Sök

Avdelning
Hoppa till filter

1 164 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Näringsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Ändrade konkurrensregler för vertikala avtal

    Betänkande 2022/23:NU7

    Den svenska konkurrensrätten bör anpassas till nya EU-regler när det gäller samarbeten mellan företag i olika handelsled. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

    Förändringen rör så kallade vertikala avtal, det vill säga samarbeten mellan exempelvis tillverkare och återförsäljare. Genom den föreslagna lagändringen ändras reglerna för vilka vertikala avtal som omfattas av så kallade gruppundantag, alltså generella undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete.

    Ändringen innebär enligt regeringen en förutsägbarhet i reglerna. Företagens samarbeten ska bedömas på samma sätt, oavsett om det är svenska konkurrensregler eller EU:s konkurrensregler som gäller i ett enskilt fall, skriver regeringen i förslaget.

    Lagändringen börjar gälla den 1 februari 2023.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2022-12-15
    Bordläggning
    2022-12-19
    Debatt
    2022-12-20
    Beslut
    2022-12-20
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 24 Näringsliv

    Betänkande 2022/23:NU1

    Totalt drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. 2,4 miljarder kronor går till elstöd och drygt 834 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för området Utrikeshandel, export och investeringsfrämjande samt till olika bemyndiganden, bland annat om Telia Company AB och SAS AB.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    47, 140 minuter
    Justering
    2022-12-15
    Bordläggning
    2022-12-19
    Debatt
    2022-12-20
    Beslut
    2022-12-21
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 21 Energi

    Betänkande 2022/23:NU3

    Totalt drygt 4,9 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Mest pengar, 1,4 miljarder kronor, går till energiforskning och laddinfrastruktur får drygt 1 miljard kronor.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat investeringsplan för Svenska kraftnät och nivån på avgiften för elberedskap. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Riksdagen avgjorde ärendet trots att det hade varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    78, 202 minuter
    Justering
    2022-12-13
    Bordläggning
    2022-12-14
    Debatt
    2022-12-15
    Beslut
    2022-12-20
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 19 Regional utveckling

    Betänkande 2022/23:NU2

    Riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet regional utveckling ska fördelas.

    Totalt handlar det om cirka 4,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, knappt 2 miljarder kronor, går till regionala utvecklingsåtgärder.

    Riksdagen säger också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt säger riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    25, 87 minuter
    Justering
    2022-12-13
    Bordläggning
    2022-12-15
    Debatt
    2022-12-16
    Beslut
    2022-12-20
  • Dokument & lagar

    Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

    Betänkande 2022/23:NU6

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat upphovsrättslagen. Förslagen bygger på ett EU-direktiv och innehåller nya regler som handlar om att anpassa upphovsrätten till den digitala utvecklingen.

    I takt med att den digitala tekniken möjliggör nya former av användning av upphovsrättsskyddat material behöver den svenska upphovsrättslagstiftningen moderniseras. Regeringens förslag innebär bland annat inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta undervisning och forskning, men även för att kulturarvet ska kunna bevaras. Dessutom innebär det nya bestämmelser för att fritt kunna återge äldre konstverk.

    Förslaget innebär även att tidningsföretagen ska kunna få ersättning när deras material återanvänds på internet. Det blir också nya bestämmelser som reglerar ansvaret när användarna själva laddar upp material på olika digitala plattformar. Leverantörerna av dessa tjänster och plattformar ska ingå avtal med de rättsinnehavare som vill det, men också vara skyldiga att agera när material laddas upp mot rättsinnehavarens vilja.

    Slutligen införs ett antal regler för att stärka avtalspositionen för upphovsmän, när de överlåter sina rättigheter till förlag, producenter, tidningar eller andra aktörer på den upphovsrättsliga marknaden.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 67 minuter
    Justering
    2022-11-24
    Bordläggning
    2022-11-29
    Debatt
    2022-11-30
    Beslut
    2022-11-30
  • Dokument & lagar

    Protokoll om privilegier och immunitet för den enhetliga patentdomstolen

    Betänkande 2022/23:NU5

    Riksdagen godkände protokollet om privilegier och immunitet för den enhetliga patentdomstolen och sa ja till regeringens förslag om lagändring.

