887 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens uppteckningar, Omröstningar, 2008/09, sorterat efter relevans
Sverige ska skicka en väpnad sjöstyrka till Somalias kust för att skydda FN:s hjälpsändningar och bekämpa pirater. Den svenska sjöstyrkan ska ingå i EU:s marina insats, operation Atalanta, som inleddes i december 2008. Operationen syftar till att skydda FN:s Världslivsmedelsprograms (WFP) humanitära hjälpsändningar samt förebygga, avvärja och bekämpa sjöröveri utanför Somalias kust. Sveriges insats är tänkt att inledas under första halvåret 2009 och vara under högst fyra månader. Regeringen avser att skicka två korvetter och ett stödfartyg med totalt 160 personer. Om säkerhetsläget försämras ska regeringen kunna skicka förstärkningar som kan omfatta såväl personal som material för undsättnings- och evakueringsoperationer. Insatsen vid en sådan operation kan komma att omfatta högst 450 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Det så kallade kårobligatoriet avskaffas den 1 juli 2010. Kårobligatoriet innebär att studerande vid universitet och högskolor måste tillhöra en studentkår. Medlemskap i en studentkår blir nu frivilligt. Syftet med förändringarna är att införa ett modernt system för studentinflytande. Studentkårer vid ett universitet eller en högskola ska även i fortsättningen ha rätt att utse studentrepresentanter i universitetets eller högskolans styrelse och andra organ inom lärosätet där studentrepresentanter ska utses. Universitetet eller högskolan ska efter ansökan utse en studentsammanslutning att vara studentkår. En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid lärosätet. Verksamheter för studentinflytande i universitetens och högskolornas organ ska stödjas med statsbidrag. De skattelättnader som studentkårer, nationer och deras samarbetsorgan har i dag ska finnas kvar. Men skattelättnaderna för fakultetsföreningarna vid Stockholms universitet försvinner.
Från den 1 januari 2009 gäller särskilda regler för personer med rätt till en icke tidsbegränsad sjukersättning för juni 2008. De innebär att den försäkrade kan till exempel studera eller arbeta utan att förlora rätten till sjukersättning. Om den försäkrade arbetar ska sjukersättningen minskas i viss utsträckning beroende på arbetsinkomsten. Syftet är att uppmuntra fler personer med sjukersättning att våga pröva sin arbetsförmåga. Vidare gäller nya regler för övriga försäkrade som beviljats en varaktig eller tidsbegränsad sjukersättning eller en aktivitetsersättning. En nyhet var att om någon med sjukersättning återfår arbetsförmåga ska förmånen dras in eller minskas med hänsyn till arbetsförmågan. Det innebär en skärpning av tidigare regler, enligt vilka det krävdes att arbetsförmågan förbättrats väsentligt.
Revisorslagen och aktiebolagslagen ändras den 1 juli 2009 som en anpassning till EU:s direktiv om revisorer och revision. Ett av syftena är att stärka allmänhetens förtroende för den lagstadgade revisionen. Ändringarna innebär bland annat att företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska ha ett revisionsutskott. Revisionsutskottet ska ha till uppgift att bereda styrelsens arbete med kontrollen av företagets finansiella rapportering.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och de åtgärder som regeringen presenterade i handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (se 2007/08:JuSoU1).
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om hälso- och sjukvårdsfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) ska kunna ge en adoptionssammanslutning auktorisation för att arbeta med adoptionsförmedling i en viss del av ett annat land eller med en viss adoptionskontakt. I dag kan MIA bara ge auktorisation för hela landet. Vidare ska MIA göra sin bedömning av en auktoriserad sammanslutnings sidoverksamhet i det sammanhang som gäller sammanslutningens auktorisation för ett visst land eller en viss del av ett land eller med en viss adoptionskontakt. I dag ingår denna bedömning i prövningen av auktorisation för sammanslutningens arbete i Sverige. Det införs också en ny regel i lagen om att det ska stå klart att adoptionssammanslutningen kommer att förmedla adoptioner på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt, utan vinstintresse och med barnets bästa som främsta riktmärke.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 54,8 miljarder kronor i anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2009. De största anslagen är bidrag för läkemedelsförmånerna, tandvårdsförmåner, kostnader för statlig assistansersättning samt stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken.
