Vissa uppgifter om finansutskottets verksamhet riksmötet 1999/2000 1999/2000
FiU Finansutskottets
beredningsområde
Finansutskottet FiU bereder ärenden om riktlinjer för den ekonomiska politiken och
budgetregleringen samt ärenden som rör Riksbankens verksamhet. Utskottet
bereder dessutom ärenden om utgiftstak, ramar
Motion till riksdagen
1999/2000:Fi62
av Kenneryd, Rolf c med anledning av prop. 1999/2000:128 Offentlig upphandling i informationssamhället
Inledning
En väl fungerande offentlig upphandling är av stor betydelse för sam- hällsekonomin. Staten, lanstingen, kommunerna och deras bolag köper
varje år varor och tjänster
Motion till riksdagen
1999/2000:Fi61
av Hammarström, Matz mp med anledning av prop. 1999/2000:128 Offentlig upphandling i informationssamhället
Inledning
Tillsynen av den offentliga upphandlingen är alldeles för svag. Det
behövs förändringar som gör det möjligt att med kraftfulla medel möta
dem som medvetet bryter
Motion 1999/2000:Fi60 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)
Motion till riksdagen
1999/2000:Fi60
av Pilsäter, Karin fp med anledning av prop. 1999/2000:128 Offentlig upphandling i informationssamhället
Huvudprincipen för all offentlig upphandling är att den ska utföras
affärsmässigt och med utnyttjande av tillgänglig konkurrens. Marknaden
för den offentliga upphandlingen i
Motion till riksdagen
1999/2000:Fi59
av Landgren, Per kd med anledning av prop. 1999/2000:128 Offentlig upphandling i informationssamhället
1 Inledning
Det samlade värdet av all offentlig upphandling i Sverige uppgår
sannolikt till mer än 20 av BNP ca. 400 miljarder kronorInte minst
av den anledningen är det av stor
Motion till riksdagen
1999/2000:Fi58
av Hökmark, Gunnar m med anledning av prop. 1999/2000:128 Offentlig upphandling i informationssamhället
Propositionen
I propositionen föreslås att upphandlade enheter skall få möjlighet att
tillåta att anbud och anbudsansökningar lämnas genom elektronisk
överföring eller på annat
Motion till riksdagen
1999/2000:Fi57
av Kenneryd, Rolf c med anledning av prop. 1999/2000:115 Vissa kommunalekonomiska frågor
Inkomstutjämningen för kommuner och landsting
Centerpartiet anser att en viktig förutsättning för tillväxt och livskraft i
hela landet är ett utjämningssystem som, med utgångspunkt i den
enskilda
Motion 1999/2000:Fi56 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)
Motion till riksdagen
1999/2000:Fi56
av Pilsäter, Karin fp med anledning av prop. 1999/2000:115 Vissa kommunalekonomiska frågor
Folkpartiet har en klar ståndpunkt när det gäller de kommunala bolagen. Kommuner ska inte annat än i undantagsfall bedriva verksamhet i
bolagsform. Skälen för detta är flera. Kommuner ska
Motion till riksdagen
1999/2000:Fi55
av Landgren, Per kd med anledning av prop. 1999/2000:115 Vissa kommunalekonomiska frågor
Propositionen
I proposition 1999/2000:115 Vissa kommunalekonomiska frågor föreslår
regeringen ändringar i lagar som reglerar kommunal ekonomi, kommunal
redovisning och inkomstutjämningen.
Motion till riksdagen
1999/2000:Fi54
av Hökmark, Gunnar m med anledning av prop. 1999/2000:115 Vissa kommunalekonomiska frågor
1 Inkomstutjämningen
I propositionen föreslås en kosmetisk förändring av gällande
inomkommunal inkomstutjämning av innebörd att en kommun skall
kunna få behålla 5 procent av en relativ inkomstökning
Motion till riksdagen
1999/2000:Fi53
av Hökmark, Gunnar m med anledning av prop. 1999/2000:107 Avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet m.m. I propositionen görs en genomgång av reglerna rörande de avgifter och
regler i övrigt som gäller institut som omfattas av insättningsgarantin och
investerarskyddet.
