Asylsökande barns skolgång m.m.

Herr talman! Unesco, som är FN:s organ för ut- bildning, vetenskap, kommunikation och kultur, av- slutar i dagarna sin generalkonferens. Ett av de pro- gram Unesco är engagerat i kallas för EFA, och det står för Education for All. Vi kan konstatera att det i dag finns runt 100 miljoner barn runtom i världen som inte får någon utbildning över huvud taget och att det dessutom finns ytterligare ca 150 miljoner barn som lämnar skolan utan att kunna läsa, skriva eller räkna. Ser vi dessutom på kvaliteten på den utbild- ning som barn får enligt statistiken ser vi att det i praktiken är många som får väldigt lite utbyte av den verksamhet som erbjuds. I dag beräknas dessutom omkring 900 miljoner vuxna vara analfabeter. Med detta som utgångspunkt har världssamfundet antagit en stor utmaning i att förverkliga rätten till utbildning för alla. Sverige är ett av de länder som ivrigast driver att satsningen på utbildning för alla ska prioriteras. Vi vet vad en bra skola för den enskilda människan betyder dels för den personliga utveck- lingen, dels för en förhöjd livskvalitet. Men vi vet också betydelsen av utbildning och kunskap som medel för att nå fred och samarbete och för att be- kämpa fattigdom och minska klyftorna i världen. Inte minst är utbildning och kunskap ett bra medel för att bekämpa sjukdom, t.ex. i form av hiv/aids. Herr talman! Vi är internationellt aktiva, och det är självklart att vi också vill att den fundamentala rättighet som rätten till utbildning är ska omfatta alla dem av oss som finns här i vårt eget land. Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter i juni 1990. Det är den vi i dagligt tal kal- lar för barnkonventionen. Därefter fick Barnkommit- tén i uppgift att göra en översyn av hur svensk lag- stiftning och praxis förhåller sig till bestämmelserna i barnkonventionen. De konstaterade att vår lagstift- ning i huvudsak stämmer överens med de åtaganden som följer av ratificeringen av konventionen och att de justeringar som behöver göras är av mindre om- fattning. Så långt har vi anledning att vara nöjda, men det finns också påpekanden. Bl.a. framhölls att även asylsökande bör erbjudas barnomsorg då föräldrarna arbetar, söker arbete eller studerar. Vidare kunde man konstatera att nuvarande skrivningar i skollagen om grundutbildning, som ska vara kostnadsfri och till- gänglig för alla, innebär att de som inte är att betrakta som folkbokförda eller bosatta i Sverige inte omfattas av den rättigheten. Herr talman! De förslag som utskottet i och med detta betänkande ställer sig bakom ger fr.o.m. års- skiftet de barn som inte räknas som bosatta i Sverige tillgång till utbildning inom den offentliga skolan, tillgång till förskoleverksamhet och tillgång till skol- barnsomsorg på i huvudsak samma villkor som för barn som är bosatta i Sverige. Rätten till utbildning måste ses som en rättighet för det enskilda barnet och ska inte innebära skolplikt. Ambitionen måste vad gäller dessa utsatta barn vara att iaktta så stor hänsyn som möjligt till det enskilda barnets personliga för- hållanden, förutsättningar och behov. Barnets bästa måste alltid vara vägledande för hur dessa rättigheter sedan ska omsättas i praktiken. Vi anser att det i normalfallet bör vara så att mottagandet ska kunna ske senaste en månad efter det att barnet ankommer till Sverige. Med det förslag som vi lägger fram här följer att den statliga ersättningen till kommuner som har flyk- tingar i sina skolor, i sin förskoleverksamhet och i sin skolbarnomsorg ska få en ökad ekonomisk ersättning och att den ersättningen också ska omfatta gymnasi- estudier för de elever som påbörjat dessa studier före 18 års ålder. Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på mo- tionerna.

