Sök

Lägenhetsinnehavare och andra fjärrvärme- och fjärrkylekunder ska få en mer detaljerad information om sin energianvändning. Exempelvis ska uppgifter om faktisk energianvändning och växthusgasutsläpp framgå på fakturan. Det är ett av de förslag regeringen lagt fram för att öka energieffektiviteten i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar, som görs till följd av EU-regler på området. Lagändringarna ska börja gälla 1 juni 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-21

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör vattenkraft och fjärr- och kraftvärme:

• Riksdagen kompletterar ett tidigare tillkännagivande om vattenkraft så att det görs tydligare för regeringen att både den små- och storskaliga vattenkraften ska värnas och utvecklas.
• När det gäller fjärr- och kraftvärme bör regeringen ta med frågor om beskattning, byggregler och EU-regler för biobränslen i den strategi för fjärr- och kraftvärme som regeringen aviserat i sin elektrifieringsstrategi.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes när utskottet behandlade cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om energipolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och förnybar energi.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

32

Reservationer

70 

Anföranden och repliker

24, 110 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om en förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga. I skrivelsen redogör regeringen bland annat för sina nya mål för förenklingspolitiken. I korthet är de nya målen att

• de samlade regelverken ska främja tillväxt, konkurrenskraft och innovation
• kostnaderna som följer av regler ska minska för svenska företag
• förvaltningsmyndigheternas handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta
• förvaltningsmyndigheternas bemötande och service till företag ska vara väl fungerande
• andelen digitala tjänster ska öka när det gäller företagens kontakter med myndigheter, i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter.

Riksdagen understryker vikten av att regeringen följer upp de nya målen och utvärderar de åtgärder som vidtas för att nå dem, samt redogör detta för riksdagen.

Riksdagen anser också att regeringen bör pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler när nya regler införs. En sådan klausul innebär att en regel inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt för att säkerställa att den fyller sin funktion. Riksdagen har genom ett tidigare tillkännagivande redan uppmanat regeringen att pröva solnedgångsklausuler för att undvika onödigt regelkrångel för företag. När regeringen i skrivelsen nu anser sig ha slutbehandlat det tidigare tillkännagivandet håller riksdagen inte med. Därför riktar riksdagen återigen ett tillkännagivande till regeringen om att pröva solnedgångsklausuler.

Med detta avslutade riksdagen ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen sa även nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Förslagen handlar bland annat om regelförenkling för företag, handläggningstider och tillståndsprocesser.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

22

Reservationer

47 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2022-03-03

Bordläggning

2022-03-16

Debatt

2022-03-17

Beslut

2022-03-17

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

27

Reservationer

62 

Anföranden och repliker

19, 102 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Regeringen har föreslagit att Skatteverket ska vara den myndighet som handlägger ärenden om stöd vid korttidsarbete. I dag är det Tillväxtverket som handlägger den här typen av ärenden. Företag som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter kan ansöka om korttidsarbete. Vid korttidsarbete går de anställda ner i arbetstid under en period samtidigt som arbetsgivaren får stöd av staten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna gäller för ansökningar som lämnas in efter den 31 mars 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 16 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till ett åttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om regional utveckling. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om insatser för tillväxt och företagande, stöd till kommersiell och offentlig service, lokalisering av statliga myndigheter samt återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

13

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Några lagändringar ska göras för att anpassa svensk lag efter EU:s nya regelverk, så kallade förordningar, för sammanhållningspolitik som gäller för perioden 2021-2027. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

EU:s sammanhållningspolitik har som mål att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen genom att minska skillnader i regionernas utvecklingsnivå. Sammanhållningspolitiken regleras genom ett antal EU-förordningar som gäller för sjuårsperioder och som kompletteras av svensk lagstiftning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-01-13

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som syftar till att förkorta betalningstiderna i näringslivet.

Beslutet innebär bland annat att svenska företag som har fler än 250 anställda varje år ska rapportera uppgifter till Bolagsverket om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som har färre än 250 anställda.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den nya lagen bör följas upp och utvärderas.

Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2022.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 48 minuter

Justering

2022-01-13

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statliga bolagen.

Riksdagen har även behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om hållbart företagande och styrning av de statligt ägda bolagen. Bland annat ser riksdagen positivt på att regeringen avser att fortsätta arbeta med ständiga förbättringar inom området och välkomnar också regeringens avsikt att fortsätta utveckla sin rapportering till riksdagen när det gäller företagens hållbarhetsarbete.

Därmed lade riksdagen de båda skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om statligt ägda företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

21

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

36, 110 minuter

Justering

2021-12-16

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Totalt cirka 9,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling, cirka 997 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel och cirka 816 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Tillväxtverket får drygt 664 miljoner kronor.

Riksdagens beslut är 90 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringen gäller anslaget till näringslivsutveckling.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

29, 110 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-13

Debatt

2021-12-14

Beslut

2021-12-15

Cirka 3,3 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Bland annat går cirka 1,4 miljarder kronor till energiforskning och cirka 578 miljoner kronor går till energiteknik. Cirka 419 miljoner kronor går till Statens energimyndighet och 361 miljoner kronor till elberedskap.

Beslutet om utgiftsområdet är 1,2 miljarder kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslagen till infrastruktur för elektrifierade transporter, till energiteknik och till insatser för energieffektivisering.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

66, 152 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-09

Riksdagen sa ja till näringsutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för 2022 inom utgiftsområdet regional utveckling ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 4,7 miljarder kronor. Genom riksdagens rambeslut får utgiftsområdet 500 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Mest pengar går till regionala utvecklingsåtgärder, cirka 2 miljarder kronor. 1,6 miljarder kronor går till Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 och 650 miljoner kronor till Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027.

