Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Finansiering av vissa trafikanläggningar i Stockholms län m.m.

Betänkande 1997/98:TU5

Trafikutskottets betänkande 1997/98:TU05

Finansiering av vissa trafikanläggningar i Stockholms län m.m.

Innehåll

1997/98
TU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet förslag om Stockholmsregionens
trafiklösningar i tre propositioner, nämligen 1996/97:160 Långsiktigt hållbara
trafiklösningar i Stockholm och Göteborg, 1997/98:1 Budgetproposition för 1998,
Utgiftsområde 22 Kommunikationer, och 1997/98:123 Finansiering av vissa
trafikanläggningar i Stockholms län m.m.
Enligt regeringens förslag bör det planerade avgiftssystemet med vägtullar i
Stockholm inte genomföras. Vidare föreslås att vägprojektet Södra länken
genomförs och finansieras gemensamt av Stockholms stad med 827 miljoner kronor
och staten med 5 680 miljoner kronor, varav 5 000 miljoner kronor
lånefinansieras. För järnvägsutbyggnaden mellan Södermalm och Årsta föreslås en
samfinansiering som innebär att Stockholms läns landsting bidrar med 800
miljoner kronor och staten genom Banverket med resterande medel, ca 100
miljoner kronor. Regeringen redovisar vidare situationen för pågående,
genomförda och avbrutna projekt enligt Dennisöverenskommelsen och föreslår
bl.a. en begränsning av tidigare utställda lånegarantier och att lånen
skyndsamt återbetalas.
I betänkandet behandlar utskottet också 23 motioner. Trafikutskottet
tillstyrker regeringens förslag. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Till betänkandet har fogats sex reservationer och ett särskilt yttrande.
Propositionerna
Proposition 1997/98:123 Finansiering av vissa trafikanläggningar i Stockholms
län m.m.
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1997/98: 123
att riksdagen
1. godkänner finansieringslösningen för Södra länken och Årstabron,
2. bemyndigar regeringen att begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna
statlig borgen för vissa väginvesteringar i Stockholms län till att omfatta
dels projektet Södra länken inom en ram om 5 000 miljoner kronor, dels redan
påbörjade, avslutade eller avbrutna projekt inom en ram om 3 125 miljoner
kronor,
3. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret justera ovan föreslagna
garantier med högst 1 600 miljoner kronor respektive 500 miljoner kronor för
vid varje tidpunkt upplupna räntekostnader och prisökningar i samhället,
4. godkänner att medel till kollektivtrafikens utbyggnad i Stockholmsregionen
skall, med ändring av ändamålet enligt avsnitt 5 i propositionen, utbetalas
till Stockholms läns landsting i enlighet med principerna i
Dennisöverenskommelsen,
5. godkänner vad regeringen i propositionen anfört om återbetalning av lån.
Proposition 1996/97:160 Långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm och
Göteborg
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1996/97: 160
att riksdagen
1.  upphäver  riksdagens beslut (prop. 1993/94:86, bet. 1993/94:TU24, rskr.
1993/94:247) att vägtullar skall finansiera utbyggnaden av vissa vägprojekt i
Stockholms län m.m.,
3.  godkänner det regeringen föreslår om att drift och underhåll av de nya
vägarna i Stockholmsregionen skall finansieras inom ramen för Vägverkets
ordinarie anslag för drift och underhåll av vägar.
Proposition 1997/98:1 Budgetproposition för år 1998
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Regeringen föreslår i budgetproposition för år 1998 under utgiftsområde 22
Kommunikationer, punkt 6, att riksdagen bemyndigar regeringen att låta
Riksgäldskontoret teckna statlig borgen om 60 miljoner kronor i prisnivå
januari 1992 för fortsatt planerings- och förberedelsearbete samt information
inom ramen för den nya trafiklösningen i Stockholm.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1997/98:123
1997/98:T12 av Mats Odell (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en snar lösning av järnvägens
kapacitetsproblem söder om Stockholms Central.
1997/98:T13 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen snarast bör
återkomma till riksdagen med en lösning för det tredje spåret förbi
Riddarholmen där en nedgrävning av Centralbron ingår.
1997/98:T14 av Lennart Fremling och Lennart Rohdin (fp) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1997/98:123 i de delar som avser Södra länken.
1997/98:T15 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionens yrkande nr 1 om finansieringslösningen
för Södra länken och Årstabron,
2. att riksdagen avslår propositionens yrkande nr 2 om Riksgäldskontorets
rätt att teckna statlig borgen,
3. att riksdagen avslår propositionens yrkande nr 3 om Riksgäldskontorets
justering av givna garantier.
1997/98:T16 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att den drar tillbaka nuvarande
lånegarantier för Södra länken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av Centralbron i tunnel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förhandling mellan staten och regionen om Centralbron i tunnel,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande för
Riksgäldskontoret att teckna statlig borgen för Södra länken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöavgifter.
1997/98:T17 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel till kollektivtrafiken,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till riksdagsbeslut i proposition
1997/98:123 i övriga delar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med nytt förslag på
finansiering av ny Årstabro.
1997/98:T18 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en komplettering av regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1997/98:T19 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Haningeleden 1.
Motioner med anledning av proposition 1996/97:160
1996/97:T89 av Michael Stjernström (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lyfta ut Norrortsleden
ur trafiklösningen för Stockholm.
1996/97:T91 av Andreas Carlgren och Lennart Daléus (båda c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Västerleden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Centralbron,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöavgifter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regional finansiering,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljökonsekvensbeskrivningar.
