Sök

Studiestödstagare som har gått utbildningar som omfattar 60 högskolepoäng men med kortare studietid än 40 veckor har fått återbetalningskrav från CSN. Regeringen vill nu komma till rätta med detta problem och föreslår därför ett flexiblare studiestödssystem där dessa studenter inte ska drabbas av återkrav. Förslaget omfattar utbildningsprogram vid högskolor som före den 1 januari 2010 har haft ett upplägg som innebär att ett normalstudieår motsvarar mindre än 40 veckor men minst 36 veckor. Studierna ska ha bedrivits från och med den 1 juli 2008. Ett par andra nyheter i regeringens förslag är att studiestödstagare måste lämna aktuell adress till Centrala studiestödsnämnden, CSN, och att preskriptionstiden för studiestödsfordringarna förlängs. Fordringarna ska preskriberas 25 år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Änringarna börjar att gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2011-06-09

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-21

Riksdagen beslutade om ökat konsumentskydd för personer som ingår avtal för att periodvis och återkommande kunna nyttja övernattningsboende, exempelvis ett fritidshus eller en semesteranläggning. Så kallat tidsdelat boende. Det ökade konsumentskyddet gäller även rätten till boenderabatter eller liknande förmåner som en konsument betalar särskilt för att utnyttja, till exempel under semesterresor. Den nya lagen omfattar fler typer av avtal. Därmed minskas risken för att skyddsregler kringgås. Dessutom ökar företagens informationsplikt både i marknadsföringen och i utformningen av avtalet. Konsumentens ångerfrist utökas från tio till fjorton dagar. Företaget eller näringsidkaren får inte heller kräva att konsumenten betalar innan ångerfristen har löpt ut. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-15

Elever som går en lärlingsutbildning på gymnasienivå ska ingå ett skriftligt utbildningskontrakt med arbetsplatsen där de är lärlingar. Kontraktet ska undertecknas av eleven, arbetsplatsen och skolan. Om eleven är under 18 år ska också vårdnadshavaren underteckna kontraktet. Det ligger på skolans ansvar att se till att kontraktet upprättas. Av utbildningskontraktet ska det framgå vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och vad dessa delar omfattar. Kontraktet ska också reglera hur kostnaden för eventuella skador som eleven orsakar på arbetsplatsen ska fördelas mellan skolan och arbetsplatsen. Dessutom ska kontraktet innehålla uppgifter om avtalstider, grunder för att bryta avtalet och kontaktpersoner på skolan och arbetsplatsen. Ändringarna gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-16

Beslut

2011-06-16

Civilutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om en EU-ram för bolagsstyrning. Syftet med grönboken är att ge underlag för en bedömning av hur effektivt det europeiska regelverket för bolagsstyrning är. Frågorna handlar huvudsakligen om styrelsen och aktieägarna i börsnoterade bolag samt vilka krav som ska ställas på bolagen genom användningen av bolagsstyrningskoder. Utskottet har inga invändningar mot att en diskussion inletts kring frågorna. Men utskottet menar att flera av de frågor som tas upp i grönboken ska regleras på nationell nivå och inte på EU-nivå. Nya förslag på området måste grundas på en ingående analys av vilka problem som finns och på en konsekvensanalys av förslagen. Riksdagen avslutar ärendet. Utlåtandet skickas för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 23 minuter

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-15

Det finns en FN-konvention om internationella köp av varor (CISG). Syftet är att samma regler ska gälla för ett köp oavsett vilka länder som ett köpeavtal har anknytning till. Den del i konventionen som gäller avtal ska nu föras in i lagen om internationella köp. CISG baseras på kontraktsprincipen, som i sin renaste form innebär att en anbudsgivare blir bunden av sitt anbud då det accepteras av mottagaren. Den svenska avtalslagen ska dock även i fortsättningen gälla för avtal mellan företag som har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Beslutet innebär att Sverige återkallar sin reservation mot avtalsdelen i konventionen och att det förbehåll som gäller den internordiska handeln justeras till att omfatta även avtalsdelen. Regeringen ska bestämma när lagändringarna börjar gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar om jordabalkens felregler, tomträtt, bostadsarrende och expropriation.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

12

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 34 minuter

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-01

Beslut

2011-06-01

Vissa undantagsbestämmelser införs vid betygssättningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Bland annat blir det möjligt att vid betygssättning i grundsärskolan bortse från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9 om det finns särskilda skäl. Andra ändringar gäller undervisningen i teckenspråk i specialskolan och stöd till inackordering för gymnasieelever. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-16

