Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny målstruktur för det svenska miljöarbetet. I fortsättningen ska miljöarbetet struktureras enligt följande: ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljökvalitetsmålen ska fortfarande vara ambitiösa men inte formuleras på ett sätt som gör dem omöjliga att nå. Hänsyn ska tas till att det tar lång tid för naturen att återhämta sig. En parlamentarisk beredning ska ge regeringen råd om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Miljömålssystemet ska dessutom bli effektivare genom att uppföljning och utvärdering skiljs från uppgiften att utveckla strategier med nya etappmål, styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket får ett utökat ansvar för att samordna myndigheternas miljömålsuppföljning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

32, 113 minuter

Beredning

1899-01-01

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-22

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen godkänner att behandlingen av några ärendet skjuts upp till nästa riksmöte, 2010/11. Det handlar om proposition 2009/10:167 Kemikalietillsynen, skrivelse 2009/10:213 Åtgärder för levande hav och proposition 2009/10:227 Fiskevårdsområden. Beslutet gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till miljö- och jordbruksutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-22

Processen med att söka särskilt tillstånd för att kunna avverka skyddsskog och svårföryngrad skog ska upphävas. Istället gäller skogsvårdslagens generella krav på att meddela planerade avverkningar till Skogsstyrelsen. För fjällnära skog måste man även i fortsättningen söka tillstånd för avverkning. Ansökan ska innehålla en redogörelse om hur återväxten av skogen ska tryggas. Vid avverkning inom renskötselns året-runt-marker ska markägaren redovisa vad han eller hon tänker göra för att tillgodose rennäringens intressen. Det blir också förbud mot avverkning av skog inom renskötselns året-runt-marker om det innebär väsentligt bortfall av renbete.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Justering

2010-05-27

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Myndigheter och kommuner är ytterst ansvariga för att miljökvalitetsnormer följs. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter från regeringen eller en myndighet om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön. Som exempel kan nämnas av Naturvårdsverket riktvärden för luftkvalitet i tätorter avseende koloxid, kväveoxid, svaveldioxid och sot. Kraven för verksamheter som inte lever upp till miljökvalitetsnormerna ska se olika ut beroende på om det handlar om gränsvärdesnormer eller andra normer. För att uppfylla till exempelvis målsättningsnormer räcker det med att kunna tillämpa de grundläggande hänsynskraven i miljöbalken. Det är enbart vid gränsvärdesnormer som det ska gå att ställa långtgående krav för att följa en miljökvalitetsnorm. I dessa fall ska ett åtgärdsprogram ligga till grund för ett sådant krav. En viss verksamhet eller åtgärd kan tillåtas under vissa förutsättningar även om den bidrar till att gränsvärdesnormen inte följs. Ett sådant exempel är en utbyggnad av kollektivtrafiken som inledningsvis kan ge föroreningar men som på lång sikt leder till en förbättring. De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Den tidigare så kallade gränsälvsöverenkommelsen mellan Sverige och Finland ska moderniseras. Gränsälvsöverenskommelsen bygger på en mångårig gemensam reglering av Torne älvs användning och skydd från 1971. Sedan dess har stora förändringar skett och Gränsälvsöverenskommelsen ska förändras för att främja samarbetet mellan länderna i miljö- och vattenfrågor. Gränsöverenskommelsen måste också anpassas till respektive lands nationella lagstiftning och till EU:s bestämmelser. Bland annat ska prövningsverksamhet övergå till nationella domstolar och myndigheter. Förvaltningen av fisket ska utövas av Fiskeriverket och Länstyrelsen i Norrbotten län i samarbete med den finska motsvarigheten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-16

Med anledning av en ny EU-förordning om klassificering och märkning av kemikalier ändras reglerna om kemiska produkter och straff. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot en begränsning vad gäller till exempel tillverkning eller användning av ett särskilt ämne döms för miljöfarlig kemikaliehantering till böter eller fängelse i högst två år. Möjligheterna att ge dispens från krav i kemikalieregleringsförordningen utökas till att gälla totalförsvarets intressen. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

I en skivelse berättar regeringen om utvecklingen inom fiskeripolitiken. Det handlar om statliga insatser och effekterna av desamma. Riksdagen avslutar ärendet utan att göra något tillägg. Riksdagen sa samtidigt säger nej till ett 30-tal motioner som handlar om fiskeripolitik. Dessa har lämnats in under den allmänna motionstiden 2009.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

24

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 94 minuter

Justering

2010-05-20

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-03

Europeiska kommissionen har tagit fram en så kallad grönbok om skogsskydd och skoglig information. Syftet är att få igång en diskussion om skogspolitiken bland EU:s medlemsländer. Nu har miljö- och jordbruksutskottet lämnat sin syn på saken. De menar att ett hållbart skogsbruk är nyckeln till framgång för att mildra klimatförändringen och minska utsläppen av växthusgaser. Skog binder koldioxid och ger dessutom material till förnybar energi. Utskottet understryker vikten av att beslut fattas på rätt nivå. Beslut om åtgärder för att bevara, balansera och stäkra skogens funktioner fattas bäst på nationell nivå. På andra områden är det viktigt att länderna i EU agerar gemensamt, det gäller till exempel forskning. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-04-20

