Sök

Riksdagen har behandlat en redogörelse för Interparlamentariska unionens (IPU) verksamhet och den svenska delegationens arbete 2020.

Under året har IPU bland annat arbetat med att undersöka hur coronapandemin påverkat nationella parlaments arbetssätt. Andra viktiga teman har varit hälsa, sjukvård och utbildning och hur arbetet med de områdena kan bidra till fred, säkerhet och rättssäkerhet. Även dialogen om hur nationella parlament kan fortsätta att underlätta implementeringen av FN:s globala hållbarhetsmål har funnits på dagordningen.

Riksdagen välkomnar detta arbete, liksom att delegationen, i dialog med talman och riksdagens utskott, under 2021 avser att fortsätta att arbeta aktivt för demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet, internationell fred och säkerhet, hållbar utveckling och att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete bidrar till att uppfylla detta.

Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 16 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Fråga 2020/21:2563 En röd tråd i restriktioner för besöksnäringen av Cecilia Widegren M till Näringsminister Ibrahim Baylan S Efterlevnad av restriktioner är A och O för att på bästa sätt minska smittspridningen. Det är därför extra viktigt att regeringens och statsrådet Baylans S ansvar är tydligt, transparant och begripligt

Inlämnad

2021-04-15

Besvarare

Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Riksdagen sa nej till 13 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 och 2020 om Förenta nationerna (FN) och FN-systemet. I samband med detta lyfte riksdagen att FN är ryggraden i det internationella systemet och underströk FN:s roll i hanteringen av internationella kriser och konflikter. Riksdagen ansåg vidare att ytterligare åtgärder behövs för att reformera säkerhetsrådet och att det är angeläget att kringskära vetorätten.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 43 minuter

Justering

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Fråga 2020/21:214 Övergödningsutredningens konsekvenser för Hästsverige av Cecilia Widegren M till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin MP Regeringen tillsatte 2018 tidigare partisekreteraren för Miljöpartiet Håkan Wåhlstedt till utredare i den statliga utredningen Övergödningsutredningen. När utredningen presenterades

Inlämnad

2020-10-14

Besvarare

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fråga 2020/21:136 En utbyggnad av Tidaholmsanstalten av Cecilia Widegren M till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S Påfrestningarna på svensk kriminalvård är mycket stora. Beläggningen på anstalter och häkten är extremt hög. För någon vecka sedan meddelade Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren

Inlämnad

2020-09-30

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Riksdagen har behandlat en redogörelse för Interparlamentariska unionens (IPU) verksamhet och den svenska delegationens arbete 2019. Under året har IPU bland annat arbetat med frågor om FN:s globala hållbarhetsmål, speciellt hur fri och rättvis handel, investeringar och digitalisering kan främja utvecklingsarbetet.

Andra viktiga teman har varit hälsa, sjukvård och utbildning och hur arbetet med de områdena kan bidra till fred, säkerhet och rättssäkerhet. Även frågor om terrorism och extremism har funnits på dagordningen. Bland annat framgår i redogörelsen att FN bidragit med 2,1 miljoner dollar till IPU för att stödja nationella parlaments insatser mot internationell terrorism och extremism.

Riksdagen välkomnar att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete verkar för demokrati och mänskliga rättigheter, samt stärker parlamentens roll. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 21 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-22

Debatt

2020-04-23

Beslut

2020-04-29

Fråga 2019/20:507 Möjligheter till ökad vildsvinsjakt av Cecilia Widegren M till Statsrådet Jennie Nilsson S Vildsvinsstammen i Sverige har vuxit kraftigt på kort tid och orsakar stora skador i markerna. Nu krävs krafttag för att få bukt med utvecklingen. Vildsvinens återkomst i Sverige kan nu få ha undgått. Trafikolyckor,

Inlämnad

2019-11-28

Besvarare

Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om Interparlamentariska unionen (IPU). Redogörelsen går igenom verksamheten inom IPU under 2018 och den svenska delegationens arbete. IPU har bland annat behandlat frågor som rör FN:s globala hållbarhetsmål, särskilt inom området migration och flyktingskydd. Andra frågor man har arbetat med är att öka kvinnors deltagande i politiken, att motverka sexuella trakasserier och övergrepp samt att bekämpa sexuellt våld i FN:s fredsbevarande insatser.

Riksdagen välkomnar att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete verkar för demokrati och mänskliga rättigheter, samt stärker parlamentens roll. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-24

Debatt

2019-04-25

Beslut

2019-04-25

Fråga 2018/19:223 Skatteverkets arbete med att bekämpa skattefusk av Cecilia Widegren M till Finansminister Magdalena Andersson S I skatteutskottets betänkande 2018/19:SkU1, som behandlade Moderaternas och Kristdemokraternas budget för år 2019 och som vann i riksdagen, påpekar utskottet vikten av att Skatteverket måste

Inlämnad

2019-02-13

Besvarare

Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fråga 2018/19:222 Skatteverket och delningsekonomin av Cecilia Widegren M till Finansminister Magdalena Andersson S Skatteverket har lyckats väl med att utveckla en digitaliserad modell för att deklarera, vilket har underlättat för landets medborgare. Det ska vara lätt att göra rätt. Den snabbt växande delningsekonomin

