Just nu kan det förekomma störningar på riksdagens webbplats. Vi arbetar för att lösa problemet. Kontakta riksdagsinformation vid frågor, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se, telefon: 020-349 000.
Sök
123 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Skånberg, Tuve (KD), sorterat efter datum
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om riksdagens arbetsformer. Orsakerna är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. I vissa frågor har utskotten redan tidigare tagit ställning. Motionerna handlar bland annat om begränsningar av det antal motioner som en riksdagsledamot får väcka, avskaffande av den allmänna motionstiden, riksdagsledamöternas tjänsteresor, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksdagsledamöternas placering i kammaren, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden och införande av ett framtidsutskott i riksdagen.
Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Utskottet konstaterar bland annat att antalet tjänstgörande på Regeringskansliet minskade under 2009, efter att ha ökat under en längre tid. Utskottet har vidare granskat vissa överklagandeärenden som har handlagts vid Näringsdepartementet och där regeringen har fattat beslut. För flera av dessa ärenden har handläggningstiderna varit alltför långa. Utskottet har också granskat alla ärenden om utlämning av offentliga handlingar som under 2009 har registrerats hos Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Även här är handläggningstiderna i flera fall för långa. Utskottet anser att det finns orsak för departementen att se över sina rutiner för den här typen av ärenden. Utskottet har dessutom granskat hur regeringen arbetat med att ta fram ståndpunkter och instruktioner för dem som representerar Sverige på EU-möten, framför allt under Sveriges EU-ordförandeskap 2009. Rutinerna fungerar enligt utskottet väl, men man betonar att det är viktigt för offentlighetsprincipen att arbetet dokumenteras och att handlingarna diarieförs. Utskottet noterar också att Regeringskansliet har vissa svårigheter att hålla de tidsramar man själv satt upp för arbetet med att ta fram ståndpunkter och instruktioner.
Det finns i dag ingen gemensam EU-strategi för de säkerhetsskannrar som ett antal flygplatser inom EU börjat använda för att förebygga brott och bekämpa terrorism. Detta framgår i ett meddelande från Europeiska kommissionen om säkerhetsskannrar vid EU:s flygplatser som justitieutskottet nu lämnat synpunkter på. Justitieutskottet uppskattar kommissionens initiativ till en diskussion om man ska införa ett EU-regelverk för användningen av säkerhetsskannrar. Utskottet vill att bland annat integritetsfrågor, lagringstider och eventuella hälsorisker ska studeras i det fortsatta arbetet. Utskottet tvivlar också på att gemensamma normer för de flygplatser som redan använder säkerhetsskannrar strider mot närhetsprincipen, men tar ingen definitiv ställning i närhetsfrågan. Riksdagen avslutar därmed ärendet. När Europaparlamentet och rådet har lämnat sina synpunkter kommer kommissionen att besluta om vilka steg som ska tas därefter.
Riksdagen har beslutat om att modernisera regeringsformen. Beslutet omfattar även vissa ändringar i vallagen och kommunallagen samt följdändringar i annan lagstiftning. Regeringsformen görs enligt beslutet könsneutral och språket blir enklare. I urval innebär ändringarna i grundlagen också att: Lagrådets roll förstärks och domstolarnas självständiga ställning markeras. Statsministern stöd i riksdagen prövas efter varje val genom en obligatorisk omröstning. Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta sexuell läggning. Statens ansvar för att stödja de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv förtydligas. Ändringarna i vallagen innebär att valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september. Bestämmelserna om personval ändras dessutom så att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks till fem procent. Kommunallagen ändras för att bland annat ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om extra val. Möjligheten att anordna folkomröstning med anledning av folkinitiativ ökar också. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
Regeringen har berättat för riksdagen om det nordiska samarbetet under 2005 och Nordiska rådets svenska delegation har redogjort för parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sade också nej till ett antal motioner som tar upp olika frågor om nordiskt samarbete.
