Sök

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för utvecklingen inom den kommunala sektorn.

Behandlade dokument

1

Justering

1999-06-01

Debatt

1999-06-14

Riksdagen godkände regeringens ekonomiska vårproposition med förslag om utgiftstak för staten t.o.m. år 2002 och en preliminär fördelning av statsutgifterna på olika utgiftsområden. Utgiftstaken för åren 2000 och 2001 ligger fast på 761 respektive 786 miljarder kronor. För år 2002 beslutades om ett utgiftstak på 810 miljarder kronor. Grunden är god för en relativt hög tillväxt under de närmaste åren. Överskottet i de offentliga finanserna växer. Den svenska inflationen är en av de lägsta i EU-området. Riksdagen ställde sig bakom regeringens inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Den ekonomiska politiken inriktas på full sysselsättning, prisstabilitet och ett offentligt överskott på i genomsnitt 2 procent av BNP sett över en konjunkturcykel. Riksdagen ställde sig vidare bakom regeringens förslag på skatteområdet. Fastighetsskatten för hyreshus bestämdes till 1,3 procent även under år 2000 och småhusens taxeringsvärden fryses under samma år. El- och hybridbilar som blir skattepliktiga efter den 1 juli 1999 får en femårig befrielse från fordonsskatten.

Behandlade dokument

28

Justering

1999-06-01

Debatt

1999-06-15

Riksdagen godkände regeringens förslag om tilläggsbudget för budgetåret 1999. Anslagen ökar med totalt till ca 656 miljoner kronor. Minskningarna av 1999 års anslag uppgår totalt till ca 685 miljoner kronor. Minskningarna till följd av indragningar av anslagsbehållningar uppgår till 39 miljoner kronor. Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag (s), ett tillkännagivande till regeringen om de närmare villkoren för det förstärkta anställningsstödet vid anställning av personer med mycket långa inskrivningstider. T.ex. bör inte avbrott i arbetslösheten på grund av kortare tillfälliga arbeten få leda till att den arbetslöse utestängs från möjligheten att omfattas av det förstärkta anställningsstödet.

Behandlade dokument

14

Justering

1999-05-25

Debatt

1999-06-03

Riksdagen lade till handlingarna regeringens utvärdering av Riksgäldskontorets upplåning och skuldförvaltning budgetåren 1993/94-1998.

Behandlade dokument

1

Justering

1999-05-25

Debatt

1999-06-15

Riksdagen godkände regeringens förslag till vissa förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting fr.o.m. 2000. De grundläggande principer som riksdagen ställde sig bakom 1995 ska ligga fast. Huvudsyftet för systemet ska även i fortsättningen vara att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner respektive landsting.

Behandlade dokument

29

Justering

1999-05-20

Debatt

1999-06-14

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för sin förvaltning under 1998. Riksdagen ställde sig också bakom fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat samt fastställde Riksbankens balansräkning och resultaträkning.

Behandlade dokument

2

Justering

1999-05-20

Debatt

1999-06-02

Försäkringsrörelsereglerna moderniseras och tillsynen för svenska försäkringsbolag renodlas. Riksdagens beslut berör i första hand livbolagens verksamhet. Förändringarna ska underlätta produktutveckling och konkurrens samt ge försäkringstagarna ett ökat skydd. Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2000.

Behandlade dokument

7

Justering

1999-05-04

Debatt

1999-05-26

Riksdagen godkände regeringens förslag om försäkring under krig och krigsfara. Gällande beredskapslagstiftning på försäkringsområdet moderniseras och samlas i en ny lag - lag om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m. Statlig krigsskadeersättning ska som tidigare regleras i en särskild lag och den gamla lagen ersätts med en ny lag - lag om registrering av krigsskada på egendom. De nya lagarna träder i kraft den 1 januari 2000.

Behandlade dokument

1

Justering

1999-05-04

Debatt

1999-05-26

Riksdagen lade till handlingarna Riksdagens revisorers årsredovisning för 1998.

Justering

1999-04-20

Debatt

1999-05-05

Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag att individuella pensionssparare som placerar sina sparmedel i värdepappersfonder ska få samma information som andra fondandelsägare. Informationen ska ges av det pensionssparinstitut som administrerar sparandet och lämnas i den förvaltningsredovisning av sparmedlen som institutet varje år ger till pensionsspararen. Riksdagen beslutade i november 1998 om s.k. individuell kostnadsinformation till fondandelsägare (se 1998/99:FiU7 ).

