Sök

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ändra i sjukförsäkringen. Den ena ändringen gäller reglerna för prövningen av arbetsförmågan. Efter 180 dagars sjukskrivning kan den försäkrade i dag inte bara prövas mot arbete hos sin arbetsgivare, utan även mot den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. I stället ska de regler som gällde fram till 2008 återinföras. Det innebär att arbetsförmågan ska prövas mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller mot annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. Regeringen bör återkomma med ett förslag till ändring som ska träda i kraft senast den 1 januari 2012. Den andra ändringen gäller personer som tidigare har haft tidsbegränsad sjukersättning och som har förlorat rätten till sjukpenning efter sjukförsäkringsreformen 2008. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades, liksom möjligheten att återfå sin sjukpenninggrundande inkomst efter en period med sådan sjukersättning. Vissa personer kan därför inte få någon sjukpenning i dag. Dessa personer ska få en ersättning som ligger i nivå med den tidigare tidsbegränsade sjukersättningen, förutsatt att deras arbetsförmåga fortfarande är nedsatt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att en sådan ersättning införs senast den 1 januari 2012.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 115 minuter

Justering

2011-06-30

Debatt

2011-07-01

Beslut

2011-07-01

Riksdagen beslutade att återförvisa förslaget om ändringar i sjukförsäkringen. Återförvisningen innebär att förslaget skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet för ytterligare beredning.

Justering

2011-06-17

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-22

Riksdagen beslutade om ökat konsumentskydd för personer som ingår avtal för att periodvis och återkommande kunna nyttja övernattningsboende, exempelvis ett fritidshus eller en semesteranläggning. Så kallat tidsdelat boende. Det ökade konsumentskyddet gäller även rätten till boenderabatter eller liknande förmåner som en konsument betalar särskilt för att utnyttja, till exempel under semesterresor. Den nya lagen omfattar fler typer av avtal. Därmed minskas risken för att skyddsregler kringgås. Dessutom ökar företagens informationsplikt både i marknadsföringen och i utformningen av avtalet. Konsumentens ångerfrist utökas från tio till fjorton dagar. Företaget eller näringsidkaren får inte heller kräva att konsumenten betalar innan ångerfristen har löpt ut. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-15

Civilutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om en EU-ram för bolagsstyrning. Syftet med grönboken är att ge underlag för en bedömning av hur effektivt det europeiska regelverket för bolagsstyrning är. Frågorna handlar huvudsakligen om styrelsen och aktieägarna i börsnoterade bolag samt vilka krav som ska ställas på bolagen genom användningen av bolagsstyrningskoder. Utskottet har inga invändningar mot att en diskussion inletts kring frågorna. Men utskottet menar att flera av de frågor som tas upp i grönboken ska regleras på nationell nivå och inte på EU-nivå. Nya förslag på området måste grundas på en ingående analys av vilka problem som finns och på en konsekvensanalys av förslagen. Riksdagen avslutar ärendet. Utlåtandet skickas för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 23 minuter

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-15

Det finns en FN-konvention om internationella köp av varor (CISG). Syftet är att samma regler ska gälla för ett köp oavsett vilka länder som ett köpeavtal har anknytning till. Den del i konventionen som gäller avtal ska nu föras in i lagen om internationella köp. CISG baseras på kontraktsprincipen, som i sin renaste form innebär att en anbudsgivare blir bunden av sitt anbud då det accepteras av mottagaren. Den svenska avtalslagen ska dock även i fortsättningen gälla för avtal mellan företag som har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Beslutet innebär att Sverige återkallar sin reservation mot avtalsdelen i konventionen och att det förbehåll som gäller den internordiska handeln justeras till att omfatta även avtalsdelen. Regeringen ska bestämma när lagändringarna börjar gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar om jordabalkens felregler, tomträtt, bostadsarrende och expropriation.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

12

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 34 minuter

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-01

Beslut

2011-06-01

Inom EU har man enats om en gemensam så kallad viseringskodex. Visering innebär utfärdande av visum, bevis som ger rätt till inresa och en viss tids vistelse inom medlemsstaterna. Riksdagen har nu beslutat om de lagändringar som krävs för att viseringskodexen ska kunna användas i Sverige. Medlemsstaterna ska enligt kodexen ha gemensamma bestämmelser för handläggning av och beslut om ansökningar för planerade vistelser som inte varar längre än tre månader under en sexmånadersperiod. Vid sidan av en sådan visering, som kallas Schengenvisering, kommer det att finnas en nationell visering. En nationell visering ska kunna ges om det finns särskilda skäl och endast för en längre tid än tre månader, men högst ett år. Det blir också möjligt att överklaga ett avslag på en ansökan om Schengenvisering. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Justering