Nya skatteregler som ska lätta på den administrativa bördan för företagen träder i kraft den 1 januari 2009. Reglerna innebär bland annat följande: Ett företag får göra skatteavdrag när det sätter av pengar till en periodiseringsfond. Efter ett antal år måste företaget ta upp avdraget till beskattning. Om företaget gjort flera sådana avdrag ska det enligt de nya reglerna ta upp avdragen i en bestämd ordning. Det blir möjligt att lämna koncernbidrag till eller från nybildade bolag som förvärvats under året. Hanteringen av säkerheter i samband med skalbolagsdeklaration förenklas. En fysisk person, till exempel ett företag, som säljer en andel i ett skalbolag ska endast behöva ställa säkerhet när Skatteverket begär det. De så kallade 3:12-reglerna ändras så att årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid den tidpunkten. De nya reglerna ska tillämpas första gången vid 2010 års taxering. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Skattereglerna för skogskonto och skogsskadekonto ändras. Efter den 31 december 2008 kommer sådana konton att kunna föras över till närstående vid generationsskiften utan att själva överföringen leder till beskattning. Vidare öppnas en möjlighet att använda skogskonto och skogsskadekonton för skogsintäkter från fastigheter i ett annat land inom EES. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Europeiska rådet beslutade i juni att Bulgarien och Rumänien ska ansluta till skiljemannakonventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag som har en så kallad intressegemenskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införliva rådets beslut i svensk lag.
Antalet miljöbilar i Stockholm har ökat i snabb takt. För att trängselskatten även i framtiden ska fylla sitt huvudsyfte - att minska trängseln - kommer miljöbilar som registreras från och med den 1 januari 2009 att inte undantas trängsleskatt. Miljöbilar som har registrerats före årskiftet berörs alltså inte av beslutet. För dem kommer undantaget att fortsätta gälla fram till och med den 1 augusti 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Till följd av att förmögenhetsskatten avskaffades den 1 januari 2007 behöver inte kontrolluppgifter för bland annat fordringsrätter och aktieinnehav längre lämnas till Skatteverket. När det gäller betalningar till och från utlandet ska beloppet i fortsättningen anges i använd valuta i stället för i kronor i deklarationen. Vid betalningar från utlandet ska man inte behöva ange vad betalningen avser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Det har förekommit att företag som velat sälja fastigheter först paketerat fastigheten i ett handelsbolag och sedan sålt handelsbolaget med fastigheten i. Vinsten på fastighetsförsäljningen har då skattemässigt kunnat förvandlas till en förlust, vilket inte har varit avsikten med de gällande skattereglerna. Nu ändras reglerna för att förhindra den här typen av skatteplanering. Ändringarna gäller retroaktivt från och med den 18 april 2008. Även vissa skatteregler som gäller byggnadsrörelser och handel med fastigheter kommer att ändras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att de svenska EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner ska beskattas i Sverige. När det gäller vissa kostnadsersättningar föreslår utskottet att regeringen undersöker möjligheten att beskatta de delar av dessa ersättningar som inte motsvaras av verkliga kostnader. Riksdagen fattade sitt beslut efter en förnyad behandling i skatteutskottet av regeringens proposition. Bakgrunden till skatteändringarna är en ny stadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner i fortsättningen. Dessa ska beskattas på EU-nivå men medlemsländerna ges också rätt att ta ut skatt om dubbelbeskattning kan undvikas. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009, då den nya EU-stadgan träder i kraft.
Den 1 juni 2009 införs en lägsta nivå om 1,25 procent för så kallad mellanränta i skattekontosystemet. För de flesta skattebetalare, som inte har löpande skatte- och avgiftsbetalningar, får reglerna betydelse först om den så kallade kvarskatten är större än 30 000 kronor. Räntesatsen blev tidigare i år 0 procent när basräntan, som styr räntesatserna för underskott på skattekontot, blev 0 procent. Ändringen ska motverka att de som är skyldiga att betala skatt avstår från att göra så kallade fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt under året efter inkomståret och i stället betalar skatten i form av slutlig skatt. Om skatteinbetalningarna i stor utsträckning senareläggs kan statens inkomster och därmed lånebehov påverkas väsentligt under 2009.
Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Skatteutskottet ser positivt på det utvecklingsarbete som äger rum kring den årliga redovisningen till riksdagen av skatteutgifter. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet även väger in intresset av att redovisningen innehåller information som speglar avvikelser från de principer som har varit vägledande vid 1990 års skattereform. Riksdagen avslutade ärendet med detta.