Sök

Det ska bli tydligare i lagen vilket ansvar den som bedriver kärnteknisk verksamhet har. Som kärnteknisk verksamhet räknas till exempel att driva ett kärnkraftverk och hantering av kärnavfall. Ändringarna innebär att det införs gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att det arbetet utvärderas löpande. Det ska också bli enklare för tillsynsmyndigheten att få insyn i och kunna övervaka hur säkerheten sköts. Ändringarna görs för att genomföra EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Generalläkaren, det vill säga den funktion som bland annat kontrollerar att Försvarsmakten följer lagar om miljö- och hälsoskydd, ska få utökat tillsynsansvar. I samband med förändringen kommer funktionens självständighet gentemot Försvarsmakten att stärkas. Den nya titeln på funktionen ska vara försvarsinspektören för hälsa och miljö. De djur som används inom Försvarsmakten ska omfattas av den offentliga kontrollen. Den som är ansvarig för tillsynen ska ha möjlighet att, med vissa undantag, ingripa mot Försvarsmakten. Dessutom ska beslut enligt djurskyddslagen som gäller Försvarsmakten få överklagas till regeringen.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Riksdagen sa nej till motionsförslag om försvarsmaktens personal. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om värnplikt, bemanning, personalförsörjning, subventioner, premier och veteranfrågor.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

25, 94 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-17

Debatt

2017-05-18

Beslut

2017-05-18

Varningsmeddelanden ska kunna skickas via sms till mobiltelefoner som använts i ett område som drabbats av en olycka eller någon annan allvarlig händelse. Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om de lagändringar som krävs för att göra detta möjligt. I dag skickas meddelanden bara till fasta telefoner och till mobilabonnenter som har en adress registrerad i området. Det görs via varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande till Allmänheten, som varnar allmänheten vid exempelvis gasutsläpp, stora bränder eller andra allvarliga olyckor.

Beslutet innebär att mobiloperatörer blir skyldiga att avgiftsfritt medverka till att förmedla varningsmeddelandena. För att kunna göra detta får operatörerna rätt att behandla bland annat uppgifter om mobiltelefoners position. Uppgifterna får endast behandlas i den utsträckning och under den tid som är nödvändig för ändamålet och ska därefter genast utplånas.

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

28

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 102 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-19

Debatt

2017-04-20

Beslut

2017-04-26

Tillgången till explosiva varor, som handgranater, har ökat i kriminella kretsar. Därför skärps straffen för dem som hanterar explosiva varor utan tillstånd.

Exempelvis kommer minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten för till exempel handgranater att höjas till fängelse i ett år i stället för sex månader, som i dag. När det gäller synnerligen grova brott skärps straffet till fängelse i lägst tre år och högst sex år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att minimistraffet för grova brott bör skärpas ytterligare, från ett till två år. En sådan ändring skulle till exempel innebära att polisen vid misstanke om brott får avlyssna elektronisk kommunikation.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2017.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 26 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Staten borde ha större möjligheter att skydda Sveriges totalförsvarsintressen och ett agerande från regeringens sida brådskar. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma med förslag.

I september förra året lämnade bolaget Nord Stream 2 in en ansökan till regeringen om att lägga en gasledning i Östersjön. Nord Stream 2 bad också samtidigt om att få tillgång till svenska hamnar i Slite och Karlshamn för att kunna lagra material. I Sverige är det kommunala självstyret skyddat i regeringsformen. I januari slog regeringen fast att det är kommunerna själva som har rätt att avgöra om Nord Stream 2 ska få använda hamnarna eller inte. Karlshamns kommun har sagt ja till att Nord Stream 2, via ett annat bolag, ska få lagra material i Karlshamns hamn. Region Gotland har sagt nej när det gäller hamnen i Slite.

Regeringen har meddelat att den har för avsikt att se över lagstiftningen när det gäller frågor som berör svensk försvarspolitik och skyddsvärda objekt. Översynen kommer att gå ut på att se över vilka lagändringar som behöver göras för att bättre tillgodose statens behov att kunna värna totalförsvarets intressen. Frågan bereds just nu i Regeringskansliet.

