Vissa uppgifter om finansutskottets
verksamhet riksmötet 1998/99
1998/99
FiU
Finansutskottets
beredningsområde
Finansutskottet FiU bereder ärenden om riktlinjer för den ekonomiska politiken och
budgetregleringen samt ärenden som rör Riksbankens verksamhet. Utskottet
bereder dessutom ärenden om ramar för utgiftsområden
Motion till riksdagen
1998/99:Fi45
av Johan Lönnroth m.fl. v med anledning av skr. 1998/99:132 Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1998
I regeringens skrivelse 1998/99:132 Redovisning av Allmänna
pensionsfondens verksamhet år 1998 tecknas bilden av en i stort sett
lysande fondförvaltning. Sedan 1990
Riksdagen godkände regeringens ekonomiska vårproposition med förslag om utgiftstak för staten t.o.m. år 2002 och en preliminär fördelning av statsutgifterna på olika utgiftsområden. Utgiftstaken för åren 2000 och 2001 ligger fast på 761 respektive 786 miljarder kronor. För år 2002 beslutades om ett utgiftstak på 810 miljarder kronor. Grunden är god för en relativt hög tillväxt under de närmaste åren. Överskottet i de offentliga finanserna växer. Den svenska inflationen är en av de lägsta i EU-området. Riksdagen ställde sig bakom regeringens inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Den ekonomiska politiken inriktas på full sysselsättning, prisstabilitet och ett offentligt överskott på i genomsnitt 2 procent av BNP sett över en konjunkturcykel. Riksdagen ställde sig vidare bakom regeringens förslag på skatteområdet. Fastighetsskatten för hyreshus bestämdes till 1,3 procent även under år 2000 och småhusens taxeringsvärden fryses under samma år. El- och hybridbilar som blir skattepliktiga efter den 1 juli 1999 får en femårig befrielse från fordonsskatten.
Riksdagen godkände regeringens förslag om tilläggsbudget för budgetåret 1999. Anslagen ökar med totalt till ca 656 miljoner kronor. Minskningarna av 1999 års anslag uppgår totalt till ca 685 miljoner kronor. Minskningarna till följd av indragningar av anslagsbehållningar uppgår till 39 miljoner kronor. Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag (s), ett tillkännagivande till regeringen om de närmare villkoren för det förstärkta anställningsstödet vid anställning av personer med mycket långa inskrivningstider. T.ex. bör inte avbrott i arbetslösheten på grund av kortare tillfälliga arbeten få leda till att den arbetslöse utestängs från möjligheten att omfattas av det förstärkta anställningsstödet.
Riksdagen godkände regeringens förslag till vissa förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting fr.o.m. 2000. De grundläggande principer som riksdagen ställde sig bakom 1995 ska ligga fast. Huvudsyftet för systemet ska även i fortsättningen vara att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner respektive landsting.
Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för sin förvaltning under 1998. Riksdagen ställde sig också bakom fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat samt fastställde Riksbankens balansräkning och resultaträkning.
Motion till riksdagen
1998/99:Fi44
av Lars Tobisson m.fl. m med anledning av skr. 1998/99:104 Utvärdering av Riksgäldskontorets upplåning och skuldförvaltning budgetåren 1993/94-1998
Regeringens skrivelse med utvärdering av
Riksgäldskontorets skuldförvaltning är den första i sitt slag. Den utgör ett viktigt inslag
Försäkringsrörelsereglerna moderniseras och tillsynen för svenska försäkringsbolag renodlas. Riksdagens beslut berör i första hand livbolagens verksamhet. Förändringarna ska underlätta produktutveckling och konkurrens samt ge försäkringstagarna ett ökat skydd. Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2000.
Riksdagen godkände regeringens förslag om försäkring under krig och krigsfara. Gällande beredskapslagstiftning på försäkringsområdet moderniseras och samlas i en ny lag - lag om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m. Statlig krigsskadeersättning ska som tidigare regleras i en särskild lag och den gamla lagen ersätts med en ny lag - lag om registrering av krigsskada på egendom. De nya lagarna träder i kraft den 1 januari 2000.
Motion till riksdagen
1998/99:Fi43
av Lars Tobisson m.fl. m med anledning av skr. 1998/99:97 Utvecklingen inom den kommunala sektorn
Inledning
Regeringens skrivelse om utvecklingen inom den
kommunala sektorn borde till sin natur vara såväl sakligt
deskriptiv och analyserande som problemorienterad. Tyvärr
finns i
Motion till riksdagen
1998/99:Fi42
av Stefan Attefall m.fl. kd med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting
Ny skatteutjämning slår
hårt mot Stockholm
Stockholmsregionen drabbas hårt av det föreslagna nya
kommunala skatteutjämningssystemet. De förändringar som
skett
Motion till riksdagen
1998/99:Fi41
av Rolf Kenneryd m.fl. c med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting
Centerpartiet anser att utgångspunkten för politiken ska vara
den enskilda människan. Därför har vi synsättet att det
grundläggande syftet med utjämningssystemet
Motion till riksdagen
1998/99:Fi40
av Per Landgren m.fl. kd med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting
Principiella utgångspunkter
Det goda målet bakom det kommunala utjämningssystemet
är att alla kommuner och landsting/regioner skall ha
likvärdiga förutsättningar
Motion 1998/99:Fi39 av Tommy Waidelich och Sylvia Lindgren (s)
Motion till riksdagen
1998/99:Fi39
av Tommy Waidelich och Sylvia Lindgren s med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting
Det finns all anledning att rikta stark kritik mot den
skattesänkning som den borgerliga ledningen av Stockholms
läns landsting och Stockholms kommun
Motion till riksdagen
1998/99:Fi38
av Karin Pilsäter m.fl. fp med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting
En mycket viktig del av välfärden för människor organiseras
och finansieras i kommuner och landsting. De kommunala
budgetarna står för den absolut övervägande
Motion till riksdagen
1998/99:Fi37
av Carl Bildt m.fl. m med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting
1 Sammanfattning 2
2 Kommunerna kan bidra till tillväxt men saknar incitament 2
3 Förutsättningar för god kommunal verksamhet måste säkras. 3
4 Grundlagen skall
Motion till riksdagen
1998/99:Fi36
av Lennart Daléus m.fl. c med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårproposition
Inledning
Centerpartiet har under lång tid kritiserat regeringen för en
alltför passiv regionalpolitik. Under senare år har den
regionala problembilden accentuerats. Befolkningsstatistiken
Motion 1998/99:Fi35 av Henrik Landerholm m.fl. (m)
Motion till riksdagen
1998/99:Fi35
av Henrik Landerholm m.fl. m med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårproposition
Totalförsvar
I förslaget till tilläggsbudget för utgiftsområde 6
manifesterar regeringen det faktum att försvarspolitiken nu
tagits som gisslan av Vänstern och Miljöpartiet. Det