Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

Betänkande 2017/18:KU46

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
19 juni 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Det regionala utvecklingsansvaret blir enhetligt i hela Sverige (KU46)

Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-05-29
Justering: 2018-06-07
Trycklov: 2018-06-08
Reservationer: 1
Betänkande 2017/18:KU46

Alla beredningar i utskottet

2018-05-17, 2018-05-29

Det regionala utvecklingsansvaret blir enhetligt i hela Sverige (KU46)

Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.

Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2019.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-06-15
Debatt i kammaren: 2018-06-18
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:KU46, Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

Debatt om förslag 2017/18:KU46

Webb-tv: Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 55 Andreas Norlén (M)

Herr talman! Vi lämnar nu KU:s granskningsarbete och övergår till några ärenden där vi i korthet ska diskutera sakpolitik inom konstitutionsutskottets beredningsområde. Vi brukar vara ganska överens även i dessa ärenden, men i just detta ärende har Moderaterna en reservation som jag yrkar bifall till.

Tidigare under mandatperioden diskuterades den så kallade regionfrågan flitigt här i riksdagen och i medier runt om i landet. Med regionfrågan menar jag då frågan om ifall län och landsting skulle slås samman till storlän och storregioner. Den frågan föll, som bekant, på grund av bristande parlamentariskt stöd.

Det vi nu har framför oss, alltså regeringens proposition Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar, handlar om en mycket mindre fråga. Den handlar enbart om ansvaret för just den regionala utvecklingen och de regionala planerna för transportinfrastruktur.

Under flera år har det pågått en utveckling där fler och fler landsting har tagit över ansvaret för dessa båda frågor från länsstyrelserna. I dagsläget är det 14 landsting som har det ansvaret. I de 7 återstående länen innehas ansvaret antingen av regionala samverkansorgan eller fortsatt av staten i form av länsstyrelsen. Det är inte så lyckat att ansvaret är olika fördelat i olika delar av landet. Även vi moderater kan därför godta regeringens förslag att ansvaret ska överföras till landsting, där det inte är så redan i dag, med ett undantag som jag strax återkommer till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

Vi godtar alltså att denna överföring sker av det regionala utvecklingsansvaret och ansvaret för regional infrastrukturplanering från länsstyrelserna till landstingen. Men det är samtidigt viktigt att säga att staten inte får lämna frågorna om regional utveckling. Det är viktigt att staten är närvarande och en aktiv part i alla delar av landet. Jag tycker att det vore olyckligt om staten i form av länsstyrelsen enbart skulle ha rollen av att vara tillsynsmyndighet och en instans för överprövning av vissa beslut, för då skulle staten bara komma med pekpinnar.

Jag tycker att staten ska vara en aktiv part när det gäller utvecklingen av Sverige i hela Sverige. Jag tycker också att det som man får höra från en del håll är bekymmersamt: att det uppkommer prestigekamp och revirstrider mellan länsstyrelsen och landstingen eller regionerna i olika delar av Sverige. Jag tycker att det är viktigt att säga att båda parter - både länsstyrelsen och landstingen eller regionerna - har ett ansvar för att så inte blir fallet. Även efter att det regionala utvecklingsansvaret är generellt överflyttat handlar det om att ta ett gemensamt ansvar för att samverka och verka för en god utveckling och att inte markera revir och prestige.

När det gäller den reservation som Moderaterna har anser vi inte att det regionala utvecklingsansvaret, och särskilt inte ansvaret för regional infrastrukturplanering, bör överföras till landstinget i Stockholm.

Stockholms län har en särskilt viktig ställning ur ett totalförsvarsperspektiv. I Stockholm finns den centrala statsledningen, ledningen för Försvarsmakten, finansiella centrum och huvudkontoret för stora medieföretag - för att ta några exempel. Länsstyrelsen är länets högsta civila totalförsvarsmyndighet och har god kompetens och förmåga att tillvarata totalförsvarsintressena inom sitt ansvarsområde.

Både när det gäller att bedöma vilka infrastrukturprojekt som bör prioriteras och när man utformar olika infrastrukturprojekt är det viktigt att totalförsvarsintressena beaktas. Ska man vara väldigt konkret kan det handla om allt från att trupptransporter ska kunna ske till att Stockholm ska kunna utrymmas. En viktig fråga som rör utformningen av ett projekt är robusthet. Till exempel avgör en bros bärighet hur många tunga fordon som samtidigt kan passera över bron.

För att de nationella totalförsvarsintressena i Stockholmsregionen ska kunna tillvaratas på bästa sätt är det bättre att ansvaret för den regionala infrastrukturplaneringen även i fortsättningen hanteras av länsstyrelsen i Stockholm.

