603 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Svensk författningssamling, Utskottens yttranden, 2008/09, sorterat efter datum
Regeringen har i en skrivelse informerat riksdagen om 2006 års sjöarbetskonvention. Konventionen har tagits fram av Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organisation, ILO). Målet med konventionen är bland annat att lika spelregler ska gälla för alla för att inget fartyg ska kunna konkurrera med andra genom en undermålig standard för de ombordanställda. Riksdagen tycker, liksom regeringen, att konventionen är ett viktigt internationellt instrument som kan förbättra sjömäns arbets- och levnadsvillkor. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
En ny språklag befäster svenskan som huvudspråk i Sverige. I dag finns det inga lagregler som talar om vilken status svenska språket har. Att svenska är huvudspråk innebär att svenska är samhällets gemensamma språk, som alla som bor i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Den nya lagen innebär också ett starkare skydd för det svenska teckenspråket och för de fem nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja dessa språk. Den som har ett annat modersmål än svenska, svenskt teckenspråk eller nationellt minoritetsspråk ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.
Elevers och studerandes rätt att delta i arbetsmiljöarbetet förstärks och förtydligas. Även yngre elever, elever i särskola och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) får rätt att delta i arbetsmiljöarbetet efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. Elever och studerande kommer att företrädas av elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud. Studerandeskyddsombud företräder vuxna studerande, och deras roll blir betydligt starkare än de nuvarande elevskyddsombudens. Arbetsmiljöskyddet förbättras för utomstående arbetskraft genom en utvidgning av skyddsombudens befogenheter. Det gäller bland annat arbetskraft som hyrs in från bemanningsföretag. Benämningen arbetsmiljöombud tas med i arbetsmiljölagen som en alternativ benämning på skyddsombud. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010. Riksdagen behandlade också ett stort antal motioner från allmänna motionstiderna 2007 och 2008 om arbetsmiljöfrågor.
2008/09:SkU11 En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi
Skatteutskottets yttrande
2008/09:SkU11
En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi
2008/09:SkU9 En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat
Skatteutskottets yttrande
2008/09:SkU9
En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat
Till miljö- och jordbruksutskottet
Miljö- och jordbruksutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2008/09:162 En sammanhållen klimat-
Alla högskolor får möjlighet att ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Examenstillstånd kommer efter ansökan och prövning att ges inom avgränsade områden som är smalare än dagens vetenskapsområden. Högskoleverket ska kunna dra in möjligheten att utfärda en examen på forskarnivå inom ett visst område för både universitet som högskolor, om det finns brister i utbildningens kvalitet. Dagens regler om vetenskapsområde som grund för examensrätt i forskarutbildningen avskaffas. För att stärka lärosätenas frihet avskaffas också vetenskapsområde som grund för indelning i anslagsposter av lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Modellen för mål för antal examina på forskarnivå inom de olika vetenskapsområdena upphör också att gälla. Dagens regler för lärosätenas ansökan om universitetsstatus tas bort. Konstnärliga examina införs som en egen examenskategori på forskarnivå. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010.
Riksdagen beslutade om övergripande mål för transportpolitiken och funktionsmål om tillgänglighet respektive hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Syftet är att med en förenklad målstruktur underlätta avvägningar i beslutsprocessen och styrningen liksom planeringen, genomförandet och uppföljningen av den statliga transportpolitiken.
Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i dag tillsammans hand om den statliga tillsynen över socialtjänsten och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten i landet och den centrala tillsynen över verksamhet enligt LSS. Länsstyrelserna har tillsyn över den socialtjänst och LSS-verksamhet som kommunerna i länet svarar för. Den 1 januari 2010 förs länsstyrelsernas tillsyns- och tillståndsverksamhet över till Socialstyrelsen och samordnas med Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvården. Syftet med samordningen är att skapa bättre förutsättningar för en mer enhetlig och förutsägbar tillsyn och ge förutsättningar att koncentrera resurserna. En samordnad tillsyn ska också underlätta för medborgarna att hitta rätt när de vill framföra klagomål eller anmäla brister.
Regeringen har redovisat sin strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Åtgärderna i strategin är främst inriktade på att öka förutsättningarna för kvinnor och män, unga såväl som äldre, att driva företag, arbeta och bo i olika landsbygder genom att stödja skapandet av attraktiva företags- och livsmiljöer. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.
