Sök

Avdelning
Hoppa till filter

3 869 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Konstitutionsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Utvecklingen på it-området när det gäller integritet och ny teknik

    Betänkande 2021/22:KU43

    Integritetsskyddsmyndigheten, Imy, ska vart fjärde år lämna en redovisning till regeringen om utvecklingen på it-området när det gäller frågor om integritet och ny teknik. I en skrivelse till riksdagen kommenterar regeringen de slutsatser, iakttagelser och rekommendationer som Imy gör i sin redovisning, Integritetsskyddsrapport 2020.

    Riksdagen värdesätter den nya ordningen att Integritetsskyddsmyndigheten vart fjärde år överlämnar en redovisning till regeringen om de här frågorna och att regeringen i en skrivelse till riksdagen kommenterar redovisningen. Riksdagen framhåller att det är viktigt att frågorna bevakas och noterar att regeringen avser att bedriva ett systematiskt och aktivt arbete med att följa utvecklingen.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    4, 22 minuter
    Justering
    2022-05-31
    Bordläggning
    2022-06-03
    Debatt
    2022-06-07
    Beslut
    2022-06-08
  • Dokument & lagar

    Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

    Betänkande 2021/22:KU41

    Riksdagens åtta nämnder har överlämnat sina verksamhetsredogörelser för 2021 till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

    Enligt riksdagen uppfyller samtliga nämnders redogörelser de krav och önskemål som satts upp.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2022-05-31
    Bordläggning
    2022-06-03
    Debatt
    2022-06-07
    Beslut
    2022-06-08
  • Dokument & lagar

    Fri- och rättigheter m.m.

    Betänkande 2021/22:KU29

    Riksdagen anser att en utredning bör få i uppdrag att överväga möjliga åtgärder för att förhindra sådan utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige som syftar till att sprida extremism och icke-demokratiska budskap. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

    Tillkännagivandet gjordes i samband med att utskottet behandlade cirka 100 förslag om fri- och rättigheter och förebyggande av våldsbejakande extremism i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

    Behandlade dokument
    62
    Förslagspunkter
    24
    Reservationer
    36 
    Anföranden och repliker
    8, 52 minuter
    Justering
    2022-05-31
    Bordläggning
    2022-06-03
    Debatt
    2022-06-07
    Beslut
    2022-06-08
  • Dokument & lagar

    Sekretess hos två kommissioner

    Betänkande 2021/22:KU24

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Bakgrunden är sanningskommissioner som ska utreda den assimileringspolitik som den svenska staten förde under 1800- och 1900-talet - och som ska synliggöra minoritetens erfarenheter. Kommissionernas granskning rör tornedalingar, kväner, lantalaiset och det samiska folket.

    Statligt tillsatta kommissioner räknas som myndigheter och enligt tryckfrihetsförordningen blir handlingarna då offentliga. Känsliga personuppgifter om fysisk eller psykisk hälsa, familjeförhållanden och särbehandlingar kan på så vis bli offentliga. Riksdagen håller därför med regeringen om att en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden ska omfattas av sekretess.

    Lagändringarna ska börja gälla från 15 juli 2022.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2022-05-31
    Bordläggning
    2022-06-03
    Debatt
    2022-06-07
    Beslut
    2022-06-08
  • Dokument & lagar

    En ny riksbankslag

    Betänkande 2021/22:KU15

    Regeringen har föreslagit ändringar i regeringsformen i fråga om Riksbanken. Ändringarna innebär bland annat att Riksbankens uppgifter förtydligas samt utökade möjligheter för riksdagen att ge Riksbanken rätt att meddela föreskrifter inom dess verksamhetsområden. Regeringen föreslår också en ändring i riksdagsordningen i syfte att göra det tydligare att finansutskottet ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Riksdagen sa ja till förslagen som vilande.

    För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Huvudregeln är att ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt.

    Regeringen har också föreslagit en ny riksbankslag samt vissa andra lagändringar. Enligt konstitutionsutskottet har dessa förslag, samt förslagen i en följdmotion, ett samband med de föreslagna ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen. De bör därför behandlas av riksdagen först i samband med att riksdagen slutligt behandlar förslagen till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Riksdagen beslutade därför att skjuta upp behandlingen av dessa förslag till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23.

    Ändringarna i grundlagen och övriga lagar ska enligt regeringens förslag börja gälla den 1 januari 2023.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    4
    Anföranden och repliker
    5, 34 minuter
    Justering
    2022-05-19
    Bordläggning
    2022-05-31
    Debatt
    2022-06-01
    Beslut
    2022-06-01
  • Dokument & lagar

    Riksdagen under coronapandemin 2020

    Betänkande 2021/22:KU23

    Riksdagen har behandlat en framställning från riksdagsstyrelsen som handlar om den uppföljning som Riksdagens coronakommitté gjort. Kommittén har bestått av en grupp med ledamöter från samtliga riksdagspartier som följt upp riksdagens och Riksdagsförvaltningens arbete under coronapandemin under främst 2020.

