Sök

Avdelning
Hoppa till filter

1 738 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Finansutskottet, Sammansatta utrikes- och miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Extra ändringsbudget för 2024 - Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina

    Betänkande 2023/24:FiU33

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka försvarsmateriel och att ge ekonomiskt stöd till Ukraina.

    Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis handgranater, undervattensvapen och stridsbåtar. Även sjukvårdsutrustning och livsmedel kommer att skänkas. Försvarsmakten bedöms under en begränsad tid kunna avvara försvarsmaterielen. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och bidrag till fonder.

    Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,4 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 5,6 miljarder kronor för åren 2025–2028.

    Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    8, 49 minuter
    Justering
    2024-03-19
    Bordläggning
    2024-03-19
    Debatt
    2024-03-20
    Beslut
    2024-03-20
  • Dokument & lagar

    Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

    Betänkande 2023/24:FiU22

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bland annat handlar om finansiell och monetär stabilitet, samt analys av den ekonomiska utvecklingen och institutionens utlåning. Riksdagen anser bland annat att Internationella valutafonden (IMF) har en mycket viktig roll när det gäller att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. IMF fyller också en viktig funktion genom att med en hög grad av integritet och oberoende utvärdera såväl den globala ekonomin som enskilda länder.

    Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, hushållens tillgångar och skulder, kreditupplysning och inkassoverksamhet samt kontanthantering och betaltjänster.

    Behandlade dokument
    57
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    11, 46 minuter
    Justering
    2024-03-14
    Bordläggning
    2024-03-19
    Debatt
    2024-03-20
    Beslut
    2024-03-21
  • Dokument & lagar

    Statlig förvaltning och statistikfrågor

    Betänkande 2023/24:FiU25

    Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag om statlig förvaltning och statistikfrågor. Motionerna handlar bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, statliga myndigheters kostnader, digitalisering och IT inom den statliga förvaltningen och staten som arbetsgivare. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående beredningsarbete och till att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

    Behandlade dokument
    22
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    8, 29 minuter
    Justering
    2024-02-27
    Bordläggning
    2024-03-05
    Debatt
    2024-03-06
    Beslut
    2024-03-06
  • Dokument & lagar

    Offentlig upphandling

    Betänkande 2023/24:FiU34

    Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om offentlig upphandling från allmänna motionstiden 2023.

    Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling är utformat, sociala kriterier och djurskydd.

    Riksdagen hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda.

    Behandlade dokument
    27
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    12, 43 minuter
    Justering
    2024-02-15
    Bordläggning
    2024-03-05
    Debatt
    2024-03-06
    Beslut
    2024-03-06
  • Dokument & lagar

    Kommunala frågor

    Betänkande 2023/24:FiU26

    Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om kommunala frågor. Motionerna handlar om bland annat det ekonomiska utjämningssystemet, välfärdens långsiktiga finansiering, vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag, kommunala tillsynsavgifter, lagen om valfrihet, villkor för aktörer inom välfärden, redovisning av hur skattemedel används, idéburna aktörer och kunskapsspridning inom kommunsektorn.

    Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.

    Behandlade dokument
    30
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    26, 87 minuter
    Justering
    2024-02-15
    Bordläggning
    2024-02-27
    Debatt
    2024-02-28
    Beslut
    2024-02-28
  • Dokument & lagar

    Ökad motståndskraft i betalningssystemet

    Betänkande 2023/24:FiU15

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om clearing och avveckling av betalningar samt ändringar i bland annat lagen om värdepappersmarknaden. Regleringen syftar till att anpassa lagstiftningen för clearingverksamhet till digitaliseringen, vissa internationella förhållanden och öka motståndskraften i betalsystemet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2024-02-15
    Bordläggning
    2024-02-27
    Debatt
    2024-02-28
    Beslut
    2024-02-28
  • Dokument & lagar

    Statens budget för 2024

    Betänkande 2023/24:FiU10

    Den 20 december 2023 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2024. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut om inkomster, utgiftsområden och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget överlämnades till regeringen.

