Fastighetsmäklare

Fru talman! Lagutskottets betänkande 21 är ett motionsbetänkande. I det finns tolv motionsyrkanden om fastighetsmäklare och ett yrkande om besiktningsmän. Det pågår ett regeringsarbete om dessa frågor. Majoriteten i lagutskottet vill inte föregripa framtida överväganden. Därför yrkar vi bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motionsyrkanden. Men det är nu ett bra tillfälle att argumentera.

Fru talman! Äntligen! Efter år av tjat har regeringen i december 2005 tillsatt en utredning som ska göra en välbehövlig översyn av fastighetsmäklarlagen. Sent ska syndaren vakna. Jag ska ta upp frågan om besiktningsmän och deras ansvar. Att köpa eller sälja sin bostad är den enskilt största affär som vi gör i våra liv. Vi gör det kanske en eller två gånger, och någon mer betydande erfarenhet får vi inte av sådana affärer. När vi ska sälja eller köpa en bostad vänder vi oss ofta till en fastighetsmäklare som får vårt uppdrag att förmedla en försäljning eller att genom honom köpa en bostad. När vi har köpt fastigheten har vi ofta stora förväntningar. Tyvärr blir ett antal fastighetsköpare mycket besvikna efter köpet när de upptäcker att fastigheten som de har köpt har fel som de inte har märkt före köpet eller som de inte har räknat med. Fastighetsmäklaren gör ingen besiktning av fastigheten före köpet. Jordabalkens regler är sådana att säljaren ska lämna uppgifter till köparen, men det är köparen som ska undersöka fastigheten så noggrant att hon eller han upptäcker fel som finns på fastigheten. Om det är fråga om så kallade dolda fel så svarar säljaren för dem. Att upptäcka fel på en fastighet kan få förödande konsekvenser för privatekonomin för både en köpare och en säljare. Det kan medföra årslånga tvister i domstolarna. I de flesta fastighetstvister i domstol gäller tvisten om köparen har fullgjort sin undersökningsplikt eller om det är fråga om ett dolt fel. För att fullgöra sin undersökningsplikt före köpet vänder sig ofta den presumtiva köparen till en besiktningsman för att få hjälp. Hur väl besiktningsmannen fullgör sin uppgift har stor betydelse för den enskilde köparen. På marknaden finns en stor osäkerhet när det gäller vad den enskilde fastighetsköparen kan förvänta sig av besiktningen avseende såväl omfattning som kvalitet. Ofta tror fastighetsköparen att besiktningens omfattning är betydligt större än vad den är i verkligheten. Detta är ett konsumentproblem som inverkar menligt på den välfungerande bostadsmarknaden. Fru talman! Vi anser därför att det finns starka skäl att omgående tillsätta en utredning som utreder besiktningsmännens uppdrag. Ett alternativ är att ge den nyligen tillsatta utredningen om fastighetsmäklare tilläggsdirektiv. Regeringen har visserligen sagt att man tänker tillsätta en utredning hösten 2006 som ska göra en översyn av skyddet för konsumenten inom tjänstesektorn. Tyvärr är min erfarenhet av regeringens tidsangivelser inte den bästa. Jag är rädd för att den aviserade utredningen inte kommer i gång före våren 2007. Erfarenheten från insolvensutredningen förskräcker. En utredning om det rättsliga skyddet för konsumenter vid köp av tjänster kommer också att behandla ett stort antal tjänster. Troligen kommer den inte att göra något avtryck i lagstiftningen förrän tidigast i slutet av nästa mandatperiod. Förslaget om besiktningsmannens uppdrag är så specifikt och har så stor betydelse för den enskilde och bostadsmarknaden i stort att ett lagförslag bör komma omgående. Därför är det en god idé att göra detta till en egen utredning eller att koppla den till fastighetsmäklarutredningen genom tilläggsdirektiv. Fru talman! Slutligen yrkar jag bifall till reservation 2 under punkt 2.