    Kommittén har lämnat en rad förslag på sådant som riksdagen och Riksdagsförvaltningen bör överväga inför kommande kriser i fredstid.
    Kommittén anser bland annat att det bör övervägas att införa en ramreglering för riksdagens arbete i kris. Regleringen kan exempelvis innehålla bestämmelser om beslut på distans och hur en delegation som kan agera under vissa extraordinära omständigheter kan skapas.

    Kommittén anser också att det kan finnas skäl att överväga hur riksdagen mer systematiskt kan följa upp riksdagens bemyndiganden till regeringen, det vill säga hur det fungerat då riksdagen gett regeringen rätt att införa vissa regler i samhället.

    Utöver dessa exempel har Riksdagens coronakommitté redovisat ytterligare överväganden.

    Riksdagen lade riksdagsstyrelsens framställning om Riksdagens coronakommittés uppföljning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    3, 24 minuter
    Justering
    2022-05-19
    Bordläggning
    2022-05-31
    Debatt
    2022-06-01
    Beslut
    2022-06-01
  • Dokument & lagar

    Val och beslut i kommuner och regioner

    Betänkande 2021/22:KU36

    Kommunallagen ska ändras så att kommuner och regioner ska kunna delegera rätten att fatta beslut till en automatiserad beslutsfunktion. Det beslutade riksdagen efter förslag från regeringen. För att ett beslut ska få fattas automatiserat måste ärendet fullt ut omfattas av förvaltningslagens regler om ärendehandläggning. Det automatiserade beslutfattandet får heller inte ske i strid med någon annan lag. Ändringarna innebär att kommunerna kommer ha motsvarande möjlighet att fatta automatiserade beslut som statliga myndigheter.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny lag om proportionella val i kommuner och regioner. Den nya lagen innehåller bland annat regler som ska motverka att partier kan tjäna platser genom att använda andra partiers gruppbeteckning utan att det finns ett äkta samarbete.

    Vidare ska kommunallagens regler om jäv för förtroendevalda och anställda vid ärendehandläggning hos nämnder anpassas till förvaltningslagens regler om jäv.

    Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 11 minuter
    Justering
    2022-05-10
    Bordläggning
    2022-05-18
    Debatt
    2022-05-19
    Beslut
    2022-05-19
  • Dokument & lagar

    Kommunala och regionala frågor

    Betänkande 2021/22:KU34

    Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021.

    Motionerna handlar bland annat om det kommunala självstyret, försökskommuner, kommunsamverkan och kommunsammanslagningar.

    Behandlade dokument
    48
    Förslagspunkter
    22
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    5, 30 minuter
    Justering
    2022-05-10
    Bordläggning
    2022-05-18
    Debatt
    2022-05-19
    Beslut
    2022-05-19
  • Dokument & lagar

    Bättre villkor för kommersiell radio

    Betänkande 2021/22:KU37

    Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som förbättrar villkoren för kommersiell radio. Förslagen handlar bland annat om att annonsreglerna blir mer flexibla för att på så sätt ge bolagen bättre förutsättningar att driva sin verksamhet. I dag överlappar tillståndsperioderna för analog och digital kommersiell radio varandra. Förslagen innebär också att tillståndsperioderna synkroniseras. Dessutom kommer möjligheten att återkalla sändningstillstånd för den radio- eller tv-kanal som bryter mot annonsreglerna i radio- och tv-lagen att försvinna. Konstitutionsutskottet delar regeringens uppfattning att det räcker med att radio- eller tv-kanalen får betala en särskild avgift.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 19 minuter
    Justering
    2022-05-04
    Bordläggning
    2022-05-10
    Debatt
    2022-05-11
    Beslut
    2022-05-11
  • Dokument & lagar

    Riksdagens arbetsformer

    Betänkande 2021/22:KU35

    Efter förslag från konstitutionsutskottet, KU, sa riksdagen nej till förslag i motioner om riksdagens arbetsformer. Förslagen rör frågor om bland annat riksmötets öppnande, EU-flaggan i plenisalen, riksdagens utskott, placeringen i plenisalen, riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, utskottens och riksdagsledamöternas resor, motionsrätten, val av talmän och utskottspresidier, lagstiftningsarbete i riksdagen, antalet vice ordförande i utskotten och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