Beslutet om utgiftsområdet skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslaget till regionala utvecklingsåtgärder. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-09

Regeringen bör initiera åtgärder för att så kallade drivmedelsstationer, mackar, på landsbygderna ska få möjlighet att uppfylla skärpta miljö- och säkerhetskrav som börjar gälla 1 juli 2022. Det tycker riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att

• snarast initiera en kartläggning av hur många mackar som ännu inte har gjort de nödvändiga uppdateringarna, bland annat för att se om det kommer att uppstå områden som helt saknar närhet till sådan service
• se över om statsstödsregler står i vägen för att kunna möjliggöra olika typer av utbetalningar till mackägare i områden där servicen är gles
• undersöka möjligheterna att göra förskottsutbetalningar för att mackägare i områden med gles service ska kunna uppdatera sin utrustning enligt de skärpta kraven
• se över möjligheterna att ge tillfällig dispens till mackar som inte har gjort eller bedöms hinna göra nödvändiga investeringar i områden där servicen är gles.

Mackar i glesbefolkade områden bidrar, utöver drivmedel, ofta med viktiga servicefunktioner som post- och apoteksbud. Syftet med beslutet är att säkra att mackarna inte läggs ner på grund av kostsamma investeringar.

Tillkännagivandet bygger på förslag i motioner från M och C från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 62 minuter

Justering

2021-11-25

Bordläggning

2021-12-01

Debatt

2021-12-02

Beslut

2021-12-02

Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller ett direktiv om förnybara energikällor. Riksdagen anser att de detaljerade regler som kommissionen föreslår går längre än vad som är nödvändigt för att nå målen med förslaget och att förslaget därmed inte är proportionerligt, särskilt när det gäller bioenergi. Enligt riksdagen är EU-kommissionens förslag därför inte heller förenligt med subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen lämnar invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till EU:s lagstiftande institutioner.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2021-10-19

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Riksdagen har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen om en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden fram till år 2040. Riksdagen välkomnar visionen och konstaterar att den är i linje med målen för den svenska landsbygdspolitiken och livsmedelsstrategin.

Riksdagen betonade vikten av att åtgärder skapar mervärde för medborgarna och att de anpassas till lokala och regionala behov. Detaljregleringar på EU-nivå måste undvikas när nationella lösningar är mer ändamålsenliga. Riksdagen lade EU-kommissionens utlåtande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 69 minuter

Justering

2021-10-19

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av transportbidraget. Transportbidraget är ett regionalt driftstöd som syftar till att kompensera för transportkostnadsnackdelar samt stimulera till höjd förädlingsgrad för företag i de fyra nordligaste länen.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att det är oklart i vilken utsträckning transportbidraget bidrar till att nå avsedda syften och därigenom målet för regional utveckling. Mot den bakgrunden rekommenderar Riksrevisionen regeringen att bland annat göra en grundlig översyn av transportbidragets utformning.

Riksdagen anser att Riksrevisionens granskningsrapport om transportbidraget och regeringens skrivelse är viktiga underlag för att riksdagen ska kunna följa upp och ta ställning till utvecklingen av transportbidraget. Riksdagen noterar att regeringen planerar olika åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Bland annat ska resultatredovisningen av transportbidraget fortsätta att utvecklas i dialog med riksdagen.

Riksdagen understryker värdet av en sådan dialog och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-19

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för avstämning av stöd vid korttidsarbete. Arbetsgivare som blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd vid korttidsarbete för att deras anmälan om avstämning har kommit in för sent ska i vissa fall kunna lämna in en ny anmälan om avstämning. Vidare ska den ansvariga myndigheten Tillväxtverket meddela arbetsgivare om deras anmälningar om avstämningar för utbetalat preliminärt stöd inte kommit in i tid. Arbetsgivaren kan då lämna in en anmälan på nytt. Om det inte görs blir arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka det preliminära stödet.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen. Regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit. Regeringen bör även, vid behov, ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2021-10-19

Bordläggning

2021-10-19

Debatt

2021-10-20

Beslut

2021-10-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat ellagen. Ändringarna ska bidra till att det blir enklare att bygga ut elnäten i Sverige. Förfarandet ska bli mindre krävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade bland annat till arbete som pågår inom området och nuvarande regler.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

24

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

24, 88 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-23

Regeringen får besluta om nya regler för dels tidsfrister för kommuners handläggning av anläggningar som producerar förnybar el, dels kommuners medverkan i arbetet med kontaktpunkter för ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi. Syftet med de nya reglerna är att underlätta den administrativa processen och främja förnybar energi. Det är även möjligt för Elsäkerhetsverket att ta ut en avgift för arbete kring störningsfri el. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. De nya reglerna kommer bland annat från ett EU-direktiv och börjar gälla den 15 juli 2021.

Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att även elnät som kräver tillstånd av Energimarknadsinspektionen bör omfattas av de nya reglerna om tidsfrister och kontaktpunkt. En skyndsam utbyggnad av elnätet behövs för att inte bromsa klimatomställningen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-17

Riksrevisionen har i en rapport granskat om myndigheternas effektutvärderingar av näringspolitiken håller tillräckligt hög kvalitet. En slutsats är att det finns betydande brister. Riksrevisionen rekommenderar bland annat att

• myndigheten Tillväxtanalys i högre grad används för att utvärdera effekter av näringspolitiska satsningar
• återrapporter görs i högre grad och med ökad tydlighet
• syftet med uppföljningar av näringspolitiska insatser tydliggörs.

I en skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens synpunkter, men framhåller också att den bedrivit ett arbete de senaste åren för att förbättra uppföljningar och utvärderingar av näringspolitiska insatser.

Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och noterade att det pågår arbete inom Regeringskansliet och myndigheterna med att utveckla metoder och analyser. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 53 minuter

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16