Sök

Svensk lag ska anpassas till EU:s brottsofferdirektiv. EU:s direktiv sätter upp mål som de olika EU-länderna ska följa genom sin egen lagstiftning. Riksdagen beslutade om följande ändringar för att de svenska reglerna ska följa EU:s regler:

• Om ett brottsoffer i ett brottmål, en målsägande, inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid rättegången.
• Domstolen ska på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning behövs för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt.
• En målsägande kan alltid begära att bli informerad om tid och plats för rättegång.

Ändringarna börjar gälla den 1 november 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 36 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.

Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

33, 101 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

EU:s gemensamma databas, VIS, har tagits fram för att bland annat förenkla visumhantering och underlätta gränskontroller. I databasen finns personuppgifter, foto och fingeravtryck på den som ansöker om visum. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att brottsbekämpande myndigheter ska  få tillgång till uppgifter i VIS, om syftet är att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott samt andra grova brott. Möjlighet att göra en sökning i databasen gäller under vissa begränsade förutsättningar. Polismyndigheten är den centrala enhet som ska hantera myndigheternas förfrågan om sökning i VIS.

Lagändringen innebär att Sveriges regler anpassas till gällande EU-rätt. Ändringar görs bland annat i lagen om internationellt polisiärt samarbete.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 32 minuter

Justering

2015-04-28

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Rättegångar måste kunna genomföras på ett effektivt och säkert sätt. Därför ger riksdagen regeringen i uppdrag att utreda hur reglerna för ordning och säkerhet vid domstolarna kan skärpas och bli tydligare. Regeringens utredning bör bland annat överväga ett förbud mot att bära symboler som kan uppfattas som hotfulla vid rättegångar och lämna förslag på regler för hur elektronisk utrustning som mobiltelefoner och kamerautrustning får användas i rättssalen.

Riksdagen uppmanar också regeringen att så fort som möjligt lämna förslag om att det i vissa fall ska bli tillåtet att kameraövervaka vilt, som till exempel vildsvin och mårdhundar, utan att söka tillstånd. Förslagen kom i samband med att riksdagen behandlade olika motioner som rör domstolarnas arbete och så kallad processrätt. Riksdagen sade nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

32

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

26, 77 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

Riksdagen gav regeringen 17 uppdrag inom straffrättsliga frågor. Bland annat vill riksdagen se att straffen för allvarliga våldsbrott, människohandel och koppleri skärps samt att den nuvarande så kallade straffrabatten minskas. Riksdagen vill också att ett nytt brott, inbrottsstöld, ska införas.

Utöver detta gav riksdagen regeringen uppdrag när det gäller bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet, synnerligen grovt narkotikabrott, id-stölder, så kallade bluffakturor, sexualbrott mot barn, kränkningar och hot på internet, försök till häleri samt sexköp.

Beslut om uppdragen, tillkännagivandena, gjordes i samband med att riksdagen behandlade knappt 150 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2014 om straffrättsliga frågor.

Behandlade dokument

77

Förslagspunkter

72

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

24, 83 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18