Riksdagen tycker att regeringen borde skynda på för att återkomma till riksdagen med förslag till sådana lösningar. Riksdagen tycker samtidigt att regeringen snarast bör redovisa för riksdagen hur regeringen tänker lösa frågan fram till dess att förslag om permanenta lösningar kan presenteras. Riksdagen riktade dessa uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

13, 53 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

Det blir förbjudet att yrkesmässigt låta en person under 18 år att sola solarium för att få mörkare hud. Den som driver ett solarium måste förvissa sig om att användaren har fyllt 18 år och en tydlig skylt om åldersgränsen måste finnas uppsatt på solariet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det finns ett bevisat samband mellan exponering för UV-strålning och risken för hudcancer. Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och barn är särskilt känsliga för strålning. Riksdagen tycker därför att förändringen är ett viktigt steg för att minska det mänskliga lidande och de samhällskostnader som hudcancer ger upphov till.

Den verksamhetsutövare som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Barn får dock fortfarande sola solarium om det är i medicinskt syfte eller om det sker privat, till exempel hemma.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 18 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

En av Försvarsmaktens uppgifter är att hjälpa det övriga samhället vid allvarliga olyckor och kriser i fredstid. Riksdagen anser att det är viktigt att arbetet med att förbättra samverkan på det regionala planet fortsätter och intensifieras. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över den regionala civil-militära samverkan.

Riksdagen uppmanade samtidigt i ett tillkännagivande regeringen att se över hur Försvarsmaktens behov av övnings- och skjutfält kan tillgodoses. Översynen bör även behandla möjligheterna att öka intensiteten i verksamheten på skjutfält och i övningsområden vid ett försämrat säkerhetsläge.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka nationellt och internationellt i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

14, 70 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

Riksrevisionen har granskat hur nio myndigheter arbetar med sin informationssäkerhet. I rapporten framkommer att myndigheternas arbete med informationssäkerhet ligger på en för låg nivå. Följande myndigheter granskades:

• Arbetsförmedlingen
• Affärsverket svenska kraftnät
• Bolagsverket
• Försäkringskassan
• Lantmäteriet
• Migrationsverket
• Post- och telestyrelsen
• Sjöfartsverket
• Statens tjänstepensionsverk.

Myndigheterna bedriver samhällsviktig verksamhet, hanterar mycket pengar, är starkt it-beroende och hanterar skyddsvärd information. Regeringen har bedömt rapporten och redogjort för åtgärder i en skrivelse. Bland annat avser regeringen ta fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet. Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen anser att det är oroande att myndigheternas arbete med informationssäkerheten är på för låg nivå och välkomnar regeringens arbete med en nationell strategi inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om informationssäkerhetsarbete på myndigheter med flera, medborgarnas kunskap om it-säkerhet samt ett nordiskt, säkert internet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 45 minuter

Justering

2017-01-26

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Riksdagen sa nej till motioner om försvarspolitik. Motionerna handlar om försvarspolitisk inriktning, försvarets förmåga, internationella samarbeten, materielförsörjning och försvarsindustrifrågor. Andra områden är psykologiskt försvar, nordiskt samarbete, försvarslogistik och cyberförmåga.

Riksdagen håller med om att försvaret behöver förändras och förbättras i många avseenden, men menar att en del av detta redan håller på att genomföras som följd av tidigare beslut om försvarspolitisk inriktning för 2016-2020. Riksdagen påpekar att det viktigaste är att den operativa förmågan i krigsförbanden ökar och totalförsvarets förmåga säkerställs och ser inte att det i nuläget finns skäl till att förändra prioriteringarna. Riksdagen konstaterar också att försvaret har fått mer pengar samt också successivt kommer att tillskjutas mer pengar fram till 2020. Allt detta sammantaget samt det förbättringsarbete som redan pågår är anledningen till ställningstagandet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

11

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

82, 220 minuter

Justering

2016-12-15

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till försvaret och samhällets krisberedskap. Sammanlagt går drygt 50 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (cirka 32,5 miljarder kronor) samt materiel och anläggningar (cirka 10,4 miljarder).

