Sök
44 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2015/16, Civilutskottet, Socialutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ny förordning om konsumentskyddssamarbete
Utlåtande 2015/16:CU26
EU-kommissionen vill ersätta den nuvarande förordningen om konsumentskyddssamarbete med en ny förordning, som är mer anpassad till den digitala ekonomin och den ökande handeln över gränserna inom EU.
Riksdagen håller med EU-kommissionen om att samarbetet mellan de nationella myndigheter som har ansvar för konsumentskyddet behöver bli bättre och bör regleras på EU-nivå. Däremot anser riksdagen att delar av förslaget går längre än vad som behövs för att nå målen och därmed strider mot subsidiaritetsprincipen, som innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt samtidigt som det är effektivt. Riksdagen tänker därför lämna ett motiverat yttrande om detta till EU:s beslutande institutioner. Det innebär att riksdagen lämnar in ett yttrande där den förklarar varför Sverige anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.
Om en tredjedel av de nationella parlamenten i EU-länderna anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lagt förslaget, oftast EU-kommissionen.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-06-16
- Bordläggning
- 2016-06-21
- Debatt
- 2016-06-22
- Beslut
- 2016-06-22
- Dokument & lagar
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020
Betänkande 2015/16:SoU8
Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik 2016-2020. Det övergripande målet för strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, och med ett minskat tobaksbruk. Regeringen vill tydliggöra jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet på det här området och göra insatser för att skydda barn och unga.
Socialutskottet har också behandlat motioner om bland annat en solidarisk och restriktiv alkoholpolitik, ett narkotikafritt samhälle, ett rökfritt Sverige 2025 och sprututbyte.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motionerna.
- Behandlade dokument
- 81
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 16, 68 minuter
- Justering
- 2016-06-09
- Bordläggning
- 2016-06-15
- Debatt
- 2016-06-16
- Beslut
- 2016-06-21
- Dokument & lagar
Kvarstad på bankmedel inom EU
Betänkande 2015/16:CU24
En ny lag om kvarstad på bankmedel inom EU införs i Sverige. Den nya lagen kompletterar EU:s så kallade kvarstadsförordning med nationella regler kring förfarande och att Kronofogdemyndigheten ska vara behörig myndighet. Vidare görs följdändringar som gäller personuppgifter och uppgiftsskydd i lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, offentlighets- och sekretesslagen samt domstolsdatalagen. Syftet är att göra det lättare att driva in privata skulder över gränserna mellan EU:s medlemsländer.
De nya bestämmelserna börjar gälla den 18 januari 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-06-09
- Bordläggning
- 2016-06-15
- Debatt
- 2016-06-16
- Beslut
- 2016-06-16
- Dokument & lagar
Stärkta sanktionsmöjligheter för Konsumentombudsmannen
Betänkande 2015/16:CU23
Marknadsföringslagen och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden ändras. Ändringarna innebär bland annat att de förbud och ålägganden som Konsumentombudsmannen (KO) får besluta om enligt dessa lagar inte längre ska vara beroende av näringsidkarens godkännande och att KO får möjlighet att bestämma att sådana beslut ska gälla omedelbart. Tanken är att KO ska ha möjlighet att använda effektiva och avskräckande sanktioner, vilket är en förutsättning för ett starkt konsumentskydd.
De ändrade reglerna börjar gälla den 1 oktober 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till ett motionsförslag om att den övre beloppsgränsen för marknadsstörningsavgiften bör tas bort.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 7 minuter
- Justering
- 2016-06-09
- Bordläggning
- 2016-06-15
- Debatt
- 2016-06-16
- Beslut
- 2016-06-16
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer
Utlåtande 2015/16:CU25
Riksdagen anser att delar av ett förslag från EU-kommissionen strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen kommer därför skicka in ett motiverat yttrande till EU där den motiverar varför förslaget är oförenligt med subsidiaritetsprincipen.
Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt.
Kommissionens förslag handlar om offentlig insyn i multinationella företag och syftet är bland annat att öka medborgarnas tilltro till att skattesystemen är rättvisa. Förslaget är en del i kommissionens arbete för att minska skatteflykt och aggressiv skatteplanering.
