Sök

Utbildningsutskottets verksamhet vid riksmötet 2005/06 DOCPROPERTY Status if Nej Ja PRINTDATE yyyy-MM-dd HH.mm 2000-08-11 16.42 Utbildningsutskottet Beredningsområde Utbildningsutskottet UbU bereder ärenden om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skolväsendet, högre utbildning och forskning samt studiestöd. Ärenden

Riksdagen ställde sig bakom ett motionsförslag om att folkhögskolor ska kunna undervisa i svenska för invandrare, sfi. Riksdagen upprepar därmed sin uppmaning till regeringen att ta fram nya regler som gör detta möjligt (se 2005/06:UbU8 ). Riksdagen sade även ja till regeringens lagförslag om vuxnas lärende: Vuxna utvecklingsstörda ska ha rätt att delta i grundläggande särvux. Inom svenskundervisning för invandrare ska det finnas en minimigräns för genomsnittligt antal undervisningstimmar per vecka under en fyraveckorsperiod. Utbildningen ska i vissa fall kunna kombineras med sjukskrivning och med vissa aktiviteter. Sfi ska också kunna kombineras med förvärvsarbete. Reglerna förtydligas när det gäller lärares myndighetsutövning vid entreprenad och bemyndigandet i skollagen om betygsrätt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006, med undantag för vissa bestämmelser om särvux som börjar gälla den 1 januari 2007. Riksdagen godkände också regeringens förslag till bedömningar vad gäller ämnesbetyg, gymnasieexamen för vuxna och betygsbenämningar i det offentliga skolväsendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

22, 88 minuter

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-30

Beslut

2006-05-31

Regeringen har redovisat för riksdagen vilka förändringar den bedömer bör göras när det gäller utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. Riksdagen sade nej till motionsförslag och avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Utländska medborgare med permanent uppehållsrätt i Sverige och utländska medborgare med ställning som varaktigt bosatta i Sverige eller i annan EU-stat jämställs under vissa förutsättningar med svenska medborgare när det gäller rätt till studiestöd och rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. På så vis anpassas reglerna om utländska medborgares rätt till svenskt studiestöd till förändringar inom EG-rätten. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Det ska bli möjligt för anordnare av kvalificerad yrkesutbildning att bedriva uppdragsutbildning. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-05-30

Beslut

2006-05-30

En ny lag om skydd för störningskänslig forskning börjar gälla den 1 juli 2006. Syftet med lagen är att skydda forskning som är känslig för störningar och som är av särskilt värde från allmän synpunkt. För att skydda sådan forskning ska länsstyrelsen kunna besluta att ett område ska utgöra forskningsområde med tillträdesskydd, där förbud för utomstående att beträda området gäller, eller forskningsområde med störningsskydd, där förbud för utomstående att använda viss störande utrustning gäller. I de fall det är en angränsande verksamhet som stör forskningen ska länsstyrelsen i stället kunna meddela förbud eller förelägganden mot denna verksamhet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-04-27

Debatt

2006-05-12

Beslut

2006-05-16

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har till riksdagen lämnat sin årsberättelse om verksamheten under 2005. Riksdagen lade årsberättelsen till handlingarna. Riksdagen fastställde också vissa ändringar i stadgarna för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.

Förslagspunkter

2

Justering

2006-04-27

Debatt

2006-05-30

Beslut

2006-05-30

Riksdagen har beslutat att skolorna ska få en möjlighet att införa flexibel skolstart. Beslutet innebär att skolstarten ska kunna anpassas efter elevens mognad. En elev ska kunna börja i första klass det år eleven fyller sex eller sju år. Det är föräldrarna som avgör och de ska erbjudas ett skolmognadsprov som underlag för sitt beslut. Riksdagen beslutade också att Skolverket ska kunna bötfälla skolor som missköter sig. Enligt gällande regler finns det inga sanktionsmöjligheter för kommunala skolor. När det gäller friskolor så kan Skolverket tvinga en friskola som missköter sig att lägga ner. Besluten bygger på reservationer från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Riksdagen sade nej till övriga motionsförslag om grundskolan som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2006.