1996/97:T92 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen avslår proposition 1996/97:160 i de delar som avser
Stockholmsområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljökonsekvensbeskrivning för den ?nya? trafiklösningen i
Stockholmsområdet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av Vägverkets informationsåtgärder i samband med
Dennisöverenskommelsens genomförande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nya förhandlingar,
5. att riksdagen beslutar att upphäva de statliga garantier som nämns i
motionen.
1996/97:T93 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om principer för finansiering och trafiklösningar i
storstadsregionerna,
3. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag till regionalt brett
förankrade trafiklösningar i storstadsområdena i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1996/97:T94 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
garantier/finansiering av Haningeleden 1 och Botkyrkaleden.
1996/97:T95 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen avslår propositionens yrkande 2 och av regeringen
begär förslag om finansiering som på ett tydligt sätt styr över biltrafikanter
till det kollektiva infrastrukturnätet,
2. att riksdagen begär att regeringen ger lämplig instans i uppdrag att ta
fram miljökonsekvensbeskrivningar för planerade vägprojekt i Stockholm,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den av riksdagen satta samhällsekonomiska avkastningen på minst
168 kr skall uppfyllas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de vägar som kan bli aktuella att bygga i Stockholmsregionen
skall finansieras inom Vägverkets ordinarie verksamhet,
Motioner från den allmänna motionstiden hösten 1997
1997/98:T211 av Per Sundgren m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att statsanslagen till systemen i Stockholmsregionen skall öka,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en demokratisk beslutprocess skall genomföras för att analysera
och visa på lösningar inom kommunikationssektorn i Stockholmsregionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vilka enskilda åtgärder som skall vidtas i kommunikationssektorn i
Stockholmsregionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbyggnaden av snabbspårvägen snarast bör fullföljas i hela sin
tänkta sträckning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett elektroniskt biltulls/bilavgiftssystem införs i
Stockholmsregionen baserat på "förorenaren betalar"-principen.
1997/98:T214 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om storstadsöverenskommelserna.
1997/98:T218 av Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bred politisk förankring i regionen,
2. att riksdagen beslutar att återkalla lånegarantin för Södra länken i
enlighet med vad som i motionen anförs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljökonsekvensbeskrivningar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett tredje spår och Centralbron,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regional finansiering,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöavgifter.
1997/98:T220 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Södra länken,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Södertörnsleden (Haningeleden 1 och 2),
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda hur det havererade Dennispaketet på bästa sätt kan
avvecklas,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nya samtal med företrädare för Stockholms stad och län angående
trafiklösningar.
1997/98:T226 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av transporter och kommunikation för en positiv
utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten har ansvar för infrastrukturen och att Stockholm bör ha
sin rättmätiga andel av statens infrastruktursatsningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kringfartsled kring Stockholm,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att modernisera kollektivtrafiken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stoppa utbyggnaden av snabbspårvägen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att satellitövervakning och straffbeskattning av stockholmare ej bör
tillåtas.
1997/98:T231 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen beslutar att återkalla lånegarantin för Södra länken i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:T322 av Mats Odell (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att utse en statlig
förhandlingsman för trafikinvesteringarna i Stockholmsregionen.
1997/98:T528 av Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggande av tredje spåret.
1997/98:T537 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändiga
järnvägsinvesteringar för att bygga bort flaskhalsarna i Stockholm.

Utskottet

1 Ärendet och dess beredning
I proposition 1996/97:160 Långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm och
Göteborg föreslår regeringen förändringar i finansieringen och utformningen av
trafiklösningarna för Stockholms- och Göteborgsregionerna. I skrivelse
1997/98:143 har regeringen återkallat propositionens förslag om att godkänna
vissa förändringar i trafiklösningens innehåll i Stockholm (punkt 2). Riksdagen
har i december 1997 behandlat regeringens förslag i propositionen (punkt 4)
till förändringar av trafiklösningen i Göteborgsregionen (bet. 1997/98:TU1,
rskr. 1997/98:104). Propositionens kvarstående förslag gäller dels att det
planerade vägtullssystemet med vägtullar utanför Ringen inte bör genomföras
(punkt 1), dels att drift och underhåll av de nya vägarna i Stockholmsregionen
skall finansieras med ordinarie anslag för drift och underhåll av vägar (punkt
3).
I proposition 1997/98:1 Budgetproposition för år 1998 under utgiftsområde 22
Kommunikationer (punkt 6) föreslås att regeringen bemyndigas låta
Riksgäldskontoret teckna statlig borgen om 60 miljoner kronor i prisnivå
januari 1992 för fortsatt planerings- och förberedelsearbete samt information
inom ramen för den nya trafiklösningen i Stockholm.
I proposition 1997/98:123 Finansiering av vissa trafikanläggningar i
Stockholms län m.m. föreslås bl.a. finansieringslösningar för Södra länken och
Årstabron samt hur redan upptagna lån för pågående, genomförda och avbrutna
projekt inom ramen för Dennisöverenskommelsen kan avvecklas.
Med anledning av propositionerna i nu aktuell del har sammanlagt fjorton
motioner väckts. I detta sammanhang behandlar utskottet även nio motioner från
den allmänna motionstiden hösten 1997.
Utskottet har i ärendet tagit del av synpunkter från företrädare för
Stockholms stad och Stiftelsen Stolta Stad. I beredningen av ärendet har
utskottet också tagit emot ett antal skrivelser.

