468 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor, Utskottens verksamhetsberättelser, 2005/06, sorterat efter datum
Regeringen har redovisat för riksdagen vilka förändringar den bedömer bör göras när det gäller utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. Riksdagen sade nej till motionsförslag och avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Utländska medborgare med permanent uppehållsrätt i Sverige och utländska medborgare med ställning som varaktigt bosatta i Sverige eller i annan EU-stat jämställs under vissa förutsättningar med svenska medborgare när det gäller rätt till studiestöd och rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. På så vis anpassas reglerna om utländska medborgares rätt till svenskt studiestöd till förändringar inom EG-rätten. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en försöksverksamhet som ska komplettera färdtjänsten. En kommun ska kunna lämna ekonomiskt stöd till invånare i kommunen med funktionshinder för att de ska kunna skaffa eller anpassa ett motorfordon. De kommuner som vill bedriva försöksverksamhet ska kunna ansöka om detta hos regeringen. Försöksverksamheten ska bedrivas under tiden den 1 juli 2007 - 30 juni 2010 av de kommuner som fått regeringens tillstånd. Riksdagen tycker dock att utvärderingen av försöksverksamheten ska ske i samarbete med handikapporganisationerna. Riksdagen vill även att utvärderingen ska undersöka 1) om försöksverksamheten skett på bekostnad av beviljande av färdtjänst, och 2) om försöksverksamheten inneburit att arbetet med att göra kollektivtrafiken tillgänglig för fler eftersatts. Riksdagen tillkännagav dessa önskemål för regeringen. Lagen börjar gälla den 1 november 2006 och gäller till och med den 30 juni 2010.
Elkunderna får en starkare ställning på energimarknaden från den 1 januari 2007. Det ska bland annat bli lättare att byta elleverantör. Elkunderna ska dessutom få bättre information om när deras elavtal går ut, och det ska bli lättare att hitta information om priser och villkor på elmarknaden. Riksdagen sade ja till dessa delar av regeringens förslag. Riksdagen sade däremot nej till regeringens förslag om att upphäva skyldigheten för Svenska kraftnät att se till att elleverantörer har en balansansvarig. Om regeringens förslag genomfördes i sin nuvarande form skulle det kunna innebära att en elleverantör förlorar sina kunder till en annan elleverantör om det balansansvariga företaget inte fullgör sina skyldigheter. Riksdagen anser inte att det är rimligt och vill därför att regeringen kommer tillbaka med ett förslag som tar hänsyn till problemet. Riksdagen sade vidare ja till regeringens förslag om ändringar i naturgaslagen med anledning av ett EU-direktiv.
En ny lag med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter börjar gälla den 1 januari 2007. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat anslag och inkomsttitlar, kapitalförsörjning, redovisning och revision. Det innebär att samma regler som i dag gäller för myndigheter under regeringen i huvudsak även kommer att gälla för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
Riksdagen sade ja till ett motionsförslag om så kallad återremiss i kommunfullmäktige. Det var en reservation från fem partier (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Beslutet innebär att den som föreslår återremiss, det vill säga att ett ärende ska skickas tillbaka till en nämnd eller annat beredande organ för ny beredning, också ska kunna påverka motiveringen av varför ärendet förtjänar en ny behandling. Bakgrunden är att kommunallagens nuvarande utformning innebär att den återremiss en minoritet får igenom kan göras betydelselös genom att majoriteten driver igenom en helt annan motivering än den som minoriteten hade. Riksdagen sade samtidigt nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om kommunal demokrati och kompetens.
Riksdagen har sagt ja till ett regeringsförslag som innebär att tillfälliga pass för direkt resa till Sverige ska kunna utfärdas för barn under 18 år, även om vårdnadshavaren inte gått med på det. Passen ska kunna utfärdas om barnet befinner sig i en situation där barnets hälsa eller utveckling riskeras eller om det finns andra särskilda skäl. Om passet har utfärdats utan vårdnadshavarens tillstånd ska det inte kunna återkallas av vårdnadshavaren. Enligt beslutet ska kommunens socialnämnd snabbt yttra sig i de fall pass utfärdats utan vårdnadshavarens tillstånd, om en passmyndighet begär det. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
Reglerna om ingripanden mot och behandling av unga lagöverträdare förändras. Syftet är bland annat att förhindra återfall i kriminalitet. Bland annat ändras påföljden "överlämnande till vård inom socialtjänsten" till att omfatta dem som har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd som syftar till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt. Påföljden byter namn till ungdomsvård. Vidare införs ungdomstjänst som en ny påföljd för ungdomar under 18 år. Påföljden genomförs av socialtjänsten och ska bestå av oavlönat arbete. Stödet till unga personer, även dem under 15 år, förstärks. Socialtjänsten ska kunna utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för att motverka risken för narkotikamissbruk eller kriminalitet. Medling ska finnas tillgängligt i hela landet för brottslingar under 21 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007, utom förslaget om att kommunerna måste erbjuda medling som börjar gälla den 1 januari 2008.
