Sök

Riksdagen ber regeringen att snarast återkomma med ett förslag om att införa anmälningsplikt för personer som har tillträdesförbud på idrottsevenemang. Anmälningsplikten ska också omfatta personer som dömts för våldsbrott eller ordningsstörning i samband med idrottsevenemang. Beslutet innebär att personerna ska kunna beordras att anmäla sig hos polisen vid tidpunkten för arrangemangen. Riksdagen menar att den utredare som i dag löpande ska lämna förslag för att motverka idrottsrelaterad brottslighet saknar instruktioner om anmälningsplikt i sina utredningsdirektiv. Åtgärderna för anmälningsplikten får inte gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet. Anmälningsplikten ska enligt riksdagens beslut därför utformas i enlighet med de regler som gäller i fråga om grundlagsfästa rättigheter enligt regeringsformen och Europakonventionen. Sedan tidigare innebär lagen om tillträdesförbud att en person kan förbjudas att besöka ett idrottsarrangemang som anordnas på en idrottsanläggning. Förbudet är möjligt om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen kommer att begå brott under idrottsarrangemanget. Anmälningsplikt ska enligt beslutet kunna införas 2012.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 90 minuter

Justering

2011-06-14

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Riksdagen vill renodla domstolarnas verksamhet till dömande uppgifter. Som ett led i arbetet har riksdagen beslutat att handläggningen av vissa typer av ärenden ska flyttas från tingsrätterna till andra myndigheter. Förändringen berör cirka 26 000 nya ärenden varje år. Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Rikspolisstyrelsen och länsstyrelserna tillhör de myndigheter som tar över olika ärendetyper. Skatteverket ska även överta hanteringen av äktenskapsregistret från Statistiska centralbyrån. Rätten till domstolsprövning garanteras genom möjligheten att överklaga myndighetens beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-16

Riksdagen har beslutat om en ny lag om medling och ändringar i befintlig reglering om medling och förlikning. Syftet med beslutet är att öka möjligheterna att lösa tvister på frivillig väg och införa ett EU-direktiv. Förslagen omfattar såväl medling i domstol och hyres- och arrendenämnd som privat medling. Förändringarna innebär bland annat: att talefrister och preskriptionstider inte ska kunna löpa ut under pågående medling. att tystnadsplikt ska gälla för medlare. att en medlingsöverenskommelse ska kunna förklaras verkställbar av tingsrätt. att tingsrättens skyldighet att i pågående tvistemål verka för att parterna kommer överens genom förlikning eller särskild medling skärps. att hovrätten får nya regler om förlikning och särskild medling. Lagförslagen föreslås börja gälla den 1 augusti 2011.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 30 minuter

Beredning

2011-04-28

Justering

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-16

Prümrådsbeslutet är ett fördjupat EU-samarbete för att bekämpa terrorism och annan gränsöverskridande brottslighet. Under 2010 beslutade riksdagen därför att i ett första steg göra det enklare för polisen att utbyta information med andra EU-länder ( 2009/2010: JuU30 ). I ett andra steg har riksdagen nu beslutat om de lagändringar som är nödvändiga för att DNA-profiler, fingeravtryck och fordonsuppgifter ska kunna utbytas automatiskt med andra EU-länder. Redan i dag utbyts uppgifterna som i fortsättningen ska kunna hämtas direkt genom sökningar i de andra ländernas register. Den stora skillnaden blir att sökningar kan ske automatiserat. Den som behöver informationen kan då omedelbart få besked om det finns någon uppgift av intresse eller inte. DNA-profilen eller fingeravtrycket lämnas bara ut med ett slags referensnummer, en sifferbeteckning. För att identifiera personen måste Sverige eller det andra EU-landet sedan, på samma sätt som i dag, återkomma med en förfrågan om ytterligare uppgifter. DNA-profiler ska också få jämföras automatiskt efter en överenskommelse mellan berörda länder. Lagändringarna börjar gälla i stora delar den 1 augusti 2011. Vissa delar börjar gälla den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-16

Riksrevisionen har granskat polisens brottsförebyggande arbete. Granskningen visar att polisen planerar för mycket mer resurser till det brottsförebyggande arbete än vad som används för ändamålet. Riksrevisionen konstaterar vidare att effekten av det arbete som utförts varit oklar. Riksrevisionens styrelse betonar i sin redogörelse att det är viktigt att det brottsförebyggande arbetet fungerar tillfredställande. Enligt riksdagens intentioner ska arbetet vara planlagt, proaktivt, problemorienterat och kunskapsbaserat samt göras i samverkan med andra samhällsaktörer. Riksrevisionens styrelse anser att kunskapen om det brottsförebyggande arbetet måste öka hos polisen så att regeringen får förbättrade möjligheter att övergripande styra det brottsförebyggande arbetet. Ökad kunskap kan dessutom leda till att återrapporteringen till riksdagen om effekterna av det brottsförebyggande arbetet kan förbättras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 21 minuter

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2010. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, Tullverkets befogenheter i brottsutredningar, arbetet mot barnsexturism och samarbetet inom EU.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

