindrar många mindre aktörer att försvara sina patent i domstol.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 30 förslag i motioner om immaterialrätt från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 54 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Ändringar i plan- och bygglagen ska göras för att förenkla, förtydliga och effektivisera byggnadsnämndens tillsynsarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringen föreslår bland annat att tillsynsmyndighetens möjlighet att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen ska utvidgas. Det ska införas en presumtionsregel för vem som ansvarar för att åtgärda ett enkelt avhjälpt hinder. Vidare ska det uttryckligen framgå av lagen att ett rivningsföreläggande ska föregås av ett föreläggande att sätta det aktuella byggnadsverket i stånd. Med föreläggande menas att den som föreläggs har en skyldighet att göra något. Byggnadsnämndens möjlighet att förelägga om stängsel vid säkerhetsbrister ska utökas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen sa nej till fem förslag i motioner.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-14

I EU har en ny Bryssel II-förordning antagits som gäller frågor om äktenskapsskillnad, föräldraansvar och internationella bortföranden av barn.

Förordningen syftar bland annat till att stärka barnens och föräldrarnas rättssäkerhet i tvister där barn är inblandade och det finns en internationell anknytning samt till att effektivisera det rättsliga förfarandet. EU-förordningen börjar tillämpas fullt ut den 1 augusti 2022.

Regeringen har lagt fram ett förslag till en ny lag som kompletterar bestämmelserna i Bryssel II-förordningen. Den nya lagen behövs för att EU-förordningen ska kunna tillämpas i den svenska rättsordningen.

Riksdagen sa ja till den nya lagen som träder i kraft den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-14

Enligt plan- och bygglagen ska regional fysisk planering ske i Stockholms län och i Skåne län. Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att regional fysisk planering också ska ske i Hallands län.

När en region växer kraftigt ställs enligt regeringen stora krav på regional samordning för att klara mål och strategier när det gäller exempelvis bostadsförsörjning och utbyggnad av kollektivtrafik. Enligt regeringen har behovet av regional planering ökat i Hallands län.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till ändringar i bostadsrättslagen som ska stärka det rättsliga skyddet för den som köper eller äger en bostadsrätt. Bland annat stärks skyddet för köparen kring förhandsavtal och upplåtelseavtal, samt att krav på ekonomisk plan och intygsgivare skärps. Dessutom ska en medlem i en bostadsrättsförening inte kunna ha mer än en röst på föreningsstämman.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023 förutom i den del som avser den ekonomiska planen och intygsgivarna, som börjar gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen riktar också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att utreda hur reglerna om andra föravtal än förhandsavtal kan tydliggöras och skärpas och återkomma med ett förslag.

Riksdagen riktar även ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hur regleringen kring förhandsavtal kan skärpas ytterligare.

Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag om företagsrekonstruktion. Syftet är att i grunden livskraftiga företag ska kunna få hjälp att ombilda och bygga upp sin verksamhet och inte tvingas att gå i konkurs. Förslagen innebär bland annat att

• en rekonstruktionsplan kan innehålla flera andra åtgärder än en ekonomisk uppgörelse
• det så kallade livskraftstestet skärps, det vill säga det test som används för att bedöma chanserna till fortsatt verksamhet genom en rekonstruktion
• det införs krav på den som är i rekonstruktion att ha en ordnad bokföring och en rätt att säga upp långa avtal i förtid, exempelvis ett dyrt hyresavtal
• kraven på rekonstruktörer skärps och de ställs under Kronofogdens tillsyn.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för utsökning som främst handlar om Kronofogdens åtgärder för att driva in skulder. Syftet med förslagen är att öka effektiviteten och snabba på handläggningen. De handlar bland annat om

• att det blir tydligare att Kronofogden får göra de utredningar som är befogade
• en skärpning av gäldenärens och tredje mans skyldigheter att lämna upplysningar i mål om utmätning
• bättre möjligheter att genomföra utmätning på distans när Polisen hittar egendom i sin verksamhet.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag om kvarglömd eller borttappad egendom i kollektivtrafik som tåg, spårvagn, tunnelbana, buss eller fartyg. Lagen gäller för kvarglömd eller borttappad egendom ombord på fordonet och inom vissa anslutande områden.

Enligt den nya lagen ska den som tar hand om kvarglömd eller borttappad egendom lämna den till det berörda trafikföretaget som då ska förvara egendomen åt ägaren.

Om ägaren inte hämtar ut egendomen inom en viss tid, tillfaller den trafikföretaget. I vissa fall ska företaget få göra sig av med egendomen direkt och ska även ha rätt till ersättning av ägaren för förvaringen.