Behandlade dokument

8

Justering

1999-04-20

Debatt

1999-05-05

En ny lag om betalningsöverföringar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet träder i kraft den 14 augusti 1999. Syftet med lagen är att betalningsöverföringar till och från utlandet ska bli snabbare och säkrare. Det ska få ta högst sex dagar för en betalning att komma fram till betalningsmottagaren. Bestämmelserna är väsentligen konsumentinriktade men riktar sig även till små och medelstora företag. Om pengarna förkommer under betalningsförmedlingen har avsändaren rätt att få tillbaka det förkomna beloppet, s.k. återbetalningsgaranti. Garantin har begränsats till ett belopp motsvarande 12 500 euro. Den nya lagen är föranledd av ett EG-direktiv.

Behandlade dokument

2

Justering

1999-04-20

Debatt

1999-05-05

Det behövs en tydlig nationell policy för upphandlingsfrågor. Det finns också ett behov av en fortsatt översyn av reglerna för offentlig upphandling. Riksdagen gjord därför, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, ett tillkännagivande till regeringen: Den pågående utredningen om offentlig upphandling bör ges tilläggsdirektiv som innebär att utredningen övergår till att bli parlamentariskt sammansatt. Utredningen bör i enlighet med gällande tidsplan avlämna ett delbetänkande som omfattar det uppdrag utredningen fått genom det ursprungliga direktivet. Utredningen bör därefter få i uppdrag att bl.a. sammanfatta de övergripande riktlinjerna för den offentliga upphandlingen och ta fram riktlinjer för det svenska arbetet i EU. Det är väsentligt att det klargörs under vilka förutsättningar miljökrav får ställas vid offentlig upphandling. Det bör vara möjligt att ställa krav på att produkter som köps in uppfyller kriterier för miljömärkning. Utredningen bör också få i uppdrag att behandla frågan om lokal upphandling.

Behandlade dokument

25

Justering

1999-03-02

Debatt

1999-03-17

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 om bl.a. den statliga fastighetsförvaltningen och myndigheternas lokalförsörjning.

Behandlade dokument

5

Justering

1999-02-09

Debatt

1999-02-17

Den 1 maj 1999 införs ett skydd för investerares finansiella instrument och likvida medel som handhas av värdepappersinstitut. Investerarskyddet träder in t.ex. om ett värdepappersinstitut försätts i konkurs. Skyddet kan ses som en motsvarighet till den garanti som gäller för insättningar i bank enligt lagen om insättningsgaranti. Investerarskyddet ska administreras av Insättningsgarantinämnden och finansieras genom avgifter av de institut som tillhör skyddet.

Behandlade dokument

2

Justering

1999-02-02

Debatt

1999-02-17

Beslutskompetensen i oktroj- och koncessionsärenden och andra förvaltningsärenden på bank- och försäkringsområdet förs den 1 maj 1999 över från regeringen till Finansinspektionen. Inspektionen ska dock hänskjuta till regeringen ärenden som är av principiell eller liknande betydelse. Riksdagen beslutade vidare att ändra instansordningen på bank- och försäkringsområdet så att Finansinspektionens beslut ska få överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Behandlade dokument

2

Justering

1999-02-02

Debatt

1999-02-17

Riksdagen lade till handlingarna regeringens skrivelse med en redogörelse för och utvärdering av en ändring i bankrörelselagen som genomfördes 1996. Lagändringen tillkom i syfte att underlätta för icke-finansiella företag att kunna bli moderföretag till en bank genom att kravet på att synnerliga skäl skulle föreligga avskaffades.

Justering

1999-02-02

Debatt

1999-02-17

Riksdagen beslutade att till regeringen överlämna en sammanställning av riksdagens olika beslut avseende statsbudgeten för budgetåret 1999.

Justering

1998-12-18

Debatt

1998-12-18

Riksdagen godkände regeringens budgetförslag för avgiften till Europeiska gemenskapen på 21 908 miljoner kronor. Utgifterna består av avgift baserad på bruttonationalinkomsten (9 988 000 kr), mervärdesskattebaserad avgift (8 757 000 kr), tullavgift (2 740 000 kr) samt särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter (423 000 kr).

Behandlade dokument

2

Justering

1998-12-03

Debatt

1998-12-14

Riksdagen godkände regeringens budgetförslag för statsskuldsräntor m.m. på 84 560 miljoner kronor.

Behandlade dokument

2

Justering

1998-12-03

Riksdagen godkände regeringens budgetförslag för allmänna bidrag till kommuner. Bidragen, som sammanlagt uppgår till 103 565 miljoner kronor, omfattar huvuddelen av statens ekonomiska stöd till kommuner och landsting. Bidragen lämnas dels i form av ett allmänt finansiellt stöd till kommuner och landsting, dels i form av ett bidrag för att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. Dessutom kan bidrag lämnas för särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.

Behandlade dokument

9

Justering

1998-12-03

Debatt

1998-12-14