Riksrevisionen har lämnat sin årsredovisning för 2008 till riksdagen. Riksrevisionen redovisar också i en rapport resultatet av 2009 års uppföljning av granskningsrapporter och revisionsberättelser med invändning. Finansutskottet konstaterar att Riksrevisionen har utvecklat redovisningen i årsredovisningen av i vilken utsträckning man uppnår de uppsatta målen. Utskottet välkomnar den utvecklade redovisningen och det fortsatta utvecklingsarbetet. Utskottet tycker också att uppföljningsrapporten är mycket värdefull. Riksdagen avslutade ärenden med detta.
Den 1 juli 2009 införs en ny reglering av balansansvaret på elmarknaden och motsvarande reglering på naturgasmarknaden. Bakgrunden till beslutet är att riksdagen i juni 2006 sa nej till ett förslag om att upphäva skyldigheten för Svenska kraftnät att se till att elleverantörer har en balansansvarig (se 2005/06:NU18).
Det ska bli lättare att bygga vindkraftverk. I dag måste vindkraftverk av en viss storlek innan de uppförs prövas enligt både plan- och bygglagen och miljöbalken. Prövningen handlar i båda fallen till stor del om samma frågor. Från den 1 augusti 2009 försvinner kraven på detaljplan och bygglov om ett vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. Då kan tiden för handläggning av ärenden kortas och snabbas på. Det ska dock fortfarande krävas detaljplan när vindkraftverk ska uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar. Det blir vidare ändringar i förbudet att uppföra vindkraftverk inom den obrutna kusten.
Säljstödjande finansiering ska under vissa förutsättningar undantas från tillståndsplikt enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Säljstödjande finansiering innebär att ett företag i en koncern tillhandahåller finansiering i samband med avsättning av varor och tjänster som framställs eller säljs av ett annat företag i samma koncern. Vidare ska företag som indirekt lånar upp medel från allmänheten för sin kreditgivningsverksamhet inte längre anses driva tillståndspliktig finansieringsrörelse. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2009.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds har överlämnat sin verksamhetsberättelse för 2008 till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Företag som driver börsverksamhet ska inte få införa regler som är alltför betungande för de noterade företagen och deltagarna. En lagändring innebär att en börs i sitt regelverk inte får ställa krav som med hänsyn till regelns ändamål, EG-rätten och övriga omständigheter är oskäliga. Bakgrunden är att den svenska värdepappersmarknaden har blivit alltmer internationaliserad. Syftet är att förhindra att oskäliga krav ställs på noterade företag och deltagare som en följd av negativ regelpåverkan från utlandet. Lagändringen började gälla den 1 juli 2009.
Riksdagen sa nej till motioner om hyresrätt och bostadsrätt från den allmänna motionstiden 2008. Motionerna tar upp frågor om hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ombildning. När det gäller det framtida hyressättningssystemet hänvisar riksdagen till pågående arbete inom Regeringskansliet och framhåller samtidigt ett initiativ som nyligen tagits av två av bostadshyresmarknadens organisationer.
En lagregel införs som anger att en energideklaration för en tredimensionell fastighet i ett byggnadskomplex får bestå av en gemensam deklaration för hela byggnadskomplexet om detta har ett gemensamt värmesystem. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2009. Den ska dock tillämpas för tiden från den 1 maj 2009.
Skatteavdraget för hushållsarbete ska även omfatta byggtjänster i hemmet, ROT-avdraget. De nya skattereglerna syftar till att minska svartarbetet och öka efterfrågan på arbetskraft i byggsektorn. Avdraget gäller bara den faktiska arbetskostnaden och alltså inte kostnader för material, utrustning och resor. Det sammanlagda beskattningsunderlaget får uppgå till högst 100 000 kronor per person under ett beskattningsår. Då blir det totala avdraget 50 000 kronor per person och beskattningsår. Arbeten som har utförts och betalats från och med den 8 december 2008 kommer att omfattas av de nya reglerna. Riksdagens beslut att skattereduktion för hushållsarbete ska lämnas som en skattelättnad direkt vid köpet från och med den 1 juli 2009 ska också gälla ROT-arbeten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen beslutade att skicka tillbaka, återremittera, betänkandet om beskattning av ersättningar till EU-parlamentariker till skatteutskottet för ytterligare beredning.
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 om bostadsförsörjning. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i frågor som motionerna tar upp samt tidigare ställningstaganden. Motionerna handlar om allmännyttan, kommunernas bostadsförsörjningsansvar och allmän bostadspolitik.