Sök

Säkerheten och tryggheten på särskilda ungdomshem ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder.

Bland annat föreslås att Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer.

De som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå och de som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, ska endast få använda elektroniska kommunikationstjänster såsom exempelvis mobiltelefoni och internet, för att stå i förbindelse med en annan person om utrustningen erbjudits av Sis, godkänts av Sis och om det anses lämpligt.

Sis föreslås också få utökade möjligheter att besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska till exempel kunna villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation av säkerhetsskäl om det är nödvändigt. Sis ska också kunna undersöka om den som barnet eller den unga vill kommunicera med eller få besök av, är dömd eller misstänkt för brott.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2024.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

13

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2024-04-25

Bordläggning

2024-04-29

Debatt

2024-05-02

Beslut

2024-05-02

Riksdagen sa ja till ett mer omfattande utreseförbud för barn och unga.

Med nuvarande lagstiftning ska utreseförbud utfärdas om det finns en påtaglig risk att en person under 18 år förs utomlands för att ingå äktenskap eller för att könsstympas. Regeringens lagförslag innebär att beslut om utreseförbud även ska kunna ska kunna tas om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands och barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av omständigheter som kan leda till vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

Det kan till exempel handla om så kallade uppfostringsresor, omvändelseförsök eller barn som vill lämna Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer och andra kriminella organisationer.

Förslaget innebär också att uppgifter om barn med utreseförbud ska omfattas av sekretess hos Polismyndigheten, eftersom det kan handla om känsliga uppgifter om barns personliga förhållanden.

Enligt förslaget ska även straffansvaret för egenmäktighet med barn utvidgas till att gälla när ett barn under 15 år förs bort eller undanhålls för att hindra att vård enligt LVU inleds.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Justering

2024-04-25

Bordläggning

2024-04-29

Debatt

2024-05-02

Beslut

2024-05-02

Poliser som arbetar mot den organiserade brottsligheten ska i vissa situationer kunna använda en annan uppgift än sitt eget namn när de undertecknar beslut och dokumenterar åtgärder. Det kan handla om beslut och dokumentationer kring ingripanden, visitationer och beslag av vapen, narkotika och pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på ändringar i polislagen och i offentlighets- och sekretesslagen.

Polismyndigheten har flaggat för att polisanställda som arbetar mot de kriminella nätverken löper ökad risk att utsättas för hot, våld och repressalier. Även anhöriga till polisanställda riskeras att utsättas för angrepp från kriminella.

De nya lagändringarna som gör det möjligt för en polisanställd att använda en annan uppgift än sitt namn är tidsbegränsade och gäller från den 30 april 2024 till och med den 29 april 2029.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 61 minuter

Justering

2024-04-23

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i samband med rekonstruktionen av SAS AB. Förslaget innebär att en del av statens fordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden flyttas till SAS AB, till ett värde av teckningskursen för nya SAS-aktier.

Åtgärderna innebär inga nya utgifter för staten.

Bakgrunden är att SAS i juli 2022 meddelade att bolaget hade påbörjat en process för finansiell rekonstruktion under tillsyn av amerikansk federal domstol, ett så kallat chapter 11-förfarande. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan och den 27 mars 2024 meddelade SAS att bolaget, som en del av planen, ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige.

Regeringen har även tidigare inhämtat riksdagens godkännanden för att kunna agera och genomföra olika åtgärder med anledning av bolagets rekonstruktionsprocess, bland annat för skuldnedskrivning.

Samtliga åtgärder måste godkännas av Europeiska kommissionen innan de genomförs.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Regeringen anser att det i det här fallet, för att kunna agera ansvarsfullt i statens roll som aktieägare i SAS, finns sådana skäl och riksdagen gör samma bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Justering

2024-04-23

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-25

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om internationellt bistånd från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om reformer av biståndet och bistånd till Ukraina.

Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

52, 171 minuter

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-05-02

Riksdagen anser att den så kallade PDA-förordningen, det vill säga den unionsordning för kontroll av produkter med dubbla användningsområden som bildades 2021, är ändamålsenlig och effektiv, samt att ansvarsfördelningen mellan medlemsstater och EU-kommissionen fungerar väl. Riksdagen håller med regeringen om att det behövs mer samarbete och samordning när det gäller kontroll av det som exporteras inom EU, samtidigt som det är viktigt att varje land har nationellt handlingsutrymme. Inte minst av säkerhetspolitiska skäl. Detta kommer riksdagen fram till i sin behandling av kommissionens vitbok om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden.

Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-04-25

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om personalförsörjning i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller.

Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

6

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

10, 67 minuter

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-05-02

Riskdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om nationell samordning av havsplaner och riksintressen samt om skyddet av vattenområden och dricksvattenintäkter

Riksdagen hänvisar till pågående arbete och de befintliga lagar och regler som finns.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

5, 39 minuter

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-05-02

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden, till exempel stora lån, och återkomma till riksdagen i frågan.

