Sök

Avdelning
Hoppa till filter

32 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Hamilton, Carl B (L), Finansutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Riktlinjer för den ekonomiska politiken

    Betänkande 2022/23:FiU20

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen.

    Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt.

    Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete.

    Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    85, 293 minuter
    Justering
    2023-06-15
    Bordläggning
    2023-06-19
    Debatt
    2023-06-20
    Beslut
    2023-06-20
  • Dokument & lagar

    Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

    Betänkande 2022/23:FiU22

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2021 och 2022. Skrivelsen handlar bland annat om hur institutionerna arbetar med finansiell och monetär stabilitet.

    Riksdagen konstaterar att IMF och de andra ekonomiska institutionerna har en viktig roll att spela, bland annat för att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. Institutionernas arbete har påverkats mycket av både covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att institutionerna har hjälpt medlemsländerna att hantera de ekonomiska konsekvenserna, och även stöttat Ukraina genom finansiering, tekniskt stöd och samordning.

    Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

    Riksdagen har också behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, samt penningtvätt. Riksdagen säger nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

    Behandlade dokument
    50
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    22 
    Anföranden och repliker
    15, 52 minuter
    Justering
    2023-03-28
    Bordläggning
    2023-04-26
    Debatt
    2023-04-27
    Beslut
    2023-04-27
  • Dokument & lagar

    Extra ändringsbudget för 2023 – Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter

    Betänkande 2022/23:FiU33

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars-juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023.

    Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann.

    Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    44, 132 minuter
    Justering
    2023-02-21
    Bordläggning
    2023-02-21
    Debatt
    2023-02-22
    Beslut
    2023-02-22
  • Dokument & lagar

    Extra ändringsbudget för 2023 – Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser

    Betänkande 2022/23:FiU31

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till extra ändringsbudget till följd av de höga energipriserna och det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Ändringen innebär bland annat att svenska företag ska få en utökad möjlighet till att få tillfälliga uppskov med att betala in skatter och avgifter. Det handlar om avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Det innebär även ett tillfälligt ekonomiskt stöd till hushåll i södra Sverige med gas som energikälla, till följd av höga gaspriser.

    Försvarsmateriel, som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, ska skänkas till Ukraina. Det handlar om bland annat pansarskott, minröjningsutrustning, pansarvärnsrobot 57 och stridsfordon 90 till ett värde om högst cirka 4,3 miljarder kronor.

    Sammantaget innebär regeringens förslag att statens inkomster beräknas minska med cirka 16,2 miljarder kronor och statens utgifter beräknas öka med cirka 1,8 miljarder kronor 2023. Statens finansiella sparande försvagas med cirka 1,6 miljarder kronor och statens lånebehov ökar med cirka 18 miljarder kronor 2023. Uppskovet med inbetalning av skatter och avgifter innebär en förskjutning i tiden av när betalningen görs och påverkar inte det finansiella sparandet. Detta förklarar skillnaden mellan lånebehovet och det finansiella sparandet.

    Lagändringarna ska börja gälla den 13 februari 2023.

    Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    14, 54 minuter
    Justering
    2023-02-07
    Bordläggning
    2023-02-07
    Debatt
    2023-02-08
    Beslut
    2023-02-08
  • Dokument & lagar

    Statens budget 2023 – Rambeslutet

    Betänkande 2022/23:FiU1

    Regeringen har lagt fram förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar för statens budget i budgetpropositionen för år 2023. Utgifterna beräknas uppgå till 1 195 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 279 miljarder kronor. Det innebär ett överskott i statens budget på 84 miljarder kronor för 2023. Utgiftstaket för staten är 1 665 miljarder kronor för år 2023, 1 745 miljarder för 2024 och 1 825 miljarder för 2025.

    I budgetpropositionen finns också förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

    • förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år
    • höjd skatt på alkohol och tobak
    • förstärkt skattereduktion för installation av solceller
    • tillfälligt sänkt skatt på drivmedel
    • sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion
    • bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor.

    Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för statens budget för år 2023. Riksdagens beslut om ramarna för statens budget är sedan styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

    Alla lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023 utom de beslut som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, som börjar gälla den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak börjar lagändringarna gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024.

    Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

    BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022, men utvecklingen väntas bli svagare framöver. Tillväxten bedöms bli negativ nästa år och svensk ekonomi väntas vara i en lågkonjunktur under 2023. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast.

    Politiken bör i närtid inriktas på åtgärder som stöttar företag och hushåll som pressas av stigande priser. Det handlar bland annat om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och en förlängning av det tillfälliga extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel ska lindra konsekvenserna för de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. De generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks.

    Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.

    Behandlade dokument
    22
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    97, 333 minuter
    Justering
    2022-12-12
    Bordläggning
    2022-12-12
    Debatt
    2022-12-13
    Beslut
    2022-12-13
  • Dokument & lagar

    Ändringar i statens budget för 2022 – Försvarsmateriel till Ukraina

    Betänkande 2022/23:FiU27

    Riksdagen beslutade att ge regeringen befogenhet att under 2022 skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 007 800 000 kronor. Det handlar om luftförsvarssystem inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät.

    Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

    Riksdagens beslut påverkar inte statens lånebehov eller finansiella sparande. Däremot minskar statens tillgångar med 3 007 800 000 kronor.

    Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    8, 41 minuter
    Justering
    2022-11-16
    Bordläggning
    2022-11-16
    Debatt
    2022-11-17
    Beslut
    2022-11-17
  • Dokument & lagar

    Riktlinjer för den ekonomiska politiken

    Betänkande 2013/14:FiU20

    Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.

    Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

    Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.

    Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    92, 332 minuter
    Justering
    2014-06-17
    Bordläggning
    2014-06-25
    Debatt
    2014-06-26
    Beslut
    2014-06-26
  • Dokument & lagar

    Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor

    Betänkande 2013/14:FiU22

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om kontanthantering, amorteringskrav på bostadslån, kreditupplysning och bluffakturor, sparbankernas villkor och frågan om delning av banker.

    Behandlade dokument
    34
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    18, 86 minuter
    Justering
    2014-03-25
    Debatt
    2014-04-02
    Beslut
    2014-04-02
  • Dokument & lagar

    Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2010–2012

    Betänkande 2012/13:FiU24

    Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för 2010-2012. Utskottet konstaterar att inflationen i genomsnitt har legat under inflationsmålet på 2 procent både under hela utvärderingsperioden 2010-2012 och under 2012. Samtidigt har resursutnyttjandet i ekonomin legat under den normala nivån. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en något mer expansiv penningpolitik och kanske avstå från en del av räntehöjningarna under 2010 och 2011. Detta för att inflationen skulle komma närmare målet och resursutnyttjandet skulle bli högre under 2012.

    Men det är ingen självklar slutsats, konstaterar utskottet, givet den information som fanns vid de olika beslutstillfällena. Utvärderingen visar att varken Riksbanken eller andra ekonomiska bedömare tidigt förutsåg den snabba avmattningen i den internationella och svenska konjunkturen som kom under senare delen av 2011. När besluten om att höja räntan togs under 2010 och 2011 var Riksbankens och även andras prognoser över inflationens och tillväxtens utveckling betydligt mer positiva än vad som senare blev utfallet.

    Utskottet står fast vid sin tidigare bedömning att Riksbankens redogörelser bör innehålla fler slutsatser om huruvida penningpolitiken under perioden varit väl avvägd eller inte.

    Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    20, 82 minuter
    Justering
    2013-05-16
    Debatt
    2013-05-30
    Beslut
    2013-05-30
  • Dokument & lagar

    Granskning av EU-kommissionens meddelande om en plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union

    Utlåtande 2012/13:FiU29

    Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till färdplan för hur EU:s ekonomiska och monetära union, EMU, ska vidareutvecklas och fördjupas. EU-kommissionen har en vision om att EU-ländernas ekonomiska beslut bör samordnas och godkännas på EU-nivå, att det ska utfärdas gemensamma euro-obligationer och att det ska finnas en fristående EU-budget. Det innebär att omfattande finanspolitiska befogenheter förs över till EU-nivå. Men allt går inte att genomföra med en gång, menar kommissionen, och i förslaget ingår åtgärder på kortare och längre sikt.