    I samband med sin behandling av motionsförslagen behandlade KU också en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av utskottsinitiativ inom riksdagen. Antalet utskottsinitiativ som föreslagits och beslutats inom något av riksdagens utskott har ökat. Detta gäller framför allt under de två senaste riksmötena, 2019/20 och 2020/21, då ökningen har varit stor. Det konstaterar en arbetsgrupp inom konstitutionsutskottet, som på utskottets uppdrag genomfört uppföljningen och utvärderingen om utskottsinitiativ. Fler utskottsinitiativ beslutas dessutom av oeniga utskott, där beslutet om att lägga fram förslaget till riksdagen alltså inte är enhälligt. Arbetsgruppen anför bland annat att det är tydligt att bestämmelserna om utskottsinitiativ till viss del har kommit att tillämpas på ett sätt som inte var avsett. KU ställer sig bakom gruppens iakttagelser och slutsatser.

    Ett utskottsinitiativ är ett förslag som enligt riksdagsordningen får väckas i ett utskott. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter. Om ett utskott beslutar om ett utskottsinitiativ behandlas det på vanligt sätt genom ett betänkande från utskottet som debatteras och beslutas i kammaren.

    Behandlade dokument
    73
    Förslagspunkter
    22
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 34 minuter
    Justering
    2022-05-04
    Bordläggning
    2022-05-10
    Debatt
    2022-05-11
    Beslut
    2022-05-11
  • Dokument & lagar

    Kompletteringar till regelverket om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter

    Betänkande 2021/22:KU19

    För att stärka skyddet för Sveriges säkerhet föreslår riksdagsstyrelsen lagändringar när det gäller säkerhetsskyddet i riksdagen och dess myndigheter. De handlar bland annat om följande:

    • Riksdagens myndigheter ska vid behov granska om reglerna för säkerhetsskyddet i den egna verksamheten följs.
    • En säkerhetsskyddschef ska finnas i Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
    • Myndigheterna blir skyldiga att skyndsamt anmäla säkerhetshotande händelser och verksamhet till Säkerhetspolisen.
    • Myndigheterna ska ingå avtal om säkerhetsskydd i fler situationer än i dag.
    • Myndigheterna ska göra en särskild bedömning av säkerhetsskyddet och pröva om det är lämpligt att lägga ut kontrakt som kräver avtal om säkerhetsskydd.
    • Tystnadsplikt för partikanslianställda införs om de har fått del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter när de deltar i riksdagens eller Riksdagsförvaltningens säkerhetskänsliga verksamhet.

    Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2022-05-04
    Bordläggning
    2022-05-10
    Debatt
    2022-05-11
    Beslut
    2022-05-11
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens årsredovisning för 2021

    Betänkande 2021/22:KU17

    Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2021. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

    Generellt konstaterar KU att Riksrevisionen har gjort ett bra arbete, trots de begränsningar som coronapandemin orsakat. Utskottet lyfter dock en förhoppning om att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2022 ska kunna utnyttja sina anslag fullt ut.

    Vidare konstaterar KU att personalomsättningen vid Riksrevisionen har ökat, vilket enligt myndigheten till stor del kan förklaras av effekterna av coronapandemin. Utskottet är positiva till Riksrevisionens fortsatta arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare.

    Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2022-05-04
    Bordläggning
    2022-05-10
    Debatt
    2022-05-11
    Beslut
    2022-05-11
  • Dokument & lagar

    Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten

    Betänkande 2021/22:KU14

    Regeringen har föreslagit flera ändringar i de grundlagar som gäller tryck- och yttrandefriheten, det vill säga tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

    Ett förslag är att grundlagsskyddet för vissa söktjänster som visar personuppgifter om brott ska begränsas, med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten.

    Riksdagen håller med om att de nuvarande reglerna ger ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten. Samtidigt anser riksdagen att regeringens förslag skulle kunna skapa en alltför bred och oprecis möjlighet att göra inskränkningar i grundlagsskyddet genom vanliga lagar. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag om att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster.

    Riksdagen beslutade samtidigt att anta som vilande flera andra regeringsförslag som rör ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen:

    • Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
    • Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
    • Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla sådana aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
    • Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
    • Utrymmet för att ställa krav på vidaresändningar av vissa program förtydligas och utvidgas.

    Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

    Riksdagen beslutade vidare att behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden får skjutas upp till nästa riksmöte.

    För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 48 minuter
    Justering
    2022-05-04
    Bordläggning
    2022-05-10
    Debatt
    2022-05-11
    Beslut
    2022-05-11
  • Dokument & lagar

    Offentlighet, sekretess och integritet

    Betänkande 2021/22:KU28

    Riksdagen sa nej till cirka tjugo förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om offentlighet, sekretess och integritet.

    Motionerna handlar bland annat om en översyn av sekretessregleringen för att underlätta informationsutbyte mellan myndigheter och ökad insyn i användningen av skattemedel.

    Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom vissa av de områden som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    6, 28 minuter
    Justering
    2022-04-07
    Bordläggning
    2022-04-19
    Debatt
    2022-04-20
    Beslut
    2022-04-20
  • Dokument & lagar

    Ändringar i ersättningslagen

    Betänkande 2021/22:KU22

    Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som gäller ersättningar till riksdagsledamöterna, arvoden för uppdrag inom riksdagen samt arvoden för uppdrag i riksdagens myndigheter, nämnder och andra organ.

    Lagändringarna innebär bland annat att reglerna som gäller ledamöters rätt till ersättning förtydligas. Exempelvis görs definitionen av ledamöters tjänsteställe tydligare och möjligheten till ersättning för eget boende ska bara finnas om Riksdagsförvaltningen inte kan tillhandahålla en bostad till en ledamot som har rätt till bostad. En bestämmelse om preskription införs som innebär att rätten till ersättning för resekostnader och traktamente upphör sex månader efter att en resa har avslutats. Vidare ska felaktigt utbetalda ersättningar i form av arvode, resekostnadsersättning, traktamente, logiersättning och pension under vissa omständigheter kunna krävas tillbaka.

    Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag, med vissa mindre ändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022, med vissa övergångsbestämmelser.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2022-04-07
    Bordläggning
    2022-04-19
    Debatt
    2022-04-20
    Beslut
    2022-04-20
  • Dokument & lagar

    Utlandsspioneri

    Betänkande 2021/22:KU16

    Riksdagen antog som vilande regeringens förslag till ändring av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

    Förslaget innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri ska kriminaliseras som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Detsamma gäller försök, förberedelse och stämpling till utlandsspioneri. Förslaget innebär vidare att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri införs som meddelar- och anskaffarbrott i grundlagarna. Lagändringarna innebär begränsningar av friheten för var och en att publicera uppgifter i grundlagsskyddade medieformer samt av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.

    Förslaget syftar till att stärka den svenska lagstiftningen när det gäller skyddet av känsliga och hemliga uppgifter i internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten där Sverige deltar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

    För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 26 minuter
    Justering
    2022-03-31
    Bordläggning
    2022-04-05
    Debatt
    2022-04-06
    Beslut
    2022-04-06
  • Dokument & lagar

    Föreningsfrihet och terroristorganisationer

    Betänkande 2021/22:KU13

    Regeringen har föreslagit en ändring i regeringsformen om föreningsfrihet. Ändringen i grundlagen innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som vilande.

    Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023. Eftersom förslaget gäller en ändring i en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 33 minuter
    Justering
    2022-03-24
    Bordläggning
    2022-04-05
    Debatt
    2022-04-06
    Beslut
    2022-04-06
  • Dokument & lagar

    Ett teknikneutralt krav på underskrift av regeringsbeslut

    Betänkande 2021/22:KU12

    För att regeringsbeslut ska gälla ska de skrivas under av statsministern eller ett annat statsråd. Regeringen har lämnat förslag till att göra det möjligt att införa en digital hantering av regeringsbeslut. Förslaget innebär att regeringsbeslut som ska expedieras ska kunna gälla också på andra sätt än genom underskrift med penna på papper, under förutsättning att höga krav på säkerhet uppfylls. Syftet är att göra hanteringen teknikneutral.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag som vilande. Lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2023.

    Eftersom förslaget gäller en ändring i regeringsformen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2022-03-22
    Bordläggning
    2022-04-05
    Debatt
    2022-04-06
    Beslut
    2022-04-06
  • Dokument & lagar

    Minoritetsfrågor

    Betänkande 2021/22:KU32

    Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

    Förslagen handlar bland annat om arbetet mot antisemitism, romsk inkludering, sanningskommissioner, samers rättigheter, samepolitiken och Sametingets konstruktion, älvdalskans ställning, information om nationella minoriteter och minoritetsspråk, kommuners och regioners minoritetspolitik, statistik över samiskt näringsliv samt en kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    9, 63 minuter
    Justering
    2022-03-17
    Bordläggning
    2022-03-22
    Debatt
    2022-03-23
    Beslut
    2022-03-23
  • Dokument & lagar

    Trossamfund och begravningsfrågor

    Betänkande 2021/22:KU31

    Riksdagen sa nej till tio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör frågor om trossamfund och begravningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, friare församlingsfrihet samt gravsättning och spridning av avlidens aska.

    Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är att riksdagen inte anser att det finns skäl att ändra eller ompröva relationerna mellan stat och kyrkan.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 24 minuter
    Justering
    2022-02-24
    Bordläggning
    2022-03-01
    Debatt
    2022-03-02
    Beslut
    2022-03-02
Bevaka via RSS