Sök

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd ska fortsätta gälla till och med den 19 juli 2021. Den lag som tillfälligt begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, den så kallade tillfälliga lagen, trädde i kraft sommaren 2016. Genom lagen anpassades de svenska reglerna tillfälligt till den miniminivå som gäller enligt EU och internationella konventioner, och de mer generösa reglerna om uppehållstillstånd i utlänningslagen slutade att gälla.

Förutom att den tillfälliga lagens giltighetstid förlängs till och med den 19 juli 2021 ska även alternativt skyddsbehövande, på samma sätt som flyktingar, ha rätt att återförenas med sina familjer i Sverige. Om en person som vill ta sin familj till Sverige är en alternativt skyddsbehövande person som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen ska vissa anhöriga få uppehållstillstånd, om personen i Sverige bedöms ha välgrundade utsikter att få permanent uppehållstillstånd. Makar och sambor ska i regel inte få ta sin partner till Sverige om någon av parterna är under 21 år.

Det införs också en bestämmelse i lagen om permanent uppehållstillstånd som ska gälla under vissa förutsättningar för utlänningar som har fötts i Sverige och som sedan födseln är statslösa.

Ändringarna i den tillfälliga lagen och de följdändringar som måste göras i utlänningslagen börjar gälla den 20 juli 2019.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

50, 179 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Samhällets digitalisering har lett till att allt färre använder kontanter. I maj 2019 lämnade Riksbanken en framställning till riksdagen om behovet av en utredning om av betalningsmarknaden.

Riksdagen håller med Riksbanken om att det behövs en utredning. Utredningen bör ta sig an frågan om den digitala betalningsmarknaden brett:

• Kartlägga betalningsmarknaden utifrån den omfattande digitaliseringen och den minskade kontantanvändningen. 
• Kartlägga och ta ställning till statens och den privata sektorns roller.
• Utreda om det behövs digitala centralbankspengar, så kallade e-kronor.
• Utreda begreppet lagligt betalningsmedel, och hur det eventuellt behöver anpassas till den digitala betalningsmarknaden och en eventuell e-krona.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning om detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasit) är ett system som används för att utvärdera och beräkna hur individer och hushåll påverkas av förändringar i skatte-, avgifts- och bidragssystemen. Systemet förvaltas av Statistiska centralbyrån (SCB).

Regeringen föreslår att behandlingen av personuppgifter i Fasit ska regleras i en särskild lag. Förändringen innebär att SCB får ett uttryckligt rättsligt stöd för att behandla personuppgifter i Fasit, vilket ökar förutsägbarheten både för användarna och för de myndigheter som lämnar uppgifter till systemet.

Riksdagen ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen ser mycket allvarligt på de omfattande rapporteringarna om misstänkt penningtvätt i det svenska banksystemet, nu senast uppgifterna om Swedbank. Regeringen bör därför utreda vad som kan göras ytterligare för att stärka arbetet mot penningtvätt. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att snarast göra en noggrann analys av

• Finansinspektionens kapacitet att bedriva tillsyn inom området,
• berörda myndigheters befogenheter i förhållande till bankerna och
• bankernas befogenheter i förhållande till sina kunder.

Regeringen bör också granska ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som bekämpar penningtvätt och även om befintlig myndighetsstruktur är funktionell.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2018.

Statens budget visade på ett överskott för 2018 på 80 miljarder kronor, det är 36 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2018 visar ett överskott på 106 miljarder kronor, vilket är cirka 24 miljarder kronor mindre än 2017. Vid 2018 års slut var statens nettoförmögenhet -18 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld. Det är en förbättring med 96 miljarder kronor jämfört med 2017 då nettoförmögenheten var -114 miljarder kronor.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Utfallet för inkomsterna i statens budget blev 29 miljarder kronor högre än beräknat och utgifterna blev 6,5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev.

Årsredovisningen ger också riksdagen information om risker i verksamheten, som till exempel statliga garantier och utlåning.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har behandlat regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen och godkände dessa.

I likhet med regeringen anser riksdagen att politiken ska inriktas på att skapa förutsättningar för fler jobb, möta klimatutmaningar, trygga välfärden och öka kunskaperna i skolan. Januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet, ska ligga till grund för en politik som leder till förändringar som är hållbara över tid och som tar Sverige framåt.

Riksdagen konstaterar att svensk ekonomi är stark trots det osäkra läget i form av händelser som Storbritanniens utträde ur EU och handelspolitiska spänningar mellan USA och Kina. Statsskulden är den lägsta sedan 1977 och de offentliga finanserna kommer att ha ett överskott samtliga år den kommande mandatperioden.

