Sök

Riksdagen har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om klimat- och energipolitiken fram till år 2030. En grönbok är ett dokument som är tänkt att stimulera den offentliga debatten inom ett visst område. Kommissionen konstaterar att det redan finns en tydlig ram för hur EU ska bedriva sin klimat- och energipolitik fram till år 2020 men att det nu är dags att börja arbeta fram en ny ram för politiken inom det här området till år 2030. Kommissionen vill ha svar på ett antal frågor om hur ramverket kan utformas. Avsikten är sedan att kommissionen ska följa upp grönboken med förslag om hur EU kan gå vidare med klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030.

Regeringen har framfört sina synpunkter på grönboken och anser att ett klimat- och energiramverk för 2030 bör utarbetas så snart som möjligt. Detta bland annat för att det europeiska näringslivet ska kunna få grepp om hur EU:s framtida klimat- och energipolitik kommer att se ut. Riksdagen delar regeringens uppfattning. Både regeringen och riksdagen anser också att EU bör besluta om ett ambitiöst bindande mål för hur mycket EU:s utsläpp av växthusgaser bör minska till år 2030.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

44, 114 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Riksrevisionen har granskat om regeringen och de förvaltande myndigheterna, det vill säga Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket, har skapat förutsättningar för en mer effektiv användning av medlen från EU:s strukturfonder genom att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.

Strukturfondsmedel är pengar från EU:s budget som ska användas till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom EU. Riksdagen betonar betydelsen av EU:s strukturfondsprogram och de insatser som därigenom görs för regional tillväxt i Sverige. Man betonar också att det är viktigt att pengarna används på ett så effektivt sätt som möjligt. I skrivelsen redogör regeringen för det arbete som pågår för att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Riksdagen stödjer arbetet och anser att det ligger i linje med de möjligheter till förenklingar som Riksrevisionen pekar på i sin rapport.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 46 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

I dag finns vissa möjligheter att ingå avtal med en organisation som företräder upphovsmän och på det sättet få rätt att använda också verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen. Det kallas avtalslicens. De fall när avtalslicens får användas står angivna i upphovsrättslagen. Möjligheterna att använda avtalslicens utökas nu.

Det innebär bland annat att bibliotek och arkiv får större möjligheter att digitalisera sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. Radio- och tv-företag får rätt att ingå avtal om att göra sina program tillgängliga på begäran av enskilda lyssnare eller tittare, till exempel via företagets webbplats. Det kommer även finnas en generell avtalslicens som innebär att två parter kan komma överens om att använda heltäckande avtal i stället för individuella även i andra situationer än de som specifikt står angivna i lagen. Skyddstiden för musikinspelningar och andra ljudupptagningar förlängs från 50 till 70 år, en anpassning till EU-regler.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

EU-kommissionen har lämnat en redogörelse för hur arbetet med att förenkla reglerna för små och medelstora företag har fortskridit sedan starten 2011. Riksdagen anser att det är viktigt att EU arbetar för att förenkla för företagen och för att minska deras administrativa kostnader. Men riksdagen anser att det är problematiskt att EU-kommissionen talar om undantagsregler som ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag när dessa utgör 99,8 procent av alla företag i både Sverige och EU. Riksdagen anser också att målet bör vara att skapa likvärdig lagstiftning för alla företag oavsett storlek, i stället för att försöka skapa generella undantag från bestämmelser i lagen för vissa företag. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

Det blir en ny lag om ingripande mot marknadsmissbruk vid viss handel med el och gas. Lagen kompletterar en EU-förordning och innebär bland annat att det blir straffbart att bryta mot de förbud mot insiderhandel som finns i förordningen. Lagförslaget innehåller även bestämmelser om vissa nya uppgifter för den nationella tillsynsmyndigheten, som i dagsläget är Energimarknadsinspektionen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