Riksdagen uppmanar regeringen att skynda på arbetet mot den ekonomiska brottsligheten inom taxinäringen. Det skulle innebära att regeringen under denna mandatperiod lämnar en remiss till lagrådet med förslag på åtgärder. På så sätt skulle ett förslag till riksdagen kunna presenteras redan i höst. Regeringens utredning har bland annat föreslagit att det ska bli obligatoriskt att föra över informationen från taxametern till en redovisningscentral. Utredningen visar att taxinäringen årligen undanhåller intäkter på 4 miljarder kronor. Riksdagen beslutade även att den som utfört en enstaka körning med svarttaxi ska kunna dömas till böter. På så vis ska det bli lättare att bekämpa svarttaxikörningarna. Lagändringen börjar gälla den 1 juli. Den 1 april 2007 införs också ett nytt, praktiskt körprov för den som ansöker om taxiförarlegitimation.
Regeringen har lämnat en redogörelse för den svenska exportkontrollpolitiken avseende krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2005. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den faktiska exporten av krigsmateriel under år 2005. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen avslog motioner om luftfart från den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Motionerna handlade bland annat om konkurrensvillkor, flygtrafiktjänst, slottidssystemet, flygplatskapaciteten i Stockholm-Mälardalsområdet samt de regionala flygplatserna i landet. Motionerna avslogs mot bakgrund av pågående arbete i Regeringskansliet.
Riksdagen har tidigare gett regeringen möjlighet att utforma ett pristak med syfte att skydda dem som skickar enstaka brevförsändelser. Riksdagen uttalade nu att en ändring av pristaket, som innebär att regeringen tar hänsyn till kostnadsutvecklingen, därför först bör förankras hos riksdagen. Bakgrunden är att regeringen har bestämt att det nuvarande pristaket ska vara kopplat till konsumentprisindex (KPI). Posten AB har vid upprepade tillfällen begärt hos regeringen att få höja priset med hänvisning till att dess kostnader har ökat mer än vad konsumentprisindex gjort. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om post- och kassaservice. Skälet är bland annat att regeringen nyligen låtit utreda frågan om post- och kassaservicen i landet och att Regeringskansliet nu arbetar med ärendet.
Riksdagen sade ja till regeringens budgetförslag inom områdena transportpolitik och IT, elektronisk kommunikation och post. Riksdagen ser fram emot den transportpolitiska propositionen som regeringen avser lämna under riksmötet. Ramen till utgiftsområdet Kommunikationer är på 31,5 miljarder kronor. Den största delen av anslaget går till att bygga och underhålla vägar och järnvägar. Riksdagen sade ja till att 893 miljoner går till Rikstrafiken. Dessutom ska 130 miljoner gå till att trygga funktionshindrade personers behov av telekommunikationer och posttjänster. För att upprätthålla grundläggande kassaservice i hela landet vill riksdagen avsätta 400 miljoner kronor till Posten AB.
Regeringen har berättat för riksdagen om det nordiska samarbetet under 2004, med huvudsaklig inriktning på regeringssamarbetet inom Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har berättat för riksdagen om parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej till en motion från den allmänna motionstiden 2004.
Den 1 juli 2005 blir det möjligt för lesbiska par att få barn genom assisterad, eller konstgjord, befruktning på sjukhus i Sverige. Hittills har endast kvinnor som är gifta eller sambo med en man haft den möjligheten. Assisterad befruktning kan ske antingen genom insemination eller befruktning utanför kroppen, till exempel provrörsbefruktning. Enligt lagen får behandlingarna bara utföras vid allmänna sjukhus respektive universitetssjukhus. Ett barn som på detta sätt har kommit till genom assisterad befruktning har möjlighet att få veta vem den biologiska föräldern är. Ett lesbiskt par som genomgår en assisterad befruktning på sjukhus kommer att vara föräldrar till det barn som föds. Partnern eller sambon till den kvinna som föder barnet måste ha samtyckt till behandlingen. Föräldraskapet ska bestämmas genom bekräftelse eller dom.