Inlämnad

2019-02-13

Besvarare

Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fråga 2018/19:95 Transportstyrelsens föreskrifter för cruisingtillstånd av Cecilia Widegren M till Statsrådet Tomas Eneroth S Redan nu måste Sveriges motorentusiaster planera för vårsolens cruising. Det har sin orsak i Transportsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tävling och uppvisning med motordrivna fordon

Inlämnad

2019-01-31

Besvarare

Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fråga 2018/19:43 Förstärkning av Tullverket inför brexit av Cecilia Widegren M till Finansminister Magdalena Andersson S Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen har under lång tid präglats av ovisshet och otydlighet. Så även nu, när det bara är ett par månader kvar tills lagstiftningen tar vid och utträdet blir

Inlämnad

2019-01-28

Besvarare

Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fråga 2018/19:30 Prioritering hos tullen av Cecilia Widegren M till Finansminister Magdalena Andersson S Sveriges gränsskydd står inför stora utmaningar. Inte nog med att införseln av vapen och narkotika har ökat, vilket bland annat göder kriminell verksamhet. Utländska stöldligor forslar dessutom ut stöldgods för miljardbelopp

Inlämnad

2019-01-25

Besvarare

Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fråga 2018/19:27 Kostnadsexplosionen för svensk sjöfart av Cecilia Widegren M till Statsrådet Tomas Eneroth S Sjöfarten är en av de mest energieffektiva transportformerna, inte minst med tanke på att den har en liten negativ påverkan när det till exempel gäller buller och trängsel. Till havs, via sjöar och älvar, är sjöfarten

Inlämnad

2019-01-24

Besvarare

Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Drygt 11,5 miljarder ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder vardera får Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Det innebär att anslaget till Skatteverket ökar med 30 miljoner kronor och anslaget till Tullverket ökar med 90 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också nej till några motioner om Tullverket.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

42, 111 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-15

Debatt

2018-12-17

Beslut

2018-12-17

Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen ska ske enligt den så kallade EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent. Dessutom får företag dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Det blir också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller till exempel när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett.

Förändringarna bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten. Förändringarna i ränteavdragen kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen
under de första två åren dock att vara 21,4 procent.

Samtidigt ändras reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av. Detta inom en sexårsperioden från det att hyreshuset byggts klart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 53 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-14

Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation om förslag till statens budget för 2019.

Riksdagen sa ja till reservanternas förslag till utgiftstak för 2019-2021, utgiftsramar för 2019 samt beräkning av inkomster i statens budget för 2019.

Beslutet innebär att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs. Brytpunkten blir 42 000 kronor istället för 40 600 kronor för 2019. Dessutom riktar riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om bland annat avskaffad särskild löneskatt för äldre och avskaffad flygskatt.

Utgifterna i statens budget för 2019 beräknas bli totalt 1 023 miljarder kronor och inkomsterna 1 084 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed 61 miljarder kronor 2019. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena.

Voteringsprotokollet finns under rubriken Beslut nedan.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

43, 178 minuter

Justering

2018-12-10

Bordläggning

2018-12-11

Debatt

2018-12-12

Beslut

2018-12-12

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. I en del av redogörelsen diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet och några enskilda skatteutgifter analyseras. Bland annat ges en analys av en nedsättning av egenavgifter, vilket är en skatteutgift som beräknas uppgå till 1,49 miljarder kronor. Nedsättningen av egenavgifter bedöms kunna öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i ekonomin, vilket framför allt skulle gälla många nyanlända för vilka egenföretagande kan vara ett alternativ till anställning. Även skattereduktionen för ROT-arbeten analyseras, som för 2018 innebär en skatteutgift på 9,75 miljarder kronor. ROT-avdraget bedöms inte ha någon positiv effekt för sysselsättningen i nuvarande högkonjunktur. Båda dessa skattereduktioner förväntas främst gynna män.

I samband med skrivelsen har motionsförslag lämnats om att utveckla eller förändra den årliga redovisningen. Riksdagen sa nej till motionerna samt la redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 59 minuter

Justering

2018-05-22

Bordläggning

2018-05-30

Debatt

2018-05-31

Beslut

2018-05-31

Skattefriheten ska avskaffas för arbetstagare som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Arbetstagare som får ersättning från arbetsgivare för patientavgifter i offentligt finansierad hälso- och sjukvård förmånsbeskattas för det samtidigt som arbetsgivare har rätt att göra avdrag för sådana kostnader. Förmåner i form av privat hälso- och sjukvård är däremot skattefria för arbetstagare samtidigt som arbetsgivare inte får göra avdrag för kostnaderna. Enligt förslaget ska samma regler gälla oavsett om förmånen rör privat eller offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det innebär att arbetstagare ska förmånsbeskattas även för förmåner i form av privat hälso- och sjukvård och att arbetsgivare ska kunna göra avdrag för sådana kostnader.

Skattefrihet ska fortfarande gälla när en arbetstagare som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel, för statligt anställda som är stationerade utomlands samt vid insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 80 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-14

Debatt

2018-05-15

Beslut

2018-05-16

Fråga 2017/18:1216 Befintliga förnybara energikällor av Cecilia Widegren M till Statsrådet Ibrahim Baylan S Sverige är mitt uppe i en samhällspolitisk omställning där vi ska gå från en fossilberoende ekonomi till en hållbarhetsekonomi. Det kommer kräva mycket jobb, och ambitionerna är högt ställda. Riksdagen klubbade

Inlämnad

2018-04-20

Besvarare

Statsrådet Ibrahim Baylan (S)