2 Bakgrund
Dennisöverenskommelsen
Regeringen tillkallade år 1990 tre förhandlare med uppdrag att tillsammans med
berörda parter utarbeta överenskommelser om trafiksystemen i Stockholms-,
Göteborgs- och Malmöregionerna. Syftet med överenskommelserna var att förbättra
miljösituationen, öka tillgängligheten och skapa bättre förutsättningar för
utveckling i de tre storstadsregionerna. Preliminära överenskommelser
redovisades för riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:87).
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU24 (rskr. 1990/91: 286)
framhöll utskottet angelägenheten av att trafik- och miljösituationen i landets
storstadsområden förbättrades. Åtgärder i storstädernas trafiksystem hade
enligt utskottet stor betydelse för miljösituationen och tillväxten i hela
landet. Därför krävdes långsiktiga beslut om omfattande investeringar och ett
stort antal samverkande åtgärder där olika parter gemensamt agerade för att nå
regionalt förankrade, trafikpolitiska mål. Ett fullföljande av
överenskommelserna skulle enligt utskottet leda till att en angelägen
utveckling främjades i syfte att utveckla trafiken och bemästra miljöproblemen.
Utskottet betonade dock att ?en  avgörande förutsättning för de investeringar
som ingår i överenskommelsen för såväl Stockholms- som Göteborgsregionen är att
möjligheter finns att kunna införa avgifter på väg- och gatutrafiken.? Förslag
till lagstiftning härom skulle senare föreläggas riksdagen av regeringen.
Utskottet tillstyrkte förslaget i den nämnda propositionen att sammanlagt 5,5
miljarder kronor till kollektivtrafiksatsningar fick tas i anspråk för ett
fullföljande av överenskommelserna. Av det beloppet skulle 3,5 miljarder
tillföras Stockholmsregionen. Ett villkor för att medlen skulle utbetalas var
enligt utskottet att syftet med storstadsöverenskommelserna kunde uppnås i sina
huvuddrag. Det skulle åligga  regeringen att pröva uppfyllelsen av detta
villkor.
Den preliminära överenskommelsen i Stockholm år 1991 förutsatte
kompletterande beslut  av de regionala parterna. Innehållet i  en slutlig
överenskommelse redovisades i budgetpropositionen år 1993 (prop. 1992/93:100
bil. 7). Av redovisningen framgick att överenskommelsen omfattade investeringar
i kollektivtrafik om 15,8 miljarder kronor, i nya trafikleder om ca 18,2
miljarder kronor samt i övriga väganknutna investeringar om 1,9 miljarder
kronor. Utbyggnaden av trafiklederna, en komplett ringled runt innerstaden och
en yttre tvärled samt vissa miljö- och framkomlighetsförbättrande åtgärder och
infartsparkeringar skulle enligt överenskommelsen finansieras genom tullar på
biltrafiken. Riksdagen beslutade våren 1994 att vägtullar skall finansiera
utbyggnaden av vissa vägprojekt i Stockholms län m.m. (prop. 1993/94:86, bet.
1993/94:TU24, rskr. 1993/94:247). Regeringen skulle enligt den nämnda
propositionen återkomma till riksdagen våren 1995 med förslag till lagstiftning
om vägtullar.
Finansiering och genomförande
Riksdagen har, med början våren 1992, fattat ett flertal beslut om statliga
lånegarantier för främst förberedelse och byggande av vissa delar av de i
Dennisöverenskommelsen ingående vägprojekten och om vägtullssystemet. Hittills
har staten ställt ut lånegarantier om totalt 13 616 miljoner kronor (prisnivå
1992). Riksdagen har vidare medgivit att de angivna lånegarantierna får
justeras med tillkommande räntekostnader för upptagna lån samt beräknade behov
av justeringar för prisökningar i samhället. Vid utgången av år 1997 beräknas
att 2 952 miljoner kronor av låneramen var utnyttjad (prisnivå 1997).
I 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150) anmälde regeringen
vissa förändringar av Dennisöverenskommelsens omfattning och finansiering. Det
innebar att Österleden och Västerleden med anslutningar till väg E 4 norr och
söder om Stockholm utgick ur överenskommelsen. Regeringen framhöll också att
det inte längre fanns tillräckligt parlamentariskt stöd för att införa
vägtullar i Stockholm. Enligt propositionen kräver en långsiktigt hållbar
finansiering av trafiklösningen i Stockholm en nettointäkt på ca 1 100 miljoner
kronor per år. I avvaktan på utredningar om hur dessa nettointäkter skall
skapas angavs att kostnaderna för de aktuella projekten i Stockholmsregionerna
borde finansieras med anslag över statsbudgeten fr.o.m. år 1999. Därigenom
kunde - betonades det i propositionen - pågående och planerade projekt påbörjas
utan ytterligare försening. För att erhålla en rationell utbyggnadstakt för
vägprojekten borde dessa, liksom tidigare, finansieras med lån. Utställda
garantier för vägprojekten i Stockholm skulle ligga fast. Riksdagen ställde sig
bakom regeringens förslag till preliminär fördelning av utgifterna avseende
bl.a. utgiftsområde 22 under åren 1998-2000 (bet. 1996/97:FiU20, rskr.
1997/98:284) och som innebär att 1 100 miljoner kronor avsatts för
finansieringen av Stockholmsregionens trafiklösningar för vart och ett av
budgetåren 1999 och 2000.