    Genom ett fördjupat samarbete mellan 24 av EU:s medlemsländer kommer ett enhetligt patentskydd att införas. Parallellt med detta inrättas även en patentdomstol. En regional domstolsavdelning för Norden och Baltikum kommer att finnas i Stockholm.

    Protokollet innebär bland annat att den enhetliga patentdomstolen och dess anställda ska ha viss immunitet och vissa privilegier i Sverige. Den immunitet och de privilegier som ges till domstolen och dess personal motsvarar vad som gäller för andra, liknande internationella organ. För att bestämmelserna i protokollet om privilegier och immunitet ska kunna användas i Sverige krävs vissa ändringar i lagen.

    Eftersom det ännu inte är klart när domstolsavtalet träder i kraft börjar lagändringen gälla den dag som regeringen bestämmer.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2022-10-27
    Bordläggning
    2022-11-08
    Debatt
    2022-11-09
    Beslut
    2022-11-09
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiven om förnybara energikällor, byggnaders energiprestanda och energieffektivitet

    Utlåtande 2021/22:NU29

    Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller ändring av direktiven om förnybara energikällor, byggnaders energiprestanda och energieffektivitet.

    Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

    Riksdagen anser att förslaget följer subsidiaritetsprincipen och konstaterar bland annat att en samordnad EU-politik har bättre möjlighet att nå EU:s mål för andelen förnybar energi och energieffektivitet till 2023 än åtgärder enbart på nationell nivå. Riksdagen lade därför utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Justering
    2022-06-16
    Bordläggning
    2022-06-20
    Debatt
    2022-06-21
    Beslut
    2022-06-21
  • Dokument & lagar

    Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning – del 2

    Betänkande 2021/22:NU26

    Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att marknadskontrollmyndigheterna får utökade möjligheter att kontrollera att produkter som tillhandahålls på EU:s inre marknad uppfyller de krav som finns. Det kan handla om säkerhetskrav eller krav för att skydda människors hälsa eller miljön.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre ändringar som handlar om rättelser.

    Lagändringarna börjar gälla den 25 juli 2022. De innebär att svenska lagar anpassas till EU-regler.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Justering
    2022-06-09
    Bordläggning
    2022-06-20
    Debatt
    2022-06-21
    Beslut
    2022-06-21
  • Dokument & lagar

    Immaterialrätt

    Betänkande 2021/22:NU22

    Handläggningstider och rättegångskostnader vid en patenttvist bör hållas nere. Det menar riksdagen och riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över detta. Bakgrunden är att höga kostnader och långa handläggningstider hindrar många mindre aktörer att försvara sina patent i domstol.

    Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 30 förslag i motioner om immaterialrätt från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    11, 54 minuter
    Justering
    2022-06-09
    Bordläggning
    2022-06-20
    Debatt
    2022-06-21
    Beslut
    2022-06-21
  • Dokument & lagar

    Förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer

    Betänkande 2021/22:NU23

    Riksdagen har sagt ja till nya regler när det gäller utvinning av ämnen som har en negativ påverkan på människor och miljön. Beslutet innebär att riksdagen godkände regeringens förslag om förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer. Förslaget betyder ett förbud mot utvinning av stenkol, brunkol, råolja skifferolja och naturgas. Tillstånd kommer inte längre att ges till gruvdrift eller utvinningsverksamhet för dessa ämnen. Beslutet innebär också att den som ansöker om tillstånd för att bryta, så kallad bearbetningskoncession, i alunskiffer måste uppfylla ett lämplighetskrav.

    Lagändringarna i miljöbalken och minerallagen träder i kraft den 1 juli 2022.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 49 minuter
    Justering
    2022-05-19
    Bordläggning
    2022-05-25
    Debatt
    2022-05-30
    Beslut
    2022-05-31
  • Dokument & lagar

    Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet

    Betänkande 2021/22:NU21

    Ett företag som tillhandahåller starkströmsledningar för överföring av el bedriver nätverksamhet. Regeringen föreslår ändrade bestämmelser för nätverksamhet med syfte att genomföra delar av EU:s elmarknadsdirektiv. Utöver det handlar förslagen bland annat om

    • hur driften av en ledning eller ett ledningsnät ska vara organiserad
    • att överföring och distribution i nätverksamhet ska redovisas var för sig
    • att elanvändare i vissa fall ska kunna ansluta småskalig elproduktion till elnätet utan att betala någon avgift till nätföretaget
    • när Energimarknadsinspektionen, nätmyndigheten, ska pröva tvister om villkoren för anslutning till elnätet.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

