Sök

J Motioner i Andra Kammaren, N:o 40. 11 N:o 40. Af herr 0. Anderson i Hasselbol, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utredning och förslag, afseende införande af vilhorliga sträf domar. Jag tillåter mig härmed förnya min vid förlidna års riksdag väckta och då af Andra Kammaren bifallna men af Första Kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 38. 11 N:o 88. Af herrar A. OlsSOIl i Ornakärr och P. Truedsson, om skrifvelse till Kongl. Maj:t vied begäran om framläggande af förslag till en arrendelag. Behofvet af en lagstiftning, som, mera tidsenligt och betryggande än nu gällande bestämmelser, ordnar förhållandet mellan jordegare

Motioner i Andra Kammaren, N:o 37. 9 i N:o 37. Af herr N. Wallmark, om ändrad lydelse af 99 utsökningslagen. Vid försäljning af fast egendom på landet skall enligt 5 kap. 99 utsökningslagen kungörelse om auktion införas i allmänna tidningar 3 gånger, första gången minst fyra veckor före och sista gången minst fjorton

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 36. N:o 36. Af herr C. A. Kllllllill, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till ändring af 58 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862. På grund af föreskrifterna uti 57 och 58 i förordningen om kommunalstyrelse

4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 3ö, N:o 35. Af herr 0. PcrSSOll i Killebäckstorp och L. JÖD8S011 i Sandby, om tillägg till 32 värnjjligtslagen. Enligt värnpligtslagen den 5 juni 1885 ålåg det de till beväringen hörande värnpligtige, med vissa i lagen stadgade undantag, att årligen, då de icke under årets lopp varit

Motioner i Andra Kammaren, N:o 34. 1 N:o 34. Af herr S. B. Bruhn, om ändring i 12 af förordningen angående förändrade föreskrifter om utmätning för kronovller kommunalutskylder, allmänna af gifter rn. m. den 12 juli 1878. igten af att lagstadgandena äro så affattade, att olika tolkningar af desamma så vidt möjligt

G Motion i Första, Kammaren, N:o 14. N:o 14. Af herr Söderberg, om höjande af tullen å beredda hudar och skinn äfvensom å skodon. I en till 1892 års lagtima riksdag aflåten kongl. proposition med förslag till ny tulltaxa förordades, med anledning af de skäl, som senaste tullkomité anfört, höjning i tullen dels å sulläder

Motioner i Första Kammaren, N:o 13. tnO 0 N:o 13. Af herr Kerfstedt m. fl.angående åvägabringande af utredning i fråga om upprättande inom mellersta Sveriges vestra del af en större asyl för sinnessjuka. Stora ansträngningar hafva under de sista årtiondena gjorts i Sverige för att bereda vård åt deraf i behof varande

14 Motioner i Första Kammaren, N:o 12, U:o 12. Af herr Wallin, om förhöjning af tullen å spritdrycker. Då jag i motion n:o 9 föreslagit att höja tillverkningsskatten å bränvin från 50 till 65 öre eller med 15 öre pr liter, får jag vördsamt äfven föreslå, att införselstullen å spritdrycker höjes i samma proportion. Om

Motioner i Andra Kammaren, N:o 88. 15 N:o 88. Af herr T. Zetterstrand, med förslag att, i händelse af beslut om inrättande under innevarande år af ett ytterligare afdelningskontoiaf riksbanken, detsamma måtte förläggas till Norrköping. Föregående Riksdagar hafva successivt utsträckt riksbankens rörelse medelst upprättande

Motioner i Andra Kammaren, N:o 87. 13 I i,i V.N:o 87. Af herr T. Zetterstraild, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om meddelande af bestämmelser i syfte af ett mera planmessigt samarbete mellan rikets folkskolor och allmänna läroverk. Allt ifrån år 1842, då kongl. stadgan angående folkundervisningen i riket

Motioner i Andra Kammaren, N:o 83. 11 N:o 83. Af herr C. PersSOll i Stallerhult m. fl.om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utredning och förslag rörande lägenhetsegares befrielse från utgörande af viss andel i afgälden för afsöndrad lägenhet. Under 1893 års riksdag väcktes i Andra Kammaren motion derom, att

14 Motioner i Andra Kammaren, N:o 79. N:o 79. Af herr E. Åkerlund, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till lag angående upphäfvande af fideikommisstiftelser i fast egendom på landet. Sedan Riksdagen genom bifall till min motion om beredande af lättnader för den mindre

8 Motioner i Andra Kammaren, N:o 56. att Riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelse derom, att kyrkovärdar skola utses, i likhet med hvad om valda ledamöter i kyrkoråd finnes stadgadt, för en tid af fyra år. Stockholm den 26 januari

Motioner i Andra Kammaren, N:o 54. 5 fiKirl fi i- i fn t igiloyl IH 1 rr od in ijijOi xi vrbumr flit f/rfiiji■m 17 jKii ii n i i 7 It i i. l. i fn if it i u illffiiji t i JMj r.H r li Igl.li f i i t:h it i ii/iiiJlJ i i L IJi t it i 1i r.ifilll i V N:o 54b. J11 i-ii j i tf I k i t i I n i JO Itit-it

Motioner i Andra Kammaren, N:o 50. 25 N:o 50. Af herr G. ElOWSOIl in. fl.om uppförande af egen byggnad åt riksbankens afdelningskontor i Karlstad. Redan i den första revisionsberättelsen rörande riksbankens afdelningskontor i Karlstad, hvilken af Riksdagens revisorer vid nämnda kontor afgafs år 1891fäste bemälde revisorer

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 43, N:o 43. Af herrar P. Waldenström, A. F. Broström m. fl.angående ändring af 26 i bränvinsförsäljningsförordningen. Med åberopande af de skäl, som finnas anförda i motionen n:o 193 vid nästlidet års riksdag, samt med hänvisning till den diskussion, som derom fördes i Andra Kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 39. 1 tu N:o 39. Af herr C. Falk, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om framläggande af förslag till föreskrifter i syfte att vid verkställande af frihetsstraff tillämpa s. k. vilkorlig frigifning. Vid fjolårets riksdag yrkades i motion N:o 97 inom Andra Kammaren, att Riksdagen

9 Motioner i Andra Kammaren, N:o 32. förutser, att det under ett finansår, då statsverkets behof tvingar till uppsökandet af nya skattekällor, torde vara gagnlöst att påyrka någon betydligare nedsättning i redan utgående skatter, inskränker jag mig till att, i rättvisans och allmänna rörelsens intresse, åtminstone hemställa,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32. 5 N:o 32. Af herr W. Skytte, om ändrad grund för beräkning af bevillningsafgiften å enskilda bankernas sedelutgifningsrätt. Efter en tid af fullständigt lägervall inom landets ekonomiska och finansiella förhållanden blef vårt nuvarande enskilda banksystem, genom 1823 års riksdagsbeslut