35

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

16, 62 minuter

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Ungdomar som gjort sig skyldiga till allvarliga brott kan dömas till sluten ungdomsvård. Sluten ungdomsvård innebär frihetsberövande i lägst 14 dagar och högst fyra år på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Under utslussningsperioden, när den dömde lämnar ungdomshemmet, är återfallen i brott hög. Med anledning av återfallen och de brister som förekommer på ungdomshemmen har riksdagen bland annat beslutat: att det enligt lag blir nödvändigt att utforma en individuell plan, en så kallad verkställighetsplan, för alla som döms till sluten ungdomsvård. Statens institutionsstyrelse ska planlägga och genomföra utförandet efter samråd med socialtjänsten. att den dömda mot slutet av vistelsen på ungdomshemmet ska förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder. Åtgärderna kan röra olika områden, till exempel utbildning, praktik, bostad och fritidsaktiviteter. att elektroniska hjälpmedel, så kallad elektronisk fotboja, ska kunna användas för att kontrollera var den dömde befinner sig vid vistelser utanför det särskilda ungdomshemmet. att provtagningsmetoder i form av saliv- och svettprov ska kunna användas vid misstanke om att den dömde är drogpåverkad. att varje beslut om kontroll- eller tvångsåtgärd ska föregås av en proportionalitetsbedömning. Proportionalitetsprincipen går ut på att åtgärder mot en person som innebär kontroll eller tvång bara får användas om det anses stå i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2011.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 81 minuter

Justering

2011-05-17

Debatt

2011-06-08

Beslut

2011-06-08

Riksdagen beslutade om ändringar i ett antal lagar i syfte att genomföra ministerrådets rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. Ändringarna gäller brottsbalken, miljöbalken, skattebrottslagen, jaktlagen och lagen om punktskattekontroll av transporter av alkoholvaror, tobaksvaror, energiprodukter. Ändringarna gäller också lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Vissa brott, till exempel koppleri, grov förskingring, grovt bokförningsbrott och bestickning (grov sådan) kriminaliseras redan på förberedelsestadiet. I ett par fall straffbeläggs även försök till brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Justering

2011-05-10

Debatt

2011-05-18

Beslut

2011-05-18

Riksdagen har beslutat att maxstraffet för köp av sexuella tjänster ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Skärpningen ska skapa ytterligare utrymme för att kunna bedöma straffen på ett mer nyanserat sätt. Ett allvarligare brott ska kunna bedömas strängare än ett mindre allvarligt brott. Regeringen redovisar även sina utvecklingsinsatser på området, för att bland annat förebygga och bekämpa prostitution. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

32, 103 minuter

Justering

2011-04-28

Debatt

2011-05-12

Beslut

2011-05-12

Reglerna om besöksförbud ändras. Ändringarna innebär bland annat följande: Uttrycket besöksförbud byts ut mot kontaktförbud. Personer som fått ett särskilt utvidgat kontaktförbud ska kunna övervakas elektroniskt med så kallad fotboja. Olaga förföljelse införs som ett nytt brott i brottsbalken. Det blir tydligare vilka omständigheter åklagaren särskilt ska ta hänsyn till när man beslutar om ett kontaktförbud. Inför varje beslut om kontaktförbud ska det göras en så kallad proportionalitetsbedömning. Då bedömer man om konsekvenserna för den person som får ett förbud är rimliga i förhållande till vad man vill uppnå med förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med två ändringar. Den ena ändringen gäller kontaktförbud i en gemensam bostad. I dag kan en person få förbud mot att vistas i en gemensam bostad om det finns en påtaglig risk för att han eller hon kommer att begå brott mot en sammanboendes liv, hälsa, frihet eller frid. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att stryka villkoret "påtaglig risk" och snarast återkomma med ett nytt lagförslag. Syftet med ändringen är att det inte ska krävas en allvarligare hotbild för ett kontaktförbud som gäller en gemensam bostad än vad som krävs för ett vanligt kontaktförbud. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till två motionsförslag, ett från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet och ett från Moderaterna Riksdagen talade också om för regeringen att det behövs en mer omfattande utvärdering av den nya lagen än regeringen föreslagit. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till ett förslag i en motion från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Beredning

2011-03-10

Justering

2011-04-12

Debatt

2011-04-28

Beslut

2011-05-04

Den 2 juni 2010 beslutade riksdagen om en modernisering av fängelse- och häkteslagstiftningen som trädde i kraft den 1 april 2011. Bland annat flyttades bestämmelserna om överklagande av övervakningsnämndens beslut i vissa frågor till en annan paragraf i brottsbalken. Ändringen ledde oavsiktligt till att övervakningsnämndens beslut i vissa fall inte gäller omedelbart. Riksdagen konstaterade att det är viktigt att felaktigheten rättas till. Därför lade riksdagen till en hänvisning i brottsbalken som gör att övervakningsnämndens beslut börjar gälla omedelbart.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-04-07