För en fullmakt finns i de flesta fall inga särskilda formkrav, vilket är något som kan utnyttjas i förhållande till utsatta personer. När det gäller större ekonomiska åtaganden, exempelvis vid stora lån, anser civilutskottet att formkrav för fullmakter framstår ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor, och då närmare bestämt det ekonomiska våldet. Formkrav för fullmakter skulle också skydda andra utsatta personer, till exempel den som inte har möjlighet att sköta sina bankärenden på egen hand. Formkrav skulle även minska risken för förfalskningar.

Tillkännagivandet har gjorts i samband med behandlingen av motioner i olika konsumenträttsliga frågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen avslog övriga motionsyrkanden.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 59 minuter

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-05-02

EU-kommissionen har föreslagit en ändring i ett EU-direktiv om informationstjänster på inre vattenvägar, exempelvis farledsinformation, trafikledning och trafikövervakning. Det nuvarande direktivet behöver bara genomföras av medlemsstater som binds ihop med en annan medlemsstat genom inre vattenvägar, exempelvis sjöar eller floder. Ändringen innebär att direktivet istället ska gälla medlemsstater som har inre vattenvägar och inlandshamnar som är en del av det transeuropeiska transportnätet, även kallat TEN-T. Kravet på att dessa inre vattenvägar ska vara gränsöverskridande mellan medlemsstater tas alltså bort.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot proportionalitetsprincipen, det vill säga att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att målet ska uppnås. Förslaget strider därmed även mot subsidiaritetsprincipen i vissa delar.

Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-25

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården.

Riksrevisionen har granskat om flera av de styrmedel som regeringen använt för att korta ner vårdköerna har varit effektiva. Styrmedlen är:

• Vårdgarantin, som syftar till att tillhandahålla vård inom vissa tidsgränser.
• Kömiljarden 2009–2014, som innebar att staten betalade ut en miljard kronor årligen mellan 2009–2014. Pengarna fördelades till regioner utifrån hur väl de uppfyllde krav som var kopplade till vårdgarantins tidsgränser inom specialistvården.
• Standardiserade vårdförlopp inom cancervården (SVF), som bland annat beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras vid viss cancerdiagnos.

Granskningen gäller även om dessa styrmedel har påverkat målet om en jämlik vård efter behov.

Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens uppfattning att det finns ett behov av att se över effektiviteten i syfte att stärka patientens ställning och betydelsen av vårdgarantin som statligt styrmedel.

I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

15, 65 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-05-02

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om det naturvårdspolitiska arbetet som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, artskydd och arbetet med invasiva främmande arter. En invasiv främmande art innebär en art som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och orsakar allvarlig skada på bland annat ekosystem och infrastrukturen i den nya miljön.

Riksdagen hänvisar till pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Behandlade dokument

86

Förslagspunkter

21

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

36, 119 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-19

Debatt

2024-04-22

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023 om allas tillgång till kultur. Anledningen är bland annat att arbete pågår eller att åtgärder redan är vidtagna i de frågor som förslagen gäller.

Förslagen handlar bland annat om scenkonstens villkor, tillgång till kultur och kulturutövning, och litteratur- och biblioteksfrågor.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

12

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

9, 48 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-24

Nya regler ska stärka konsumentskyddet i samband med spel om pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att begränsa de problem som spel om pengar orsakar såsom skuldsättning och missbruk. Ett skriftlighetskrav för telefonförsäljning av spel införs. Konsumenten måste efter telefonsamtalet skriftligt acceptera ett erbjudande för att avtalet ska vara giltigt. Beslutet innebär också att spelbolag med svensk spellicens får rätt att ta del av personuppgifter om ekonomi och hälsa som spelarna själva tillhandahållit, för att på så sätt kunna motverka överdrivet spelande. Dessutom innebär beslutet höjda sanktionsavgifter för spelbolag som bryter mot penningtvättslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2024.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

15

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

33, 88 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-24

Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi.

Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

18

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

27, 119 minuter

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-25

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om brott mot frihet och frid, sexualbrott och stärkt skydd för tjänstedjur.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

75

Förslagspunkter

22

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-19

Debatt

2024-04-22

Beslut

2024-04-24

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner om unga lagöverträdare som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om häktning av barn, rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng, lättade sekretessregler och frihetsberövande påföljder för unga.

Utskottet hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

14, 58 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-19

Debatt

2024-04-22

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om kriminalvårdsfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om säkerhet inom Kriminalvården, villkorlig frigivning och avhopparverksamhet. Avhopparverksamhet innebär att stötta personer som har valt att lämna organiserad brottslighet.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete inom området.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

23

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

7, 59 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-19

Debatt

2024-04-22

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja punktskatten på spel från 18 till 22 procent av vinsten för varje beskattningsperiod. En beskattningsperiod är en kalendermånad.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 36 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-05-02

Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om olika miljöfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om miljöprövning och tillståndsprocesser, miljömålssystemet, offentlig upphandling, vindkraftsetablering, miljöbrott och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar. Att riksdagen avslår motionerna beror främst på pågående arbete.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

16

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

20, 84 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-19

Debatt

2024-04-22

Beslut

2024-04-24