EU-kommissionen föreslår bland annat att multinationella företag som är verksamma i EU ska bli tvungna att offentliggöra vissa skatteuppgifter för varje land där de är verksamma. Dessa så kallade land-för-landrapporter ska finnas tillgängliga för allmänheten på företagens webbplatser i minst fem år. Kommissionen vill också få rätt att besluta om en gemensam EU-lista över områden som inte respekterar standarder för god förvaltning i skattefrågor. Sådana här områden kallas ofta i dagligt tal för skatteparadis.
Men riksdagen tycker alltså att den här typen av beslut ska tas närmare medlemsländerna, då skattepolitiken främst är en nationell fråga. Därför har riksdagen bestämt att ett motiverat yttrande ska lämnas in till Europaparlamentets, rådets och EU-kommissionens ordförande.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2016-05-26
- Bordläggning
- 2016-06-07
- Debatt
- 2016-06-08
- Beslut
- 2016-06-09
- Dokument & lagar
Uppföljning av smittskyddsläkemedel
Betänkande 2015/16:SoU13
Det register på recept som apoteken har ska få innehålla uppgifter om en medicin är kostnadsfri på grund av att den omfattats av smittskyddslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Det införs även regler i smittskyddslagen om vilket landsting som ska ersätta ett apotek för kostnader för kostnadsfria smittskyddsläkemedel. Det blir också tydligare vilka som har rätt till gratis mediciner som är kopplade till smittskyddslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2016.
Sedan den 1 januari 2016 är läkemedel och andra förmånsberättigade varor som ingår i läkemedelsförmånerna kostnadsfria för barn som är bosatta i Sverige. Avsikten är att samma kostnadsfrihet ska gälla asylsökande barn eller barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Detta har till största delen genomförts. Riksdagen har nu bestämt att landstinget ska erbjuda barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd vissa varor så som exempelvis preventivmedel samt förbrukningsartiklar som behövs för att ta en medicin eller för att själv kontrollera sin medicinering. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 7 minuter
- Justering
- 2016-04-28
- Bordläggning
- 2016-05-18
- Debatt
- 2016-05-19
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Läkemedel för särskilda behov
Betänkande 2015/16:SoU15
Sex lagar ändras som gäller läkemedel som inte är godkända i Sverige och läkemedel som är narkotikaklassade. En ny lag införs som gäller behandlingen av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel. Lagändringarna ska göra det möjligt att hämta ut licensläkemedel på valfritt apotek och att så kallade extemporeläkemedel, lagerberedningar och licensläkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna utan den prövning som krävs i dag. Det kommer att krävas tillstånd för apotek att tillverka narkotika och för apotek och partihandlare att handla med narkotika.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De olika lagändringarna börjar gälla vid olika tidpunkter. Ändringarna i läkemedelslagen börjar gälla den 1 januari 2017. De ändringar som rör prissättning av licensläkemedel och extemporeläkemedel börjar gälla den 1 april 2017. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-18
- Debatt
- 2016-05-19
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården
Betänkande 2015/16:SoU17
En del screening inom hälso- och sjukvården bör bli gratis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Enligt regeringen ska denna reform gälla screening för bröstcancer med mammografi. En del landsting har redan infört avgiftsfri mammografi, men regeringen vill alltså att alla landsting ska erbjuda avgiftsfri screening.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och därför är det den cancerform som prioriteras i första hand av regeringen. Syftet med avgiftsfriheten är att öka deltagandet i strukturerade mammografiundersökningar. Särskilt angeläget är det för kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper.
Riksdagen har också beslutat att det är regeringen som ska bestämma vilka villkor som ska gälla för screeningen. Regeringen kan också välja att delegera det beslutet till en myndighet.
Förändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 15, 59 minuter
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-26
- Dokument & lagar
Patientrörlighet inom EES - vissa kompletterande förslag
Betänkande 2015/16:SoU14
Vårdgivare ska bli skyldiga att lämna information till patienter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, som avser att begära ersättning för sina kostnader enligt patientrörlighersdirektivet. Vårdgivaren ska också ge patienten motsvarande uppgifter på en faktura. Det anser regeringen som föreslår ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EES samt patientlagen.