    Utskottet anser att det är viktigt för Sverige att EMU fungerar väl eftersom utvecklingen inom euroområdet påverkar den svenska ekonomin. Utskottet konstaterar att åtgärderna i kommissionens plan endast beskrivs på ett övergripande sätt. Därför är förslagen svåra att bedöma och värdera. Utskottet konstaterar dock att kommissionens plan innebär att den ekonomiska politiken i EU centraliseras betydligt. Det är en mycket oroande utveckling, menar utskottet. Utskottet anser att EU-ländernas befogenheter inte får försvagas vad gäller budget, skatter, arbetsmarknads- och socialpolitik. En sådan utveckling skulle också riskera att öka avståndet mellan euroländerna och övriga EU-länder. Utskottet lyfter också frågan om demokratisk legitimitet, eftersom flera av kommissionens förslag skulle kräva ändringar i EU-fördragen. Det är viktigt att det blir en bred debatt och att de nationella parlamenten får en central roll i den fortsatta behandlingen, påpekar utskottet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 73 minuter
    Justering
    2013-03-12
    Debatt
    2013-03-27
    Beslut
    2013-04-10
  • Dokument & lagar

    Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2011

    Betänkande 2012/13:FiU6

    Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet under perioden 2001-2011. Under 2011 gjorde AP-fonderna en sammanlagd förlust på drygt 17 miljarder kronor. Orsaken var den svaga utvecklingen på aktiemarknaden under det senare halvåret. Kapitalet i fonderna minskade under 2011 med drygt 22 miljarder kronor till knappt 873 miljarder kronor. AP-fonderna har inte gett den avkastning som förväntades när de nya placeringsreglerna infördes i början av 2000-talet, något som utskottet redan tidigare konstaterat. Under perioden 2001-2011 har ingen av fonderna nått sina mål för avkastningen. En anledning är att finansmarknaderna har varit extremt turbulenta under det senaste årtiondet. Utskottet understryker att det är viktigt att pensionskapitalet förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 65 minuter
    Justering
    2012-11-22
    Debatt
    2012-12-06
    Beslut
    2012-12-11
  • Dokument & lagar

    Utvärdering av Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005–2010

    Betänkande 2012/13:FiU12

    Finansutskottet har gett två ekonomer i uppdrag att utvärdera Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005-2010. Ekonomerna är professorerna Charles Goodhart och Jean-Charles Rochet.

    Utskottet drar följande slutsatser av utvärderarnas förslag och rekommendationer och de remissvar som har kommit in:

    • Sverige klarade finanskrisen relativt bra. Myndigheterna agerade snabbt och kraftfullt för att bland annat se till att bankerna hade tillgång till likviditet. Därigenom undvek vi en omfattande åtstramning av den svenska kreditmarknaden.
    • Det svenska institutionella ramverket för bland annat fördelning av ansvar och befogenheter och ansvarsutkrävande och krishantering måste bli bättre och tydligare. Sverige bör bygga upp ett ramverk och en organisation för en effektiv svensk makrotillsyn av finansmarknaderna. Den så kallade Finanskriskommittén arbetar redan med dessa frågor, och utskottet väljer att avvakta resultatet av arbetet.
    • Man måste noga överväga hur ansvarsutkrävandet och den demokratiska kontrollen av den framtida makrotillsynen ska säkras. Man bör också noga överväga hur en löpande utvärdering av makrotillsynen bör utformas.
    • Det behövs en reformering och översyn av riksbankslagen. Men resultatet av de pågående utredningarna bör avvaktas.
    • Utskottet delar utvärderarnas övervägande positiva omdömen om Riksbankens penningpolitik.
    • Det kan finnas målkonflikter inom penningpolitiken. En utbyggd makrotillsyn skulle kunna bidra till att avlasta en del av dessa målkonflikter. Hot mot den finansiella stabiliteten kan i ökad utsträckning angripas med makrotillsyn. Räntan kan i större utsträckning än i dag sättas utifrån en avvägning av räntans effekter på inflationen och produktionen.
    • Inflationsmålet bör även i fortsättningen mätas som årlig procentuell förändring av konsumentprisindex, KPI.