Fru talman! Även vi inom Folkpartiet liberalerna känner en tillfredsställelse över att utredningen om fastighetsmäklare nu verkligen har kommit i gång. Fastighetsmäklare spelar ju en viktig roll och har en betydelsefull ställning i samband med ett villaköp, i synnerhet för konsumenten. Det är ett stort steg som man kanske inte tar så många gånger i livet. När det gäller utredningen har vi gjort bedömningen att direktiven är så omfattande och välformulerade att de täcker de frågeställningar som har kommit upp om lockpriser och om hur man eventuellt ska reglera budgivningssituationer, som ju har blivit vanliga nu under senare tid. I frågan om besiktningsmän ställer vi oss bakom den reservation som är avgiven. Besiktningsmän spelar också en stor roll i det här sammanhanget. Jag har precis som Bertil Kjellberg erfarenhet av, och vet, att den vanligaste tvisten i svenska domstolar handlar om fastighetsköp. Det är tvister mellan köpare och säljare, mellan köpare och besiktningsmän och ibland mellan köpare och fastighetsmäklare eller möjligen säljare och fastighetsmäklare. Totalt sett är detta ett stort område som våra domstolar får arbeta mycket med. Det är absolut nödvändigt att man gör någonting åt de här frågorna. Nu vill vi att man ska se över just besiktningsmännens situation. Vi tycker att det är så speciellt med besiktning av fastigheter att det inte kommer att bli någon bra lösning att ta med detta i den stora översyn som regeringen har aviserat. Den här frågan bör lösas separat. Vi har tidigare i Folkpartiet sagt, och det står vi fortfarande fast vid, att man borde göra en ännu vidare översyn och se över felreglerna i jordabalken. Man borde pröva om det danska systemet, som nu har varit i kraft i några år, skulle kunna vara en lösning för oss. Det danska systemet för villaköp och villaförsäljningar är just att man har en obligatorisk besiktning och att det utlåtande som besiktningsmannen lämnar ifrån sig har en avgörande betydelse för de eventuella felaktigheter i fastigheten som kan dyka upp vid ett senare skede. Men i det här betänkandet nöjer vi oss med att stå bakom reservationen.

Fru talman! Ärendet i dag handlar om fastighetsmäklare och fastighetsmäklarlagen. Jag yrkar bifall till reservation 2 under punkt 2. Mina kolleger Jan Ertsborn och Bertil Kjellberg har redan talat om innehållet i reservationen som rör besiktningsmän. Jag tänker därför uppehålla mig lite grann vid det som jag har tagit upp från vårt parti när det gäller det särskilda yttrandet. Min motion handlar om lockpriser och öppen budgivning. Det är mycket som har hänt i och med IT-revolutionen - inte att förglömma - som har gjort att mäklarnas marknadsplatser ofta återfinns på nätet. Det har medfört att branschen är både mer åtkomlig och mer oöverskådlig. Fru talman! Med dagens låga ränteläge har människor helt andra förutsättningar att laborera med sin privatekonomi. På samma gång ser vi hur fastighetsmarknaden utnyttjar detta för att locka till sig kunder. Fastighetsmarknaden omsatte 137,1 miljarder år 2004. 144 000 småhus och bostadsrätter bytte ägare. En mycket stor andel av bostadsöverlåtelserna sker genom landets ungefär 5 400 registrerade fastighetsmäklare. År 2004 såldes bara i Stockholm 91 % av alla småhus via mäklare. Bostadsmarknaden utgör med andra ord en enorm spelplats för något som vi alla behöver - trygga bostadsförhållanden. Fru talman! I dag är diskrepansen ofta stor mellan det pris som mäklaren anger i marknadsföring och det pris som säljaren verkligen vill ha. Även om vi vet att det finns goda seder och bruk inom branschen finns det ändå de som inte håller sig till det. Detta med olika priser leder till att konsumenten har svårt att beräkna var det slutgiltiga priset faktiskt kommer att landa. Därmed har man svårt att avgöra hur mycket man behöver låna på banken för att få köpet att gå ihop. Mäklarsamfundet har självt angett att mäklare ofta lockar med priser som helt enkelt inte är verklighetsanpassade och att användandet av lockpriser är ett brott mot god mäklarsed och därmed också mot fastighetsmäklarlagen, kan man tycka. Jag har själv varit utsatt för detta. När vi skulle sätta ut vårt hus till försäljning var det en av de mer etablerade mäklarfirmorna i det här landet som hade en mäklare som presenterade ett förslag där vi skulle lägga oss väldigt lågt för att locka till oss många intressenter. I de fall som man har granskat i det här avseendet har skillnaden mellan utpris och slutpris varit så stor som 53 %. Det är framför allt de med sämre hushållsekonomi som är de allra svagaste i det här sammanhanget. Fastighetsmäklarnämnden har uttalat att mäklare har en skyldighet att ange det korrekta priset för ett objekt och att ett pris som väsentligt avviker från det som bedöms som det marknadsmässiga priset kan leda till att intresserade kunder vilseleds. I själva verket visar en undersökning att så många som tre av fyra bostadsköpare är rädda för att bli lurade. Fru talman! En bostadsrättsaffär eller ett husköp är för de flesta, precis som min kollega Bertil Kjellberg anger, den största och viktigaste investeringen i livet. Det är en affär som påverkar ens privatekonomi långt fram i tiden. Köpet kan vara avklarat på en dag, men räntorna får man kanske dras med i stort sett hela livet. Därför fordras ett särskilt skydd för konsumenterna. En reviderad fastighetsmäklarlag till förmån för konsumenten skulle kunna utgöra första steget i den tryggheten. Vi är därför väldigt glada för att det nu har kommit i gång en sådan översyn av fastighetsmäklarlagen, men det tog sju år från det att det påpekades i den här kammaren. Vi utgår naturligtvis ifrån att det här med lockpriser finns med, och det finns anledning att tro att det finns med i översynen. Men det är inte lika tydligt när det gäller budgivningsförfarandet. Det är ett närstående problem där konsumenter också drabbas, fru talman. Det handlar om det slutna budgivningsförfarandet. I andra länder har man infört en så kallad budlogg för att öka transparensen. En sådan registrerar uppgifter om budgivare, tidpunkter, belopp och lämnas till köpare och säljare efter avslutad affär. En modernisering av fastighetsmäklarlagen är av största vikt för alla parter för att öka konsumentskyddet och för att fastighetsmäklarna ska ha tydliga regler att gå efter, och där kan till exempel en budlogg vara ett bra komplement. I direktivet till utredningen ingår nu att belysa hur mäklare marknadsför förmedlingsobjekt. Förhoppningsvis kommer också konkreta förslag att läggas fram som leder till att den bild som jag beskrivit här förändras. Kristdemokraterna har i sin motion krävt just detta, och jag har därför avstått från ett särskilt yrkande beträffande lockpriser och öppen budgivning och nöjer mig tills vidare med att invänta utredarens förslag i just den här frågan. Men som tidigare har sagts, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nr 2 under punkt 2.