Behandlade dokument

129

Förslagspunkter

107

Reservationer

113 

Anföranden och repliker

35, 106 minuter

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-05

Beslut

2006-05-10

Skollagen ändras så att fristående gymnasieskolor kan inrätta individuella program. En elev som lämnar grundskolan utan att ha uppnått gymnasiebehörighet kan komplettera sin utbildning på gymnasieskolans individuella program. Eleven ska läsa in vad han eller hon har har missat i grundskolan för att sedan kunna börja på ett vanligt nationellt program. I dag är det bara kommunala gymnasieskolor som får ha individuella program. Denna regel begränsar valmöjligheterna för elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet. Riksdagen ändrade därför skollagen från den 1 juli 2006. Riksdagen beslutade också om lagändringar från den 1 juli 2006 som ger etableringsfrihet för förskolor och fritidshem. Kommunerna ska vara skyldiga att lämna tillstånd för förskolor och fritidshem som uppfyller vissa kvalitetskrav. Kommunerna ska också, om tillstånd finns och verksamheten är öppen för alla barn, lämna bidrag till verksamheten. Riksdagen gjorde dessutom tre uttalanden: Lika villkor ska gälla för skolor oavsett driftsform. Möjligheten för kommunerna att använda plan- och byggregler samt lokalfrågor för att hindra etableringar av fristående skolor ska tas bort. Regeringen bör snarast lägga fram förslag om hur kommunala beslut om bidrag till fristående skolor ska kunna överklagas genom så kallade förvaltningsbesvär av huvudmannen för den fristående skolan. Besluten om etableringsfrihet för förskolor och fritidshem och om de tre uttalandena innebar att reservationer av fem partier i utbildningsutskottet (m, fp, kd, c, mp) fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

24

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

55, 157 minuter

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-05

Beslut

2006-05-10

Riksrevisionen har granskat de insatser som staten genomför för att undervisningen i skolan ska bedrivas av lärare med rätt utbildning. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2005 om lärarutbildning och lärare. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat tillgången på vissa lärarkategorier, lärarutbildningens struktur, utbildning i specialpedagogik, karriärmöjligheter och kompetensutveckling för lärare, lärarauktorisation och utbildningsvetenskaplig forskning.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

40

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

22, 88 minuter

Justering

2006-04-06

Debatt

2006-04-21

Beslut

2006-04-26

Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2005 om högskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat högskolornas självständighet, fristående högskolor i stiftelseform, den högre utbildningens uppgift och inriktning, social snedrekrytering, jämställdhet, planerings- och styrsystem, treterminssystem, lärarnas pedagogiska skicklighet och distansutbildning. Riksdagen gjorde ett uttalande om att sjukhusfysikerutbildningen bör förlängas från 4,5 år till 5 år. Sjukhusfysikern är sjukvårdens expert på strålning och strålskydd och medverkar vid användningen av joniserande och icke-joniserande strålning. Den snabba tekniska och ämnesmässiga utvecklingen inom yrkesområdet medför högre krav på yrkeskunnande.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

21

Reservationer

19 

Justering

2006-04-06

Debatt

2006-04-21

Beslut

2006-04-26

Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2005 om utbildnings- och studentfrågor inom högskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

77

Förslagspunkter

39

Reservationer

37 

Justering

2006-03-09

Debatt

2006-03-23

Beslut

2006-03-23

Riksdagen uttalar ett stöd för behovet av att förbättra studie- och yrkesvägledningen. Det faktum att så stor andel av eleverna hoppar av gymnasieskolan, väljer om och läser vidare på komvux visar att det finns stora skäl att förbättra vägledningen både kvalitativt och kvantitativt, anser riksdagen. Ställningstagandet grundar sig på motioner från Moderaterna och Folkpartiet. Riksdagen sade nej till övriga motionsförslag som togs upp i utbildningsutskottets betänkande. Samtliga motionsförslag handlade om gymnasieskolan. En del av motionerna tog upp frågor om gymnasieskolans demokratiska uppdrag och värdegrund, utvecklingen av gymnasieskolan när det gäller kvalitet och resultat, kursutformningen, elever som har behov av särskilt stöd och särskilda ansvarskontrakt. Andra motioner rörde ämnesområden som behörighet, snedrekrytering, organisationsfrågor, de nationella programmen, avskaffandet av det individuella programmet och införande av lärlingsutbildning. Frågor om kärn- och karaktärsämnen, betygs- och bedömningsfrågor, inrättande av nya examina, elevinflytande, elevhälsa samt ordning och disciplinära åtgärder togs också upp i ett antal motioner.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

