Näringsutskottets verksamhet vid riksmötet 1999/2000
1999/2000
Näringsutskottets
beredningsområde
Näringsutskottet
bereder ärenden om allmänna riktlinjer för näringspolitiken och därmed
sammanhängande forskningsfrågor samt ärenden om industri och hantverk, handel, energipolitik, regionalpolitik, statlig företagsamhet
Motion 1999/2000:N52 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp, c)
Motion till riksdagen
1999/2000:N52
av Westerberg, Per m med anledning av skr. 1999/2000:148 Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag
1 Inledning
1.1 Sverige behöver en större och mer dynamisk
småföretagsamhet
Det är en vitt spridd kunskap att ett framgångsrikt företagande
Motion till riksdagen
1999/2000:N51
av Flyborg, Eva fp med anledning av prop. 1999/2000:140 Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald
1 Varför är konkurrens viktigt Fri konkurrens på lika villkor inom de ramar som sätts upp av etiska
principer och lagstiftning är det bästa verktyget för att tillgodose
konsumenternas
Motion 1999/2000:N50 av Eskil Erlandsson m.fl. (c)
Motion till riksdagen
1999/2000:N50
av Erlandsson, Eskil c med anledning av prop. 1999/2000:140 Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald
Gruppundantag för kedjor inom detaljhandeln
Det svenska näringslivet blir allt mer internationaliserat, utländska
företag söker sig till den svenska marknaden och vinner allt
Motion till riksdagen
1999/2000:N49
av Saarinen, Ingegerd mp med anledning av prop. 1999/2000:140 Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald
Miljöpartiet instämmer i stora drag med propositionens allmänna
inriktning och slutsatser. Vi tycker emellertid att följderna av
propositionens förslag till nya regler för
Motion till riksdagen
1999/2000:N48
av Stenberg, Hans s med anledning av prop. 1999/2000:140 Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald
I proposition 1999/2000:140 föreslås ett undantag från konkurrenslagens
regler för samarbete mellan taxiföretag eller mellan beställningscentral
och taxiföretag. När det gäller
Motion till riksdagen
1999/2000:N47
av Westerberg, Per m med anledning av prop. 1999/2000:140 Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald
1 Sammanfattning
Den rådande konkurrenslagstiftningen har i vissa avseenden skapat goda
förutsättningar för ett bättre näringsklimat i Sverige. Det återstår dock
mycket att uträtta
Motion till riksdagen
1999/2000:N46
av Hägglund, Göran kd med anledning av prop. 1999/2000:140 Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald
1 Konkurrens är en förutsättning för en sund
marknadsekonomi
En viktig orsak till att Sverige placerar sig dåligt i den så kallade
välfärdsligan är det höga prisläget, till följd
Motion 1999/2000:N45 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Motion till riksdagen
1999/2000:N45
av de Pourbaix-Lundin, Marietta m med anledning av prop. 1999/2000:140 Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald
I proposition 1999/2000:140 lämnas förslag till inriktning och
prioriteringar för konkurrenspolitiken. Jag kommer endast att beröra
avsnitt 7.6.2 DetaljhandelGruppundantaget
Motion till riksdagen
1999/2000:N44
av Heyman, Tom m med anledning av prop. 1999/2000:140 Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald
En fri och öppen konkurrens inom handeln gagnar konsumenterna: Priserna blir lägre och utbudet förbättras. Trots att den svenska
konkurrenslagen nu varit i kraft i flera år så domineras
Motion till riksdagen
1999/2000:N43
av Flyborg, Eva fp med anledning av prop. 1999/2000:134 Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara energikällor
Regeringen föreslår ett principiellt ställningstagande till ett framtida stöd- system för s.k. alternativ olönsam energiproduktion. Detta stöd skulle ske
Motion till riksdagen
1999/2000:N42
av Westerberg, Per m med anledning av prop. 1999/2000:134 Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara energikällor
Inledning
I proposition 1999/2000:134 föreslås att det nuvarande tillfälliga stödet
till småskalig elproduktion förlängs till utgången av år 2002 för
Motion till riksdagen
1999/2000:N41
av Strömbom, Inger kd med anledning av prop. 1999/2000:134 Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara energikällor
1 Regeringens förslag
Regeringen föreslår i föreliggande proposition ett nytt system för att främja
förnybar elproduktion med
ikraftträdande den 1
Regeringens skrivelse
1999/2000:148
Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet
med särskild inriktning på små företag
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 25 maj 2000
Göran Persson
Mona Sahlin
Näringsdepartementet Skr. 1999/2000:148
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I föreliggande
Riksdagen beslutade om en ny organisation inom näringspolitiken. Två nya myndigheter inrättas och fungerar fr.o.m. den 1 januari 2001. En ny myndighet för företagsutveckling övertar uppgifter från NUTEK och ALMI Företagspartner AB. Syftet är att underlätta för blivande och befintliga företagare genom ökad samordning och renodling av statens företagsfrämjande åtgärder. En ny myndighet inrättas för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar. Samtidigt avvecklas Statens institut för regionalforskning.