3 Övergripande utgångspunkter
3.1 Motionsförslag
Per Westerberg m.fl. (m) framhåller i motionerna 1996/97:T93 och 1997/98:T18
att storstädernas trafikfrågor måste lösas skyndsamt och långsiktigt inom ramen
för samma finansieringsmetoder och höga miljökrav som ställs i övriga landet.
Det betyder att investeringar liksom drift och underhåll av trafikens
infrastruktur skall styras dit transportarbetet finns eller kan förväntas
uppstå. Motionärerna framhåller att Moderaterna inte ställer sig bakom en
politik som ser biltrafiken som en allmän finansieringskälla för vitt skilda
samhällssektorer i stället för att öka vägkapaciteten och motsätter sig därför
regionala skatter eller differentierade arbetsgivaravgifter.
Motionärerna konstaterar vidare att regeringens utgångspunkter för
Stockholmsregionens trafiklösningar inte är långsiktigt hållbara. Genom att
såväl Österleden, Västerleden som det för den nationella tågtrafiken så viktiga
tredje spåret över Riddarfjärden utelämnats talar, enligt motionerna, väldigt
litet för att de framtida trafikströmmarna genom Stockholms innerstad
långsiktigt kommer att minska. Den grundläggande kapacitetsbristen i det s.k.
Saltsjö/Mälarsnittet kvarstår. I motionerna sägs även att lagen om
Nationalstadsparken bör förtydligas så att högt ställda miljökrav kan
tillgodoses samtidigt som en effektiv hantering kan ske av de trafikproblem som
nämns i lagstiftningens förarbeten. Motionärerna efterlyser med dessa
utgångspunkter en komplettering av regeringens förslag till trafiklösning i
Stockholmsregionen.
Centerpartiet behandlar i tre motioner grundläggande utgångspunkter för
Stockholmsregionens trafiklösningar.
Olof Johansson m.fl. (c) framhåller i motion 1997/98:T16 att Centerpartiets
förslag till trafiklösningar för Stockholmsregionen bygger på insikten att
trafik- och miljösituationen kräver mer radikala grepp än vad regeringen
hittills förmått prestera. Trafikpolitiken skall syfta till att ge en modern
struktur för såväl vägtrafik som kollektivtrafik. Därmed kan ett bättre och mer
uthålligt trafiksystem skapas som ger både god miljö och främjar ekonomisk
tillväxt. Utan aktiva insatser både avseende investeringar och styrmedel kommer
däremot trafiksituationen att förvärras ytterligare. Den totala satsningen på
infrastruktur, och då särskilt kollektivtrafik, föreslås därför öka. För
vägtrafikens del gäller det att förbättra nuvarande system och endast satsa på
nya anläggningar när entydiga miljövinster uppnås. Enligt motionärerna är
miljöavgifter nödvändiga för att klara regional finansiering och för att uppnå
förbättrad miljö. Motionärerna efterlyser med dessa utgångspunkter
förhandlingar med regionen för att uppnå en hållbar trafiklösning i
Stockholmsregionen.
Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) begär i motionerna 1996/97:T91 och
1997/98:T218 att Österleden och Västerleden inte byggs och inte heller ingår i
den fortsatta planeringen för det nationella stamvägnätet. Enligt motionärerna
har hela trafiklösningen för Stockholmsregionen kommit i ett nytt läge i och
med Regeringsrättens dom om Norra länken. Det visar att lagen om
Nationalstadsparken har skyddat unika och värdefulla naturområden. Det faktum
att flera partier vill ta i anspråk värdefulla miljöer understryker dock att
skyddet för Nationalstadsparken bör förstärkas. Motionärerna efterlyser vidare
en ny miljöinriktad trafiklösning för Stockholmsregionen. Utgångspunkten bör
vara att utformning, dimensionering och finansiering sker med bred folklig och
politisk förankring och att miljökonsekvensbeskrivningar görs. Centerpartiet
anser att ett system med miljöavgifter för biltrafik in till Stockholms
innerstad bör införas. Miljöavgifter på biltrafiken i Stockholms innerstad är
nödvändiga, både för att kunna uppnå en förbättrad miljö och möjliggöra
regional finansiering. Val av teknik för ett nytt avgiftssystem måste utformas
enkelt, lättförståeligt och integritetsbevarande. Detta är fullt möjligt att
uppnå genom användning av befintlig, modern teknik. System med
satellitövervakning behövs inte. Vidare anges att innan staten tar på sig ett
kostnadsansvar bör den regionala finansieringen lösas långsiktigt.
Kenth Skårvik m.fl. (fp) framhåller i motion 1997/98:T214 att det inte längre
finns några förutsättningar att finansiera de omfattande trafikprojekten i
Stockholmsregionen. Det finansiella kaos som nu råder motiverar enligt
motionärerna att alla arbeten avbryts där den slutliga finansieringen saknas.
Det är inte rimligt att nu genomföra projekt med statliga medel vilka efter en
tid kan komma att återkrävas från regionen utan att regionen haft ett avgörande
inflytande på projektens utseende och kostnader.
Enligt Vänsterpartiet bör de grundläggande förutsättningarna för utbyggnaden av
Stockholmsregionens trafiklösning förändras.