Fru talman! Den 15 december förra året beslutade regeringen om en översyn av fastighetsmäklarlagen. Vi är många som har sett fram emot den översynen. Man bör också notera att regeringen nu tar ett bredare grepp om frågorna än vad riksdagens tidigare tillkännagivande har omfattat. Utgångspunkten för den socialdemokratiska regeringens direktiv är att konsumenten ska ha ett gott skydd vid affärer som avser det egna boendet. En annan utgångspunkt är att utredaren ska uppmärksamma hur förmedlingsobjekt marknadsförs och hur mäklare agerar vid budgivningen. Efter att ha sett TV 3:s program Insider för en tid sedan känns den här diskussionen extra viktig. När vi köper eller säljer en villa eller en bostadsrätt vill vi veta att affären går riktigt till. Vi vill känna oss trygga med att vi har rätt information, att budgivningen sköts på att bra sätt och att mäklaren står som en opartisk garant för både säljarens och köparens intressen. Ett husköp är ett mycket viktigt beslut för människor, och då måste vi kunna lita på mäklare. Det är därför viktigt att utredaren också får möjligheter att undersöka den praxis som har bildats beträffande begreppet god mäklarsed och överväga om titeln fastighetsmäklare bör skyddas. Tack vare att regeringen har gett ett brett uppdrag till utredaren finns det anledning att anta att utredningen kommer att behandla de motionsämnen som varit aktuella i fråga om fastighetsmäklare. Bertil Kjellberg föreslår i en motion ett tillkännagivande om behovet av att utreda besiktningsmannens roll. Jag kan instämma i det som Kjellberg uttrycker. Frågan är viktig, och jag är positiv till att frågan utreds. I den konsumentpolitiska propositionen talar regeringen också om att göra en övergripande översyn av det civilrättsliga skyddet inom tjänstesektorn. Det är positivt om även denna fråga kan tas upp i sammanhanget. Det finns inte heller anledning att nu föregripa de ställningstaganden som en framtida utredning kommer fram till. Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande LU21 och avslag på motionerna.

