Sök

Avdelning
Hoppa till filter

92 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Marttinen, Adam (SD), Justitieutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Terrorism

    Betänkande 2023/24:JuU15

    Riksdagen sade nej till cirka 20 förslag som handlar om åtgärder mot terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om en nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och om utvisning. Bakgrunden till utskottets ställningstagande om den nationella samlingen är att regeringen nyligen tagit fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Dessutom har regeringen givit flera myndigheter i uppdrag att intensifiera arbetet mot terrorism och att utveckla sitt myndighetssamarbete.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 31 minuter
    Justering
    2024-02-08
    Bordläggning
    2024-02-13
    Debatt
    2024-02-14
    Beslut
    2024-02-15
  • Dokument & lagar

    Vapenfrågor

    Betänkande 2023/24:JuU14

    Riksdagen sa nej till cirka 19 förslag om vapenfrågor. Motionerna handlar om bland annat genomförandet av ändringarna i EU:s vapendirektiv, vapenlicensfrågor och vapenamnesti. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    22, 69 minuter
    Justering
    2024-02-08
    Bordläggning
    2024-02-13
    Debatt
    2024-02-14
    Beslut
    2024-02-15
  • Dokument & lagar

    2023 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar

    Betänkande 2023/24:JuU10

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar har tillämpats under perioden den 1 juli 2022–30 juni 2023. Regeringen har under den aktuella perioden fattat fem beslut med stöd av lagen.

    Skrivelsen innehåller även en redogörelse för utvecklingen av den internationella terrorismen och andra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet och Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    3, 16 minuter
    Justering
    2024-02-08
    Bordläggning
    2024-02-14
    Debatt
    2024-02-15
    Beslut
    2024-02-28
  • Dokument & lagar

    Ekonomiska sanktioner mot terrorism

    Betänkande 2023/24:JuU2

    Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Den nya lagen innebär att tillgångar kan frysas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller den som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen.

    Även den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning, eller den som skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen, ska omfattas av lagen.

    Det blir också möjligt att besluta om att tillfälligt frysa tillgångar för någon som listats av FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté.

    De nya bestämmelserna syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet och börjar gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 27 minuter
    Justering
    2023-10-26
    Bordläggning
    2023-11-07
    Debatt
    2023-11-08
    Beslut
    2023-11-15
  • Dokument & lagar

    Hemliga tvångsmedel - effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott

    Betänkande 2022/23:JuU31

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 65 minuter
    Justering
    2023-09-07
    Bordläggning
    2023-09-12
    Debatt
    2023-09-13
    Beslut
    2023-09-13
  • Dokument & lagar

    Terrorism

    Betänkande 2022/23:JuU16

    Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om terrorism. Motionerna handlar bland annat om förebyggande åtgärder, våldsbejakande organisationers verksamhet och finansiering av terrorism.

    Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna bland annat med hänvisning till utrednings- och beredningsarbete pågår.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    21
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    11, 64 minuter
    Justering
    2023-05-04
    Bordläggning
    2023-05-09
    Debatt
    2023-05-10
    Beslut
    2023-05-10
  • Dokument & lagar

    Vapenfrågor

    Betänkande 2022/23:JuU17

    Riksdagen har behandlat 15 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om handläggning av vapenlicensärenden och vapenbrott.

    Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat med hänvisning till att det redan pågår utrednings- och beredningsarbete i de frågor som förslagen handlar om.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 48 minuter
    Justering
    2023-04-13
    Bordläggning
    2023-04-18
    Debatt
    2023-04-19
    Beslut
    2023-04-19
  • Dokument & lagar

    Straffrättsliga frågor

    Betänkande 2022/23:JuU11

    Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslagen i motioner om straffrättsliga frågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

    En del av motionerna handlar om fridskränkningsbrott, kontrollerande beteende eller psykiskt våld mot barn. Andra motioner handlar till exempel om koppleri, sexualbrott på internet, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, djurplågeri, skyddande av brottsling, flerfaldig brottslighet, försvårande omständigheter, återfall i brott, otillåtna bosättningar, flaggskändning och sekretessbrott.

    Behandlade dokument
    66
    Förslagspunkter
    40
    Reservationer
    40 
    Anföranden och repliker
    8, 55 minuter
    Justering
    2023-03-09
    Bordläggning
    2023-03-14
    Debatt
    2023-03-15
    Beslut
    2023-03-15
  • Dokument & lagar

    2022 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

    Betänkande 2022/23:JuU6

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2021-30 juni 2022. Regeringen har under den aktuella perioden fattat sju beslut med stöd av lagen.

    Skrivelsen innehåller även en redogörelse för utvecklingen av den internationella terrorismen samt Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under perioden. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    13, 37 minuter
    Justering
    2023-02-07
    Bordläggning
    2023-02-21
    Debatt
    2023-02-22
    Beslut
    2023-02-22
  • Dokument & lagar

    Nya regler om informationsutbyte om brottmålsdomar i EU

    Betänkande 2021/22:JuU37

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om Ecris-TCN, ett system som baseras på EU:s medlemsstaters nationella kriminalregister som Sverige varit anslutet till sedan 2013.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll, lagen om belastningsregister, fängelselagen, brottsdata-lagen och lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.
    Syftet med förslagen är att det ska bli möjligt för EU:s medlemsstater att få reda på vilka andra medlemsstater som har uppgifter i sina kriminalregister om en tredjelandsmedborgare.