    Riksdagen godkände utskottets slutsatser.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 1 minuter
    Beredning
    2011-12-01
    Justering
    2012-11-22
    Debatt
    2012-12-06
    Beslut
    2012-12-11
  • Dokument & lagar

    Lån till IMF

    Betänkande 2012/13:FiU17

    Riksbanken får ingå ett avtal om mer lån till Internationella valutafonden, IMF. Lånet gäller en kredit på 6,7 miljarder så kallade särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 6,7 miljarder SDR motsvarar cirka 70 miljarder kronor.

    Den svenska bilaterala krediten är en del av en större förstärkning av IMF:s utlåningsresurser. Hittills har 39 länder utlovat bilaterala lån till IMF på sammanlagt drygt 461 miljarder dollar.

    IMF är enligt riksdagen en mycket viktig global finansiell institution. Riksdagen välkomnar därför förstärkningen av IMF:s resurser för att bland annat säkra en eventuellt ökad kreditefterfrågan till följd av bland annat skuldkrisen i euroområdet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 40 minuter
    Justering
    2012-11-15
    Debatt
    2012-11-22
    Beslut
    2012-11-22
  • Dokument & lagar

    Utvärdering av penningpolitiken 2009–2011

    Betänkande 2011/12:FiU24

    Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken för 2009-2011. Utskottets utvärdering bygger bland annat på en rapport från Riksbanken. Utskottet anser att rapporten skulle vinna på att Riksbanken redovisade tydligare slutsatser av om penningpolitiken varit väl avvägd eller inte.

    Utskottet behandlar bland annat frågor om den flexibla inflationsmålspolitiken, uppskattning av resursutnyttjandet i ekonomin och behovet av tydlighet i det penningpolitiska beslutsunderlaget. Utvärderingsperioden har på många sätt varit extrem med en utpräglad finansiell osäkerhet. Utskottet har tidigare berömt Riksbanken för bankens penning- och stabilitetsfrämjande politik under finanskrisen. Utskottet står fast vid den bedömningen.

    Sett över hela utvärderingsperioden har inflationen av olika skäl i genomsnitt varit lägre än inflationsmålet på 2 procent. Utskottet vill gärna att Riksbanken i nästa års rapport redovisar en analys av inflationsutvecklingen och inflationsmålet i ett mer långsikt perspektiv. Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 51 minuter
    Beredning
    2012-05-10
    Justering
    2012-06-07
    Debatt
    2012-06-19
    Beslut
    2012-06-19
  • Dokument & lagar

    Utlåning till Irland

    Betänkande 2011/12:FiU41

    Sverige ska ge Irland ett lån på högst 600 miljoner euro, vilket enligt dagens kurs motsvarar nästan 5,3 miljarder kronor. Lånet är en del av det internationella stödpaket för Irland som förhandlades fram i slutet av 2010. Långivare, förutom Sverige, är Internationella valutafonden, EU:s stödmekanismer, Storbritannien och Danmark.

    Irland drabbades hårt av finanskrisen 2008 och 2009. Riksdagen anser att det är viktigt att Sverige, som tidigare utlovats, deltar i det internationella stödpaketet för Irland. Sverige är en liten och öppen ekonomi och är därmed extra känsligt för finansiell och ekonomisk turbulens i vår omgivning. Om inte Irland får tillräckligt med finansiellt stöd finns en risk för att oron sprider sig till andra euroländer och vidare till Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    17, 41 minuter
    Justering
    2012-04-24
    Debatt
    2012-05-09
    Beslut
    2012-05-09
  • Dokument & lagar

    Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

    Betänkande 2011/12:FiU1

    Behandlade dokument
    28
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    122, 401 minuter
    Justering
    2011-11-15
    Debatt
    2011-11-23
    Beslut
    2011-11-23
  • Dokument & lagar