2011-05-17

Debatt

2011-06-01

Beslut

2011-06-01

Till följd av en ny EU-förordning om så kallade biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort har riksdagen beslutat om kompletteringar i utlänningslagen. En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd blir skyldig att låta Migrationsverket, Regeringskansliet eller utlandsmyndigheter som ambassader och konsulat fotografera personen och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uppgifterna ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Korten kommer att ersätta dagens tillståndsmärken för uppehållstillstånd. Foto och fingeravtryck får också tas vid kontroll vid inresa eller utresa eller vid kontroller inne i Sverige. Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck ska inte gälla om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och hans eller hennes uppehållstillstånd. Detta ska i sin tur bidra till att skydda mot bedrägerier med uppehållstillstånd samt angripa och förebygga olaglig invandring och bosättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 66 minuter

Justering

2011-05-17

Debatt

2011-06-01

Beslut

2011-06-01

En underhållsförordning ska införas i EU. Förordningen ska bland annat säkra en effektiv gränsöverskridande indrivning av familjerättsligt underhåll inom EU. Genom förordningen upprättas också ett samarbete mellan centralmyndigheter i frågor om underhållsskyldighet. Samtidigt börjar Haagprotokollet, med lagar om underhållsskyldighet, att gälla i EU. Både underhållsförordningen och Haagprotokoll börjar gälla direkt i Sverige. Riksdagen har därför belsutat om en ny lag med kompletterande bestämmelser till förordningen. Riksdagen har också beslutat om vissa lagändringar i bland annat rättshjälpslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 18 juni 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-12

Debatt

2011-05-19

Beslut

2011-05-19

Säkerheten för leksaker höjs. Det blir hårdare krav på att leksaker ska vara säkert utformade, till exempel när det gäller risken för kvävning och innehållet av kemikalier. Tillverkare, importörer och distributörer får också ett tydligare ansvar för att bara säkra leksaker finns på marknaden. Det samma gäller de myndigheter som ska kontrollera att reglerna följs. Den nya lagen, som börjar gäller den 20 juli 2011, ersätter den nuvarande lagen från 1992 och innebär en anpassning till ett EU-direktiv på området.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

21, 67 minuter

Justering

2011-04-26

Debatt

2011-05-11

Beslut

2011-05-11

Civilutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok Minskad byråkrati för medborgarna: att underlätta fri rörlighet i fråga om officiella handlingar och erkännande av verkningarna av civilståndshandlingar. Medborgare i EU måste ibland visa upp officiella handlingar som har utfärdats i ett annat EU-land. Det finns då enligt EU-kommissionen olika administrativa formaliteter som hindrar den fria rörligheten. Kommissionen vill därför inleda en diskussion om att slopa alla krav på formaliteter för så kallad autentisering av officiella handlingar som utfärdas i ett EU-land men som visas upp i ett annat. Handlingar om civilstånd innebär särskilda problem som har att göra med deras rättsliga verkningar. Kommissionen presenterar därför alternativa sätt att göra det lättare för medborgarna att använda officiella handlingar i andra EU-länder och att stärka principen om ett ömsesidigt erkännande i frågor om civilstånd. Civilutskottet är positivt till kommissionens initiativ och till tanken på att alla krav på autentisering av officiella handlingar avskaffas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-04-14

Debatt

2011-04-28

Beslut

2011-04-28

Regeringen har redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken mellan perioden den 1 juli 2008 och 30 juni 2010 i en skrivelse för riksdagen. Där redovisas politiken avseende frågor som till exempel arbetskraftsinvandring, visum och internationella samarbeten. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2010 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Regeringen och Miljöpartiet har gjort en överenskommelse om migrationspolitiken. Flera motionsyrkanden har därför till viss del redan blivit tillgodosedda. Motionerna handlar bland annat om frågor om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt och barn i asylprocessen. Andra motioner tar upp frågor som könsrelaterad förföljelse, anhöriginvandring och verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

34

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

70, 199 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-05-04

Beslut

2011-05-04

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om socialavgifter. Skälet är bland annat tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i några av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna lyfter frågor om lägre socialavgifter för mindre företag, ekonomiska frizoner, slopad ålderspensionsavgift för pensionärer som fortsätter att förvärvsarbeta och avgiftsskyldighet för andra ideella föreningar än idrottsföreningar.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Justering

2011-04-07

Debatt

2011-04-27

Beslut

2011-04-28

På grund av lägre anslag från 2013 behöver Försäkringskassan avveckla sina servicekontor, lokalkontor och serviceplatser. Servicekontoren drivs tillsammans med Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Riksdagen menar att förslaget därmed kommer att drabba såväl försäkrade hos Försäkringskassan som andra myndigheters service. Med anledning av detta har riksdagen beslutat att regeringen ska återkomma med förslag på hur medborgarnas behov av att Försäkringskassan är tillgänglig lokalt, med möjligheter till personliga möten, ska tillgodoses. Regeringen ska också komma med förslag som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