I motion 1996/97:T95 (v) av Karl-Erik Persson m.fl. framhålls att
Vänsterpartiet är motståndare till att ge statliga kreditgarantier. Om sådana
ändå skall ges måste det finnas ett tillfredsställande beslutsunderlag i form
av miljökonsekvensbeskrivningar. Regeringen bör därför återkomma med
miljökonsekvensbeskrivningar för planerade vägprojekt i Stockholm. Motionärerna
ifrågasätter vidare om den del av befolkningen som inte bor i
Stockholmsregionen är intresserad av att förbehållslöst finansiera
Stockholmstrafiken och vägprojekt, som dessutom inte når upp till den av
riksdagen satta samhällsekonomiska avkastningen på minst 168 kr. De vägar som
kan bli aktuella att bygga efter att kriterier om avkastning och långsiktig
hållbarhet uppfyllts bör i stället finansieras inom Vägverkets ordinarie
verksamhet. Vidare efterlyses finansieringsförslag som på ett tydligt sätt styr
över biltrafikanter till kollektivtrafiken.
I motion 1997/98:T211 föreslår Per Sundgren m.fl. (v) att en demokratisk
beslutsprocess genomförs för att analysera och ta fram hållbara, miljöanpassade
trafiklösningar för Stockholmsregionen. Viktiga trafikåtgärder som bör ingå är
utvecklade miljözoner, en s.k. Minilänk i stället för Södra länken, utbyggnad
av snabbspårvägen i hela sin sträckning, utveckling av det kollektiva
stomnätet, Centraltunnel, utbyggnad av Klarastrandsleden till fyrfilig väg och
överdäckning av Nynäsvägen. Enligt motionen bör vidare riksdagen uttala att
statens anslag till kommunikationssystemen i Stockholmsregionen måste öka. För
att skapa en delfinansiering av investeringarna och låta principen "förorenaren
betalar" gälla, bör någon form av bilavgifter/biltullar införas. Modern teknik
skall utnyttjas för att få ett så effektivt och rättvist system som möjligt.
Miljöpartiet de gröna riktar i två motioner kritik mot den pågående
trafikutbyggnaden och efterlyser en miljömässigt hållbar trafiklösning.
Birger Schlaug m.fl. (mp) konstaterar i motion 1997/98:T220 att trots oklar
finansiering pågår omfattande och kostsamma utbyggnader enligt den havererade
Dennisöverenskommelsen. Förutom byggstarten av Södra länken har arbetet med
Södertörnsleden som utgör en länk i den yttre tvärleden påbörjats. Den yttre
tvärleden måste dock anses skrotad eftersom dess mest centrala länk,
Västerleden, tills vidare lyfts ur trafikutbyggnaden. Det innebär risk för att
flera påbörjade mycket dyra vägprojekt står ofinansierade inom kort. Enligt
motionen krävs därför att riksdagen tar sitt ansvar och stoppar
miljardrullningen. Regeringen bör i stället utreda hur det havererade
Dennispaketet kan avvecklas. Motionärerna föreslår vidare att representanter
för regeringen och Stockholms stad och län på nytt möts för att diskutera en
helt ny trafiklösning för Stockholmsregionen med större hänsyn till miljö och
hälsa.
I motion 1996/97:T92 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) konstateras att
miljökonsekvensbeskrivningar saknas för den nya trafiklösningen för
Stockholmsregionen. Motionärerna betonar att en sådan beskrivning bör utgöra
ett grundläggande villkor för det fortsatta arbetet. I motionen begärs att
regeringen skyndsamt tar initiativ till att förhandla fram en helt ny
trafiklösning där större hänsyn tas till miljö och hälsa. Vidare efterlyses en
översyn av Vägverkets informationsåtgärder i samband med
Dennisöverenskommelsens genomförande. Motionärerna framhåller att den starka
folkliga opinionen mot Dennisöverenskommelsen har lett till att Vägverket sett
sig nödgat att starta ett kommunikationskansli som spritt massutskick till
hushållen och annonserat i dagstidningar m.m. Det är uppenbarligen så, betonar
motionärerna, att det finns ett grundläggande fel någonstans när beslut först
fattas, och genomförandet sedan fördyras ytterligare med åtskilliga miljoner
för att medborgarna måste övertalas till att förlika sig med beslutet. I en
sådan situation blir myndighetens roll dessutom oklar, eftersom dess uppgift
att följa upp och genomföra politiska beslut även innebär att man blir en stark
part i en pågående samhällsdebatt.
Mats Odell (kd) karakteriserar i motion 1997/98:T322 läget för utbyggnaden av
trafiken i Stockholmsregionen som ett kaotiskt moras för trafikanter och
skattebetalare. Enligt motionen talar inget för att det går att nå en bra
helhetsuppgörelse utan att staten medverkar. Problemen hänger så intimt samman
och låsningarna är så svåra att det krävs en ny statlig förhandlingsman. Mats
Odell anser därför att det nu är dags för riksdagen att ingripa genom att kräva
att regeringen tillsätter en ny statlig förhandlingsman med ett brett mandat
att tillsammans med regionen förhandla fram en ny långsiktigt hållbar
trafiklösning.
Birgitta Wistrand (m) understryker i motion 1997/98:T226 att transporter och
kommunikationer är nödvändiga för all ekonomisk aktivitet och en förutsättning
för en positiv välfärdsutveckling. Det är, enligt motionen, självklart att
människor och varor skall kunna röra sig fritt och utan onödig tidsspillan både
inne i staden och till den. För att få ett väl fungerande trafiksystem och en
bättre miljö i innerstaden behövs därför kringfartsleden Ringen runt Stockholm.
