Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser. Utskottet anser att myndigheter i samband med tillståndsprocesser bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare. Uppmaningen grundar sig på förslag i en motion från den allmänna motionstiden 2022 om mineralpolitiska frågor.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i övriga motioner. De handlar bland annat om tillstånd och tillståndsprocesser, förbud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt så kallade innovationskritiska metaller och mineral.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

16

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

40, 95 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-30

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om statliga insatser för att stimulera investeringar i datorhallar. Skrivelsen bygger på en rapport från Riksrevisionen.

Myndigheten har granskat de insatser som staten gjort för att stimulera investeringar i datorhallar. Riksrevisionen skriver i sin rapport att det finns frågetecken kring hur pass effektiva insatserna varit i förhållande till de näringspolitiska och energipolitiska målen. Riksrevisionen ville se en översyn av skattenedsättningen för energiskatt för datorhallar.

Regeringen håller med Riksrevisionen i delar av myndighetens iakttagelser. Tidigare fanns det en skattenedsättning för energiskatt som förbrukades i datorhallar. Riksdagen beslutade i december 2022, på förslag från regeringen, att den nedsättningen skulle slopas från och med 1 juli 2023, eftersom den inte var ändamålsenlig.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-23

Omröstning: betänkande 2022/23:NU8 Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken, förslagspunkt 8 Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken Datum: 2023-02-08 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 13 V Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 94 0 0 13 SD

Omröstning: betänkande 2022/23:NU8 Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken, förslagspunkt 7 Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken Datum: 2023-02-08 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 11 SD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 94 0 0 13 SD

Omröstning: betänkande 2022/23:NU8 Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken, förslagspunkt 2 Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken Datum: 2023-02-08 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 S Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 94 0 13 SD

Omröstning: betänkande 2022/23:NU4 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande, förslagspunkt 6 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande Datum: 2023-02-08 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 9 V, MP Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 14 SD 0 0 61 12

Omröstning: betänkande 2022/23:NU4 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande, förslagspunkt 2 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande Datum: 2023-02-08 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 C Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 94 0 0 13 SD 2 0 59 12 M 60

Omröstning: betänkande 2022/23:NU4 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande, förslagspunkt 10 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande Datum: 2023-02-08 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 15 S, C Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 1 93 0 13 SD 61 0 0 12

Riksrevisionen har granskat regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken. En övergripande iakttagelse är att regeringens hantering har gett svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande för att nå politikens mål.

Med anledning av granskningen har regeringen lämnat en skrivelse där man delvis instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och ska överväga myndighetens rekommendationer i det fortsatta arbetet. Regeringen framhåller även att ett flertal statliga myndigheter, inklusive länsstyrelserna, enligt sina regleringsbrev för 2022 ska redovisa hur de har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken.

Riksdagen har även tagit ställning till en rad motionsförslag som bland annat handlar om kommersiell service på landsbygden, lokalisering av statliga myndigheter och återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.

Riksdagen sa nej till samtliga motionsförslag med hänvisning till pågående arbete och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

19, 84 minuter

Justering

2023-01-31

Bordläggning

2023-02-07

Debatt

2023-02-08

Beslut

2023-02-08

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statligt ägda bolagen.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

12

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

23, 72 minuter

Justering

2023-01-31

Bordläggning

2023-02-07

Debatt

2023-02-08

Beslut

2023-02-08

Omröstning: betänkande 2022/23:NU10 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden, förslagspunkt 1 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden Datum: 2022-12-21 Omröstning

Omröstning: betänkande 2022/23:NU1 Utgiftsområde 24 Näringsliv, förslagspunkt 1 Utgiftsområde 24 Näringsliv Datum: 2022-12-21 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 S, V, MP Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 90 0 17 SD 62 0 0 11 M 54 0 0 14 V 0 17 0 7 C 18 0 0 6

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att införa ett instrument som syftar till att säkerställa att den inre marknaden inom EU, det vill säga den fria rörligheten för personer, varor och tjänster ska fungera väl även i krissituationer. Förslaget innebär även bestämmelser om att säkra tillgången av varor och tjänster som är av strategisk betydelse, vilket enligt förslaget definieras som varor och tjänster som är absolut nödvändiga för den inre marknaden och som inte kan ersättas eller diversifieras. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsstaterna själva.