Beslut

2011-06-16

Utbildningsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation. Ramverket ska integrera EU:s investeringar i forskning med ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och med sammanhållningspolitiken. De utgångspunkter för framtida program som kommissionen för fram ligger, konstaterar utskottet, i linje med den tidigare svenska inställningen. Förslagen och resonemangen förefaller väl avvägda. Utskottet ställer sig bakom ett gemensamt strategiskt ramverk att effektivisera finansieringen av forskning och innovation, både nationellt och på EU-nivå. Utskottet lyfter bland annat fram följande: Den framtida forskningspolitiken bör stärka grundforskningen och Europeiska forskningsrådet samt utveckla en konkurrenskraftig vetenskaplig infrastruktur. Det är viktigt att små och medelstora företag får goda möjligheter att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram. EU bör arbeta för att förbättra villkoren för yngre forskare och för att stärka jämställdheten och kvinnliga forskares deltagande. EU bör arbeta för att främja alla forskares mobilitet inom EU. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 29 minuter

Justering

2011-05-12

Debatt

2011-05-18

Beslut

2011-05-18

En underhållsförordning ska införas i EU. Förordningen ska bland annat säkra en effektiv gränsöverskridande indrivning av familjerättsligt underhåll inom EU. Genom förordningen upprättas också ett samarbete mellan centralmyndigheter i frågor om underhållsskyldighet. Samtidigt börjar Haagprotokollet, med lagar om underhållsskyldighet, att gälla i EU. Både underhållsförordningen och Haagprotokoll börjar gälla direkt i Sverige. Riksdagen har därför belsutat om en ny lag med kompletterande bestämmelser till förordningen. Riksdagen har också beslutat om vissa lagändringar i bland annat rättshjälpslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 18 juni 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-12

Debatt

2011-05-19

Beslut

2011-05-19

Säkerheten för leksaker höjs. Det blir hårdare krav på att leksaker ska vara säkert utformade, till exempel när det gäller risken för kvävning och innehållet av kemikalier. Tillverkare, importörer och distributörer får också ett tydligare ansvar för att bara säkra leksaker finns på marknaden. Det samma gäller de myndigheter som ska kontrollera att reglerna följs. Den nya lagen, som börjar gäller den 20 juli 2011, ersätter den nuvarande lagen från 1992 och innebär en anpassning till ett EU-direktiv på området.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

21, 67 minuter

Justering

2011-04-26

Debatt

2011-05-11

Beslut

2011-05-11

Civilutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok Minskad byråkrati för medborgarna: att underlätta fri rörlighet i fråga om officiella handlingar och erkännande av verkningarna av civilståndshandlingar. Medborgare i EU måste ibland visa upp officiella handlingar som har utfärdats i ett annat EU-land. Det finns då enligt EU-kommissionen olika administrativa formaliteter som hindrar den fria rörligheten. Kommissionen vill därför inleda en diskussion om att slopa alla krav på formaliteter för så kallad autentisering av officiella handlingar som utfärdas i ett EU-land men som visas upp i ett annat. Handlingar om civilstånd innebär särskilda problem som har att göra med deras rättsliga verkningar. Kommissionen presenterar därför alternativa sätt att göra det lättare för medborgarna att använda officiella handlingar i andra EU-länder och att stärka principen om ett ömsesidigt erkännande i frågor om civilstånd. Civilutskottet är positivt till kommissionens initiativ och till tanken på att alla krav på autentisering av officiella handlingar avskaffas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-04-14

Debatt

2011-04-28

Beslut

2011-04-28

Nya resultat inom skolforskningen ska förmedlas vidare till dem som arbetar inom skolan och omsättas i praktiken på ett mer effektivt sätt än i dag. Riksdagen gav regeringen i uppdrag se till att de institutioner som bedriver skolforskning får en starkare och tydligare uppgift att samverka med skolvärlden. Fler yrkesverksamma lärare ska också få möjlighet att forska, antingen som en del av eller parallellt med det egna arbetet. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till ett motionsförslag från Socialdemokraterna. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 om forskning och forskarutbildning.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

15

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

19, 85 minuter

Justering

2011-04-07

Debatt

2011-04-28

Beslut

2011-05-04

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2010 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-04-07

Debatt

2011-04-27

Beslut

2011-04-27

En av övergångsbestämmelserna till den nya plan- och bygglagen som träder i kraft den 2 maj 2011 får ändrad lydelse. Ändringen gäller tillämpningen av bestämmelserna om instansordningen i den nya lagen. Riksdagen sa ja till utskottets förslag.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-04-07

Debatt

2011-04-13

Beslut

2011-04-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om familjerättsliga frågor. Skälet är främst tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning, adoption, olika frågor om vårdnad, umgänge, god man för ensamkommande flyktingbarn, barns skuldsättning, former och åldersgräns för att ingå äktenskap, namnlagen, vissa arvsrättsliga frågor och frågor om testamente.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