48

Reservationer

44 

Justering

2006-03-07

Debatt

2006-03-16

Beslut

2006-03-22

Riksdagen sade nej till motioner om förskolan från allmänna motionstiden 2005. Bland annat sade en majoritet av riksdagen nej till en reservation av fem partier (m, fp, kd, c och mp) i utbildningsutskottet. Partierna ville att riksdagen skulle uppmana regeringen att genomföra ett tidigare riksdagsbeslut om mångfald och valfrihet inom barnomsorgen (se 2002/03UbU19 ). Till grund för reservationen låg ett antal motioner.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

41

Reservationer

46 

Justering

2006-02-23

Debatt

2006-03-15

Beslut

2006-03-16

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om om arbetsmiljö och elevhälsa i grundskolan. Motionerna handlar om elevhälsa, skolans förebyggande arbete vad gäller ungas självmord och drogmissbruk, undervisning i ämnet alkohol, narkotika och tobak samt sex- och samlevnadsundervisning. Andra motioner handlar bland annat om ökat antal undervisningstimmar i ämnet idrott och hälsa, fysisk aktivitet i skolan, kost och motion, skolans arbetsmiljö i allmänhet, elevskyddsombudens ställning samt förekomsten av buller i skolan.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

26

Reservationer

32 

Justering

2006-02-16

Debatt

2006-05-05

Beslut

2006-05-10

Riksdagen beslutade att skicka tillbaka ärendet till utbildningsutskottet för ytterligare behandling. De borgerliga partierna och Miljöpartiet i utbildningsutskottet anser att kårobligatoriet är principiellt fel och bör avskaffas. Ärendet innehöll en gemensam reservation där partierna ville att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning som ska utreda frågorna kring kårobligatoriet. Partierna menar att det är fel att alla studenter måste vara med i en studentkår för att få sina betyg. Även studenter, påpekar reservanterna, bör själva få välja vilken förening de vill vara med i. Utbildningsutskottet hade även föreslagit att riksdagen skulle säga nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2005 om utbildnings- och studentfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter

39

Reservationer

37 

Justering

2006-02-09

Debatt

2006-02-22

Beslut

2006-02-23

Riksdagen vill att folkhögskolorna ska kunna undervisa i svenska för invandrare (sfi). Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att ta fram nya regler som gör det möjligt. Folkhögskolornas form och pedagogik kan vara ett bra alternativ till dagens svenskundervisning för invandrare. Folkhögskolorna har dessutom lång erfarenhet av kurser med invandrare. Riksdagen sade också nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2005 om vuxenutbildning. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

35

Reservationer

32 

Justering

2006-02-09

Debatt

2006-03-16

Beslut

2006-03-16

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om forskning och forskarutbildning. Riksdagen sade även nej till motioner om att sammanfattningar av avhandlingar ska skrivas på svenska och om att kommersialiseringen av forskningsresultat behöver stimuleras.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

31

Reservationer

30 

Justering

2006-02-09

Debatt

2006-02-22

Beslut

2006-02-23

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en tydligare och internationellt jämförbar examensstruktur. Samtidigt beslutade riksdagen, på förslag av ett enigt utbildningsutskott, att förändra flera utbildningar. Civilingenjörs- och arkitektutbildningarna förlängs en termin till fem år och civilekonomexamen blir en yrkesexamen om 160 poäng. Riksdagen röstade mot regeringens förslag på flera punkter. Bland annat beslutade man att behålla dagens krav på fördjupning om 60 poäng i en kandidatexamen och 80 poäng i en magisterexamen. Riksdagen stoppade förslaget att studenter med den nya masterexamen ska kunna tillgodoräkna sig ett års studier om de går vidare till forskarutbildningen. Gemensamma reservationer från de borgerliga och mp låg till grund för de besluten. Riksdagen sade även nej till regeringens förslag att slopa urvalsgruppen för sökande med resultat på högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet. Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma med en lösning på frågan om hur lärarexamen ska placeras in i det nya examenssystemet.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

32

Reservationer

27 

Justering

2006-02-09

Debatt

2006-02-22

Beslut

2006-02-23

Riksdagen sa nej till motionsförslag om särskolan och specialskolan från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

15

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

22, 63 minuter

Justering

2006-01-26

Debatt

2006-02-08

Beslut

2006-02-08