Sök
5 611 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Finansutskottet, Konstitutionsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Riksdagens arbetsformer
Betänkande 2023/24:KU14
Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2023.
Förslagen handlar bland annat om vice ordförande i riksdagens utskott, översyn av de förtroendevaldas villkor, flaggor i plenisalen, programmet vid riksmötets öppnande samt Riksdagsförvaltningens verksamhet.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 3, 21 minuter
- Justering
- 2024-04-11
- Bordläggning
- 2024-04-16
- Debatt
- 2024-04-17
- Beslut
- 2024-04-18
- Dokument & lagar
Likvärdiga krav på mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet
Betänkande 2023/24:KU7
Det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska anta för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, ska även omfatta verksamhet som bedrivs av kommuner och regioner i egen regi eller av vissa juridiska personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet är att likvärdiga villkor ska gälla för privata utförare som för kommuner och regioner, så långt det är möjligt. Även om det finns bestämmelser som reglerar kommuners och regioners ansvar för att följa upp den egna verksamheten så ställs inte samma krav på att formulera riktlinjer för den.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 26, 50 minuter
- Justering
- 2024-04-11
- Bordläggning
- 2024-04-16
- Debatt
- 2024-04-17
- Beslut
- 2024-04-17
- Dokument & lagar
Författningsfrågor
Betänkande 2023/24:KU16
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor från allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om medlemskapet i EU, subsidiaritetsprövningen inom EU och partifinansiering, reglering av lobbyister och ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 43
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 8, 58 minuter
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-02
- Debatt
- 2024-04-03
- Beslut
- 2024-04-03
- Dokument & lagar
Fri- och rättigheter
Betänkande 2023/24:KU13
Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
Motionerna handlar bland annat om att grundlagsskydda aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering, skyddet av äganderätten, trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete, en livssynsöppen stat och föreningsfrihet.
- Behandlade dokument
- 30
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 8, 52 minuter
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-02
- Debatt
- 2024-04-03
- Beslut
- 2024-04-03
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om Riksbankens tillgångsköp
Betänkande 2023/24:FiU16
Riksdagen har behandlat en redogörelse från Riksrevisionen om en granskning av Riksbankens omfattande tillgångsköp, köp av värdepapper, under perioden 2015–2021. Frågan som ligger till grund för granskningen är om tillgångsköpen har varit effektiva och transparenta.
Riksrevisionens övergripande bedömning är att tillgångsköpen inte har varit ett effektivt verktyg för att påverka inflationen. Det saknas enligt Riksrevisionen stöd för att inflationen påverkats på ett påtagligt sätt. Tillgångsköpen har samtidigt medfört betydande kostnader för Riksbanken som kommer att påverka statens finanser. Köpen har dock genomförts på ett transparent sätt med ett gediget beslutsunderlag som grund. Tillgångsköpen i början av pandemin bedömer Riksrevisionen som mer effektiva eftersom de bidrog till att upprätthålla den finansiella stabiliteten och på så sätt minska pandemins negativa påverkan på ekonomin.
Riksbanksdirektionen håller med Riksrevisionen om att det råder osäkerhet om tillgångsköpens effekter, men betonar att det inte betyder att effekterna är oviktiga.
Riksdagen understryker vikten av att Riksbankens beslut granskas och utvärderas, eftersom det syftar till att främja myndighetens effektivitet, måluppfyllelse och legitimitet. Det är enligt utskottet bra att Riksbanken avser att fortsätta utvärdera erfarenheterna från tillgångsköpen under perioden som gått, så att nya kunskaper kan bidra till hur penningpolitiken utformas i framtiden. Vidare lägger riksdagen Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-09
- Debatt
- 2024-04-10
- Beslut
- 2024-04-10
- Dokument & lagar
Extra ändringsbudget för 2024 - Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina
Betänkande 2023/24:FiU33
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka försvarsmateriel och att ge ekonomiskt stöd till Ukraina.
Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis handgranater, undervattensvapen och stridsbåtar. Även sjukvårdsutrustning och livsmedel kommer att skänkas. Försvarsmakten bedöms under en begränsad tid kunna avvara försvarsmaterielen. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och bidrag till fonder.
Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,4 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 5,6 miljarder kronor för åren 2025–2028.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 49 minuter
- Justering
- 2024-03-19
- Bordläggning
- 2024-03-19
- Debatt
- 2024-03-20
- Beslut
- 2024-03-20
- Dokument & lagar
Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor
Betänkande 2023/24:FiU22
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bland annat handlar om finansiell och monetär stabilitet, samt analys av den ekonomiska utvecklingen och institutionens utlåning. Riksdagen anser bland annat att Internationella valutafonden (IMF) har en mycket viktig roll när det gäller att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. IMF fyller också en viktig funktion genom att med en hög grad av integritet och oberoende utvärdera såväl den globala ekonomin som enskilda länder.
Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, hushållens tillgångar och skulder, kreditupplysning och inkassoverksamhet samt kontanthantering och betaltjänster.
- Behandlade dokument
- 57
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 11, 46 minuter
- Justering
- 2024-03-14
- Bordläggning
- 2024-03-19
- Debatt
- 2024-03-20
- Beslut
- 2024-03-21
- Dokument & lagar
Rapport om subsidiaritet och proportionalitet och om förbindelserna med de nationella parlamenten
Utlåtande 2023/24:KU19
Varje år lämnar EU-kommissionen en rapport om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s lagstiftningsarbete och om förbindelserna med de nationella parlamenten. Riksdagen har nu granskat kommissionens årsrapport för 2022 och redogör för resultatet i ett utlåtande. Riksdagen välkomnar kommissionens arbete med bättre lagstiftning och de åtgärder som kommissionen vidtar för att stärka subsidiaritetsprincipens tillämpning. Riksdagen noterar att endast ett fåtal parlament har lämnat motiverade yttranden inom ramen för subsidiaritetsmekanismen under senare år medan de flesta nationella parlament har lämnat yttranden inom ramen för den politiska dialogen. Den obalans och de skillnader som tycks finnas mellan de nationella parlamenten när det gäller i vilken utsträckning de använder sig av subsidiaritetsmekanismen, väcker enligt riksdagen en rad frågor. Riksdagen konstaterar att det, utifrån ett demokratiskt perspektiv är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament använder sig av möjligheten att kontrollera subsidiaritetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsmekanismen.
Riksdagen föreslår att utlåtandet ska läggas till handlingarna, det vill säga att ärendet avslutas.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 24 minuter
- Justering
- 2024-03-12
- Bordläggning
- 2024-03-19
- Debatt
- 2024-03-20
- Beslut
- 2024-03-20
- Dokument & lagar
Kommunala och regionala frågor
Betänkande 2023/24:KU15
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om asymmetrisk ansvarsfördelning, ett nytt frikommunförsök och kommunala bolag.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 18, 62 minuter
- Justering
- 2024-02-29
- Bordläggning
- 2024-03-06
- Debatt
- 2024-03-07
- Beslut
- 2024-03-14
- Dokument & lagar
Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor
Betänkande 2023/24:KU9
Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
Motionerna handlar bland annat om översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, begränsning av sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter, språkbruket i radio och tv samt reklam riktad mot barn.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 6, 34 minuter
- Justering
- 2024-02-29
- Bordläggning
- 2024-03-19
- Debatt
- 2024-03-20
- Beslut
- 2024-03-20
- Dokument & lagar
Offentlig förvaltning
Betänkande 2023/24:KU8
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om offentlig förvaltning från allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare.
Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 12, 58 minuter
- Justering
- 2024-02-29
- Bordläggning
- 2024-03-06
- Debatt
- 2024-03-07
- Beslut
- 2024-03-07
- Dokument & lagar
Sekretess för uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och Polismyndigheten
Betänkande 2023/24:KU6
Riksdagen sa ja till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen.
Lagändringarna innebär bland annat att uppgifter som en länsstyrelse behöver registrera om verksamheter för livsmedelskontroll i vissa fall ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla uppgifter om jägare som hos länsstyrelsen gör en anmälan om att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter. Lagändringarna innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter i Polismyndighetens register över uppdragstagare inom Nationella viltolycksrådet.