En ny lag ska reglera stödgivares och stödmottagares skyldigheter när så kallat olagligt statsstöd har lämnats. EU:s regler innebär ett generellt förbud mot statligt stöd. Men statsstöd kan i vissa fall vara förenligt med EU:s inre marknaden och är i så fall tillåtet. Innan ett EU-land ger sådant statsstöd måste det först godkännas av EU-kommissionen. Annars är det olagligt. Ett EU-land som har lämnat olagligt stöd ska återkräva det och den som har tagit emot sådant stöd ska återbetala det med ränta. Den nya lagen handlar om tillämpningen av statsstödsreglerna och börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om företagsfrämjande åtgärder, socialt företagande, och olika näringsgrenar som bland annat turism, kulturella och kreativa näringar och mjukvarubranschen.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

7

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

71, 237 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-25

Beslut

2013-05-02

En gräns för hur stora intäkter naturgasföretagen får ha ska sättas i förväg i form av en så kallad intäktsram. Intäktsramen ska gälla företagets intäkter från överföring och lagring av naturgas och från tillträde till en förgasningsanläggning. Det här innebär att naturgasmarknaden får samma typ av regler som redan gäller på elmarknaden. Syftet med lagändringen är bland annat att öka förutsägbarheten för både naturgasföretagen och deras kunder. Intäktsramen ska sättas för en tillsynsperiod i taget, vanligen för fyra år.

Regeringen ska kunna utse en myndighet eller ett företag till ansvarig för att balansen mellan uttag och tillförsel av naturgas i det nationella naturgassystemet upprätthålls på kort sikt. Uppdraget ska utföras under Energimarknadsinspektionens tillsyn. Tidigare har Svenska kraftnät haft uppdraget.

Lagändringarna ska gälla från den 1 juni 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 1 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-24

Behandlingen av ansökningar om tillstånd att bygga och använda starkströmsledningar, så kallad nätkoncession, ska bli enklare. Samtidigt blir processen mindre resurskrävande både för elnätsföretagen och för myndigheterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om elmarknadspolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om elområden, mätning och debitering av el, utbyggnad av elnäten och kommunala energibolag.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

27, 101 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-24

Näringsutskottet har granskat en grönbok från EU-kommissionen om så kallade otillbörliga affärsmetoder, det vill säga metoder som strider mot god affärssed och god tro. Syftet med grönboken är att identifiera och samla in information om problemet, starta en diskussion och identifiera eventuella behov av åtgärder. Utskottet vill hellre se lösningar på nationell nivå och frivilliga lösningar än tvingande EU-lagstiftning. Om EU ska ha gemensamma regler på området är det viktigt att både problembeskrivningen och bedömningen av vilka behov som finns är välgrundade.

Utskottet har också granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en europeisk handlingsplan för handel och distribution. Utskottet välkomnar att kommissionen tar ett helhetsgrepp när det gäller detaljhandeln. Utskottet poängterar att det är viktigt att undanröja de hinder som fortfarande finns för en väl fungerande EU-marknad, både inom detaljhandeln och på andra områden. Kommissionens arbete för att stärka konsumentinflytandet och e-handeln och skapa en miljömässigt hållbar detaljhandelskedja är enligt utskottet särskilt viktiga områden i handlingsplanen.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 18 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika energipolitiska frågor. Motionerna handlar om biogas, vindkraft, solenergi, vågkraft, fastprissystem, energieffektivisering och vissa övriga energipolitiska frågor.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

7

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

36, 128 minuter

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika handelspolitiska frågor.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

23, 83 minuter

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 21011 och 2012 om olika konkurrenspolitiska frågor. Motionerna handlar om omregleringar och avregleringar, metallskrothandel, bankomatmarknaden, konkurrens på lika villkor mellan den offentliga och den privata sektorn samt upphandlingsstatistik.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Justering

2013-03-05

Debatt

2013-03-20

Beslut

2013-03-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika mineralpolitiska frågor. Motioner om ändringar i minerallagen avslås eftersom riksdagen inte anser att det är aktuellt med en förändring av den så kallade mineralersättningen. Ett annat skäl är att regeringen just nu arbetar med ett utredningsförslag om ändringar i minerallagen.