Riksdagen anser att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Enligt riksdagen finns det ett behov av att förtydliga hur bestämmelserna kring varor och tjänster av strategisk betydelse förhåller sig till den rättsliga grunden som anges. Riksdagen beslutade därför att rikta invändningar till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-21

Den svenska konkurrensrätten bör anpassas till nya EU-regler när det gäller samarbeten mellan företag i olika handelsled. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Förändringen rör så kallade vertikala avtal, det vill säga samarbeten mellan exempelvis tillverkare och återförsäljare. Genom den föreslagna lagändringen ändras reglerna för vilka vertikala avtal som omfattas av så kallade gruppundantag, alltså generella undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete.

Ändringen innebär enligt regeringen en förutsägbarhet i reglerna. Företagens samarbeten ska bedömas på samma sätt, oavsett om det är svenska konkurrensregler eller EU:s konkurrensregler som gäller i ett enskilt fall, skriver regeringen i förslaget.

Lagändringen börjar gälla den 1 februari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-20

Totalt drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. 2,4 miljarder kronor går till elstöd och drygt 834 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för området Utrikeshandel, export och investeringsfrämjande samt till olika bemyndiganden, bland annat om Telia Company AB och SAS AB.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

47, 140 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-21

Totalt drygt 4,9 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Mest pengar, 1,4 miljarder kronor, går till energiforskning och laddinfrastruktur får drygt 1 miljard kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat investeringsplan för Svenska kraftnät och nivån på avgiften för elberedskap. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen avgjorde ärendet trots att det hade varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

78, 202 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-14

Debatt

2022-12-15

Beslut

2022-12-20

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet regional utveckling ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 4,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, knappt 2 miljarder kronor, går till regionala utvecklingsåtgärder.

Riksdagen säger också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt säger riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

25, 87 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-15

Debatt

2022-12-16

Beslut

2022-12-20

Omröstning: betänkande 2022/23:NU6 Upphovsrätten på den digitala inre marknaden, förslagspunkt 6 Upphovsrätten på den digitala inre marknaden Datum: 2022-11-30 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 5 V Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 92 0 0 15 SD 63 0 0 10 M 58 0 0 10 V

Omröstning: betänkande 2022/23:NU6 Upphovsrätten på den digitala inre marknaden, förslagspunkt 5 Upphovsrätten på den digitala inre marknaden Datum: 2022-11-30 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 4 V, MP Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 92 0 0 15 SD 63 0 0 10 M 58 0 0 10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat upphovsrättslagen. Förslagen bygger på ett EU-direktiv och innehåller nya regler som handlar om att anpassa upphovsrätten till den digitala utvecklingen.

I takt med att den digitala tekniken möjliggör nya former av användning av upphovsrättsskyddat material behöver den svenska upphovsrättslagstiftningen moderniseras. Regeringens förslag innebär bland annat inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta undervisning och forskning, men även för att kulturarvet ska kunna bevaras. Dessutom innebär det nya bestämmelser för att fritt kunna återge äldre konstverk.

Förslaget innebär även att tidningsföretagen ska kunna få ersättning när deras material återanvänds på internet. Det blir också nya bestämmelser som reglerar ansvaret när användarna själva laddar upp material på olika digitala plattformar. Leverantörerna av dessa tjänster och plattformar ska ingå avtal med de rättsinnehavare som vill det, men också vara skyldiga att agera när material laddas upp mot rättsinnehavarens vilja.

Slutligen införs ett antal regler för att stärka avtalspositionen för upphovsmän, när de överlåter sina rättigheter till förlag, producenter, tidningar eller andra aktörer på den upphovsrättsliga marknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 67 minuter

Justering

2022-11-24

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30