När Försäkringskassan prövar ansökningar om ersättning måste den ta hänsyn till flera saker. Dessa är sjukdomens eller skadans karaktär och förväntade utveckling, patientens individuella omständigheter och om det finns skäl att prioritera hanteringen av ansökan.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Revisorer och revision
Betänkande 2015/16:CU21
Flera lagar som gäller revisorer och revision ändras. En ny lag om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision införs. Huvudsyftet med lagändringarna är att förbättra kvaliteten på revisionerna och att stärka revisorernas oberoende. Ändringarna innebär att de svenska lagarna anpassas till EU-regler, det så kallade revisionspaketet.
De ändrade reglerna börjar gälla den 17 juni 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 19 minuter
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Skuldsanering - förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt
Betänkande 2015/16:CU19
Fler människor med mycket hög skuldsättning ska få möjlighet att skuldsanera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny skuldsaneringslag och en ny skuldsaneringslag för företagare.
Den nya skuldsaneringslagen handlar om att det ska bli enklare att ansöka om skuldsanering, kravet på överskuldsättning ska nyanseras och den skuldsattes betalningar ska underlättas. Bland annat handlar det om att en ansökan ska kunna göras elektroniskt och den skuldsatte till exempel bara ska behöva uppge de fordringsägare hon eller han känner till. Det handlar här om svårt skuldsatta personer som har små möjligheter att någonsin bli kvitt sina skulder.
Den nya lagen om skuldsanering för företagare gör att företagare får en bättre möjlighet att skuldsanera. Detta rör svårt skuldsatta företagare som drivit sin näringsverksamhet på ett försvarligt och lojalt sätt. Anledningen är att man vill ge fler företagare en andra chans och förbättra förutsättningarna att driva företag i Sverige.
De nya lagarna börjar gälla den 1 november 2016.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 28, 87 minuter
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd
Betänkande 2015/16:SoU12
Bestämmelsen om att enskilda i första hand ska tillgodose sina egna behov förtydligas i socialtjänstlagen. Förtydligandet innebär att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Man kan ha rätt till försörjningsstöd även om man inte står till arbetsmarknadens förfogande, om det finns godtagbara skäl för detta. Vad som är godtagbara skäl till att inte stå till arbetsmarknadens förfogande får bedömas från fall till fall. Det måste göras en individuell bedömning av den enskildes behov och förutsättningar.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två förslag i en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 7, 23 minuter
- Justering
- 2016-05-10
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Statlig ersättning till personer som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinering
Betänkande 2015/16:SoU16
Staten ska betala ersättning till dem som drabbades av narkolepsi efter vaccineringen mot svininfluensan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Den så kallade svininfluensan utvecklades 2009 till en pandemi och efter en omfattande vaccinationskampanj i Sverige vaccinerade sig 60 procent av svenskarna mot influensaviruset. I januari 2010 började biverkansrapporter om narkolepsi komma in till Läkemedelsverket. Narkolepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som kan få allvarliga följder för de som drabbas.
Riksdagen stödjer regeringens förslag om att alla som fått narkolepsi efter vaccineringen 2009 och 2010 ska få ersättning av staten. Ersättningen ska i första hand komma från den så kallade Läkemedelsförsäkringen och i andra hand från staten. Det när maxbeloppet för Läkemedelsförsäkringen har uppnåtts. Den sammanlagda ersättningen ska vara begränsad till högst 10 miljoner kronor per person.
Från och med 1 juli 2016 kan drabbade ansöka om ersättning.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 39 minuter
- Justering
- 2016-04-28
- Bordläggning
- 2016-05-11
- Debatt
- 2016-05-12
- Beslut
- 2016-05-12
- Dokument & lagar
Sammansättningen i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
Betänkande 2015/16:SoU11
I patientsäkerhetslagen finns i dag regler om vem som får utse de personer som ingår i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det gäller HSAN:s ordförande, ledamöter och ersättare och i reglerna finns även bestämmelser om vilka kvalifikationer dessa måste ha. De här reglerna flyttas nu från patientsäkerhetslagen till att istället finnas i en förordning. När regeringen beslutar om regler som alla i Sverige måste följa kallas det förordningar.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2016-04-14
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Ett effektivare förbud vid bristande kreditprövning
Betänkande 2015/16:CU18
Företag som lånar ut pengar till konsumenter ska göra ordentliga kreditprövningar. Det här är viktigt för att skydda konsumenterna och för att motverka att personer tar på sig för stora skulder.
