Sök

Riksdagen beslutade om ökat konsumentskydd för personer som ingår avtal för att periodvis och återkommande kunna nyttja övernattningsboende, exempelvis ett fritidshus eller en semesteranläggning. Så kallat tidsdelat boende. Det ökade konsumentskyddet gäller även rätten till boenderabatter eller liknande förmåner som en konsument betalar särskilt för att utnyttja, till exempel under semesterresor. Den nya lagen omfattar fler typer av avtal. Därmed minskas risken för att skyddsregler kringgås. Dessutom ökar företagens informationsplikt både i marknadsföringen och i utformningen av avtalet. Konsumentens ångerfrist utökas från tio till fjorton dagar. Företaget eller näringsidkaren får inte heller kräva att konsumenten betalar innan ångerfristen har löpt ut. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-15

Civilutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om en EU-ram för bolagsstyrning. Syftet med grönboken är att ge underlag för en bedömning av hur effektivt det europeiska regelverket för bolagsstyrning är. Frågorna handlar huvudsakligen om styrelsen och aktieägarna i börsnoterade bolag samt vilka krav som ska ställas på bolagen genom användningen av bolagsstyrningskoder. Utskottet har inga invändningar mot att en diskussion inletts kring frågorna. Men utskottet menar att flera av de frågor som tas upp i grönboken ska regleras på nationell nivå och inte på EU-nivå. Nya förslag på området måste grundas på en ingående analys av vilka problem som finns och på en konsekvensanalys av förslagen. Riksdagen avslutar ärendet. Utlåtandet skickas för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 23 minuter

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-15

Det finns en FN-konvention om internationella köp av varor (CISG). Syftet är att samma regler ska gälla för ett köp oavsett vilka länder som ett köpeavtal har anknytning till. Den del i konventionen som gäller avtal ska nu föras in i lagen om internationella köp. CISG baseras på kontraktsprincipen, som i sin renaste form innebär att en anbudsgivare blir bunden av sitt anbud då det accepteras av mottagaren. Den svenska avtalslagen ska dock även i fortsättningen gälla för avtal mellan företag som har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Beslutet innebär att Sverige återkallar sin reservation mot avtalsdelen i konventionen och att det förbehåll som gäller den internordiska handeln justeras till att omfatta även avtalsdelen. Regeringen ska bestämma när lagändringarna börjar gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen har godkänt ett nytt samarbetsavtal, ett så kallat ramavtalet, mellan EU och Indonesien. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Indonesien. Avtalet berör många olika områden. Några exempel är miljö och klimatförändring, energi, vetenskap och teknik, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Migration, människosmuggling och penningtvätt samt ekonomiska frågor som handel och investeringar är exempel på andra frågor som tas upp. Avtalet innehåller också åtaganden från Indonesiens sida om respekt för mänskliga rättigheter samt skyldigheter i fråga om terroristbekämpning och massförstörelsevapen. Genom avtalet åtar sig Indonesien även att ansluta sig till Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (ICC). Avtalet utgör ramen för förhandlingar mellan EU och Aseanländerna om ett frihandelsavtal. Asean är ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan Indonesien och nio andra länder i Sydostasien. För att ett frihandelsavtal ska kunna ingås krävs avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och varje land som ingår i Asean. De övriga länderna är Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand, Brunei, Kambodja, Laos, Myanmar och Vietnam.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen har godkänt ett nytt samarbetsavtal, ett så kallat ramavtalet, mellan EU och Sydkorea. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Sydkorea. När EU och Sydkorea började förhandla om ett frihandelsavtal behövde det äldre ramavtalet uppgraderas. Avtalet berör många olika områden. Några exempel är miljö och klimat, energi, vetenskap och teknologi, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Migration, terrorismbekämpning och samarbete på det brottsbekämpande området är exempel på andra frågor som tas upp. Det finns en juridisk länk mellan ramavtalet och frihandelsavtalet, som redan godkänts. Förmånerna i frihandelsavtalet kan sägas upp om något land bryter mot centrala frågor i ramavtalet, till exempel frågor om mänskliga rättigheter och icke-spridning av massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar om barnets rättigheter, agerande för att avskaffa dödsstraff och tortyr, folkrätt samt om mål och inriktning för den svenska politiken för de mänskliga rättigheterna. Andra motioner tar upp diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt kvinnors rättigheter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag till riksdagen att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

13

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 126 minuter

Beredning

2011-04-12

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar om jordabalkens felregler, tomträtt, bostadsarrende och expropriation.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