Övergången från livet i anstalt till livet i frihet ska bli bättre och mer strukturerad. Utslussningen ska anpassas till vad varje intagen behöver för att förbättra förutsättningarna för att han eller hon ska klara sig i samhället efter frigivningen utan att återfalla i brott. Det ska finnas fyra typer av utslussningar: Frigång: Innebär att den intagne under dagtid arbetar, deltar i undervisning, får behandling eller deltar i någon annan sysselsättning utanför anstalten. Vårdvistelse: Innebär en utökning av den möjlighet som i dag finns att vistas utanför anstalt för vård mot missbruk. Vistelse i halvvägshus: Innebär att den intagne är placerad i ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för att ge intagna särskilt stöd och tillsyn. Utökad frigång: Innebär att den intagne under kontrollerade former avtjänar sista delen av fängelsestraffet i sin bostad. Villkorlig frigivning ska även i fortsättningen normalt ske när den intagne har avtjänat två tredjedelar, men minst en månad, av strafftiden. Om det vid den tidpunkten finns synnerliga skäl mot att den intagne ska friges villkorligt, till exempel att han eller hon allvarligt misskött sig, ska den villkorliga frigivningen skjutas upp. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2007.
Det slås fast i socialtjänstlagen att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott. Barn som bevittnar ett brott som är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person får också rätt till brottsskadeersättning från staten. Den som har blivit utsatt för ett brott ska även i fler situationer än i dag få information om vilka bestämmelser som gäller för meddelande av besöksförbud, vilket även kan komma barn till godo. Informationen ska lämnas bland annat när en gärningsman ska friges eller har blivit beviljad någon form av utevistelse. Lagändringarna börjar gälla den 15 november 2006.
En ny lag införs om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Lagen om arbetslöshetsförsäkring ändras när det gäller dels utökade bemyndiganden att meddela föreskrifter, dels samordning av ekonomiskt skadestånd med arbetslöshetsersättningen, dels viss uppgiftsskyldighet vid Arbetsmarknadsverket och IAF. En ny bestämmelse om återbetalning till a-kassan införs. Slutligen ändras lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten så att Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna får behandla personuppgifter för att tillhandahålla information som behövs inom IAF:s intygsverksamhet. Det innebär också att IAF under vissa förutsättningar får direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i den arbetsmarknadspolitiska databasen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.
Riksdagen beslutade om en ny lag om arbetstagarinflytande i europakooperativ och några lagändringar i syfte att genomföra ett EU-direktiv i svensk lag. Lagstiftningen börjar gälla den 18 augusti 2006.
Regeringen har rapporterat till riksdagen om en nationell IT-strategi för vård och omsorg. Utgångspunkten är att IT är ett av de viktigaste verktygen för att förnya och utveckla vård- och omsorgsverksamheterna. Patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet kan kraftigt förbättras genom IT. Den nationella IT-strategin är första etappen i ett långsiktigt arbete för att få till stånd en fördjupad nationell samverkan kring dessa frågor. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag att införliva EU:s bloddirektiv i svensk lag. Bloddirektivet handlar om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponenter. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006.
Flygbolagen blir skyldiga att på begäran låta Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på väg till Sverige från länder utanför EU. Flygbolagen ska då uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer, flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara uppgifterna i ett delvis sekretessbelagt passagerarregister. Flygbolag som låter bli att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på upp till 46 000 kronor. De svenska bestämmelserna grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorismen. Lagförslagen börjar gälla den 1 september 2006. Samtidigt ger riksdagen regeringen i uppdrag att "följa upp och analysera tillämpningen av bestämmelserna och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och annan folkrätt, liksom till svensk grundlag". Regeringen ska sedan redovisa resultatet för riksdagen. Det blir också bli möjligt för Migrationsverket att dra tillbaka ett uppehållstillstånd för studier i Sverige om det visar sig att förutsättningarna har ändrats. Bakgrunden är en rapport från Migrationsverket som pekar på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Många som hämtat ut tillståndet skriver aldrig in sig vid någon högskola eller universitet. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2007.
Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.
Riksdagen sade nej till motioner om konkurrenspolitiska frågor från allmänna motionstiden 2005. När det gäller frågan om konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor hänvisar riksdagen till att regeringen meddelat att den inom kort ska tillsätta en utredning där frågan behandlas. Riksdagen har tidigare genom ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att komma till rätta med konkurrensproblemen mellan offentlig och privat sektor (se 2004/05:NU16 ).
Från den 1 januari 2007 ska det bli enklare och gå snabbare att ansöka om skuldsanering. Den stora skillnaden mot tidigare är att kronofogdemyndigheten ska kunna fatta beslut om skuldsanering även i de fall fordringsägarna säger nej. Ett sådant beslut ska kunna överklagas till tingsrätten. Dagens krav på att skuldsatta ska göra ett eget försök att komma överens med fordringsägarna innan de får ansöka om skuldsanering slopas. Liksom tidigare har kommunerna ansvar för att lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Genom den nya lagen får Konsumentverket ett ansvar för att stödja kommunernas budget- och skuldrådgivning. Skuldsanering innebär att den skuldsatta under en period, oftast fem år, ska leva på begränsade ekonomiska resurser och att det överskott som eventuellt finns fördelas mellan fordringsägarna. Om den skuldsatta har möjlighet att betala tillbaka pengar fastställs en betalningsplan.
Riksdagen godkände en överenskommelse i den europeiska patentkonventionen som ska minska patenthavares översättningskostnader. Därmed försvinner kravet på fullständig översättning till svenska som förutsättning för ett europeiskt patents giltighet i Sverige.