    Kvothöjning och stadgeändring i Internationella valutafonden

    Betänkande 2011/12:FiU16

    Sverige ska utöka kapitalinsatsen i Internationella valutafonden, IMF, med cirka 20,7 miljarder kronor till högst 45,2 miljarder kronor, inklusive tidigare gjorda åtaganden. Höjningen är ett resultat av en allmän översyn av IMF:s resurser som totalt sett innebär en fördubbling av medlemsländernas insatskapital i IMF. Riksdagen konstaterar att det är nödvändigt att IMF har de resurser som krävs för att kunna hantera de störningar och kriser som uppkommer i den globala ekonomin och det internationella betalningssystemet. Riksdagen godkände också ett antal stadgeändringar som innebär att samtliga representanter i IMF:s exekutivstyrelse ska tillsättas genom val. Ändringen innebär bland annat att likabehandlingen av medlemsländerna i IMF ökar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 28 minuter
    Justering
    2011-11-08
    Debatt
    2011-11-23
    Beslut
    2011-11-24
  • Dokument & lagar

    Riktlinjer för den ekonomiska politiken

    Betänkande 2010/11:FiU20

    Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Sveriges ekonomi hör till de snabbast växande i Europa. Antalet sysselsatta är nu fler än före krisen. Den största riskfaktorn för den svenska ekonomins återhämtning och tillväxt är sannolikt att oron på finansmarknaden kan öka om situationen i andra europeiska länder försämras. Om det krävs för en trygg tillväxt ska Sverige kunna gå före andra länder i att säkra ett pålitligt finansiellt system. Regeringens politik att stärka arbetslinjen har spelat en avgörande roll för återhämtningen i ekonomin. Trots det finns det fortfarande en hög tröskel in på arbetsmarkanden för många av dem som saknar arbete. Framtida reformer bör därför vara inriktade på att få fler i arbete. Riksdagen ställer sig bakom regeringens ambitioner att införa ytterligare jobbskatteavdrag och att antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt bör minska. Under 2011 och 2012 sker stora förändringar inom utbildningen. Lärarkvaliteten ska stärkas och lärarutbildning förändras. Enligt regeringen är det viktigt att även i fortsättningen åtgärda brister inom utbildningssystemet. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och ordnad. Den som vill komma till Sverige för att arbeta ska kunna göra det. Ambitionen är att rätten till subventionerad hälso- och sjukvård ska utvidgas för vissa grupper som i dag saknar tillgång till sådan vård. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera jobbskatteavdraget och pröva det mot andra reformer som ger liknande effekt. Man påpekar att det under de senaste åren har gjorts flera studier av jobbskatteavdragets effekter. Flera studier visar att reformerna har haft betydande effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen, men också att osäkerheten i beräkningarna är stor. Därmed sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet.
    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    41, 155 minuter
    Justering
    2011-06-14
    Debatt
    2011-06-22
    Beslut
    2011-06-22
  • Dokument & lagar

    Begäran om skrivelse från regeringen inför EU:s vårtoppmöte

    Betänkande 2010/11:FiU45

    Regeringen behöver inte lämna någon skrivelse till riksdagen inför EU:s toppmöte den 24-25 mars. Finansutskottet hade föreslagit att regeringen skulle återkomma med en skrivelse med anledning av de initiativ och de förslag som presenterats i syfte att åstadkomma en förstärkt styrning och samordning av den ekonomiska politiken i EU. Men riksdagen sa nej till utskottets förslag.
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    28, 94 minuter
    Justering
    2011-02-17
    Debatt
    2011-03-02
    Beslut
    2011-03-02
  • Dokument & lagar

    Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor

    Betänkande 2010/11:FiU31

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om banker, försäkringar och kreditupplysning. Motionerna handlar till exempel om kreditupplysningar och bluffakturor, betalningsanmärkningar, inkassobolagens verksamhet, rätten att öppna bankkonto, lokala sparbanker, lån utan ränta och europeiska bankkonton.
    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 26 minuter
    Justering
    2011-02-08
    Debatt
    2011-03-02
    Beslut
    2011-03-02