24, 76 minuter

Justering

2011-04-07

Debatt

2011-04-13

Beslut

2011-04-14

En av övergångsbestämmelserna till den nya plan- och bygglagen som träder i kraft den 2 maj 2011 får ändrad lydelse. Ändringen gäller tillämpningen av bestämmelserna om instansordningen i den nya lagen. Riksdagen sa ja till utskottets förslag.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-04-07

Debatt

2011-04-13

Beslut

2011-04-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om familjerättsliga frågor. Skälet är främst tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning, adoption, olika frågor om vårdnad, umgänge, god man för ensamkommande flyktingbarn, barns skuldsättning, former och åldersgräns för att ingå äktenskap, namnlagen, vissa arvsrättsliga frågor och frågor om testamente.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

30

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-14

Beslut

2011-04-27

Riksdagen har beslutat att möjligheten till skuldsanering för företagare ska utvidgas. Tidigare kunde bara företagare med verksamhet av ringa omfattning och vars inkomst i huvudsak kom från annat håll få skuldsanering. Den föreslagna utvidgningen innebär att även företagare som bedriver verksamhet som är av mer än ringa omfattning ska kunna få skuldsanering. Det ska inte heller vara avgörande att skulderna är gamla för att en skuldsanering ska kunna godkännas. Syftet med förändringarna är att göra det lättare för företagare att starta om efter ekonomiska svårigheter och fortsätta sköta företagsverksamhet. Skuldsanering innebär att skuldsatta personer får en individuell plan för hur räkningar ska betalas. Under de fem åren fram tills skulden är betald lever personen på existensminimum. Förutsättningarna för att gallra uppgifter om skuldsanering i samband med kreditupplysningar ska också blir de samma för företagare som för andra privatpersoner Riksdagen ber även regeringen återkomma med ett lagförslag så att fler svårt skuldsatta ska kunna få hjälp med skuldsanering. I dag är skuldsanering bara aktuell om en låntagare inte klarar av att betala sina skulder "inom överskådlig tid". Genom en dom i Högsta domstolen har det ansetts att detta kan vara 15 år. Enligt utskottets förslag ska skuldsanering istället vara aktuell om skulderna inte kan betalas inom "de närmaste åren", vilket föreslås innebära 5 år. Riksdagen ber också regeringen ta fram en strategi för hur överskuldsättning ska kunna undvikas. I strategin bör regeringen ta initiativ för att öka kunskaperna om barns och ungdomars situation i överskuldsatta familjer. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2011.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Beredning

2011-01-20

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om plan- och byggfrågor. Orsakerna är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp och att en ny plan- och bygglag träder i kraft den 2 maj. Motionerna handlar bland annat om medborgarinflytande i samhällsplaneringen, näringsverksamhet i bostadsområden och planering för cykeltrafik. Andra motioner handlar om planering för grönområden och platser för lek, inventering av tillgängligheten och nya tekniska lösningar i byggandet.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

24

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

20, 95 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-06

Plan- och bygglagen från 2010 kompletterades. Ändringarna gäller i första hand reglerna för hur kommunen ska underrätta om beslut om lov och förhandsbesked. Kommunen måste underrätta om beslut för att de ska träda i kraft. Riksdagens beslut innebär att: Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska delges den som har ansökt om lovet. Detsamma gäller personer, organisationer och föreningar som har lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Beslutet ska publiceras elektroniskt i Post- och Inrikes Tidningar. Samtidigt ska meddelandet skickas till de närmaste grannarna och övriga personer som berörs. Meddelandet behöver inte delges dessa personer. Det betyder att kommunen inte behöver något intyg på att mottagarna har tagit emot meddelandet. Om det är ett stort antal grannarna och övriga personer som ska underrättas räcker det med att beslutet publiceras i Post- och Inrikes Tidningar. För de närmaste grannarna och andra berörda räknas tiden för överklagande från en vecka efter att beslutet publicerades i Post- och Inrikes Tidningar. För den som ansökte om lovet och andra som ska delges beslutet räknas tiden för överklagande som tidigare, alltså från den dag personen tog del av beslutet. Vissa andra ändringar gjordes också i bland annat förutsättningarna för marklov, reglerna om kontrollplaner och övergångsbestämmelser för de nya kraven på kontrollansvariga. Den nya lagen gäller från den 2 maj 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-03-30

Beslut

2011-03-30

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om ersättnings- och insolvensrättsliga frågor. Insolvens innebär att en person inte längre klarar av att betala sina skulder. Utskottet hänvisar i huvudsak till tidigare ställningstaganden. Motionerna handlar bland annat om skadeståndsansvar vid radiologiska olyckor, trafikförsäkringsavgifter och trafikskadeersättning till barn. Andra motioner handlar om en översyn av insolvensrätten, förbehållsbelopp vid utmätning och Kronofogdemyndighetens försäljning av utmätt fast egendom.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

10

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-06