30

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-14

Beslut

2011-04-27

Riksdagen har beslutat att möjligheten till skuldsanering för företagare ska utvidgas. Tidigare kunde bara företagare med verksamhet av ringa omfattning och vars inkomst i huvudsak kom från annat håll få skuldsanering. Den föreslagna utvidgningen innebär att även företagare som bedriver verksamhet som är av mer än ringa omfattning ska kunna få skuldsanering. Det ska inte heller vara avgörande att skulderna är gamla för att en skuldsanering ska kunna godkännas. Syftet med förändringarna är att göra det lättare för företagare att starta om efter ekonomiska svårigheter och fortsätta sköta företagsverksamhet. Skuldsanering innebär att skuldsatta personer får en individuell plan för hur räkningar ska betalas. Under de fem åren fram tills skulden är betald lever personen på existensminimum. Förutsättningarna för att gallra uppgifter om skuldsanering i samband med kreditupplysningar ska också blir de samma för företagare som för andra privatpersoner Riksdagen ber även regeringen återkomma med ett lagförslag så att fler svårt skuldsatta ska kunna få hjälp med skuldsanering. I dag är skuldsanering bara aktuell om en låntagare inte klarar av att betala sina skulder "inom överskådlig tid". Genom en dom i Högsta domstolen har det ansetts att detta kan vara 15 år. Enligt utskottets förslag ska skuldsanering istället vara aktuell om skulderna inte kan betalas inom "de närmaste åren", vilket föreslås innebära 5 år. Riksdagen ber också regeringen ta fram en strategi för hur överskuldsättning ska kunna undvikas. I strategin bör regeringen ta initiativ för att öka kunskaperna om barns och ungdomars situation i överskuldsatta familjer. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2011.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Beredning

2011-01-20

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om plan- och byggfrågor. Orsakerna är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp och att en ny plan- och bygglag träder i kraft den 2 maj. Motionerna handlar bland annat om medborgarinflytande i samhällsplaneringen, näringsverksamhet i bostadsområden och planering för cykeltrafik. Andra motioner handlar om planering för grönområden och platser för lek, inventering av tillgängligheten och nya tekniska lösningar i byggandet.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

24

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

20, 95 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-06

Plan- och bygglagen från 2010 kompletterades. Ändringarna gäller i första hand reglerna för hur kommunen ska underrätta om beslut om lov och förhandsbesked. Kommunen måste underrätta om beslut för att de ska träda i kraft. Riksdagens beslut innebär att: Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska delges den som har ansökt om lovet. Detsamma gäller personer, organisationer och föreningar som har lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Beslutet ska publiceras elektroniskt i Post- och Inrikes Tidningar. Samtidigt ska meddelandet skickas till de närmaste grannarna och övriga personer som berörs. Meddelandet behöver inte delges dessa personer. Det betyder att kommunen inte behöver något intyg på att mottagarna har tagit emot meddelandet. Om det är ett stort antal grannarna och övriga personer som ska underrättas räcker det med att beslutet publiceras i Post- och Inrikes Tidningar. För de närmaste grannarna och andra berörda räknas tiden för överklagande från en vecka efter att beslutet publicerades i Post- och Inrikes Tidningar. För den som ansökte om lovet och andra som ska delges beslutet räknas tiden för överklagande som tidigare, alltså från den dag personen tog del av beslutet. Vissa andra ändringar gjordes också i bland annat förutsättningarna för marklov, reglerna om kontrollplaner och övergångsbestämmelser för de nya kraven på kontrollansvariga. Den nya lagen gäller från den 2 maj 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-03-30

Beslut

2011-03-30

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om ersättnings- och insolvensrättsliga frågor. Insolvens innebär att en person inte längre klarar av att betala sina skulder. Utskottet hänvisar i huvudsak till tidigare ställningstaganden. Motionerna handlar bland annat om skadeståndsansvar vid radiologiska olyckor, trafikförsäkringsavgifter och trafikskadeersättning till barn. Andra motioner handlar om en översyn av insolvensrätten, förbehållsbelopp vid utmätning och Kronofogdemyndighetens försäljning av utmätt fast egendom.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

10

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om studiestöd. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat fribeloppets avskaffande, återbetalning av studieskulder, förbättrade ekonomiska villkor för studerande med barn, samordning mellan sjuk- och aktivitetsersättning och studiemedel, tids- och åldersgränser för studiemedel, inackorderingstillägg och en avveckling av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 40 minuter

Justering

2011-03-10

Debatt

2011-03-31

Beslut

2011-03-31