Konstitutionsutskottets verksamhet vid riksmötet
1999/2000 1999/2000
KU
Konstitutionsutskottets
arbetsområde
KU bereder
ärenden som rör våra grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens
ombudsmän
Lagen om tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio, den s.k. stopplagen, som nu gäller till utgången av år 2000, ska fortsätta att gälla under det första halvåret 2001. Detta i avvaktan på att riksdagen tar slutlig ställning till regeringens förslag om nya regler för kommersiell lokalradio. Regeringens förslag vilar enligt bestämmelser i regeringsformen (se 1999/2000:KU15 och 1999/2000:KU23 )
Riksdagen godkände konstitutionsutskottets granskning av statsråden och regeringen. När det gäller frågan om åtgärder mot Österrike anser utskottet att det var en sådan fråga av större vikt att regeringen normalt sett borde ha överlagt med Utrikesnämnden. Men med hänsyn till den tid som stod till buds får statsråden anses ha haft fog för sin bedöming att överläggning med Utrikesnämnden inte kunde hinnas med före avgörandet. Regeringen bör dock uppmärksamma de problem som en brådskande och informell beredning av samordnade utrikespolitiska ställningstaganden innebär, särskilt med avseende på samarbetet inom EU. När det gäller statsrådet Anders Sundströms ansvar för Industrifondens engagemang i Prosolvia AB anser utskottet att det är angeläget att det införs rutiner i Regeringskansliet om information om anmärkningsvärda åtgärder inom ramen för verksamheten i sådana stiftelser där regeringen ska utse styrelseledamöter eller har att ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. År 1999 utsåg regeringen en generaldirektör för Riksrevisionsverket. Utskottet anser att regeringen kunde ha fattat sitt beslut mycket tidigare och att dröjsmålet var obefogat. Två skrivelser från generaldirektör Inga-Britt Ahlenius som levererades till finansminister Bosse Ringholm i bostaden blev inte diarieförda vid Finansdepartementet i tid. Utskottet konstaterar att föreskrifterna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen inte följts i dessa fall och att finansministern inte kan undgå kritik för det inträffade. Granskningen av vissa upphandlingsfrågor har visat på brister i olika avseenden. Utskottet understryker starkt vikten av att upphandlingslagens bestämmelser följs inom Regeringskansliet. Regeringskansliets roll som föredöme för andra myndigheter gör detta särskilt viktigt. Med anledning av ett uttalande av finansminister Bosse Ringholm om Riksbankens räntepolitik påpekar utskottet att regeringsformen numera innehåller en särskild bestämmelse som ska garantera Riksbanken ett oberoende när det gäller bankens utövande av penningpolitiken. Detta ger anledning för statsråd att ta särskilda hänsyn även i uttalanden som berör detta ämne.
Riksdagen godkände konstitutionsutskottets förslag om ändringar av arvodena för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. De månatliga tilläggsarvodena ska fastställas till en procentuell andel av arvodet som riksdagsledamot, sammanträdesarvodena lagregleras för vissa uppdragstagare där de tidigare reglerats genom föreskrift, reglerna om resekostnadsersättningar förtydligas och det införs en regel om ersättning för förlorad inkomst.
Riksdagens parlamentarisk ledningsorganisation ändras fr.o.m. den 1 juli 2000. En ny riksdagsstyrelse inrättas. Styrelsen övertar beslutsuppgifter från talmanskonferensen och förvaltningsstyrelsen. Kammarsekreteraren, med tjänstebenämningen riksdagsdirektör, blir inför styrelsen ansvarig för ledningen av hela riksdagens förvaltning. Riksdagen beslutade också om en ny instruktion för den samlade riksdagsförvaltningen.
Motion till riksdagen
1999/2000:K29
av Gunnarsson, Rolf m med anledning av förs. 1999/2000:RFK2 Ändring av arvodesbestämmelser inom riksdagsområdet
Min principiella inställning är att uppdrag som är förknippade med
uppdraget som riksdagsledamot inte skall arvoderas. Det finns många olika sorters uppgifter och uppdrag
Motion till riksdagen
1999/2000:Fi50
av Landgren, Per kd med anledning av prop. 1999/2000:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn
1 Inledning
I regeringens skrivelse om utvecklingen inom den kommunala sektorn ges en
övergripande skildring av kommunernas och landstingens ekonomi och
verksamhetsutveckling. Med
Riksdagen beslutade, med hänvisning till 2 kap 12 § tredje stycket regeringsformen, att regeringens förslag om nya regler för tillstånd att sända lokalradio ska vila i tolv månader. Detta eftersom lagförslaget innebär en begränsning av vissa fri- och rättigheter. (Se även 1999/2000:KU15 .)
Riksdagen beslutade att inte vidta någon åtgärd med anledning av chefsåklagare Monica Mimers framställning om riksdagens medgivande att få väcka åtal mot riksdagsledamoten Carina Hägg (s) för brott mot upphovsrättslagen. Enligt chefsåklagare Monica Mimer har Carina Hägg spridit det s.k. Scientologimaterialet genom att ge in det till stadsbiblioteket i Jönköping och därigenom gjort sig skyldig till brott mot upphovsrättslagen. Enligt 4 kap. 8 § första stycket regeringsformen får ingen väcka talan mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av ledamotens yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut. Bestämmelsen gäller yttranden eller gärningar som ledamoten gör sig skyldig till under utövandet av uppdraget. Konstitutionsutskottet bedömer att chefsåklagare Monica Mimers framställning inte avser en gärning som har begåtts i den verksamheten.