    Behandlade dokument
    60
    Förslagspunkter
    26
    Reservationer
    54 
    Anföranden och repliker
    28, 94 minuter
    Justering
    2022-05-12
    Bordläggning
    2022-05-17
    Debatt
    2022-05-18
    Beslut
    2022-05-18
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

    Utlåtande 2021/22:NU28

    EU-kommissionen har lämnat förslag till nya EU-regler om tillbörlig aktsamhet för vissa företag i fråga om hållbarhet. Syftet med reglerna är bland annat att förbättra metoderna för företagsstyrning så att förfaranden för att hantera och begränsa risker och konsekvenser för mänskliga rättigheter och miljö införlivas i företagens strategier. Även de risker och konsekvenser som härrör från företagens värdekedjor, till exempel från underleverantörer, ska inkluderas.

    Riksdagen är positiv till kommissionens förslag i det stora hela, men anser att vissa delar som rör bolagsstyrning strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. De delar i förslaget som enligt riksdagen strider mot subsidiaritetsprincipen är bestämmelserna om att företagen ska ta vissa hänsyn när de fastställer rörliga ersättningar, aktsamhetsplikt för medlemmar av företagets ledning samt införande och övervakning av åtgärder för tillbörlig aktsamhet.

    Riksdagen skickar sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 24 minuter
    Justering
    2022-05-12
    Bordläggning
    2022-05-17
    Debatt
    2022-05-18
    Beslut
    2022-05-19
  • Dokument & lagar

    Sveriges energiförsörjning och import av rysk energi

    Betänkande 2021/22:NU27

    Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att vidta olika åtgärder i fråga om Sveriges energiförsörjning och rysk energi.

    Riksdagen betonar att det är viktigt att regeringen fortsatt tydligt och med kraft driver linjen i EU att det europeiska beroendet av rysk energi snarast praktiskt möjligt ska upphöra. Det gäller inte minst fossil energi. Regeringen bör också driva frågan om att EU ska ta fram ett regelverk för ursprungsmärkning av fossil energi, som i första hand gäller geografiskt ursprung.

    Åtgärder behöver även vidtas så att Sverige upphör med import av rysk energi när det är möjligt, inte minst fossila bränslen som naturgas och olja. Regeringen bör granska vilken import som förekommer i dag. Därefter bör olika juridiskt och praktiskt möjliga alternativ övervägas, både vad gäller skyndsamma och mer långsiktiga åtgärder för att trygga Sveriges energiförsörjning.

    Riksdagens beslut om tillkännagivande till regeringen grundar sig i ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget är väckt i utskottet. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    16, 68 minuter
    Justering
    2022-05-12
    Bordläggning
    2022-05-17
    Debatt
    2022-05-18
    Beslut
    2022-05-19
  • Dokument & lagar

    Kommissionens meddelande om gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och mer hållbar energi

    Utlåtande 2021/22:NU24

    EU-kommissionen har i ett meddelande presenterat gemensamma åtgärder för en säkrare och mer hållbar energiförsörjning som kan minska effekterna av höga energipriser och importberoendet av fossila bränslen. Kommissionen redogör för hur EU ska fasa ut sin import av energi från Ryssland.

    Näringsutskottet har granskat meddelandet och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare skynda på arbetet med att så snart som möjligt fasa ut EU:s beroende av fossila bränslen från Ryssland. För att uppnå detta betonar utskottet i sitt utlåtande att energiomställningen måste påskyndas och bidragen från alla typer av inhemska fossilfria energikällor måste bli större. Utskottet lyfter även fram biobränslen från skogs- och jordbruket för exempelvis uppvärmning och transporter som ett alternativ till fossila bränslen. Vidare kan utfasningen påskyndas genom snabbare utbyggnad av vindkraft, värmepumpar och solkraft. Dessutom framhåller utskottet att det är viktigt med snabbare tillståndsgivning för att skynda på projekten för förnybar energi.

    Med hänvisning till utskottets ställningstagande lade riksdagen utlåtandet till handlingarna.