När det gäller de budgetpolitiska målen delar utskottet regeringens bedömning att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Regeringen har kommit med förslag om ändringar i lagen om medbestämmande i arbetslivet, den så kallade medbestämmandelagen. Fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal. För att en arbetstagare ska få delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal måste syftet vara att uppnå ett kollektivavtal och arbetstagarorganisationen måste ha förhandlat med arbetsgivaren om sina krav. Vidare ska också fredsplikten vid rättstvister utökas. Det ska inte vara tillåtet för en arbetsgivare eller en arbetstagare att ta till stridsåtgärder för att utöva påtryckningar i en rättstvist.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Reglerna ska inte användas vid stridsåtgärder som påbörjades innan lagändringarna började gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 99 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Omröstning: betänkande 2018/19:UU12 Säkerhetspolitik, förslagspunkt 4 Säkerhetspolitik Datum: 2019-06-12 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 14 C Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 10 M 62 0 0 8 SD 0 0 61 1 C 0 27 0 4 V 26 0 0 2 KD 19 0 0 3 L 17 0

Omröstning: betänkande 2018/19:UU12 Säkerhetspolitik, förslagspunkt 3 Säkerhetspolitik Datum: 2019-06-12 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 9 SD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 10 M 0 0 62 8 SD 0 61 0 1 C 0 0 27 4 V 26 0 0 2 KD 1 0 18 3 L 0 0 17

Omröstning: betänkande 2018/19:UU12 Säkerhetspolitik, förslagspunkt 2 Säkerhetspolitik Datum: 2019-06-12 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 5 M, C, KD, L Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 10 M 0 62 0 8 SD 61 0 0 1 C 0 27 0 4 V 25 0 1 2 KD 0 14 5 3 L

Omröstning: betänkande 2018/19:UU12 Säkerhetspolitik, förslagspunkt 1 Säkerhetspolitik Datum: 2019-06-12 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 M Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 10 M 0 62 0 8 SD 0 0 61 1 C 0 0 27 4 V 26 0 0 2 KD 19 0 0 3 L 0 1 16

Omröstning: betänkande 2018/19:UU9 Strategisk exportkontroll 2018 krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, förslagspunkt 1 Strategisk exportkontroll 2018 krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Datum: 2019-06-12 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 V Parti

Omröstning: betänkande 2018/19:TU16 Väg- och fordonsfrågor, förslagspunkt 2 Väg- och fordonsfrågor Datum: 2019-06-12 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 4 C, L Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 10 M 62 0 0 8 SD 0 0 61 1 C 2 23 2 4 V 1 0 25 2 KD 0 0 19

Omröstning: betänkande 2018/19:TU16 Väg- och fordonsfrågor, förslagspunkt 12 Väg- och fordonsfrågor Datum: 2019-06-12 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 19 V Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 89 0 1 10 M 0 0 62 8 SD 61 0 0 1 C 0 0 27 4 V 0 26 0 2 KD 19 0 0

Omröstning: betänkande 2018/19:TU16 Väg- och fordonsfrågor, förslagspunkt 10 Väg- och fordonsfrågor Datum: 2019-06-12 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 14 M, L Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 10 M 0 62 0 8 SD 61 0 0 1 C 0 0 27 4 V 26 0 0 2 KD 19 0

Omröstning: betänkande 2018/19:TU16 Väg- och fordonsfrågor, förslagspunkt 1 Väg- och fordonsfrågor Datum: 2019-06-12 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 SD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 10 M 62 0 0 8 SD 0 61 0 1 C 0 0 26 5 V 26 0 0 2 KD 1 0 18 3

Omröstning: betänkande 2018/19:TU14 Sjöfartsfrågor, förslagspunkt 4 Sjöfartsfrågor Datum: 2019-06-12 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 5 S, V, MP Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 1 89 0 10 M 62 0 0 8 SD 61 0 0 1 C 27 0 0 4 V 0 26 0 2 KD 19 0 0 3 L 17 0

Omröstning: betänkande 2018/19:TU14 Sjöfartsfrågor, förslagspunkt 2 Sjöfartsfrågor Datum: 2019-06-12 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 SD, KD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 10 M 62 0 0 8 SD 0 61 0 1 C 27 0 0 4 V 26 0 0 2 KD 0 19 0 3 L 17 0

Omröstning: betänkande 2018/19:TU14 Sjöfartsfrågor, förslagspunkt 1 Sjöfartsfrågor Datum: 2019-06-12 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 M, KD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 10 M 0 62 0 8 SD 61 0 0 1 C 0 0 27 4 V 26 0 0 2 KD 0 19 0 3 L 17 0 0

Omröstning: betänkande 2018/19:NU14 Energipolitik, förslagspunkt 8 Energipolitik Datum: 2019-06-12 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 16 M, SD, KD, L Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 10 M 0 62 0 8 SD 0 61 0 1 C 27 0 0 4 V 26 0 0 2 KD 0 19 0 3 L 0