12

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 34 minuter

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-01

Beslut

2011-06-01

För att genomföra ett EU-direktiv och en EU-ståndpunkt föreslår regeringen ändringar i lagen om krigsmateriel. Förslagen innebär att lagens tillämpningsområde utökas till att omfatta så kallat tekniskt bistånd, som till exempel krigsmateriel. Tekniskt bistånd kommer enligt förslaget därmed omfattas av tillståndskrav. Samtidigt berättar regeringen om den svenska kontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2010 i en skrivelse. I skrivelsen finns även en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2010 och en beskrivning av samarbetet på området inom EU och i andra internationella forum. Riksdagen säger ja till regeringens förslag . Utskottet föreslår också att skrivelsen om strategisk exportkontroll med detta avslutas. Men mycket har skett internationellt sedan den nuvarande krigsmaterielexportlagstiftning antogs. EU-samarbetet har också utvecklats. Riksdagen ber därför regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2012.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Beredning

2011-04-14

Justering

2011-05-12

Debatt

2011-05-19

Beslut

2011-05-19

I en skrivelse berättar regeringen om verksamheten i EU under 2010. Skrivelsen handlar om EU:s utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Riksdagen avlutar ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen säger samtidigt nej till motioner som handlar om samarbetet inom EU. Dessa har lämnats in under den allmänna motionstiden 2010.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

29

Reservationer

44 

Beredning

2011-04-12

Justering

2011-05-10

Debatt

2011-05-19

Beslut

2011-06-01

En underhållsförordning ska införas i EU. Förordningen ska bland annat säkra en effektiv gränsöverskridande indrivning av familjerättsligt underhåll inom EU. Genom förordningen upprättas också ett samarbete mellan centralmyndigheter i frågor om underhållsskyldighet. Samtidigt börjar Haagprotokollet, med lagar om underhållsskyldighet, att gälla i EU. Både underhållsförordningen och Haagprotokoll börjar gälla direkt i Sverige. Riksdagen har därför belsutat om en ny lag med kompletterande bestämmelser till förordningen. Riksdagen har också beslutat om vissa lagändringar i bland annat rättshjälpslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 18 juni 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-12

Debatt

2011-05-19

Beslut

2011-05-19

Regeringen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 2009 och första halvåret 2010. Regeringen tar upp: Verksamheten i ministerkommittén under det svenska EU-ordförandeskapet. Konflikten mellan Ryssland och Georgien. Mänskliga rättigheter och demokratifrågor. Europadomstolens dömande verksamhet och ministerkommitténs övervakning. Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter. Romers rättigheter. Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling har lämnat en redogörelse för Europarådets roll i det europeiska samarbetet och den parlamentariska församlingens verksamhet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 116 minuter

Beredning

2011-04-14

Justering

2011-05-03

Debatt

2011-05-11

Beslut

2011-05-11

Regeringen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under 2009 och första halvåret 2010. Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen under 2010. Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Beredning

2011-04-14

Justering

2011-05-03

Debatt

2011-05-11

Beslut

2011-05-11

Säkerheten för leksaker höjs. Det blir hårdare krav på att leksaker ska vara säkert utformade, till exempel när det gäller risken för kvävning och innehållet av kemikalier. Tillverkare, importörer och distributörer får också ett tydligare ansvar för att bara säkra leksaker finns på marknaden. Det samma gäller de myndigheter som ska kontrollera att reglerna följs. Den nya lagen, som börjar gäller den 20 juli 2011, ersätter den nuvarande lagen från 1992 och innebär en anpassning till ett EU-direktiv på området.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

21, 67 minuter

Justering

2011-04-26

Debatt

2011-05-11

Beslut

2011-05-11

FN och EU har beslutat om en skärpning av sanktionerna mot Iran. Sanktionerna är en konsekvens av Irans kärntekniska program. För att kunna genomföra sanktionerna har regeringen gjort ändringar i två förordningar kopplade till lagen om vissa internationella sanktioner (sanktionslagen). Regeringen har sedan kunnat utfärda föreskrifter som bland annat innebär förbud mot tillträde till svenska flygplatser för iransk godstransport. Föreskrifter om ytterligare förbud mot ekonomiskt stöd till handel med Iran och ett förbud mot att utan tillstånd göra, ta emot, utföra eller förmedla vissa överföringar till och från Iran har också utfärdats. Enligt sanktionslagen ska regeringens beslut om att använda lagen överlämnas till riksdagen för godkännande. Riksdagen har nu godkänt regeringens beslut om att tillämpa sanktionslagen på Iran i linje med de skärpta FN- och EU-sanktionerna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Justering

2011-04-14

Debatt

2011-05-04

Beslut

2011-05-04

Civilutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok Minskad byråkrati för medborgarna: att underlätta fri rörlighet i fråga om officiella handlingar och erkännande av verkningarna av civilståndshandlingar. Medborgare i EU måste ibland visa upp officiella handlingar som har utfärdats i ett annat EU-land. Det finns då enligt EU-kommissionen olika administrativa formaliteter som hindrar den fria rörligheten. Kommissionen vill därför inleda en diskussion om att slopa alla krav på formaliteter för så kallad autentisering av officiella handlingar som utfärdas i ett EU-land men som visas upp i ett annat. Handlingar om civilstånd innebär särskilda problem som har att göra med deras rättsliga verkningar. Kommissionen presenterar därför alternativa sätt att göra det lättare för medborgarna att använda officiella handlingar i andra EU-länder och att stärka principen om ett ömsesidigt erkännande i frågor om civilstånd. Civilutskottet är positivt till kommissionens initiativ och till tanken på att alla krav på autentisering av officiella handlingar avskaffas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-04-14