Per Unckel (m) och ytterligare nio riksdagsledamöter hade i skrivelse begärt att lagförslagen om nya regler för tillstånd att sända lokalradio skulle vila i minst tolv månader på grund av att lagförslagen innebar sådan begränsning av fri- och rättigheter som avses i 2 kap 12 § regeringsformen. Riksdagen beslöt att hänvisa lagförslagen till konstitutionsutskottet för att pröva om de i skrivelsen åberopade bestämmelserna är tillämpliga på de aktuella lagförslagen.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 och 1999 om de grundläggande fri- och rättigheterna enligt regeringsformen. Motionerna behandlar frågor om bl.a. integritet, föreningsfrihet, religionsfrihet, diskriminering, egendomsskydd, miljö, skydd i förhållande till enskilda och ökat minoritetsskydd.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 och 1999 om offentlighet och sekretess. Motionerna behandlar bl.a. frågor om sekretess vid samarbete mellan myndigheter och sekretess för att skydda uppgifter om t.ex. poliser i offentliga register.
Skärpta regler om avkodningsutrustning som ger obehörig tillgång till radio- och TV-sändningar börjar gälla den 1 maj 2000. Även informationssamhällets tjänster omfattas av den nya lagen. I stort sett all kommersiell hantering av sådan avkodningsutrustning utan tjänsteleverantörens godkännande kriminaliseras. Den som begår brott mot lagen ska betala ersättning för att den tjänst som gjorts tillgänglig genom brottet har utnyttjats samt ersättning för den ytterligare ekonomiska skada som brottet har medfört. Maximistraffet för brott mot lagen höjs till fängelse i två år, och förutsättningarna för åtal vidgas.
Motion 1999/2000:K28 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)
Motion till riksdagen
1999/2000:K28
av Bargholtz, Helena fp med anledning av prop. 1999/2000:55 Kommersiell lokalradio
1 Inledning
Folkpartiet yrkar i allt väsentligt avslag på föreliggande proposition, 1999/2000:55 Kommersiell lokalradio. Det finns en rad problem i vårt
land som det är angeläget att riksdagen ägnar
Motion till riksdagen
1999/2000:K27
av Lundgren, Bo m med anledning av prop. 1999/2000:55 Kommersiell lokalradio
1 Moderata utgångspunkter för mediepolitiken
Informationsfriheten är en del av medborgarnas frihet. Öppenheten för
nya tankar och möjligheten att pröva dem i verkligheten skapar, tillsammans med den kritiska
Motion till riksdagen
1999/2000:K26
av Torstensson, Åsa c med anledning av prop. 1999/2000:55 Kommersiell lokalradio
Principiella utgångspunkter
Centerpartiet ställer sig till fullo bakom tanken på att yttrandefriheten ska
vara en reell yttrandefrihetså att så många röster som möjligt kan göra
sig hörda och offentlig
Motion 1999/2000:K25 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)
Motion till riksdagen
1999/2000:K25
av Svensson, Ingvar kd med anledning av prop. 1999/2000:55 Kommersiell lokalradio
Regeringens proposition Kommersiell lokalradio 1999/2000:55 innebär
en lång rad förbättringar vad gäller lagstiftningen för lokalradion. De förbättringar som föreslås är upphävande av förbudet för tidnings-
Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att det bör göras en samlad utvärdering av de inflytandeformer som kompletterar det formella demokratiska inflytandet i kommuner och landsting, t.ex. självförvaltning och brukarinflytande. Riksdagen delar Demokratiutredningens bedömning att det är viktigt att de traditionella institutionerna anpassas till nya former av brukar- och medborgarengagemang. Även inflytande- och påverkansformerna och frågan om ansvarsutkrävande är viktiga. Riksdagen beslutade också, med anledning av en kd-motion, om en ändring i reglerna för valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag. Ändringen syftar till att klargöra att en person som väljs till en nämnd eller till revisor inte behöver vara upptagen i röstlängd.
En ny sekretessbestämmelse som ska skydda uppgifter i vissa upphovsrättsligt skyddade verk som inkommit till en myndighet träder i kraft den 1 april 2000. Sekretessbestämmelsen ska gälla uppgifter i verk för vilka det kan antas dels att verket inte tidigare har offentliggjorts, dels att det har kommit in till myndigheten utan rättighetshavarens samtycke. Bestämmelsen omfattar endast uppgifter i verk som inte kan antas sakna kommersiellt intresse. Bestämmelsen ska endast gälla om ett röjande av uppgifterna innebär ett upphovsrättsligt förfogande och om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att rättighetshavaren lider skada. Bakgrunden är att det s.k. scientologimaterialet har lämnats in till ett flertal svenska myndigheter. Det har därmed varit möjligt att få till stånd en spridning av materialet till allmänheten som annars skulle kunna hindras av upphovsrättsinnehavaren. Offentlighets- och sekretesskommittén har i uppdrag att se över förhållandet mellan upphovsrätten och offentlighetsprincipen. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att senast under hösten 2001 återkomma med ett förslag till permanent lösning av den aktuella frågan.
