Sök

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Samtidigt är redovisningen av skatteutgifterna den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet ser positivt på regeringens arbete med att utveckla redovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när man beslutar om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-20

Beslut

2012-06-20

Den som inte följer ett myndighetsbeslut kan bli skyldig att betala vite. Regeringen föreslår att beslut om vite inom fastighetstaxeringsområdet ska gå att överklaga. Den som anlitat ett deklarationsombud har redan i dag har möjlighet att överklaga ett beslut om vite. En skatteskyldig som inte har ett deklarationsombud saknar däremot den möjligheten. Syftet med lagändringen är att samma regler ska gälla för alla skatteskyldiga.

Vissa ändringar görs också i inkomstskattelagen och kupongskattelagen med anledning av två EU-direktiv.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-04-19

Debatt

2012-05-09

Beslut

2012-05-09

Reglerna för fakturering av mervärdesskatt vid handel med företag i andra EU-länder förenklas. Ändringarna innebär bland annat följande:

• Det blir tydligare i vilka fall de svenska faktureringsreglerna ska tillämpas vid handel med ett annat EU-land.
• Huvudreglerna om hur en faktura ska utformas blir enklare och tydligare.
• Det blir tydligt hur man ska räkna ut den slutsumma som skatten dras från då uppgifterna är angivna i en annan valuta.
• Tidpunkten för när mervärdesskatten för handel med varor inom EU ska redovisas förtydligas.
• En tidsfrist införs för när fakturor för handel med andra EU-länder senast ska utfärdas.
• En behörig myndighet i ett annat EU-land ska ha rätt att kontrollera e-fakturor om mervärdesskatten ska betalas i detta land.
• Den som utfärdar och tar emot fakturor är skyldig att säkerställa att fakturan är äkta, oförändrad och läsbar från tiden för utfärdandet och under hela lagringstiden.

Bakgrunden till ändringarna är ett EU-direktiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-04-19

Debatt

2012-05-09

Beslut

2012-05-09

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om beskattning av företag, kapital och fastighet. Skälet är i flera fall det arbete som redan pågår på företagsbeskattningens och kapitalbeskattningens områden.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

16

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

34, 121 minuter

Justering

2012-03-29

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz. Ändringarna innebär bland annat följande:

• Skatteverket får möjlighet att begära upplysningar från bland annat banker i Schweiz.
• Bestämmelserna om företag i intressegemenskap moderniseras. Möjligheterna att göra undantag från källskatt på utdelning från dotterbolag till moderbolag utvidgas.
• Regler införs om att undantag från källskatt på utdelning för pensionsfonder ska få göras i vissa fall.
• Ränta får endast beskattas i det land där mottagaren har sin hemvist.
• Det blir möjligt för Sverige att beskatta fysiska personer för realisationsvinst på grund av avyttring av andelar i bolag efter utflyttning från Sverige.
• Sverige får utökade möjligheter att beskatta pension, livränta och liknande ersättningar.

Ändringarna kan träda i kraft efter att de båda länderna har godkänt dem. Regeringen kommer att meddela i en förordning datum för när de ska börja gälla. De nya beskattningsreglerna börjar tillämpas den 1 januari året efter den dag lagändringarna trätt i kraft. Övergångsbestämmelser kommer att gälla i vissa fall. De nya bestämmelserna om informationsutbyte tillämpas på förhållanden under 2012 och senare kalenderår.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2012-03-20

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-18

Riksdagen vill avskaffa möjligheten att få skattereduktion för RUT- och ROT-arbeten utförda utomlands och gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen. I första hand bör frågan utredas. En utredning ska bedöma hur övriga EU-länder hanterar frågan. Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt. Bakgrunden är att kostnaderna för RUT- och ROT-avdrag har ökat de senaste åren. Riksdagen menar att skattesubventioner för hushålls- och byggnadsarbeten utomlands över huvud taget inte bidrar till att skapa arbeten eller minska "svartarbete" i Sverige, vilket var den uttalade avsikten när riksdagen införde skattereduktion för RUT- och ROT-arbeten.

Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande om det särskilda avtalet mellan Sverige och Danmark om arbetspendlingen i Öresundsregionen, det så kallade Öresundsavtalet.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om inkomstskatter.

Behandlade dokument

92

Förslagspunkter

16

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

35, 127 minuter

Justering

2012-03-15

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-28

Riksdagen sa nej till motioner om punktskatter från allmänna motionstiden 2011. Orsaker är bland annat att riksdagen redan har tagit ställning i flera av de frågor som motionerna tar upp och att det redan pågår arbete i andra frågor. Motionerna handlar bland annat om drivmedelsskatt, bränslebeskattning inom jordbruk och växthusnäring, skatt på handelsgödsel, trängselskatt samt alkohol- och tobaksskatt.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

39, 139 minuter

Justering

2012-03-15

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-28

Den 1 januari 2009 ändrades inkomstskattelagen så att fler fick möjlighet att skatta för inkomst av näringsverksamhet, F-skatt, i stället för tjänst. Riksdagen vill nu att regeringen förutsättningslöst utvärderar effekterna av lagändringen.