Riksdagen beslutade om en ny naturgaslag, föranledd av ett EG-direktiv. Lagen syftar till att öka konkurrensen på gasmarknaden och skapa en inre marknad för naturgas. Marknaden ska öppnas helt så fort det är praktiskt möjligt med hänsyn till de avtalsbindningar som finns på naturgasmarknaden i Sverige, dock senast den 1 januari 2006. Tillstånd att bygga nya anläggningar ska beviljas endast om det är lämpligt från allmän synpunkt. Lämplighetsprövningar ska hindra att anläggningar byggs där det redan finns tillräcklig överförings-, distributions- eller lagringskapacitet. Till en början ges rätten att fritt välja gasleverantör till kunder med naturgaseldad kraftproduktion samt slutförbrukare som förbrukar mer än 25 miljoner kubikmeter naturgas per år och förbrukningsställe.
Regeringen får möjlighet att minska statens ägande i Telia till lägst 51 % av samtliga aktier. Detta kan ske genom börsintroduktion och genom nyemission av aktier. Riksdagen delar regeringens uppfattning att Teliaaktien bör få ställning som en folkaktie, vilket kan åstadkommas genom att storleken på de aktieposter som erbjuds den svenska allmänheten avpassas så att det blir möjligt för många privatpersoner att köpa Teliaaktier.
Riksdagen godkände de åtaganden för staten som följer av avtalet om ersättning i samband med stängningen av kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck. Regeringen gavs också rätt att vidta de åtgärder som behövs för att tillvarata statens intressen vid avtalets genomförande och tillämpning. Staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB träffade i november 1999 ett avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket. Syftet med avtalet är att reglera på vilket sätt Sydkraft (och Vattenfall) ska kompenseras av staten för stängningen. Riksdagen beslutade i juni 1997 om avställning av kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck (se 1996/97:NU12 ). I december 1997 beslutades om en ny lag om kärnkraftens avveckling (se 1997/98:NU5 ). (Se även 1997/98:FiU27 och 1999/2000:NU3 .)
Motion 1999/2000:N40 av Ewa Thalén Finné och Lars Lindblad (m)
Motion till riksdagen
1999/2000:N40
av Thalén Finné, Ewa m med anledning av prop. 1999/2000:72 Ny naturgaslag
I proposition 1999/2000:72 föreslår regeringen att en ny lagstiftning
införs på naturgasområdet. Avsikten med den föreslagna naturgaslagen är
att tillgodose de krav som Europaparlamentets och rådets direktiv
Motion till riksdagen
1999/2000:N39
av Westerberg, Per m med anledning av prop. 1999/2000:72 Ny naturgaslag
Inledning
I proposition 1999/2000:72 föreslås att en ny lagstiftning införs på
naturgasområdet. Avsikten med den föreslagna naturgaslagen är att
tillgodose de krav som Europaparlamentets och rådets direktiv