Sök

Omröstning: betänkande 2023/24:JuU7 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott, förslagspunkt 1 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott Datum: 2023-11-22 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 V, MP Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S

Omröstning: betänkande 2023/24:JuU6 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet, förslagspunkt 1 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet Datum: 2023-11-22 Omröstning i sakfrågan

Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och konstaterar att granskningen utgör ett viktigt bidrag till arbetet med att utveckla ledningsformen särskild händelse. Regeringen kommer att fortsätta följa Polismyndighetens arbete kopplat till ledningsformen särskild händelse i dialog med myndigheten.

Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens hantering av mängdbrott är effektiv. Resultatet av granskningen presenteras i rapporten Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Riksdagen ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Omröstning: betänkande 2023/24:JuU2 Ekonomiska sanktioner mot terrorism, förslagspunkt 2 Ekonomiska sanktioner mot terrorism Datum: 2023-11-15 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 V Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 94 0 0 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 V 0 20 0 4 C 20

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Den nya lagen innebär att tillgångar kan frysas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller den som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen.

Även den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning, eller den som skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen, ska omfattas av lagen.

Det blir också möjligt att besluta om att tillfälligt frysa tillgångar för någon som listats av FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté.

De nya bestämmelserna syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet och börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 27 minuter

Justering

2023-10-26

Bordläggning

2023-11-07

Debatt

2023-11-08

Beslut

2023-11-15

Pensionerade justitieråd ska tillfälligt få tjänstgöra i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen i större utsträckning än tidigare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tidigare fick den som avgått med ålderspension från sin anställning som justitieråd tjänstgöra som ersättare om ett justitieråd på grund av sjukdom eller liknande omständighet inte haft möjlighet att tjänstgöra i Högsta domstolen.

Målet med de nya reglerna är att ge de högsta domstolarna bättre förutsättningar att kunna fullgöra sina uppgifter vid oförutsedda arbetstoppar.

Vidare höjs den straffavgift som advokater kan tilldelas om de har brutit mot god advokatsed. Beloppsgränsen för straffavgiften har varit densamma under drygt 25 år. I det nya förslaget höjs den lägsta möjliga avgiften till 10 000 kronor och den högsta avgiften till 250 000 kronor.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-10-26

Bordläggning

2023-11-07

Debatt

2023-11-08

Beslut

2023-11-15

Omröstning: betänkande 2022/23:JuU32 Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen, förslagspunkt 2 Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen Datum: 2023-09-13 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation

Omröstning: betänkande 2022/23:JuU31 Hemliga tvångsmedel effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott, förslagspunkt 1 Hemliga tvångsmedel effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott Datum: 2023-09-13 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 V Parti Ja Nej

Omröstning: betänkande 2022/23:JuU31 Hemliga tvångsmedel effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott, förslagspunkt 4 Hemliga tvångsmedel effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott Datum: 2023-09-13 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 4 V, C Parti Ja Nej

Omröstning: betänkande 2022/23:JuU31 Hemliga tvångsmedel effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott, förslagspunkt 3 Hemliga tvångsmedel effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott Datum: 2023-09-13 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 V, C, MP Parti Ja

Omröstning: betänkande 2022/23:JuU31 Hemliga tvångsmedel effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott, förslagspunkt 2 Hemliga tvångsmedel effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott Datum: 2023-09-13 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 MP Parti Ja Nej

Riksdagen sa ja till att upphäva tidigare beslutade lagändringar som innebär att sekretess ska gälla i domstolar för uppgifter som rör privatpersoner i brottmål och vissa typer av tvistemål. Lagändringarna skulle ha börjat gälla den 1 oktober 2023.

En av anledningarna till beslutet är att ändringarna, enligt riksdagen, skulle få en mycket begränsad effekt samtidigt som de skulle få stora negativa följder för domstolarnas arbete.

Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ från justitieutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte är ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Justering

2023-09-07

Bordläggning

2023-09-12

Debatt

2023-09-13

Beslut

2023-09-13

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen.

Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt.

Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2023-09-07

Bordläggning

2023-09-12

Debatt

2023-09-13

Beslut

2023-09-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 65 minuter

Justering

2023-09-07

Bordläggning

2023-09-12

Debatt

2023-09-13

Beslut

2023-09-13

Omröstning: betänkande 2022/23:JuU27 Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner, förslagspunkt 3 Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner Datum: 2023-06-20 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 MP Parti Ja Nej Avstående

Omröstning: betänkande 2022/23:JuU26 Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden, förslagspunkt 3 Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden Datum: 2023-06-20 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 4 MP Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 94 0 0 13 SD 62 0 0 10 M 60

Omröstning: betänkande 2022/23:JuU26 Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden, förslagspunkt 1 Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden Datum: 2023-06-20 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 V Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 94 0 0 13 SD 62 0 0 10 M 60

EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv med EU-gemensam lagstiftning mot korruption. Syftet är att uppdatera och komplettera nuvarande regelverk mot bakgrund av att lagstiftningen är splittrad, föråldrad och har ett begränsat tillämpningsområde.

Riksdagen ställer sig positiv till åtgärder för att förebygga och bekämpa korruption och menar att det finns ett stort behov att samarbeta över nationsgränserna för att komma till rätta med problemen. Riksdagen välkomnar därmed kommissionens initiativ till ett nytt direktiv.

Dock anser riksdagen att en av de föreslagna påföljderna i direktivet inte bör beslutas på EU-nivå. Det gäller förslaget om att en person som har dömts för korruptionsbrott ska kunna förbjudas att ställa upp i val. Riksdagen anser att det måste vara upp till varje medlemsstat att avgöra om man vill införa en sådan påföljd. Riksdagen ställer sig även tveksam till om förslaget att en dömd person ska förbjudas att inneha en offentlig anställning bör beslutas på EU-nivå.

Därmed anser riksdagen att förslaget i den delen strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen skickar sina synpunkter om detta till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat brottsbalken. Förslagen handlar om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst samt inom skolväsendet och högskolan.

Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt ska skärpas.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20