Birgitta Wistrand kräver vidare att Stockholmsregionen får sin rättmätiga andel
av infrastrukturmedlen och framhåller att den grundläggande infrastrukturen är
ett statligt ansvar. Det betyder att satellitnavigerade
trafikövervakningssystem genom s.k. road pricing liksom andra typer av
straffbeskattningar mot Stockholmsregionen avvisas. Motionären begär vidare att
kollektivtrafiken rustas upp och moderniseras. Det gäller bl.a. bussterminaler,
vägnät och bullerskyddsåtgärder. Den fortsatta utbyggnaden av snabbspårvägen
bör däremot stoppas med hänsyn till bristande folkligt stöd och diskutabel
ekonomisk lönsamhet.
3.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den överenskommelse som slöts år 1992 om trafik och
miljö i Stockholmsområdet, den s.k. Dennisöverenskommelsen, inte har visat sig
vara hållbar. Det gäller bl.a. finansieringen med vägtullar utanför Ringleden.
Oklarheter kring finansieringen resulterade i att utskottet våren 1995 i sitt
av riksdagen godkända betänkande begärde att regeringen snarast borde redovisa
hur överenskommelsens ekonomiska förutsättningar kan tryggas (bet.
1994/95:TU22, rskr. 1994/95:340). En rad invändningar har också under åren
riktats mot utformningen och dimensioneringen av olika trafikprojekt. Förslag
har samtidigt väckts om att genomföra såväl alternativa som kompletterande
projekt i regionen. Sammantaget gör detta att tidigare grundläggande
utgångspunkter för utbyggnaden och finansieringen av Stockholmsregionens
trafiksystem behöver omprövas.
Utskottet vill här klargöra att utvecklingen av framtidens transportsystem
kräver en rad åtgärder för att förbättra miljön, öka tillgängligheten och skapa
bättre förutsättningar för tillväxt. Detta gäller inte minst i
Stockholmsområdet med den trafikutveckling och de miljöproblem som där finns.
Det är också ett riksintresse att lösa Stockholmsregionens trafikproblem med
tanke på trafiksystemens nationella betydelse. För att uppnå en
framtidsanpassad och hållbar trafiklösning krävs enligt utskottets mening
långsiktiga beslut som förutsätter att berörda parter agerar gemensamt. Ett
framtida transportsystem för Stockholmsregionen måste också vara ekonomiskt,
socialt, kulturellt och ekologiskt hållbart.
Beträffande de motionsförslag som väckts om en ny statlig förhandlingsman och
en ny bred överenskommelse för Stockholmsregionen vill utskottet klargöra att
det är angeläget att ett nära samarbete utvecklas mellan olika statliga,
regionala och lokala aktörer för att öka samordningen vid planeringen av
bebyggelse, infrastruktur och trafik. Därmed tydliggörs bl.a. vilka åtgärder
som är mest lämpliga och kostnadseffektiva. Den bristande hållbarheten i de
trafiköverenskommelser som träffats i våra storstadsområden reser dock tvivel
om det är lämpligt att planera för stora samordnade trafikpaket i olika
regioner. Enligt utskottets mening bör i stället behovet av samordning normalt
sett lösas inom ramen för det ordinarie planeringssystemet. Genom riksdagens
beslut våren 1997 har en länsbaserad regional investeringsplanering lagts fast
för samtliga trafikslag (prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr.
1996/97:174). Utskottet vill vidare hänvisa till de förslag som regeringen
nyligen presenterat i proposition Transportpolitik för en hållbar utveckling
(prop. 1997/98:56) om bl.a. ett vidgat samhällsekonomiskt synsätt och ändrade
förutsättningar för en effektivare sektorssamordning på regional nivå.
Utskottet är därmed inte berett att tillstyrka att en ny statlig
förhandlingsman tillsätts för att söka nå en bred överenskommelse om
Stockholmsregionens trafik- och miljöfrågor.
När det gäller de förslag som väckts om bilavgifter anser utskottet att
särskilda miljörelaterade tätortsavgifter kan utgöra ett effektivt sätt att
styra trafiken. I många länder anser man också att ett väl fungerande och
miljömässigt hållbart trafiksystem i större stadsområden förutsätter någon form
av avgiftssystem. Enligt proposition 1997/98:56 anser regeringen att den
tekniska utvecklingen av sådana avgiftssystem bör stödjas. Ett arbete har
därför påbörjats för att skapa det regelverk som krävs för att möjliggöra att
särskilda vägavgiftssystem införs. För att klara de prisssättningsproblem som
finns i tätorter fordras lokalt anpassade lösningar. Hittills har det dock inte
gått att få någon blocköverskridande majoritet för att införa ett avgiftssystem
för biltrafiken i Stockholms innerstad eller för att möjliggöra någon annan
form av regional finansiering. Utskottet är därför inte nu berett att ta något
initiativ med anledning av de aktuella motionsförslagen. Enligt utskottets
mening bör i stället resultatet av pågående utredningsarbete avvaktas.
I några motioner förordas att Stockholmsregionen skall få en ?rättvis? och ökad
andel statliga anslag tillbaka från de olika skatter och avgifter som regionens
bilister betalar in till statskassan. Utskottet vill här klargöra att drift och
underhåll samt investeringar i det statliga vägnätet i huvudsak bör finansieras
med statliga anslag utifrån en samhällsekonomisk grundsyn. Fördelningen mellan
olika regioner av statens medel för trafikens infrastruktur skall följa den
planeringsinriktning som riksdag och regering har lagt fast och som syftar till
att främja ett miljöanpassat och trafiksäkert transportsystem och bidra till
tillväxt och sysselsättning i alla delar av landet. Vidare gäller att de
skatter och avgifter som tas ut av bilismen och som är transportpolitiskt
motiverade skall grundas på ett väl definierat kostnadsansvar. Utskottet kan
därför inte ställa sig bakom de krav som framförs i vissa motioner om att
Stockholmsregionen skall få tillbaka en viss andel av de skatter som regionens
bilister betalar in till statskassan.