Härutöver kan man notera att regeringens tillvägagångssätt framstår som en smula bakvänt. Man tänker sig att först överföra ansvaret för dessa frågor till landstinget och sedan göra en bedömning av vilken som är den lämpliga ansvarsfördelningen ur ett totalförsvarsperspektiv. Man har ju tillsatt utredningar som ska se över just hur ansvaret ska fördelas i totalförsvarsarbetet. Då hade det varit rimligt att först låta det utredningsarbetet ha sin gång och därefter göra ställningstaganden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

Slutligen kan man också notera att det inte finns en bred förankring i Stockholmsregionen för att genomföra en sådan här förändring, såvitt jag förstår, i motsats till vad som gäller i övriga delar av landet. Särskilt kan man notera att Stockholms kommun, den i särklass största kommunen i länet, motsätter sig förslaget. Men det finns - så uppfattar jag det - inte en bred förankring i övrigt heller, även om Stockholms läns landsting har skickat in en ansökan om att få överta detta ansvar.

Jag yrkar bifall till propositionen utom i den del som rör Stockholms läns landsting.


Anf. 56 Hans Ekström (S)

Herr talman! Ja, den regionala röran har det talats väldigt mycket om. Den regionala röran har flera olika betydelser. En handlar om den länsindelning vi har som styr landstingen, kollektivtrafiken i landet och länsstyrelsernas indelning. Den frågan har, som Andreas Norlén var inne på, diskuterats inte bara under denna mandatperiod utan under de senaste 30-40 åren. Man har insett att 1634 års länsindelning kanske inte svarar mot de behov som finns i dagens samhälle.

Jag brukar uttrycka det på detta vis: Jag bor i den församling där Axel Oxenstierna är begravd, nämligen i Kafjärdens församling i Sörmland. Jag åker förbi hans grav varje gång jag ska hem. Trots det tycker jag inte att han har rätt att sätta busspriset, men det är faktiskt det han gör. Det är klart att jag har försökt göra någonting åt detta, men det verkar politiskt omöjligt att komma fram. Det är liksom så att de som för tillfället är i opposition inte tycker att en sittande regering, oavsett färg, ska få den triumfen: att göra någonting åt Axel Oxenstiernas värv. Vi får alltså leva med hans länsindelning.

När jag nu tar upp röran handlar det mer om den administrativa utformningen: hur den regionala makten ska utövas. Vi har en länsstyrelse som har blivit alltmer urvattnad, med en landshövding som i dag inte är hövding över mycket mer än ett hundratal tjänstemän som egentligen i huvudsak har granskande funktioner. Vi har landsting som mest har ägnat sig åt sjukvård. På sina håll i landet har vi haft regionförbund som har varit samverkansförbund mellan landsting och kommuner, som har fått en del makt från landstingen och länsstyrelsen. Vi har haft länstrafikbolag som formellt ofta har legat under landstinget men de facto varit kommunalrådens egen lekstuga. Vi har haft kommunalförbund för samverkan inom olika delar, allt detta i samma geografiska enheter. Det är den regionala röran.

Jag tycker att det är väldigt bra att vi nu får en symmetrisk indelning över landet av hur ansvaret ska vara. Det är väldig förvirrande att ansvarsfördelningen i vissa län ser ut på ett vis och i andra län på ett annat vis. Jag tycker att steget att samordna det här och att lägga det regionala utvecklingsansvaret huvudsakligen under det folkvalda organet är rimligt.

Det argument som Andreas Norlén, som en sann konservativ, använder är ju argumenten som man hade för Överståthållarämbetet: Huvudstaden är speciell, och kungen och regeringen måste särskilt övervaka den. Jag tycker att stockholmarna ska ha samma demokratiska rätt som övriga landet till makten över var gator och vägar byggs i deras områden. Gotland har också en särskilt betydelse för totalförsvaret, så de argument för totalförsvaret som finns kan nog användas runt Kalixlinjen lika väl som för Gotlands försvar. Jag menar att argumenten för att göra en symmetrisk ansvarsfördelning över hela landet väger över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

Däremot delar jag Andreas Norléns oro över länsstyrelsernas alltmer anorektiska situation och menar att staten borde överväga om de här gigantiska myndigheterna som täcker hela landet alltid är bäst utformade för att sköta samhällsangelägenheter. På 70-talet hade Centerpartiet slagits för decentralisering och att staten skulle lägga ut makten mer regionalt. Jag får väl vara en 70-talscenterpartist och säga: Krossa en del av de statliga jättemyndigheterna, och lägg ut makten på länsstyrelserna! Jag tror att den offentliga makten på det viset bättre skulle utformas på ett sätt som passar varje län och region.

Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag.

Jag vill, lite okonventionellt, avsluta med att säga att jag vet att om inte Stockholms väljare ger mitt parti oerhört många röster och dessutom kryssar Björn von Sydow väldigt mycket finns det en risk för att Björn von Sydows nästa anförande blir hans sista här i kammaren. Jag vill säga att det har varit en stor förmån att arbeta tillsammans med dig, Björn - en person som har varit både statsråd, talman och annat. Tack så mycket!