Debatt

2011-04-28

Beslut

2011-04-28

En av övergångsbestämmelserna till den nya plan- och bygglagen som träder i kraft den 2 maj 2011 får ändrad lydelse. Ändringen gäller tillämpningen av bestämmelserna om instansordningen i den nya lagen. Riksdagen sa ja till utskottets förslag.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-04-07

Debatt

2011-04-13

Beslut

2011-04-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om familjerättsliga frågor. Skälet är främst tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning, adoption, olika frågor om vårdnad, umgänge, god man för ensamkommande flyktingbarn, barns skuldsättning, former och åldersgräns för att ingå äktenskap, namnlagen, vissa arvsrättsliga frågor och frågor om testamente.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

30

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-14

Beslut

2011-04-27

Riksdagen har beslutat att möjligheten till skuldsanering för företagare ska utvidgas. Tidigare kunde bara företagare med verksamhet av ringa omfattning och vars inkomst i huvudsak kom från annat håll få skuldsanering. Den föreslagna utvidgningen innebär att även företagare som bedriver verksamhet som är av mer än ringa omfattning ska kunna få skuldsanering. Det ska inte heller vara avgörande att skulderna är gamla för att en skuldsanering ska kunna godkännas. Syftet med förändringarna är att göra det lättare för företagare att starta om efter ekonomiska svårigheter och fortsätta sköta företagsverksamhet. Skuldsanering innebär att skuldsatta personer får en individuell plan för hur räkningar ska betalas. Under de fem åren fram tills skulden är betald lever personen på existensminimum. Förutsättningarna för att gallra uppgifter om skuldsanering i samband med kreditupplysningar ska också blir de samma för företagare som för andra privatpersoner Riksdagen ber även regeringen återkomma med ett lagförslag så att fler svårt skuldsatta ska kunna få hjälp med skuldsanering. I dag är skuldsanering bara aktuell om en låntagare inte klarar av att betala sina skulder "inom överskådlig tid". Genom en dom i Högsta domstolen har det ansetts att detta kan vara 15 år. Enligt utskottets förslag ska skuldsanering istället vara aktuell om skulderna inte kan betalas inom "de närmaste åren", vilket föreslås innebära 5 år. Riksdagen ber också regeringen ta fram en strategi för hur överskuldsättning ska kunna undvikas. I strategin bör regeringen ta initiativ för att öka kunskaperna om barns och ungdomars situation i överskuldsatta familjer. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2011.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Beredning

2011-01-20

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om plan- och byggfrågor. Orsakerna är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp och att en ny plan- och bygglag träder i kraft den 2 maj. Motionerna handlar bland annat om medborgarinflytande i samhällsplaneringen, näringsverksamhet i bostadsområden och planering för cykeltrafik. Andra motioner handlar om planering för grönområden och platser för lek, inventering av tillgängligheten och nya tekniska lösningar i byggandet.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

24

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

20, 95 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-06

Plan- och bygglagen från 2010 kompletterades. Ändringarna gäller i första hand reglerna för hur kommunen ska underrätta om beslut om lov och förhandsbesked. Kommunen måste underrätta om beslut för att de ska träda i kraft. Riksdagens beslut innebär att: Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska delges den som har ansökt om lovet. Detsamma gäller personer, organisationer och föreningar som har lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Beslutet ska publiceras elektroniskt i Post- och Inrikes Tidningar. Samtidigt ska meddelandet skickas till de närmaste grannarna och övriga personer som berörs. Meddelandet behöver inte delges dessa personer. Det betyder att kommunen inte behöver något intyg på att mottagarna har tagit emot meddelandet. Om det är ett stort antal grannarna och övriga personer som ska underrättas räcker det med att beslutet publiceras i Post- och Inrikes Tidningar. För de närmaste grannarna och andra berörda räknas tiden för överklagande från en vecka efter att beslutet publicerades i Post- och Inrikes Tidningar. För den som ansökte om lovet och andra som ska delges beslutet räknas tiden för överklagande som tidigare, alltså från den dag personen tog del av beslutet. Vissa andra ändringar gjordes också i bland annat förutsättningarna för marklov, reglerna om kontrollplaner och övergångsbestämmelser för de nya kraven på kontrollansvariga. Den nya lagen gäller från den 2 maj 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-03-30

Beslut

2011-03-30