Debatt

2011-04-13

Beslut

2011-04-13

Riksdagen sa nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer från allmänna motionstiden 2010. En orsak är att det redan pågår arbete på de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om målsägandebiträden, en granskningskommission för våldtäktsärenden och hjälp till brottsoffer att kräva skadestånd. Andra motioner tar upp ökad kompetens hos myndigheter att förebygga och utreda mäns våld mot kvinnor, behandling av män som döms för våld mot kvinnor eller för sexualbrott samt rättigheter för barn som bevittnat våld.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

32

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

29, 89 minuter

Justering

2011-03-31

Debatt

2011-04-13

Beslut

2011-04-13

Riksrevisionen har granskat statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet. Ekonomisk vinning är en av de främsta drivkrafterna bakom en stor del av de brott som begås. Genom att ta ifrån gärningsmannen eventuella vinster i samband med att ett brott upptäcks vill man göra det mindre lockande att begå brott. Enligt Riksrevisionens styrelse finns det brister i myndigheternas arbete när det gäller genomförande, planering och uppföljning. Brister finns både inom myndigheterna och i samarbetet mellan myndigheter. Styrelsen anser att regeringen bland annat bör utveckla sin styrning och uppföljning av de insatser som görs. Justitieutskottet har granskat redogörelsen från Riksrevisionens styrelse. Utskottet välkomnar de åtgärder som regeringen hittills har genomfört och utgår ifrån att regeringen beaktar Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-06

Skjutvapen, vapendelar och förpackningar med ammunition ska märkas vid tillverkningen. Även vapen och vapendelar som förs in i Sverige ska märkas. Den som bryter mot bestämmelserna ska kunna straffas med böter eller fängelse i högst ett år. De nya reglerna införs i samband med att Sverige genomför FN:s så kallade vapenprotokoll. Syftet med vapenprotokollet är att förstärka samarbetet mellan länder för att förebygga och bekämpa olaglig tillverkning och handel med skjutvapen. Lagen gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 25 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om kriminalvårdsfrågor. En orsak är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om utslussning och samverkan mellan olika myndigheter i samband med utslussning, utbildning för kriminalvårdare och tillsyn över kriminalvården.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

24, 91 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-06

I en skrivelse redovisar regeringen hur hemlig teleavslyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning har använts vid förundersökningar i brottsmål under 2009. Skrivelsen omfattar dock inte hur dessa hemliga tvångsmedel har använts av Säkerhetspolisen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg och sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 28 minuter

Justering

2011-03-08

Debatt

2011-03-17

Beslut

2011-03-30

Riksdagen har beslutat att regeringens förslag om hur Sverige ska genomföra EU:s så kallade datalagringsdirektiv ska vila i ett år. Enligt grundlagen kan en minoritet som består av mer än 1/6 av de röstande ledamöterna driva igenom en ettårig bordläggning av ett förslag som gäller människors fri- och rättigheter. Direktivet gäller lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål. Syftet är att leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och -nät i alla EU-länder ska ha samma skyldigheter att lagra trafikuppgifter.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

66, 181 minuter

Justering

2011-03-08

Debatt

2011-03-16

Beslut

2011-03-16

Justitieutskottet hade i ett utskottsinitiativ förslagit att riksdagen skulle meddela regeringen att förändringarna av tingsrättsorganisationen inte får innebära nedläggning av fler domstolar. Utskottets förslag var en konsekvens av att Domstolsverket har skickat ut en promemoria på remiss där det föreslås att fyra tingsrätter slås samman med andra domstolar. Utskottet menade att Domstolsverkets förslag bland annat kan leda till sämre tillgänglighet och sämre service för medborgarna. Men riksdagen sa nej till utskottets förslag.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

29, 79 minuter

Beredning

2011-02-03

Justering

2011-03-01

Debatt

2011-03-10

Beslut

2011-03-16

Riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag om en snabbare rättslig prövning av ungdomsbrott. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 som gäller unga lagöverträdare.Frågorna handlar bland annat om brottsförebyggande arbete, handläggning av ungdomsbrott och påföljder.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 70 minuter

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-03

Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet. Meddelandet gäller den kontroll av Europols verksamhet som görs av Europaparlamentet tillsammans med de nationella parlamenten. Hur kontrollen har fungerat och hur den skulle kunna utvecklas. Riksdagen betonar följande: Det är viktigt att den parlamentariska kontrollen upprätthåller balansen mellan åtgärder för att skydda medborgarna och åtgärder till skydd för den personliga integriteten. Utskottet anser att kommissionen bör utarbeta en gemensam tidsplan och ett gemensamt förfarande för den parlamentariska kontrollen av Europol och Eurojust. Utskottet ser positivt på kommissionens förslag att inrätta ett gemensamt interparlamentariskt forum. Samtidigt betonar utskottet behovet av att ta fram en förordning enligt artikel 88 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Formerna för den parlamentariska kontrollen bör vara enkel, snabb och konkret och det bör inte inrättas några nya myndigheter för detta ändamål. Fokuset för den parlamentariska kontrollen bör vara att följa upp strategier och resultat snarare än enskilda beslut. Företrädare för nationella parlamentens utskott ska ha samma förutsättningar som företrädare för motsvarande utskott i Europaparlamentet att delta i kontrollen. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-09

Beslut

2011-03-09