Riksdagen avslår också motioner om förbud mot utvinning av skiffergas. Här hänvisar riksdagen bland annat till att det redan finns strikta miljörestriktioner för utvinning av gas i Sverige.

Andra motioner handlar om förbud mot uranbrytning och uranprospektering, om de samhällsutmaningar som följer i spåren av gruvnäringens expansion i Malmfälten, om ett nationellt samverkansprogram samt om ett ökat nordiskt samarbete kring en gemensam mineralstrategi.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

55, 195 minuter

Beredning

2013-01-22

Justering

2013-03-05

Debatt

2013-03-20

Beslut

2013-03-21

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om förenkling av reglerna för företag. Riksrevisionens har granskat regeringens arbete med regelförenkling under perioden 2006 - 2010, och i skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av granskningen. Syftet med Riksrevisionens rapport var att granska i vilken utsträckning regeringen har nått målen med förenklingsarbetet. I skrivelsen redovisar regeringen också det fortsatta arbetet med regelförenkling för företag.

Utskottet påpekar att arbetet med att förenkla reglerna och minska den tid företagen lägger på administration är en viktig del i ett gott företagsklimat. Utskottet håller med regeringen om att regelförenkling är ett arbete som tar tid om det ska ge bestående resultat. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motioner som på olika sätt rör regelförenkling för företag.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 59 minuter

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-07

Näringsutskottet har behandlat regeringens årliga skrivelse till riksdagen där regeringen redogör för förvaltningen av statens ägande i företag och för verksamheten i de statliga företagen under 2011 och till och med den 1 maj 2012. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till ett antal motionsförslag om bland annat försäljning av statliga företag, mål för bolagen, jämställdhet och bolagen Vattenfall och Sveaskog.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

32, 119 minuter

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-07

Regeringen har lämnat förslag till mål för forskning och innovation på energiområdet. Det innebär att forskningsinsatserna på energiområdet ska inriktas så att de kan bidra till att uppnå de uppställda energi- och klimatmålen, de energirelaterade miljöpolitiska målen och syftet med den långsiktiga energi- och klimatpolitiken.

Näringsutskottet anser att det är viktigt att energiforskningens mål knyts an till de mål för klimat- och energipolitiken som enligt riksdagsbeslut ska uppnås till 2020 och till regeringens långsiktiga prioriteringar och visioner för 2030 och 2050. Dessa visar vad som krävs för att Sverige ska kunna öka den ekologiska hållbarheten och försörjningstryggheten samtidigt som energipriserna hålls nere till nytta för företagens konkurrenskraft och hushållens energikostnader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-02-20

Beslut

2013-02-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet Energi. Totalt anslås ca 2,8 miljarder kronor till utgiftsområdet. Pengar går bland annat till energiforskning, energieffektivisering och till olika satsningar på förnybar energi. Riksdagen godkände även Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2013-2015.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

67, 226 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet Regional tillväxt. Totalt anslås cirka 3,4 miljarder kronor till utgiftsområdet för 2013. Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. Summan innefattar även EU-medel för regionalpolitiska satsningar.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

47, 127 minuter

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-18

SAS får tillgång till en låneram i Riksgäldskontoret på högst 749 miljoner kronor för 2012-2015 och till marknadsmässiga villkor. Låneramen ska utgöra en del av en ny kreditfacilitet som innebär att bolaget får en likviditetsreserv för sin fortsatta verksamhet. SAS har utarbetat en ny affärsplan för att säkra ett långsiktigt konkurrenskraftigt bolag. En förutsättning för att SAS ska kunna genomföra affärsplanen är att bolaget har tillgång till en likviditetsreserv.

Den totala kreditfaciliteten är på maximalt 3,5 miljarder kronor. Svenska, norska och danska staten svarar tillsammans för 50 procent av faciliteten och deltar på samma villkor som övriga, privata, aktörer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att låneramen ska gälla för SAS-koncernen, i stället för SAS AB.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-12-06

Debatt

2012-12-11

Beslut

2012-12-11