Lagändringen innebar att reglerna blev tydligare utifrån gällande rättspraxis. För några år sedan var gränserna mellan näringsverksamhet och tjänst skarpare - vissa yrkeskategorier kategoriserades alltid som arbetstagare. Hur verksamheten faktiskt bedrivs har fått en mer avgörande betydelse efter lagändringen. Fler som arbetar självständigt i förhållande till sina uppdragsgivare kan nu välja näringverksamhet som sin verksamhetsform.

Med ändringen har antalet skattskyldiga som själva ska betala sina skatter och avgifter ökat. Det medför en risk för svartarbete och annat undandragande av skatt. Riksdagen vill därför att regeringen förutsättningslöst utvärderar reformens effekter och det skyndsamt. I utvärderingen bör regeringen undersöka konsekvenserna för skatteuppbörden och effekterna på arbetsmarknaden, arbetstagarens ställning och företagandets villkor. Bakom ställningstagandet står samtliga partier. Ställningstagandet grundar sig på ett förslag i en motion från Socialdemokraterna.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

14

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

20, 68 minuter

Justering

2012-02-28

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 inom området mervärdeskatt. Ett flertal motioner gäller sänkning av moms på olika områden såsom turism, kultur- och besöksnäring, tjänstenäring, glasögon och linser och körkortsutbildningar. Andra motioner gäller exempelvis reglerna för ideell verksamhet.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 52 minuter

Justering

2012-02-28

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Reglerna för återbetalning av outnyttjade vägavgifter ändras. För lastbilar och andra fordon som väger minst 12 ton betalar ägaren en vägavgift på vissa vägar. Om ägaren inte använde fordonet under en del av den period som han eller hon har betalt avgift för ska den delen av avgiften återbetalas. I dag sker återbetalningen endast för hela, återstående månader. Reglerna ändras nu så att avgiften i stället återbetalas för alla de dagar som återstår. Dessutom slopas den nuvarande regeln om att endast avgifter som betalats för ett helt år i taget kan återbetalas. Återbetalning ska kunna ske även för en avgift som betalats per månad, vecka, eller dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-14

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-28

Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. Man menar att skattebefrielsen är ett dyrt och trubbigt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. En annan slutsats är att skattebefrielsen inte har stimulerat till utveckling av nya och mer avancerade biodrivmedel.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser men betonar att skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar både till uppfyllelse av klimatmålet och målet om 50 procent förnybar energi samt målet om 10 procent förnybara bränslen inom transportsektorn till 2020.

Skatteutskottet anser att skattebefrielsen för biodrivmedel har varit en förutsättning för att öka användningen av biodrivmedel och för att skapa en marknad för höginblandad etanol (E85). Skattebefrielsen har också enligt utskottet varit en förutsättning för den teknikutveckling och introduktion av förnybara drivmedel som skett. Skattebefrielsen är viktig för att de klimat- och energipolitiska målen ska nås. Utskottet anser att redovisningen till riksdagen av kostnaderna för och effekterna av skattebefrielsen för biodrivmedel kan förbättras.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2012-01-31

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-29

Från och med den 1 januari 2012 ska alla deklarationsskyldiga kunna använda deklarationsombud när det gäller skattedeklarationer och inkomstdeklarationer. Riksdagen har nu beslutat att utvidga reglerna om deklarationsombud till att också omfatta deklarationer och andra uppgifter som ska lämnas i samband med fastighetstaxeringen. Enligt beslutet ska deklarationsombudet vara en person som är utsedd av fastighetsägaren och godkänd av Skatteverket. Den uppgiftsskyldige, och inte ombudet, ansvarar för att de lämnade uppgifterna är korrekta och att de lämnas i rätt tid. De nya reglerna bedöms leda till besparingar för Skatteverket.

Riksdagens beslut grundar sig på ett regeringsförslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-01-26

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Justering

2011-11-24

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-24

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2011-11-24

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2011-11-15

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 75 minuter

Justering

2011-11-08

Debatt

2011-11-17

Beslut

2011-11-17

• Möjligheterna att använda deklarationsombud blir större. Alla deklarationsskyldiga ska kunna göra det i fortsättningen.
• Juridiska personer ska inte längre deklarera den 2 maj. Denna tidpunkt ersätts nu med fyra tidpunkter. Deklarationstidpunkten beror på vilket beskattningsår den juridiska personen har. Fysiska personer och dödsbon ska fortfarande lämna deklaration senast den 2 maj.
• Preliminär skatt ska alltid betalas för beskattningsår. Debiterad preliminär skatt ska betalas från och med beskattningsårets andra månad till och med månaden efter beskattningsårets utgång.
• Möjligheten att redovisa moms för beskattningsår behålls, men momsen ska alltid redovisas i en skattedeklaration. Fler får möjlighet att redovisa för beskattningsår.
• Enhetligare ränteregler i skattekontosystemet införs.
• Reglerna om anstånd med att betala skatt eller avgift blir generösare.
• Skattenämnderna avskaffas utom när det gäller fastighetstaxering.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2011-11-08

Debatt

2011-11-17

Beslut

2011-11-17

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-27

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12