Syftet med lagändringarna är att minska risken för att registrerade uppgifter om bland annat skjutvapen hos jägare sprids.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 17 minuter
- Justering
- 2024-02-29
- Bordläggning
- 2024-03-06
- Debatt
- 2024-03-07
- Beslut
- 2024-03-07
- Dokument & lagar
Statlig förvaltning och statistikfrågor
Betänkande 2023/24:FiU25
Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag om statlig förvaltning och statistikfrågor. Motionerna handlar bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, statliga myndigheters kostnader, digitalisering och IT inom den statliga förvaltningen och staten som arbetsgivare. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående beredningsarbete och till att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 8, 29 minuter
- Justering
- 2024-02-27
- Bordläggning
- 2024-03-05
- Debatt
- 2024-03-06
- Beslut
- 2024-03-06
- Dokument & lagar
Offentlig upphandling
Betänkande 2023/24:FiU34
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om offentlig upphandling från allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling är utformat, sociala kriterier och djurskydd.
Riksdagen hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 12, 43 minuter
- Justering
- 2024-02-15
- Bordläggning
- 2024-03-05
- Debatt
- 2024-03-06
- Beslut
- 2024-03-06
- Dokument & lagar
Kommunala frågor
Betänkande 2023/24:FiU26
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om kommunala frågor. Motionerna handlar om bland annat det ekonomiska utjämningssystemet, välfärdens långsiktiga finansiering, vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag, kommunala tillsynsavgifter, lagen om valfrihet, villkor för aktörer inom välfärden, redovisning av hur skattemedel används, idéburna aktörer och kunskapsspridning inom kommunsektorn.
Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.
- Behandlade dokument
- 30
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 26, 87 minuter
- Justering
- 2024-02-15
- Bordläggning
- 2024-02-27
- Debatt
- 2024-02-28
- Beslut
- 2024-02-28
- Dokument & lagar
Ökad motståndskraft i betalningssystemet
Betänkande 2023/24:FiU15
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om clearing och avveckling av betalningar samt ändringar i bland annat lagen om värdepappersmarknaden. Regleringen syftar till att anpassa lagstiftningen för clearingverksamhet till digitaliseringen, vissa internationella förhållanden och öka motståndskraften i betalsystemet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-02-15
- Bordläggning
- 2024-02-27
- Debatt
- 2024-02-28
- Beslut
- 2024-02-28
- Dokument & lagar
Statens budget för 2024
Betänkande 2023/24:FiU10
Den 20 december 2023 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2024. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut om inkomster, utgiftsområden och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget överlämnades till regeringen.
- Justering
- 2023-12-20
- Dokument & lagar
Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
Betänkande 2023/24:KU5
Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2022. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.
Under 2022 lämnades totalt 119 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen rörde bland annat näringspolitiska frågor, frågor om brottsbekämpning, finanspolitiska frågor och miljö- och jordbruksfrågor. I alla fall utom ett var kommissionen förslagsställare, Europaparlamentet lämnade ett utkast till lagstiftningsakt.
Riksdagen lämnade 14 motiverade yttranden, vilket är det näst högsta antal motiverade yttranden som riksdagen lämnat under ett år sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. De motiverade yttrandena 2022 lämnades på förslag av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.
Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 173 förslag lämnats till riksdagen fram till utgången av 2022.
Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 93 förslag, vilket innebär att riksdagen haft invändningar mot knappt 8 procent av alla utkast som översänts för subsidiaritetsprövning. De fyra utskott som lämnat flest förslag till motiverade yttranden är finansutskottet, skatteutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.
Konstitutionsutskottet framhåller i uppföljningen att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2024-01-16
- Debatt
- 2024-01-17
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Betänkande 2023/24:FiU5
Cirka 40,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2024. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2024.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 38 minuter
- Justering
- 2023-12-14
- Bordläggning
- 2023-12-19
- Debatt
- 2023-12-20
- Beslut
- 2023-12-20
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Betänkande 2023/24:FiU4
Cirka 20,4 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet för statsskuldsräntor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. Det största anslaget i utgiftsområdet, 20,3 miljarder kronor, är räntor på statsskulden. Riksdagens beslut innebär att anslaget minskas med 14,7 miljarder jämfört med vad som totalt anvisades 2023. Orsaken till minskningen är att stora valutaförluster under 2023 bedöms övergå till valutavinster under 2024.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-12-14
- Bordläggning
- 2023-12-19
- Debatt
- 2023-12-20
- Beslut
- 2023-12-20