Konsumentverket kan i dag förbjuda ett företag att lämna krediter till konsumenter, om företaget inte gör tillräckliga kreditprövningar. Förbudet gäller dock först från och med att beslutet har fått laga kraft. Det här innebär att företag som inte följer regeln om att göra kreditprövning kan fortsätta att låna ut pengar medan beslutet överklagas.
Regeringen föreslår att Konsumentverkets beslut om förbud för ett företag att lämna krediter ska kunna gälla omedelbart. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-04-26
- Bordläggning
- 2016-05-10
- Debatt
- 2016-05-11
- Beslut
- 2016-05-11
- Dokument & lagar
Hälso- och sjukvårdsfrågor
Betänkande 2015/16:SoU7
Riksdagen har riktat tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör hälso- och sjukvården:
- Regeringen bör ta initiativ till att arbetet med att samla viss avancerad cancervård till ett mindre antal sjukhus påbörjas under 2016.
- Regeringen bör låta ta fram förslag om hur förebyggande arbete mot psykisk ohälsa kan förbättras, med hjälp av mer flexibla och mobila lösningar, som till exempel psykiatriska akutbilar.
- Riksdagen vill också att regeringen låter se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressymtom.
Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 131
- Förslagspunkter
- 39
- Reservationer
- 42
- Anföranden och repliker
- 16, 93 minuter
- Justering
- 2016-03-22
- Bordläggning
- 2016-04-26
- Debatt
- 2016-04-27
- Beslut
- 2016-04-27
- Dokument & lagar
Åtgärder för ökad folkhälsa på tobaksområdet - genomförandet av EU:s tobaksproduktdirektiv
Betänkande 2015/16:SoU10
Cigaretter och rulltobak får inte smaksättas med till exempel mentol. Varningsetiketterna på cigarettpaketen ska bli större och täcka 65 procent av paketets fram- och baksida. Tobaksförpackningar får inte heller likna livsmedel eller kosmetiska produkter. Det är några av skärpningarna i tobakslagen som riksdagen sa ja till.
Förslaget kommer från regeringen och är en anpassning av lagstiftningen till EU:s tobaksproduktdirektiv. Direktivet har ett folkhälsoperspektiv och syftar bland annat till att göra tobakskonsumtion mindre attraktivt för framför allt ungdomar.
Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag. Lagändringarna träder i kraft den 20 maj 2016.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2016-03-22
- Bordläggning
- 2016-04-05
- Debatt
- 2016-04-06
- Beslut
- 2016-04-06
- Dokument & lagar
Fastighetsrätt
Betänkande 2015/16:CU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om fastighetsrätt. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om störningsservitut, arrende, andelstal i vägsamfälligheter, expropriationsersättning och förköpsrätt av mark.
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 6, 39 minuter
- Justering
- 2016-03-17
- Bordläggning
- 2016-04-06
- Debatt
- 2016-04-07
- Beslut
- 2016-04-07
- Dokument & lagar
Hushållningen med mark- och vattenområden
Betänkande 2015/16:CU13
Reglerna för att få tillstånd till vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar bör förenklas. Regelverket för nya tillståndsprövningar ska vara flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter. Det behövs även mer fokus på miljönytta.
Det anser riksdagen som gör ett tillkännagivande till regeringen. Det betyder att riksdagen ger regeringen i uppdrag att ta fram ett förslag om det här.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt som de aktuella motionerna. Förslagen handlade till exempel om skydd av brukningsvärd jordbruksmark, skydd av vattenområden och stranderosion.
- Behandlade dokument
- 51
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 13, 70 minuter
- Justering
- 2016-03-17
- Bordläggning
- 2016-04-06
- Debatt
- 2016-04-07
- Beslut
- 2016-04-07
- Dokument & lagar
Hyresrätt m.m.
Betänkande 2015/16:CU14
Hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Det kan göra att mångfalden av boendeformer ökar och leda till minskad boendesegregation. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.
Tillkännagivandet omfattar även ett hyrköpsystem för bostäder. Hyrköp innebär att hyresgästen efter en viss tid har rätt att köpa lägenheten.
Riksdagen sa nej till flera andra motioner med hänvisning till att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ombildning till bostadsrätt.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 36, 127 minuter
- Justering
- 2016-03-17
- Bordläggning
- 2016-03-22
- Debatt
- 2016-03-23
- Beslut
- 2016-04-06