Lagen träder i kraft den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Brottsoffer ska få utvidgad rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sitt skadestånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna som regeringen föreslår handlar i korthet om att

• åstadkomma en kraftig höjning av nivåerna på kränkningsersättning
• utvidga rätten till kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap
• stärka rätten till ersättning för efterlevande anhöriga genom en ny form av ideell ersättning, en så kallad särskild anhörigersättning
• utvidga möjligheterna för ett brottsoffer att utmäta gärningspersonens frihetsberövandeersättning
• ändra företrädesordningen vid löneutmätning, så att fordringar som gäller skadestånd på grund av brott går före oprioriterade fordringar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022, med undantag för lagändringen om ändrad företrädesordning vid löneutmätning som börjar gälla den 10 september 2022.

Vidare riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen som upprepar det som riksdagen förde fram i ett tillkännagivande 2021. Riksdagen anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning om effektivare utbetalning av ersättning till brottsoffer genom att staten betalar ut skadeståndet efter att domen på skadestånd börjat gälla. Tillkännagivandet grundas på förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen har sagt ja till nya regler när det gäller utvinning av ämnen som har en negativ påverkan på människor och miljön. Beslutet innebär att riksdagen godkände regeringens förslag om förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer. Förslaget betyder ett förbud mot utvinning av stenkol, brunkol, råolja skifferolja och naturgas. Tillstånd kommer inte längre att ges till gruvdrift eller utvinningsverksamhet för dessa ämnen. Beslutet innebär också att den som ansöker om tillstånd för att bryta, så kallad bearbetningskoncession, i alunskiffer måste uppfylla ett lämplighetskrav.

Lagändringarna i miljöbalken och minerallagen träder i kraft den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

10, 49 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Ett företag som tillhandahåller starkströmsledningar för överföring av el bedriver nätverksamhet. Regeringen föreslår ändrade bestämmelser för nätverksamhet med syfte att genomföra delar av EU:s elmarknadsdirektiv. Utöver det handlar förslagen bland annat om

• hur driften av en ledning eller ett ledningsnät ska vara organiserad
• att överföring och distribution i nätverksamhet ska redovisas var för sig
• att elanvändare i vissa fall ska kunna ansluta småskalig elproduktion till elnätet utan att betala någon avgift till nätföretaget
• när Energimarknadsinspektionen, nätmyndigheten, ska pröva tvister om villkoren för anslutning till elnätet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

26

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Regeringen har föreslagit en rad lagändringar som ska ge ett starkare skydd för konsumenter, anpassat till en ökad digitalisering. Ändringarna görs med anledning av EU-regler på området. Bland annat innebär ändringarna att konsumenters rätt till information från näringsidkare utökas. Till exempel måste det framgå om den som säljer en produkt på en digital marknadsplats är näringsidkare eller inte.

En annan lagändring gäller information om prissänkningar. Om det står att en produkt säljs med sänkt pris ska det tidigare priset också anges. Huvudregeln är att det tidigare priset ska vara det lägsta priset för produkten de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Kravet att informera om prissänkningar ska inte gälla varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla.

Enligt riksdagen bör det tydliggöras hur det nya informationskravet om prissänkningar ska tillämpas, och bestämmelsen behöver även följas upp. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Riksdagen beslutade att lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022, istället för den 1 juli som regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

15, 52 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

EU-kommissionen har lämnat förslag till nya EU-regler om tillbörlig aktsamhet för vissa företag i fråga om hållbarhet. Syftet med reglerna är bland annat att förbättra metoderna för företagsstyrning så att förfaranden för att hantera och begränsa risker och konsekvenser för mänskliga rättigheter och miljö införlivas i företagens strategier. Även de risker och konsekvenser som härrör från företagens värdekedjor, till exempel från underleverantörer, ska inkluderas.

Riksdagen är positiv till kommissionens förslag i det stora hela, men anser att vissa delar som rör bolagsstyrning strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. De delar i förslaget som enligt riksdagen strider mot subsidiaritetsprincipen är bestämmelserna om att företagen ska ta vissa hänsyn när de fastställer rörliga ersättningar, aktsamhetsplikt för medlemmar av företagets ledning samt införande och övervakning av åtgärder för tillbörlig aktsamhet.

Riksdagen skickar sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att vidta olika åtgärder i fråga om Sveriges energiförsörjning och rysk energi.

Riksdagen betonar att det är viktigt att regeringen fortsatt tydligt och med kraft driver linjen i EU att det europeiska beroendet av rysk energi snarast praktiskt möjligt ska upphöra. Det gäller inte minst fossil energi. Regeringen bör också driva frågan om att EU ska ta fram ett regelverk för ursprungsmärkning av fossil energi, som i första hand gäller geografiskt ursprung.

Åtgärder behöver även vidtas så att Sverige upphör med import av rysk energi när det är möjligt, inte minst fossila bränslen som naturgas och olja. Regeringen bör granska vilken import som förekommer i dag. Därefter bör olika juridiskt och praktiskt möjliga alternativ övervägas, både vad gäller skyndsamma och mer långsiktiga åtgärder för att trygga Sveriges energiförsörjning.

Riksdagens beslut om tillkännagivande till regeringen grundar sig i ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget är väckt i utskottet. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19