    Justering
    2023-12-20
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

    Betänkande 2023/24:FiU5

    Cirka 40,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2024. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2024.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    5, 38 minuter
    Justering
    2023-12-14
    Bordläggning
    2023-12-19
    Debatt
    2023-12-20
    Beslut
    2023-12-20
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

    Betänkande 2023/24:FiU4

    Cirka 20,4 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet för statsskuldsräntor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. Det största anslaget i utgiftsområdet, 20,3 miljarder kronor, är räntor på statsskulden. Riksdagens beslut innebär att anslaget minskas med 14,7 miljarder jämfört med vad som totalt anvisades 2023. Orsaken till minskningen är att stora valutaförluster under 2023 bedöms övergå till valutavinster under 2024.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-12-14
    Bordläggning
    2023-12-19
    Debatt
    2023-12-20
    Beslut
    2023-12-20
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

    Betänkande 2023/24:FiU3

    Totalt går cirka 174 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Mest pengar, drygt 167,8 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. Drygt 5,7 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

    Riksdagen sa också nej till alternativa budgetförslag i motioner.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    70, 196 minuter
    Justering
    2023-12-14
    Bordläggning
    2023-12-19
    Debatt
    2023-12-20
    Beslut
    2023-12-20
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

    Betänkande 2023/24:FiU2

    Riksdagen sa ja till till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

    Mest pengar, cirka 16 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och 800 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Övriga anslag inom utgiftsområdet är bland annat Statistiska centralbyrån och Riksgäldskontoret.

    Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, bland annat kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Vidare godkände riksdagen investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 36 minuter
    Justering
    2023-12-14
    Bordläggning
    2023-12-19
    Debatt
    2023-12-20
    Beslut
    2023-12-20
  • Dokument & lagar

    Offentlig upphandling

    Betänkande 2022/23:FiU34

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som handlade om offentlig upphandling. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket är utformat, sociala kriterier vid offentliga upphandlingar och miljökrav vid upphandlingar. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga lagstiftningen och att utredningsarbete inom området pågår.

    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    5, 24 minuter
    Justering
    2023-03-22
    Bordläggning
    2023-03-28
    Debatt
    2023-03-29
    Beslut
    2023-03-29
  • Dokument & lagar

    En effektivare upphandlingstillsyn

    Betänkande 2023/24:FiU12

    Tillsynen över offentliga upphandlingar ska bli mer effektiv. Regeringens förslag innebär att Konkurrensverket ges utökade befogenheter, att tidsfristen för att besluta om en upphandlingsskadeavgift förlängs till två år och att avgiftens tak höjs från 10 miljoner till 20 miljoner kronor.

    Konkurrensverket ska också kunna förelägga upphandlande myndigheter och enheter att besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen, ska också ges utökade befogenheter vid tillsynen.

    Riksdagen sa ja till förslaget. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 9 minuter
    Justering
    2023-11-23
    Bordläggning
    2023-11-28
    Debatt
    2023-11-29
    Beslut
    2023-11-30
  • Dokument & lagar

    Höständringsbudget för 2023

    Betänkande 2023/24:FiU11

    Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2023. Förslaget innebär att statens budget ökar med 24,9 miljarder kronor i år. Totalt berörs 19 utgiftsområden.

    Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2023 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 25,1 miljarder kronor, och att sex anslag minskas, till ett värde av 0,1 miljarder kronor.

    Vidare föreslås höjningar av fyra beställningsbemyndiganden. Det handlar bland annat om höjda trängselskatter i Stockholm och Göteborg.

    Bland övriga förslag finns att riksdagen ska bemyndiga, det vill säga ge befogenhet, till regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel sex i EU:s ansvarsfördelningsförordning. Det betyder att Sverige avstår intäkten från auktioneringen av dessa utsläppsrätter.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 31 minuter
    Justering
    2023-11-23
    Bordläggning
    2023-11-28
    Debatt
    2023-11-29
    Beslut
    2023-11-29
  • Dokument & lagar

    Statens budget 2024 – Rambeslutet

    Betänkande 2023/24:FiU1

    Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L

    Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

    • förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag
    • att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns
    • utvidgad expertskatt
    • avskaffad skatt på plastbärkassar
    • slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar.

    Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

    Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026.

    Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

    Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin.

    Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken.

    Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

    Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    102, 333 minuter
    Justering
    2023-11-23
    Bordläggning
    2023-11-28
    Debatt
    2023-11-29
    Beslut
    2023-11-29
  • Dokument & lagar

    Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut

    Betänkande 2023/24:FiU7

    Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till att motverka penningtvätt i finansiella instituts verksamhet, bland annat genom att den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska registrera sig – även om verksamheten inte bedrivs i stor omfattning eller är den huvudsakliga – och att det ska införas ett allmänt lämplighetskrav för den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, har ett kvalificerat innehav i ett finansiellt institut eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut.

    Ett finansiellt institut ska också anmäla ändringar till Finansinspektionen av förhållanden som institutet har uppgett i sin ansökan om registrering. Finansinspektionen ska få besluta om sanktionsavgift för den som inte lämnar begärda upplysningar till inspektionen eller som bedriver registreringspliktig verksamhet utan att ansöka om registrering av den.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-11-23
    Bordläggning
    2023-11-28
    Debatt
    2023-11-29
    Beslut
    2023-11-30
  • Dokument & lagar

    Ersättning för Riksbankens deltagande i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning avseende skuldavskrivning beträffande Somalia

    Betänkande 2023/24:FiU19

    Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om överföring av medel från statens budget till Riksbanken som ersättning för Riksbankens deltagande i avskrivningen av Somalias skuld till Internationella valutafonden (IMF).

    Bakgrunden är att riksdagen i maj 2020 medgav att Riksbanken för Sveriges del deltog i IMF:s finansieringslösning för avskrivning av Somalias skuld till IMF. Riksbanken bidrog med 1,6 miljoner särskilda dragningsrätter, vilket är ett slags referensvaluta som används i internationella transaktioner. Det som motsvarar cirka 21 miljoner kronor.

    Europeiska centralbanken har i efterhand gjort bedömningen att finansieringslösningen strider mot förbudet mot monetär finansiering, och att finansieringen behöver korrigeras.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    1, 5 minuter
    Justering
    2023-11-14
    Bordläggning
    2023-11-21
    Debatt
    2023-11-22
    Beslut
    2023-11-22
  • Dokument & lagar

    Förvärv och förvaltning av vissa kreditavtal

    Betänkande 2023/24:FiU18

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för köp och förvaltning av krediter där låntagaren inte klarar av att betala i tid, så kallade nödlidande kreditavtal.

    Det kommer att behövas tillstånd från Finansinspektionen för att få förvalta dessa avtal. Myndigheten kommer även vara den som har tillsyn över inkassoföretagen.

    Sammantaget innebär förslagen att regleringen för företagen skärps och skyddet för låntagarna stärks.

    De nya reglerna bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-11-14
    Bordläggning
    2023-11-21
    Debatt
    2023-11-22
    Beslut
    2023-11-22
  • Dokument & lagar

    Nya bestämmelser om hur Sjunde AP-fonden ska lämna hållbarhetsinformation

    Betänkande 2023/24:FiU8

    Sjunde AP-fonden ska omfattas av informationskrav om hållbarhet enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar och EU:s gröna taxonomiförordning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    EU-regleringen ställer krav på upplysningar om bland annat miljömässig och social hållbarhet och ersätter de krav på hållbarhetsinformation som gäller för Sjunde AP-fonden i dag. Förändringen innebär att Sjunde AP-fonden behöver lämna mer omfattande och detaljerad hållbarhetsinformation och att den ska finnas tillgänglig i respektive fonds informationsbroschyr samt årsberättelse.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-11-16
    Bordläggning
    2023-11-21
    Debatt
    2023-11-22
    Beslut
    2023-11-22
  • Dokument & lagar

    Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2022

    Betänkande 2023/24:FiU6

    Riksdagen har behandlat en årlig skrivelse från regeringen som handlar om AP-fondernas verksamhet. Riksdagen delar regeringens bedömning att buffertfonderna har uppfyllt rollen som buffert i inkomstpensionssystemet och att fonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Riksdagen konstaterar att regeringen bedömer att Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt, liksom att Sjätte och Sjunde AP-fonderna infriat regeringens förväntningar på fonderna när det gäller hållbarhetsfrågor. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    6, 20 minuter
    Justering
    2023-11-07
    Bordläggning
    2023-11-14
    Debatt
    2023-11-15
    Beslut
    2023-11-15
Bevaka via RSS