I några motioner framförs olika önskvärda utgångspunkter för den fortsatta
trafikplaneringen. En rad synpunkter lämnas också på enskilda projekt som
tidigare ingått i Dennisöverenskommelsen. Av proposition 1997/98:123 framgår
att vissa av dessa projekt för närvarande genomförs eller förbereds. För andra
projekt såsom Österleden och Västerleden har däremot arbetet avbrutits. Av
propositionens redovisning framgår vidare att regeringen avser att för vissa
vägprojekt återkomma till riksdagen med förslag till finansieringslösning när
erforderliga planer föreligger. En viktig förutsättning för ett eventuellt
genomförande är enligt regeringen att det föreligger en möjlighet till regional
samfinansiering.
Utskottet har för sin del ingen erinran mot vad regeringen anför om olika
delprojekt. Enligt utskottets mening bör det som regel inte ankomma på
riksdagen att i detalj föreskriva hur olika trafikprojekt i landet skall
genomföras. Investeringar i trafikens infrastruktur bör i stället behandlas
inom ramen för den normala infrastrukturplaneringen. Enligt utskottets mening
bör riksdagens och regeringens uppgift i denna planeringsprocess framför allt
vara att ange de övergripande målen och riktlinjerna för
investeringsplaneringen, fastställa finansiella ramar samt svara för att det
skapas en effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts för
investeringar i trafikens infrastruktur. En viktig uppgift är vidare att följa
upp och utvärdera de åtgärder som vidtas. Förutsätts däremot en särskild
finansiering genom exempelvis garantiåtaganden krävs dock att frågan
underställs riksdagens prövning. Utskottet återkommer också senare till frågan
om Södra länkens och Årstabrons finansiering liksom till det s.k. tredje spåret
och Centraltunneln. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att nu ta något
initiativ med anledning av de motionsyrkanden som väckts om olika
utgångspunkter för trafikplaneringen och om utbyggnad eller stopp av enskilda
trafikprojekt.
Beträffande de motioner som efterlyser miljökonsekvensbeskrivningar vill
utskottet klarlägga att varje infrastrukturprojekt skall prövas på sedvanligt
sätt med tillämpning av gällande lagstiftning. Det gäller bl.a. bestämmelser
enligt väglagen (1971:948), plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1987:12)
om hushållning med naturresurser (naturresurslagen). Utskottet förutsätter att
berörda parter och myndigheter i arbetet med de olika projekten söker lösningar
som begränsar intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer samt att man söker
lösningar som kan nås till lägsta kostnad.
Enligt  motion 1996/97:T95 (v) håller vägprojekten i Stockholm inte ett av
riksdagen fastställt  minimimått för vägprojekts samhällsekonomiska avkastning.
Utskottet konstaterar att något sådant mått inte har fastställts av riksdagen.
Vidare gäller att samhällsekonomiska lönsamhetstal för enskilda trafikprojekt
inte torde vara generellt tillämpliga i storstadsmiljön med hänsyn bl.a. till
de svårigheter som finns att där värdera barriäreffekter, intrång och
markutnyttjande. Det betyder att matematiska lönsamhetstal inte ensamma kan
utgöra beslutsunderlag.
Utskottet kan inte heller ställa sig bakom det motionsledes uttalade önskemålet
om en översyn av Vägverkets informationsåtgärder i samband med
Dennisöverenskommelsens genomförande. Det kommunikationskansli för
Dennisöverenskommelsen som motionärerna kommenterar svarade Stockholms stad
för, inte Vägverket. Det kan vidare erinras om att riksdagen våren 1995 ställde
sig bakom ett regeringsförslag om statliga garantier som bl.a. avsåg 30
miljoner kronor för information (prop. 1994/95:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU22,
rskr. 1994/95:340).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna  1996/97:T91
(c), 1996/97:T92 (mp), 1996/97:T93 (m), 1996/97:T95 (v), 1997/98:T16 (c),
1997/98:T18 (m), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T214 (fp), 1997/98:T218 (c),
1997/98:T220 (mp), 1997/98:T226 (m) och 1997/98: T322 (kd) i nu behandlad del.
4 Vägtullar
4.1  Regeringens förslag
Regeringen framhåller i proposition 1996/97:160 att ett vägtullssystem skall
vara lätt att förstå och acceptera för den enskilde trafikanten. Det föreslagna
systemet för Stockholmsregionen har inte en sådan utformning. Placeringen av
tullstationerna utanför Ringen medför att det blir lika dyrt att färdas på
kringfartslederna runt de centrala delarna av Stockholm som genom Stockholms
innerstad. Detta är ologiskt och leder till svårigheter att åstadkomma en
önskvärd minskning av genomfartstrafiken i Stockholms innerstad. Ett
vägtullssystem medför därtill vissa begränsningar för några kommuner. Så skulle
t.ex. bilister i Lidingö, Nacka och Värmdö kommuner alltid tvingas erlägga
vägtull för att komma ut på det allmänna vägnätet. Detta är inte acceptabelt,
betonar regeringen.