Regeringens skrivelse
1999/2000:132
Redovisning av Allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1999
1999/2000:132
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 25 maj 2000
Göran Persson
Bosse Ringholm
F inansdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Regeringen lämnar i skrivelsen en redovisning
Riksdagen godkände regeringens förslag om tilläggsbudget 1 för budgetåret 2000. Det innebär bl.a. att anslaget till sjukförsäkringen ökas för att möta de ökade kostnaderna, att medel anvisas för IT-satsningen och för vissa kostnader i samband med nedläggningen av en kärnkraftsreaktor i Barsebäck. Riksdagen ställde sig också bakom regeringens förslag om ett utvecklat förstärkt anställningsstöd, som ska gälla från den 1 augusti 2000. Vidare godkände riksdagen regeringens förslag att införa en skyldighet för vissa operatörer på mobiltelemarknaden att låta abonnenter hos andra operatörer sända och ta emot telemeddelanden via sitt nät, s.k. nationell roaming.
Riksdagen godkände regeringens ekonomiska vårproposition med förslag om utgiftstak för staten t.o.m. år 2003 och en preliminär fördelning av statsutgifterna på olika utgiftsområden. Utgiftstaken för åren 2001 och 2002 uppgår till 792 respektive 817 miljarder kronor, vilket endast innebär en budgetteknisk uppjustering. För år 2003 föreslås ett utgiftstak på 847 miljarder kronor. Utsikterna är goda för en fortsatt hög svensk tillväxt utan starkt stigande inflationstryck under de närmaste åren. Den inhemska efterfrågan fortsätter att utvecklas väl. Sysselsättningen stiger, arbetslösheten sjunker och inflationen är låg. Förutsatt att den internationella konjunkturen fortsätter att förbättras kommer den svenska ekonomin att växa med historiskt höga tal, kring 3-4 %, under de närmaste åren. Överskotten i de offentliga finanserna stiger ytterligare och den svenska inflationen är en av de lägsta i EU-området. Riksdagen ställde sig bakom regeringens inriktning av den ekonomiska politiken: full syssselsättning genom fortsatt starka offentliga finanser och låg inflation. Det långsiktiga målet för budgetpolitiken är ett offentligt överskott på i genomsnitt 2 procent av BNP sett över en konjunkturcykel. Överskottet ska användas för att minska den offentliga nettoskulden och sannolikt därefter öka den offentliga nettoförmögenheten. Riksdagen ställde sig också bakom de reformer regeringen föreslår där satsningar på bl.a. barnomsorg och ökad sysselsättning prioriteras. Vidare innebär ekonomins goda utsikter att skatterna kan sänkas för att stimulera tillväxten och öka rättvisan. Ett första steg i en inkomstskattereform genomförs i år genom en skattereduktion för att kompensera delar av egenavgifterna.
Regeringens skrivelse
1999/2000:150
Årsredovisning för staten 1999
1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150
Regeringens skrivelse
1999/2000:150
Årsredovisning för staten 1999
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Malmö den 18 maj 2000
Statsministern
Finansministern
Finansdepartementet Skrivelsens
Små spar- och låneföreningars undantag från kravet på tillstånd för att få bedriva bankrörelse respektive finansieringsverksamhet tas bort. Genom undantagsbestämmelserna kan dessa föreningar bedriva inlånings- och utlåningsverksamhet gentemot egna medlemmar utan att behöva följa de näringsrättsliga regler som gäller för banker och kreditmarknadsföretag. Bakgrunden är att undantagsbestämmelserna missbrukas genom att sparkassor registreras för att därefter användas för olika former av olaglig och brottslig verksamhet, framför allt utomlands. Undantagsbestämmelserna tas bort fr.o.m. den 1 juli 2000. För föreningar som har registrerats före den 14 april 2000 fortsätter undantagsbestämmelserna att gälla.
Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige och direktionen ansvarsfrihet för sin förvaltning av Riksbanken under 1999. Riksbankens balansräkning och resultaträkning fastställdes. Vidare godkändes finansutskottets utvärdering av Riksbankens penningpolitik för perioden 1997-1999. Riksdagen gav riksbanksfullmäktige möjlighet att lämna ett bidrag på 40 miljoner kronor till ett i Sverige nybildat institut för judiska studier. Bakgrunden till beslutet är att det inte kan uteslutas att Riksbanken under andra världskriget tagit emot s.k. smittat guld.
Motion till riksdagen
1999/2000:Fi52
av Hökmark, Gunnar m med anledning av skr. 1999/2000:104 Utvärdering av statsskuldens upplåning och förvaltning 1994/95-1999
Regeringen anser det viktigt att Riksgäldskontoret fortsätter att aktivt
utveckla Riksgäldsspar till en attraktiv sparform på den svenska spar- marknadenVi