Regeringen har berättat för riksdagen om det nordiska samarbetet under 2003, med huvudsaklig inriktning på regeringssamarbetet inom Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har berättat för riksdagen om parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej till motioner från främst den allmänna motionstiden 2004.
Regeringen har i en skrivelse rapporterat till riksdagen om demokratipolitiken. Skrivelsen innehåller en redovisning och analys av den svenska demokratins utveckling efter 2002 och en presentation av demokratipolitikens fortsatta inriktning. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att utreda Internets användning i demokratiska beslutsprocesser och om det finns rättsliga eller tekniska hinder för det. Motioner om demokratifrågor avslogs.
Konstitutionsutskottet har granskat 26 anmälningar från riksdagsledamöterna. Här följer ett urval av resultaten. Statsminister Göran Persson får kritik av KU för att ha drivit frågan om en vald ordförande i Europeiska rådet - trots att riksdagen varit emot detta. Utskottet anser att ärendet om en ny instans- och processordning i utlänningsärenden tagit orimligt lång tid. Regeringens hantering i frågan om att Sverige skulle lämna in en ansökan till FN:s sjöfartsorganisation IMO får kritik av de borgerliga partierna och Miljöpartiet i riksdagen. KU anser att utrikesminister Laila Freivalds tydligare borde ha informerat EU-nämnden om ett brev om den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken. Regeringen har inte använt sig av sin utnämningsmakt på ett korrekt sätt. Det anser de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Regeringen får ingen konstitutionell kritik för uthyrningen av försvarsmaktens materiel till Storbritannien, eller för vapenexporten till länder som deltagit i Irak-kriget.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning för att förutsättningslöst utreda frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Det har gått drygt 15 år sedan riksdagen första gången sa nej till homosexuella äktenskap. Allmänhetens syn kan ha ändrats under dessa år. Tiden är därför mogen för att utreda frågan på nytt. Riksdagen sade också nej till motioner om äktenskap, partnerskap och samboende. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att riksdagen redan har beslutat om frågorna. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2002 och 2003.
Riksdagen lade till handlingarna konstitutionsutskottets (KU) granskning av regeringen och godkände två reservationer. Statsminister Göran Persson och utrikesminister Anna Lindh får kritik av KU för att de inte samrått med riksdagens EU-nämnd om ett så kallat non-paper som behandlade frågan om en vald ordförande i Europeiska rådet. Finansminister Bosse Ringholm har anmälts till KU för att regeringen inte i tid kommit tillbaka till riksdagen med ett förslag om de så kallade 3:12-reglerna om andelsbyten för småföretagare. KU anser att regeringen måste redovisa om den inte tänker vidta en åtgärd som riksdagen begärt. Redovisningen måste lämnas inom tidsramen, om en sådan ställts upp av riksdagen. Den bör ta upp skälen för att riksdagsbeslutet inte följs och lämnas så att den är tillgänglig för riksdagens alla ledamöter. Riksdagen godkände två gemensamma reservationer från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om kritik mot statsråd. Det gäller f.d. näringsminister Björn Rosengrens ansvar för hur statliga Vattenfall har agerat efter riksdagens energipolitiska beslut. Det gäller också miljöminister Lena Sommestads ansvar för en omröstning som ägde rum vid Internationella valfångstkommissionens möte i Cambridge.
Riksdagen beslutade att avskaffa den författningsreglering av ridderskapet och adeln som har funnits kvar efter det att ståndsriksdagens avskaffats. Beslutet innebär att 1723 års privilegiebrev för ridderskapet och adeln upphävs och att riddarhusordningen ändras så att befogenheter eller åligganden för regeringen tas bort.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om normgivning. Motionerna handlar om rättsinformationssystem, kommunala författningssamlingar, lagreglering av kommunal verksamhet, barn- och ungdomsperspektiv i beslutsfattande, klassperspektiv i utrednings- och beredningsprocessen samt införlivande av internationella konventioner.