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-04

Riksdagen sa ja till en ny lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Lagen är en anpassning till ett det förnybarhetsdirektiv som EU antog 2009 och som bland annat har till syfte att 20 procent av unionens bruttoenergianvändning ska tillgodoses genom energi från förnybara energikällor senast 2020. För Sverige är det nationella övergripande målet 49 procent. Direktivets krav på att hållbarhetskriterierna ska uppfyllas för att finansiellt stöd ska ges, kommer att behandlas i särskild ordning, då ytterligare utredning krävs. Mot den bakgrunden föreslås att den tidigare beslutade tidpunkten för när skattefriheten för vissa biobränslen ska villkoras av att bränslena är hållbara, skjuts fram från den 1 januari 2011 till den 1 januari 2012. Det blir också vissa ändringar i lagen om elcertifikat som innebär anpassningar till direktivets bestämmelser om hållbarhetskriterier.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2010-04-29

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26

Sverige har ett överskott på utsläppsrätter. Värdet uppgår till 7-8 miljarder kronor, enligt en granskning från Riksrevisionen. Men den exakta summan är osäker. Detsamma gäller vad som ska ske med överskottet. Det kan antingen säljas, sparas eller annulleras. Riksdagen uppmanar därför regeringen att redovisa uppgifterna om överskottet. Det ska också vara riksdagen som fattar beslut om hur överskottet ska användas. Regeringen bör därför komma med ett förslag som riksdagen kan ta ställning till.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

31, 75 minuter

Beredning

2010-03-04

Justering

2010-03-25

Debatt

2010-04-14

Beslut

2010-04-14

Riksdagen sa nej till samtliga motioner som behandlar frågor om vatten- och luftvård. Totalt rör det sig om 28 förslag som lämnats in av ledamöterna under den allmänna motionstiden 2009. Förslagen tar bland annat upp internationellt samarbete om Östersjön, åtgärder mot övergödning, toalettavfall från båtar och förnybara drivmedel. Riksdagens beslut motiveras med att arbete redan pågår eller att frågorna redan behandlats i riksdagen.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 71 minuter

Justering

2010-03-18

Debatt

2010-04-07

Beslut

2010-04-07

Riksdagen sa nej till de motioner som behandlar frågor om kretslopp, återvinning och kemikalier. Totalt rör det sig om 31 förslag som lämnats in av ledamöterna under den allmänna motionstiden 2009. Förslagen handlar bland annat om biologiskt avfall, pant på dryckesförpackningar och export av elavfall.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 63 minuter

Justering

2010-03-18

Debatt

2010-04-07

Beslut

2010-04-07

Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om jordbruk och landsbygdens utveckling. Skälet är i vissa fall tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar bland annat om Sveriges landsbygdsprogram, reformering av EU:s jordbrukspolitik, ekologisk odling och de areella näringarna.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 69 minuter

Justering

2010-03-02

Debatt

2010-03-18

Beslut

2010-03-24

Med anledning av en ny EU-förordning om avfallstransporter sa riksdagen ja till skärpta straffbestämmelser i miljöbalken vid otillåten avfallstransport. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifterna döms till böter eller fängelse i högst två år. Riksdagen sa också ja till skärpningar i lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen med anledning av nya EU-förordningar på avgasområdet. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet i samband med ett typgodkännande lämnar oriktiga uppgifter, förfalskar ett testresultat eller manipulerar ett system för begränsning av koldioxidutsläpp döms till böter.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-02-18

Debatt

2010-03-04

Beslut

2010-03-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om biologisk mångfald. Skälet är i vissa fall tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar bland annat om allemansrätt, områdesskydd, miljökvalitetsmål, EU:s art- och habitatdirektiv, biologisk mångfald inom jordbruket och jakt- och viltvård.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Justering

2010-02-18

Debatt

2010-03-18

Beslut

2010-03-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om djurskydd. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om översyn av djurskyddsregler, djurhållning, sexuella övergrepp mot djur, forskning samt internationella djurskyddsfrågor.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

23

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

31, 91 minuter

Justering

2010-02-18

Debatt

2010-03-04

Beslut

2010-03-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om skogspolitik. Motionerna handlar bland annat om forskning, användningen av skogsråvaran, skogsvårdande insatser och skogsbruksmetoder.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2010-02-04

Debatt

2010-02-17

Beslut

2010-02-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om övergripande miljöfrågor. Skälet är i huvudsak att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om mål och strategier för miljöpolitiken, svensk miljöpåverkan i ett internationellt perspektiv, anpassning av lagar till ekosystemtjänster och klimatmålet med mera. Andra motioner handlar om utbildning om ekosystemtjänster för lokala och regionala beslutsfattare, skydd av jordbruksmark och jämställdhetsintegrering i miljöpolitiken.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

6, 41 minuter

Justering

2010-02-04

Debatt

2010-02-17

Beslut

2010-02-18

Riksdagen sa nej till sju motioner gällande jakt och viltvård. Förslagen, som lämnades in under den allmänna motionstiden 2009, berör bland annat frågor om jakt ovan odlingsgränsen, jakt inom EU och jakttider för vissa fågelarter.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

17, 59 minuter

Justering

2009-12-10

Debatt

2010-01-27

Beslut

2010-01-27

Under nästa år ska drygt 19 miljarder kronor gå till areella näringar, landsbygd och livsmedel, enligt budgetramen för 2010. Riksdagen har beslutat hur pengarna ska fördelas inom området. På landsbygdsområdet är verksamheten inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007-2013 central. Sammanlagt ska 1,2 miljarder kronor gå till de myndigheter som bedriver verksamhet inom utgiftsområdet, bland annat Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Till forskning och utbildning fördelas 2 miljarder kronor. EU:s regleringar och stödsystem påverkar i stor utsträckning verksamheten inom området. Av utgifterna finansieras 63 procent genom europeiska fonder. Dessa finansieras i sin tur av medlemsländerna genom EU-budgeten.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

16

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

15, 78 minuter

Beredning

2009-11-12

Justering

2009-11-26

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-14