(Applåder)


Anf. 57 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman! Så står jag då här i min allra sista riksdagsdebatt. Det känns nästan som om cirkeln är sluten, eftersom det är Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar, KU46, som debatteras, och jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Jag kom in i landstingsfullmäktige i Halland 1988. Det är nästan 30 år sedan. Regionfrågan hade redan då utretts flera gånger och fanns återkommande på dagordningen.

Jag kommer från Kungsbacka. Det är en kommun som tillhör Halland men som har ett omfattande samarbete med Göteborg och Göteborgsregionens olika kommuner. Den regionala röran ned på individnivå är påtaglig. På den tiden när telefonkatalogen gavs ut av Televerket fanns inte ens telefonnumret till vår egen länsstyrelse i telefonkatalogen.

I dag är det medierna man funderar över. Nästan alla sändningar slutar strax söder om Kungsbacka. Radiomasterna sträcker sig bara till halva kommunen, liksom de lokala tv-sändningarna. I övrigt är det Göteborgssändningar vi har.

Vi reser till Göteborg med Göteborgs lokaltrafik, och vi söker sjukvård i Göteborg ganska ofta - nästan lika ofta som vi söker sjukvård i Halland.

Under den här mandatperioden har regeringen försökt strama upp den regionala nivån. Man tillsatte Indelningskommittén, som fick väldigt många ute i regionerna att hoppas på större förändringar. Dessvärre gick det inte att få stöd för en större förändring, så nu gör regeringen det som kan göras och ser till att samtliga landstingsfullmäktige, som de ändå lagstiftningsvis kallas även om en del vill kalla sig regionfullmäktige, får ett liknande regionalt utvecklingsansvar.

Det är bra, och parallellt jobbar regeringen för att strama upp också den statliga nivån så att de statliga myndigheterna åtminstone inte ska bidra till ännu mer förvirring genom konstiga geografiska indelningar. Själv hoppas jag att regionfrågan kommer att komma upp så där som den brukar göra om några år igen, för det här är en långkörare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

Så kommer jag till tackandet. Ni är många här i kammaren som har gjort arbetet i riksdagen till något alldeles särskilt trevligt. Ett stort tack, kära KU-kollegor, för gott samarbete och förvånande ofta humor och glada skratt, vilket kan vara väldigt förlösande när vi hanterar allvarliga frågor.

Ett extra tack vill jag rikta till KU-kansliet för kompetens, klokskap, lojalitet och en nästan ofattbar förmåga att formulera i alla fall mina, tror jag att en del av mina kollegor håller med om, yviga diskussioner till något stringent och KU-mässigt.

Jag vill också säga tack till övriga på kammarkansliet, till talmannen och så vidare. Jag hoppas att ni alla får en riktigt skön sommar och en riktigt spännande valrörelse!

(Applåder)


Anf. 58 Per-Ingvar Johnsson (C)

Herr talman! Jag har liksom Agneta Börjesson varit landstingspolitiker. Jag började redan 1973, och det hann bli elva mandatperioder.

Jag var med om att bilda Region Skåne, som ju kom till för att ta ett regionalt utvecklingsansvar för det som tidigare varit två landsting - Kristianstad och Malmöhus - och Malmö stad.

Det regionala utvecklingsansvaret blev, menar jag, en framgång för Region Skåne. Däremot kan man ha synpunkter på hur det har blivit när det gäller organisationen av sjukvården. Här har det varit större bekymmer. Men just delen med ett regionalt ansvar för utvecklingen i länen har blivit bra.

Jag vill tacka Hans Ekström och även företrädare för alla övriga partier som här har uttryckt stöd för det regionala utvecklingsansvaret.

Som Hans Ekström sa har detta varit en viktig politisk fråga för Centerpartiet ända sedan 70-talet, en fråga som delvis får sin lösning i detta. Det är inte någon fullständig lösning, men det är ett steg på vägen. I alla län bildas nu förutsättningar för att invånarna ska komma närmare ansvaret för den regionala utvecklingen, och det tycker jag är bra.

Vissa frågor har väckts i en motion. Det gäller totalförsvarsverksamheten. Jag bedömer att det förslag som regeringen har lagt fram om att detta får lösas i en särskild utredning blir bra. Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-06-19
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till 
    1) lag om upphävande av lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät,
    2) lag om upphävande av lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen,
    3) lag om ändring i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap,
    4) lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län,
    5) lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän, 
    6) lag om ändring i kommunallagen (2017:725).Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:206 punkterna 1-6 och avslår motion

    2017/18:4146 av Andreas Norlén m.fl. (M).
    • Reservation 1 (M)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990014
    M071012
    SD35007
    MP22003
    C18004
    V20001
    L17002
    KD15001
    -3005
    Totalt22971049
    Ledamöternas röster