Herr talman! På kammarens bord i dag ligger ett betänkande från utbildningsutskottet om asylsökande barns skolgång m.m. För Vänsterpartiets del är detta betänkande en framgång. Vi har drivit frågan under många år. Vi har gjort det till en av våra uppgifter att förändra den svenska flyktingpolitiken och mottagan- det i Sverige, och det är därför glädjande att vi på denna punkt nu tar viktiga steg framåt mot att se varje enskild människa, varje enskilt barn, som värt hjälp och stöd och möjligheten att gå i skola och förskola och delta i skolbarnomsorg. Det är viktigt att asylsökande barn kan få tillgång till dessa verksamheter, främst förstås för att dessa barn då ges förutsättningar att utvecklas mer harmo- niskt. Det ger dem också bättre förutsättningar för integration och delaktighet i samhällslivet. Men det ger också signaler om att vi på den här punkten nu försöker se till hur barns bästa kan vara en utgångs- punkt för den politik vi för i det här landet - signaler som handlar om människovärde. Fru talman! Kommunförbundet har till utskottet inlämnat en skrivelse där man ifrågasätter de kost- nadsberäkningar som ligger till grund för dagens beslut. För vår del kan vi meddela att vi tror på de beräkningar som har gjorts i budgeten, även om det självfallet är svårt att på förhand vara helt säker på hur kostnaderna utvecklas. Skulle det visa sig att reformen blir dyrare än beräknat får vi förstås åter- komma till den saken då. Fru talman! Vänsterpartiets utgångspunkt i för- handlingarna med Socialdemokraterna och Miljöpar- tiet om den proposition som ligger till grund för da- gens betänkande var en rätt till skolgång m.m. för alla barn. Här har vi inte lyckats nå ända fram, men inte heller så långt därifrån. Självklart kommer vi att fort- sätta vårt arbete i olika sammanhang för att ytterligare förbättra möjligheterna och rättigheterna också för asylsökande barn. När det gäller de barn som väntar på avvisning eller utvisning vill jag till protokollet föra att det inte finns någon som helst anledning att de inte ska få fortsätta i skolan, förskolan och skolbarnsomsorgen. Liksom såväl socialförsäkringsutskottet som utbild- ningsutskottet utgår vi ifrån att dessa barn kommer att kunna fortsätta i de verksamheter de deltar i. Beträffande gömda barn har Vänsterpartiet länge arbetat för att dessa barn och deras behov ska synlig- göras. Det är ett arbete som vi bedrivit, och kommer att fortsätta att bedriva, tillsammans med flera partier här i kammaren. Vi vet att många kommuner redan i dag ger dessa barn möjlighet att gå i skolan och för- skolan och delta i skolbarnsomsorgen med hjälp av frivilligorganisationer och andra som sköter kontakter med föräldrar och skola. Fru talman! Vänsterpartiet kommer också fort- sättningsvis att arbeta för att förändra svensk flyk- tingpolitik och mottagandet av asylsökande i Sverige. Byggandet av Fästning Europa i kombination med ett många gånger otillräckligt och passiviserande motta- gande i Sverige måste brytas. Vi kommer att fortsätta att flytta fram positionerna också för asylsökande barn. Förslaget i dagens betänkande, som jag härmed yrkar bifall till, är ett steg i det arbetet även om mycket fortfarande återstår.

Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt att instämma i det Kalle Larsson säger här. Vi socialdemokrater och hela utskottet vill poängtera vikten av att de barn som väntar på en eventuell utvisning får fullfölja sin ut- bildning i skolan och förskoleverksamheten. Men man måste naturligtvis också beakta hela situationen och se till barnets bästa. Ett argument för att det är viktigt att de kan fortsätta är ju att det är en tillgång för dessa barn när de återvänder till sitt land och fort- sätter skolgången där.

Fru talman! Jag noterar bara att Torgny Daniels- son och jag är helt överens i den frågan. Jag ser fram emot att, tillsammans med Socialdemokraterna, Mil- jöpartiet och andra partier som är intresserade, fort- sätta utveckla asylsökandes och andra barns rätt och möjligheter att gå i en bra skola.

Fru talman! Den här propositionen ger asylsökan- de barn och barn som har fått tidsbegränsat uppe- hållstillstånd de rättigheter som vi alla egentligen tycker är självklara, dvs. full tillgång till skola och barnomsorg på i stort sett samma villkor som barn som är bosatta i Sverige. Det råder total enighet om detta. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har varit med och utarbetat förslaget. Det har skett i samverkan med regeringen. Vi står självfallet också bakom förslaget i betänkandet, och jag vill yrka bifall till det. Möjligen skulle man kunna förundras över att för- slaget inte har kommit tidigare, men jag tycker inte att det finns något skäl att göra det i dag. Jag vill också instämma i de skarpa skrivningar som finns - och Ulf Nilsson påpekade också detta - när gäller möjligheterna för barn som har fått utvis- ningsbesked och väntar i landet att få gå i skolan. Det är bra att de skrivningarna är skarpa, precis som Torgny Danielsson också sade. Hela utskottet står bakom de skrivningarna. Jag tror också att vi har ungefär samma grundupp- fattning när det gäller gömda barn. De undersökning- ar som är gjorda visar att det finns möjlighet att ordna detta även för den gruppen barn genom att skolan är öppen för dem. Så är det i praktiken också. Vi har inte kommit ända fram lagstiftningsvägen. Det kan man kanske beklaga, men det finns stora svårigheter där. Det gäller bl.a. hur man informerar i sådana här frågor. Hur når informationen föräldrar osv.? Det är mycket komplicerat. Om det kan få en bra lösning med de skrivningar som nu finns, står Miljöpartiet bakom det också.