Fru talman! Det är intressant att återvända till en debatt som lagutskottet har ansvar för. Det var ett av mina första utskott i riksdagen när jag kom hit för ungefär tolv år sedan. Agne Hansson från Centerpartiet var då utskottets ordförande. Ett av de uppdrag som jag fick var att ingå i den grupp som utskottet tillsatte för att bland annat se över fastighetsmäklarlagen. Det här gjordes kort tid efter det att fastighetsmäklarlagen trätt i kraft. Utskottet ville då utvärdera effekterna av den nya lagen och bedöma om syftet med lagen hade uppnåtts. Utvärderingen ledde också till att det senare tillsattes en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn. En bred översyn gjordes och förslag om ändringar lades fram. Så gick det några år. Och inget är naturligtvis så bra att det inte kan bli bättre, och så är det dags igen för en utredning. Samhället förändras hela tiden. Vi får nya levnadsmönster. Vi rör på oss på ett helt annat sätt än bara för tio år sedan. Vi är européer. Alltfler i Sverige har fler bostäder samtidigt, både inom landet och utomlands. Bostaden är också hemmet, som fler av er har sagt. Det är en livets viktigaste investeringar, och det är därför väldigt betydelsefullt hur bostäder säljs och köps. Det är betydelsefullt hur fastigheterna förmedlas. Det är där fastighetsmäklaren har en viktig roll att spela, eftersom bostäder ofta byts genom en fastighetsmäklares roll. Hon eller han ska vara en opartisk ställföreträdare som ska ta till vara både säljarens och köparens intresse. Kärnan i uppdraget är att mäklaren ska sammanföra parter som har ett intresse av att sluta ett avtal med varandra. Det traditionella sättet är att man ser på en mäklare som att det är en mycket sakkunnig person som både säljare och köpare kan lita på. Det är därför viktigt att fastighetsmäklarlagen ger så klara direktiv som det är möjligt så att både konsumenter och mäklare kan arbeta efter den. Det finns som sagt åter en utredning som ska se över lagstiftningen. Av det här betänkandet och också av de direktiv som utredaren har fått framgår det att utredaren ska lägga fram förslag som ska ge konsumenter ett gott skydd anpassat till nuvarande förhållande vid affärer som avser det egna boendet. Jag har ingen anledning att misstro utredaren. Jag tror att utredaren kommer att komma med bra ändringsförslag, men jag hade hoppats att lagutskottets majoritet skulle bifalla de motioner som ändå finns i detta betänkande. Åtminstone borde man ha haft en mening om de motioner som lämnats och kanske skickat dem, gjort en klar deklaration och skickat dessa till utredaren. Nu hoppas jag ändå att utredaren är av den kaliber att han lyssnar på debatter i riksdagen. Jag anser dock att vi har en mycket märklig behandling av motioner som riksdagsledamöter framställer till riksdagen. Ofta återkommer motionerna år efter år. Det har min motion bland annat gjort. Lika ofta har de avslagits. Jag tycker att det är lite tråkigt att man gör så med riksdagsledamöters motioner. Ofta har ju motionerna kommit till efter kontakt med medborgarna. Vi är ju folkets förtroendevalda. Vi har fått se hur det ser ut i verkligheten, och så kommer man fram till att det kan vara något som man kan väcka en motion om i riksdagen, öppna upp för en fråga och en diskussion och kanske ett förslag till beslut. På det här området tycker jag att det behövs en förändring. Lagutskottet har alltså behandlat vår motion där vi kräver att det ska ges ett tillkännagivande till regeringen om att bostadsrättsmäklare måste ha ett tydligt informationsansvar gällande när man förmedlar så kallade oäkta bostadsrätter. Det begär vi efter att vi har sett att det är så få egentligen som känner till att det finns oäkta bostadsrätter. Det är inte så underligt att det är så. Inte ens vår samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin kände till problematiken med den boendeformen när jag ställde henne en fråga på riksdagens frågestund här i kammaren. Hon lovade att hon skulle titta på saken och komma tillbaka. Fru talman! Det är alltså viktigt att bostadsrättsmäklare informerar dem som står i beredskap att köpa en oäkta bostadsrätt. De ska bli väl informerade om vad det innebär. Det innebär försämringar rent skattemässigt den dag man vill sälja sin oäkta bostadsrätt. Jag hade i går en interpellationsdebatt med finansminister Nuder. Jag blev uppriktigt sagt glad åt hans inställning när det gällde den här boendeformen. Han såg att det fanns problem. Han ansåg att man skulle se över skattebestämmelserna och ansåg att vår kritik mot skattebestämmelserna för den här boendeformen var berättigad. Då tog jag även upp informationsansvaret för fastighetsmäklaren. Men på frågan vad regeringen skulle göra åt det passade han och sade att det inte var hans bord trots att han ansåg att även det förslaget var berättigat. När jag nu fick se att lagutskottet i dag har frågan på sitt bord och avstyrker motionen blir jag naturligtvis besviken, inte främst för att det är min motion, men jag blir besviken när jag ser att lagutskottet inte inser betydelsen av att det är oerhört viktigt att människor som står i beredskap att köpa en oäkta bostadsrätt garanteras den information som de måste ha för att inte hoppa i galen tunna. Därför yrkar jag, fru talman, bifall till reservation 1 där Viviann Gerdin för Centerpartiets räkning framfört kravet om ett tydligt informationsansvar för fastighetsmäklare. Jag står även bakom reservation 2. Det allra bästa vore om vi inte hade den här problematiken utan att vi alltid ägnade oss åt äkta vara, äkta bostadsrätter. Men den frågan passar ju inte in i det här betänkandet. Så jag tvingas säga som finansminister Nuder: Den hör inte hemma på det här bordet. Men, fru talman, det aktualiserar ändå frågan om hur utskottet i riksdagen ska se ut nästa mandatperiod. Vilka frågor ska sammanföras från dagens utskott för att kunna behandlas i ett sammanhang så att ingen kan säga att en fråga inte hör hemma på bordet? Vi måste få se en helhetslösning för bostadsfrågorna.