Riksdagen lämnade delvis bifall till regeringens förslag om att under vissa förutsättningar få sälja och hyra ut försvarsmateriel. Riksdagen beslutade om en begränsning att regeringen endast får göra detta under 2017 och det får bara gälla JAS 39 C/D.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

60, 161 minuter

Justering

2016-12-01

Bordläggning

2016-12-07

Debatt

2016-12-08

Beslut

2016-12-13

Försvarsutskottet har behandlat Europeiska kommissionens meddelande som innehåller förslag på hur EU kan arbeta tillsammans för att motverka hybridhot. Förslagen syftar också till att stärka samhällets förmåga att snabbt återhämta sig om ett hot skulle bli verklighet. Förslagen handlar bland annat om att förbättra informationsutbytet mellan EU-länderna och att samordna den strategiska kommunikationen. Kommissionen föreslår också ett utökat samarbete med Nato på det här området.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle titta närmare på EU-kommissionens meddelande. Försvarsutskottet fick då huvudansvaret att undersöka om förslagen i meddelandet är rimliga utifrån vad som ska bestämmas på EU-nivå och vad som istället ska bestämmas av medlemsländerna själva.

Försvarsutskottet anser att det vore önskvärt om det togs fram en tydligare definition av begreppet hybridhot. I dag definieras hybridhot som tvångsåtgärder och omstörtande verksamhet samt metoder som diplomatiska, militära, ekonomiska och tekniska aktörer kan använda på ett samordnat sätt för att uppnå särskilda mål. Det kan då till exempel handla om massiva desinformationskampanjer där sociala medier används för att kontrollera den politiska beskrivningen.

Utskottet tycker vidare att arbetet med att motverka hybridhot ytterst är ett nationellt ansvar, dock står många medlemsstater inför gemensamma hot och EU kan därför komplettera medlemsstaternas åtgärder. Det genom att bidra till att medvetenheten och motståndskraften ökar när det gäller denna typ av hot. I sammanhanget är det viktigt att värna den personliga integriteten och den grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten. Försvarsutskottet välkomnar förslagen i meddelandet, dock under förutsättning att det sker inom de budgetramar och strukturer som redan finns.

Riksdagen lade EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

22, 79 minuter

Justering

2016-10-27

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

Regeringen bör inrätta ett centrum som har specialkompetens i frågor som rör de så kallade veteraner som har tjänstgjort i olika internationella insatser och deras anhöriga. Det anser riksdagen i ett så kallat tillkännagivande.

Uppdraget, tillkännagivandet, kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om försvarets personalförsörjning och Försvarsmaktens personalpolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

21, 75 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-12

Riksdagen sa ja till förslagen i regeringens proposition om den försvarspolitiska inriktningen för åren 2016-2020. Förslaget innebär följande.

Från och med 2016 ska målet för det militära försvaret vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja landets säkerhet. Detta ska ske genom att

• hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen
• förebygga och hantera konflikter och krig
• skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp
• skydda samhället.

Målen för det civila försvaret ska från och med 2016 vara att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Krigsförbanden i Försvarsmaktens organisation får en ny inriktning från 2016. Alla delar av organisationen som har uppgifter att lösa vid höjd beredskap organiseras som krigsförband och ges ett krigsduglighetskrav. Krigsförbanden består av stående förband, kontraktsförband, hemvärnsförband och depåförband. Utöver krigsförbanden finns det en förbandsreserv och en personalreserv. Försvarsmaktens operativa förmåga bör utgå från målen för det militära försvaret och kraven på tillgänglighet i fredstid och på beredskap för intagande av höjd beredskap.

I övrigt ser riksdagen positivt på att regeringen har aviserat att den planerar att förstärka försvarsbudgeten under perioden med 10,2 miljarder kronor i de kommande budgetpropositionerna. Riksdagen välkomnar också att regeringen tänker utreda försvarets personal-, materiel- och logistikförsörjning och att den militära närvaron på Gotland ska stärkas.