    Riksdagen avslog motionsyrkanden om hantering av fingeravtryck på tredjelandsmedborgare.

    Den nya lagen och lagändringarna som gäller anpassningar till förordningen om Ecris-TCN föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

    Övriga lagändringar föreslås börjar gälla den 28 juni 2022.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 6 minuter
    Justering
    2022-05-19
    Bordläggning
    2022-05-31
    Debatt
    2022-06-01
    Beslut
    2022-06-01
  • Dokument & lagar

    En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring

    Betänkande 2021/22:JuU35

    Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som syftar till att stärka rättsprocessen för brottmål och göra att fler personer blir dömda för brott. Bland annat innebär beslutet att den som medverkar i utredningen av någon annans brott, ett så kallat kronvittne, ska kunna få ett lindrigare straff. Samtidigt skärps straffet för olika former av falska anklagelser. Regeringen har också föreslagit att övergrepp i rättssak, grova fall av mened och skyddande av brottsling ska kunna leda till betydligt strängare straff. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

    Riksdagen beslutade även att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Riksdagen vill se ett kronvittnessystem som innebär att en misstänkt kan garanteras den strafflindring som åklagaren erbjuder. Det bör även utredas om brottet skyddande av brottsling ska kunna omfatta fler situationer än i dag. Till exempel bör brottet omfatta situationer där någon, till förmån för den som är misstänkt eller dömd för ett brott, under en brottsutredning lämnar falska uppgifter som kan påverka bevisläget.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    6, 50 minuter
    Justering
    2022-05-19
    Bordläggning
    2022-05-31
    Debatt
    2022-06-01
    Beslut
    2022-06-02
  • Dokument & lagar

    En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning

    Betänkande 2021/22:JuU31

    En ny terroristbrottslag ska ersätta tre lagar som i dag omfattar brott kopplade till terrorism. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

    Den nya lagen ska omfatta:

    • terroristbrott
    • samröre med en terroristorganisation
    • finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
    • offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
    • rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
    • utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
    • resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet.

    Dessutom säger riksdagen ja till förslag om skärpta straff för de flesta av brotten, samt att terroristbrott, som inte är mindre grova, inte ska kunna preskriberas.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 43 minuter
    Justering
    2022-05-19
    Bordläggning
    2022-05-25
    Debatt
    2022-05-30
    Beslut
    2022-05-31
  • Dokument & lagar

    Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden

    Betänkande 2021/22:JuU30

    Lagen om särskild utlänningskontroll ska upphävas och ersättas av en ny lag - lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Precis som den tidigare lagen om särskild utlänningskontroll gäller den nya lagen utlänningar som utgör ett kvalificerat hot mot Sveriges säkerhet. Syftet är att uppnå en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller dessa personer. Den nya lagen får en helt ny struktur och till viss del nytt innehåll.

    Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att införa en ny förvarsgrund som innebär att den som bryter mot ett beslut om anmälningsskyldighet ska kunna tas i förvar med stöd av den nya lagen.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    13, 57 minuter
    Justering
    2022-05-19
    Bordläggning
    2022-05-25
    Debatt
    2022-05-30
    Beslut
    2022-05-31
  • Dokument & lagar

    Terrorism

    Betänkande 2021/22:JuU29

    Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar om terrorism och bland annat förebyggande arbete, återvändare, samt finansiering av terrorism. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    21
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    10, 54 minuter
    Justering
    2022-05-19
    Bordläggning
    2022-05-25
    Debatt
    2022-05-30
    Beslut
    2022-05-31
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om ersättning till rättsliga biträden i brottmål

    Betänkande 2021/22:JuU19

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av ersättning till rättsliga biträden i brottmål.

    Mer specifikt har Riksrevisionen granskat om tingsrätternas och Domstolsverkets kontroll över hanteringen av ersättning till offentliga försvarare och målsägandebiträden i brottmål är tillräcklig. Detta eftersom utgifterna för rättsliga biträden har ökat kraftigt under de senaste åren. Riksrevisionens övergripande slutsats är att tingsrätternas kontroll över hanteringen av ersättning inte är tillräcklig. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över hela regelverket för detta.

    Riksdagen instämmer i regeringens bedömning att det är viktigt att ta till åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen och förbättra kontrollsystemet. Vidare anser riksdagen att ett nytt system för ersättningsanspråken bör införas och utformas på ett sätt som gör att kontroll och granskning sker rutinmässigt och att det är enkelt att upptäcka fusk och dubbeldebitering. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den ska göra en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål.

    Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av förslag i följdmotioner samt ett förslag i en motion från allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner samt lade regeringens skrivelse åt handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 40 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-05-10
    Debatt
    2022-05-11
    Beslut
    2022-05-11
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn

    Betänkande 2021/22:JuU16

    Riksrevisionen har granskat om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn bedrivs effektivt. Till de här brotten räknas framför allt barnpornografibrott, utnyttjande av barn för sexuell posering, kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

    Riksrevisionen konstaterar att det finns flera brister i hur arbetet bedrivs. Bland annat att visar granskningen att ärendena inte utreds enhetligt eller med samma kvalitet över hela landet. Revisionen lämnar flera rekommendationer till Polisen och Åklagarmyndigheten. Regeringen rekommenderas å sin sida att säkerställa att verksamheten vid barnahusen blir mer enhetlig, håller hög kvalitet och är tillgänglig för alla utsatta barn och unga.

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser allvarligt på de brister i effektivitet som framkommit i rapporten. Samtidigt anser riksdagen att de åtgärder som har redovisats i regeringens skrivelse inte är tillräckliga.

    Med anledning av rapporten beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Riksdagen vill att regeringen säkerställer att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten vidtar åtgärder enligt vad Riksrevisionen har rekommenderat. De övriga uppmaningarna rör verksamheten vid barnahus, utbildning för förhörsledare som arbetar med barn och en översyn av sekretessregler.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 40 minuter
    Justering
    2022-04-07
    Bordläggning
    2022-04-20
    Debatt
    2022-04-21
    Beslut
    2022-04-27
  • Dokument & lagar

    Kriminalvårdsfrågor

    Betänkande 2021/22:JuU25

    Det behövs fler satsningar på kriminalvården. Därför uppmanar riksdagen, i så kallade tillkännagivanden, regeringen att återkomma med sju förslag på hur kriminalvården kan bli bättre.

    Tillkännagivandena handlar om

    • ett avhopparprogram som fungerar och kan erbjudas i hela landet
    • permanent finansiering av den hjälplinje som finns för personer med oönskad sexualitet
    • påföljder och behandlingar för personer som begår sexualbrott mot barn
    • kriminalisering av rymningar från fängelser
    • fler fängelseplatser
    • översyn av systemet med biträdande övervakare
    • åtgärder för att fler dömda utländska medborgare ska avtjäna straffen i hemländerna.

    Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 140 förslag från de allmänna motionstiderna 2020 och 2021 om kriminalvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till de övriga förslagen, bland annat eftersom frågorna redan är uppmärksammade.

    Behandlade dokument
    42
    Förslagspunkter
    30
    Reservationer
    27 
    Anföranden och repliker
    6, 45 minuter
    Justering
    2022-03-31
    Bordläggning
    2022-04-20
    Debatt
    2022-04-21
    Beslut
    2022-04-27
  • Dokument & lagar

    2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

    Betänkande 2021/22:JuU13

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2020-30 juni 2021. I skrivelsen framgår att regeringen fattade åtta beslut med stöd av lagen under perioden.

    Skrivelsen redogör också för utvecklingen av den internationella terrorismen samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under samma period. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Vidare riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att senast den 31 mars 2022 tillsätta den utredning som enligt två tidigare tillkännagivanden ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 33 minuter
    Justering
    2022-02-17
    Bordläggning
    2022-02-22
    Debatt
    2022-02-23
    Beslut
    2022-02-23
  • Dokument & lagar

    Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem

    Betänkande 2021/22:JuU9

    En ny lag med kompletterande regler till EU:s förordningar om Schengens informationssystem (SIS) ska införas. Även ändringar i befintliga lagar ska göras. Syftet är att anpassa svensk lag efter EU:s nya regelverk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 25 minuter
    Justering
    2021-11-16
    Bordläggning
    2021-11-24
    Debatt
    2021-11-25
    Beslut
    2021-11-25
  • Dokument & lagar

    Utökade möjligheter att använda tidiga förhör

    Betänkande 2021/22:JuU6

    Det ska bli möjligt att i större utsträckning använda berättelser som lämnats vid tidiga förhör som bevis. Regeringens förslag handlar bland annat om att utöka möjligheterna att

    • tillåta berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis
    • ta upp bevis i domstol före huvudförhandling, t.ex. i stora brottmål eller om det kan antas få betydelse för frågan om att häva ett häktningsbeslut eller restriktioner
    • använda skriftliga vittnesberättelser, så kallade vittnesattester, som bevis.

    Syftet med regeringens förslag är att göra handläggningen av framför allt stora brottmål mer modern, flexibel och effektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

    Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om dessa förslag. Utskottet anser bland annat att

    • det bör övervägas om inte kravet ska tas bort på att parterna måste godkänna en skriftlig vittnesberättelse, en så kallad vittnesattest, för att den ska få läggas fram som bevis
    • en berättelse som lämnats vid ett förhör inför en brottsbekämpande myndighet och som dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning ska få användas som bevis i rättegången om det inte är uppenbart olämpligt med hänsyn till sakens prövning.
    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    20, 67 minuter
    Justering
    2021-11-11
    Bordläggning
    2021-11-16
    Debatt
    2021-11-17
    Beslut
    2021-11-17