Sök

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om ekonomisk familjepolitik som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om de reserverade dagarna i föräldraförsäkringen, överlåtelse av föräldrapenningen, flerbarnstillägget i barnbidraget och bostadsbidraget.

Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

14

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

32, 115 minuter

Justering

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Regeringen bör utreda hur reglerna för lokala mindre slakterier kan förenklas. Det menar riksdagen och beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Regeringen bör även utreda vilka ytterligare åtgärder som krävs för att öka antalet småskaliga slakterier och mobila slakterier, det vill säga flyttbara anläggningar som transporteras till gården, där slakten genomförs.

Riksdagen menar att detta skulle motverka långa transporter av djur till slakt, samt bidra till att stödja det lokala och småskaliga jordbruket. Vidare ser riksdagen att det skulle möjliggöra djurhållning i fler delar av landet och öka utbudet av närproducerade livsmedel.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 160 förslag i motioner om djurskydd från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

26

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-03

Debatt

2024-04-04

Beslut

2024-04-04

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om fiskeripolitiken. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fiskekvoter, fiskeredskap, svensk fiskerinäring, fiskerikontroll och fritidsfiske. Att riksdagen avslår alla motionerna beror i första hand på att arbete pågår inom området.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

13

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

48, 120 minuter

Justering

2024-03-07

Bordläggning

2024-03-20

Debatt

2024-03-21

Beslut

2024-04-03

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av huruvida reduktionsplikten bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt eller inte. Riksrevisionen har granskat den tidigare utformningen av reduktionsplikten, det vill säga innan beslut fattades om att sänka och slopa reduktionsnivåerna för bensin och diesel. Riksrevisionens övergripande slutsats är att reduktionsplikten delvis bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen och Energimyndigheten.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser om att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt men att den i sin nuvarande utformning inte är genomförbar.

Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

48, 132 minuter

Justering

2024-03-07

Bordläggning

2024-03-12

Debatt

2024-03-14

Beslut

2024-03-20

Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner om livsmedelspolitik. Motionerna handlar bland annat om livsmedelskedjans beredskapsarbete.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom området, exempelvis i utredningar och i Regeringskansliet.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

32, 100 minuter

Justering

2024-02-27

Bordläggning

2024-03-05

Debatt

2024-03-06

Beslut

2024-03-07

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Motionerna handlar om arbetsmarknadsprövning, villkor för arbetstillstånd, att attrahera arbetskraft och förhindra utnyttjande och missbruk, uppehållstillstånd för forskning och studier med mera.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

84, 232 minuter

Justering

2024-02-15

Bordläggning

2024-02-28

Debatt

2024-02-29

Beslut

2024-03-06

Riksdagen sa nej till nio förslag om socialavgifter. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om nedsättning av socialavgifter och undantag från avgiftsskyldigheten för friluftsorganisationer.

Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 46 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-27

Debatt

2024-02-28

Beslut

2024-02-28

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om pensioner. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om pensionsrätt för barnår, överföring av premiepension och bättre grundtrygghet i pensionssystemet.

Riksdagen framhåller bland annat att samtliga riksdagspartier numera ingår i Pensionsgruppen och att gruppen nyligen har börjat sitt arbete i den nya konstellationen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-27

Debatt

2024-02-28

Beslut

2024-02-28

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin och åtgärder för skydd av skog.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår på området.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

40, 115 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-28

Främlingspass – som i vissa fall kan utfärdas till den som inte har något pass och inte heller har någon möjlighet att få ett – ska kunna återkallas av säkerhetsskäl. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Vidare ska uppehållstillstånd kunna återkallas om det kan antas att personen kommer att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism. Syftet är att förhindra hot mot Sveriges säkerhet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

40, 111 minuter

Justering

2024-01-25

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-01-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Lagändringarna innebär att kommuner ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker i tillrinningsområden för dricksvatten och att kommuner, fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker som uppkommer i ledningar, installationer och anordningar på fastigheter eller i byggnader som används för att distribuera dricksvatten. Lagförslaget innebär även att de som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska lämna uppgifter om dricksvattenkvaliteten.

Därutöver införs en bestämmelse om marknadskontroll och en bestämmelse om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter avsedda att komma i kontakt med dricksvatten på marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

15, 55 minuter

Justering

2024-01-23

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-01-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i socialförsäkringsbalken. Förslagen innebär att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska få utökade möjligheter att använda personuppgifter i sitt kontrollarbete, i samband med underrättelser till och från myndigheter och vid polisanmälningar.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska också få lämna ut personuppgifter digitalt, så länge det inte strider mot bestämmelser om sekretess och krav på säkerhet. Bestämmelser föreslås också för att minska intrånget i den personliga integriteten som förslagen kan komma att innebära.

Förslagen berör flera bestämmelser i 14 kap. socialförsäkringsbalken varför kapitlet upphävs och ersätts med ett nytt kapitel med samma namn och nummer som tidigare. Lagändringarna börjar gälla den 15 februari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Justering

2024-01-18

Bordläggning

2024-01-23

Debatt

2024-01-24

Beslut

2024-01-24

Totalt cirka 19,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas, och nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner.

Mest pengar, cirka 5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Pengarna får användas för sådana investeringar på lokal och regional nivå i hela Sverige, samt för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon. Pengarna får även användas för utgifter till berörda myndigheters arbete för detta ändamål. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

72, 201 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-18

Debatt

2023-12-19

Beslut

2023-12-19

Totalt cirka 106 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas, och nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner.

Mest pengar, 50 miljarder kronor, går till föräldraförsäkring. Pengarna ska användas för utgifter för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning, samt ålderspensionsavgift för dessa förmåner. Det näst största anslaget, 33 miljarder kronor, går till barnbidrag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om utökade möjligheter att använda dubbeldagar i föräldraförsäkringen, en möjlighet att överlåta föräldrapenning till fler och om förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

45, 131 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-12

Debatt

2023-12-13

Beslut

2023-12-13

Totalt går cirka 117 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar och knappt 50 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får drygt 9,5 miljarder.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag och förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet som förts fram i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 72 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-12

Debatt

2023-12-13

Beslut

2023-12-13

Totalt går cirka 24 miljarder ur statens budget för 2024 till utgiftsområde Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 9 miljarder kronor, går till anslaget för gårdsstöd med mera. Det näst största anslaget, 2,8 miljarder kronor, går tilll den nationella medfinansieringen till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutar riksdagen om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

49, 142 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-13

Debatt

2023-12-14

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att 13,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet migration.

Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, ska gå till utgifter för boende och stöd till asylsökande samt för stadsbidrag till kommuner och regioner. Anslaget får även användas för resor som möjliggör för asylsökande med flera att delta i tidiga insatser.

Det näst största anslaget, cirka 5 miljarder kronor, är det som får användas till Migrationsverkets förvaltningsutgifter och utgifter för förvarslokaler.

Riksdagen sa också nej till de tre alternativa budgetförslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här besutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

65, 173 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-06

Debatt

2023-12-07

Beslut

2023-12-07

Totalt cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 30,2 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Drygt 13,8 miljarder kronor går till bostadstillägg för pensionärer.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-06

Debatt

2023-12-07

Beslut

2023-12-07

Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel.

Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.

Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

69, 173 minuter

Justering

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en möjlighet att kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass och andra identitetshandlingar och möjlighet att omhänderta sådana handlingar – vid en inre utlänningskontroll. Riksdagen sa också ja till förslaget att det ska förtydligas att en utlänning under vissa förutsättningar får tas med för utredning av hans eller hennes rätt att vistas i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 66 minuter

Justering

2023-11-09

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22