De säkerhetspolitiska frågorna i regeringens proposition behandlades i försvars- och utrikesutskottets betänkande 2014/15:UFöU5.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

64, 240 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tog upp Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen. Riksrevisionens slutsats var att arbetet med informationssäkerhet inte är ändamålsenligt och lämnade ett antal rekommendationer till regeringen. Regeringen instämde i stort, men betonade också att ändringar redan gjorts på området och att ytterligare åtgärder övervägdes.

Riksdagen såg allvarligt på Riksrevisionens slutsats men konstaterade också att regeringen har påbörjat ett förändringsarbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 47 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Företag som bedriver olje- och gasverksamhet till havs, så kallad offshore-verksamhet, ska vid allvarliga olyckor utanför EU rapportera till det EU-land där de är registrerade.

Regeringen eller en av regeringen utsedd myndighet ska utarbeta regler för hur rapporteringen ska gå till. Ansvarig myndighet ska kontrollera att regelverket följs.

Riksdagen sa ja regeringens lagförslag. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som syftar till att fastställa minimikrav för att förebygga allvarliga olyckor vid olje- och gasverksamhet till havs och att begränsa konsekvenserna av sådana olyckor. Sverige inför bara de regler som är nödvändiga för länder som inte har egen gas- och oljeutvinning till havs.

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-05

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra lagändringar för att kunna genomföra det så kallade Seveso III-direktivet. Syftet med Seveso III-direktivet är att förebygga allvarliga olyckshändelser inom industrier som hanterar kemikalier. Medlemsländer i EU ska genomföra direktivet i sin lagstiftning.

Lagändringarna innebär att endast länsstyrelsen ska kontrollera så kallade Sevesoverksamheter. Sevesoverksamheter är industriella verksamheter där farliga ämnen förekommer i viss omfattning. Det ska också vara möjligt att ta ut en avgift för denna kontroll. Förslaget innebär även ändringar i miljöbalken. Det ska då bli tydligare för allmänheten, organisationer och myndigheter när ett miljöprövningsärende handlar om en Sevesoverksamhet. I plan- och bygglagen föreslås bestämmelser om detaljplanläggning som rör Sevesoverksamhet och om byggnader i närheten.

Lagändringarna gäller den 1 juni 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen uppmanade regeringen att tillsätta en särskild utredning om alarmeringstjänsten i ett så kallat tillkännagivande. Syftet med utredningen är att se över hur en enhetlig myndighet för alarmeringstjänsten ska organiseras, vilka de huvudsakliga uppgifterna för myndigheten bör vara och hur arbetet mellan de olika aktörerna kan samordnas.

Försvarsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, anser att alarmeringstjänsten är en central samhällsfunktion som ska garantera medborgarna en snabb, säker och effektiv larmbehandling. Dessutom tycker utskottet att en samordnad alarmeringstjänst är en viktig grund för samhällets skydd mot olyckor och krisberedskap och för samordningen av resurser vid större händelser och kriser i samhället.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 som rör frågor om samhällets krisberedskap.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2015-02-05

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-18

Regeringen har redovisat resultatet av den granskning av signalspaning i försvarets underrättelseverksamhet som har gjorts under 2013. Siun, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, är den myndighet som kontrollerar och granskar verksamhet som bedrivs enligt den så kallade signalspaningslagen.

Under 2013 genomförde Siun 28 granskningar av försvarsunderrättelseverksamheten som helhet, vilket är 6 fler än under 2012. Av dessa granskningar rörde 14 Försvarets radioanstalt, FRA, varav 7 enligt signalspaningslagen. Enligt signalspaningslagen måste Siun även på en enskild persons begäran kontrollera om hans eller hennes meddelande har inhämtats i samband med signalspaning. Om så är fallet ska myndigheten kontrollera om inhämtningen och behandlingen av uppgifterna har skett lagenligt. Siun genomförde 62 kontroller på enskilda personers begäran under 2013, jämfört med 4 under 2012. Inget otillbörligt framkom vid kontrollerna, enligt regeringens skrivelse.

Granskningen har inte lett till att Siun fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till varken regeringen eller FRA, den myndighet som sköter signalspaningen.

Riksdagen finner att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning fungerar på det sätt som det är tänkt i lagstiftningen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

31, 83 minuter

Justering

2015-02-17

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-04