    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Justering
    2022-05-12
    Bordläggning
    2022-05-17
    Debatt
    2022-05-18
    Beslut
    2022-05-18
  • Dokument & lagar

    Ursprungsgarantier – genomförande av det omarbetade förnybartdirektivet

    Betänkande 2021/22:NU17

    Producenter av gas, kyla och värme ska kunna få så kallade ursprungsgarantier utfärdade, för att kunna visa vilken källa var energin kommer ifrån. I dag är det bara producenter av el som kan ges ursprungsgarantier. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Förslaget är en följd av omarbetningar i EU:s direktiv om att främja användningen av energi från förnybara energikällor.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Justering
    2022-05-12
    Bordläggning
    2022-05-17
    Debatt
    2022-05-18
    Beslut
    2022-05-18
  • Dokument & lagar

    Handelspolitik

    Betänkande 2021/22:NU19

    Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om internationell handel, EU:s inre marknad, handels- och investeringsfrämjande och hållbart företagande från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

    Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om frihandel och protektionism, reformering av Världshandelsorganisationen, handelsrelationen med Storbritannien, handelsavtal med Taiwan, exportförbudet för snus, granskning av utländska direktinvesteringar och beräkningar av exportens klimatnytta.

    Behandlade dokument
    64
    Förslagspunkter
    32
    Reservationer
    80 
    Anföranden och repliker
    11, 67 minuter
    Justering
    2022-04-28
    Bordläggning
    2022-05-03
    Debatt
    2022-05-04
    Beslut
    2022-05-05
  • Dokument & lagar

    Ett års förlängd giltighetstid för undersökningstillstånd

    Betänkande 2021/22:NU25

    Ett undersökningstillstånd ger ensamrätt att kartlägga berggrundens egenskaper inom ett visst område. Regeringen föreslår att minerallagen ändras så att tiden för undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 och som fortfarande är giltiga den 9 juni 2022 ska förlängas med ett år.

    Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen och gruvindustrin som riskerar att drabbas hårt av coronapandemin.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Lagändringarna ska börja gälla den 10 juni 2022.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Justering
    2022-04-28
    Bordläggning
    2022-05-03
    Debatt
    2022-05-04
    Beslut
    2022-05-05
  • Dokument & lagar

    Mineralpolitik

    Betänkande 2021/22:NU20

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om mineralpolitik, bland annat med hänvisning till att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

    Motionerna handlar till exempel om tillståndsprocesser, äganderätt, ersättningar, utvinning och vissa miljöfrågor samt strategier för mineralförsörjningen.

    Behandlade dokument
    20
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    31 
    Anföranden och repliker
    19, 88 minuter
    Justering
    2022-04-28
    Bordläggning
    2022-05-03
    Debatt
    2022-05-04
    Beslut
    2022-05-05
  • Dokument & lagar

    Genomförande av ändringar i energieffektiviseringsdirektivet om värme, kyla och tappvarmvatten för hushållsbruk

    Betänkande 2021/22:NU18

    Lägenhetsinnehavare och andra fjärrvärme- och fjärrkylekunder ska få en mer detaljerad information om sin energianvändning. Exempelvis ska uppgifter om faktisk energianvändning och växthusgasutsläpp framgå på fakturan. Det är ett av de förslag regeringen lagt fram för att öka energieffektiviteten i Sverige.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar, som görs till följd av EU-regler på området. Lagändringarna ska börja gälla 1 juni 2022.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Justering
    2022-04-07
    Bordläggning
    2022-04-19
    Debatt
    2022-04-20
    Beslut
    2022-04-21
  • Dokument & lagar

    Energipolitik

    Betänkande 2021/22:NU15

    Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör vattenkraft och fjärr- och kraftvärme:

    • Riksdagen kompletterar ett tidigare tillkännagivande om vattenkraft så att det görs tydligare för regeringen att både den små- och storskaliga vattenkraften ska värnas och utvecklas.
    • När det gäller fjärr- och kraftvärme bör regeringen ta med frågor om beskattning, byggregler och EU-regler för biobränslen i den strategi för fjärr- och kraftvärme som regeringen aviserat i sin elektrifieringsstrategi.

    Riksdagens tillkännagivanden gjordes när utskottet behandlade cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om energipolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och förnybar energi.

    Behandlade dokument
    62
    Förslagspunkter
    32
    Reservationer
    70 
    Anföranden och repliker
    24, 110 minuter
    Justering
    2022-03-17
    Bordläggning
    2022-03-29
    Debatt
    2022-03-30
    Beslut
    2022-03-31
Bevaka via RSS