Regeringen framhåller sammanfattningsvis att det föreslagna vägtullssystemet
kan ge oönskade geografiska och fördelningspolitiska effekter. Därmed motverkas
en balanserad utveckling i Stockholmsregionen. Finansieringen av de aktuella
vägprojekten i Stockholmsregionen bör därför ske på annat sätt än genom den
planerade utformningen av vägtullar. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att
riksdagen upphäver sitt beslut från våren 1994 om att vägtullar skall
finansiera utbyggnad av vissa projekt i Stockholms län.
4.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att ett vägtullssystem i enlighet med Dennisöverenskommelsens
utgångspunkter inte bör införas. Utskottet tillstyrker därför regeringens
förslag att riksdagen upphäver sitt beslut våren 1994 att vägtullar skall
finansiera utbyggnaden av vissa projekt i Stockholms län.
5 Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m.
5.1 Regeringens förslag
Överenskommelse om finansiering av Årstabron och Södra länken
Regeringen konstaterar i proposition 1997/98:123 att det för närvarande inte är
möjligt att uppnå någon blocköverskridande majoritet för att införa ett
avgiftssystem för biltrafiken i Stockholms innerstad eller några andra former
av regional finansiering. Av propositionen framgår vidare att under hösten 1997
har överläggningar förts om trafiklösningar i Stockholmsregionen mellan
företrädare för Kommunikationsdepartementet, Stockholms stad, Nacka kommun och
Stockholms läns landsting. Överläggningarna har den 22 december 1997 resulterat
i en överenskommelse om finansiering av Årstabron samt Södra länken mellan
Essingeleden och Värmdöleden. Dessutom har parterna kommit överens om att
staten skall ersätta Nacka, Stockholms, Solna, och Sundbybergs kommuner samt
Stockholms läns landsting med tillsammans högst 400 miljoner kronor för
väganknutna miljöinvesteringar enligt Dennisöverenskommelsen.
För Årstabron innebär överenskommelsen att järnvägens kapacitet förstärks
genom att sträckan Årstabergsvägen-Stockholm Södra byggs ut till fyra spår,
inklusive en ny dubbelspårig järnvägsbro över Årstaviken och en ny
pendeltågsstation vid Årstaberg. Projektet kostnadsberäknas till ca 900
miljoner kronor och samfinansieras mellan staten och Stockholms läns landsting.
Den överenskomna finansieringen innebär att landstinget bidrar med 800 miljoner
kronor som föreslås få bekostas delvis med statsbidrag som tidigare avsatts för
snabbspårvägens utbyggnad mellan Älvsjö-Årsta och för tunnelbanans förlängning
från Hjulsta till Barkarby. Resterande medel om ca 100 miljoner kronor skall
staten genom Banverket ansvara för.
Kostnaden för utbyggnaden av Södra länken beräknas i 1997 års priser till 6
652 miljoner kronor (inklusive marklösen). Den överenskomna finansieringen
innebär att staten står för en investering på 5 680 miljoner kronor och
Stockholms stad för 827 miljoner kronor. Av statens andel skall Vägverket
bekosta 827 miljoner kronor genom en omfördelning inom statsbudgetens
utgiftsområde 22, Kommunikationer. Statens resterande del föreslås finansieras
med lån under byggnadstiden som därefter skall återbetalas med medel från samma
utgiftsområde, under ca 25 år. Den lånefinansierade delen av projektet beräknas
omfatta ca 5 000 miljoner kronor. Den årliga kostnaden, dvs. ränta och
amortering för den lånefinansierade delen av projektet, beräknas uppgå till ca
365 miljoner kronor per år, dvs. ca 1 miljon kronor per dag i 25 år.
Återbetalningen av lånen skall påbörjas då anläggningen öppnas för trafik,
vilket beräknas ske omkring år 2004.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner
finansieringslösningen för Södra länken och Årstabron och att regeringen
bemyndigas att begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för
vissa väginvesteringar i Stockholms län till att omfatta projektet Södra länken
inom en ram om 5 000 miljoner kronor. Med hänsyn till de antaganden som för
närvarande kan göras beträffande räntenivåer, inflation och amorteringstakt
föreslår regeringen att garantiramen får justeras med högst 1 600 miljoner
kronor för upplupna räntekostnader och prisökningar i samhället.
Statsbidrag till kollektivtrafiken
Regeringen anser att kollektivtrafiksystemet i Stockholm bör byggas ut i
enlighet med principerna från den tidigare Dennisöverenskommelsen, även om
vägnätet inte byggs ut så som tidigare förutsatts. Av detta följer att de
statsbidrag som utlovats till Stockholms läns landsting bör utbetalas oberoende
av vägsystemets utbyggnad. Likaså bör vissa förändringar i
kollektivtrafiksystemet kunna godtas som en följd av den tidigare nämnda
överenskommelsen om Årstabrons utbyggnad. Regeringen föreslår därför att medel
till kollektivtrafikens utbyggnad i Stockholmsregionen, med viss ändring av
ändamålet, får utbetalas till Stockholms läns landsting i enlighet med
principerna i den tidigare Dennisöverenskommelsen.
Lån upptagna för väginvesteringar m.m.
Med hänsyn till att den tidigare förutsatta finansieringen med vägtullar inte
längre gäller anser regeringen att Vägverkets lån för projekt i
Dennisöverenskommelsen skyndsamt bör betalas tillbaka. Staten bör också ersätta
Nacka, Stockholms, Solna och Sundbybergs kommuner samt Stockholms läns
landsting för nedlagda kostnader för vissa väganknutna miljöinvesteringar.
Regeringen anser att i första hand bör åtagandet gentemot kommunerna infrias
och lån återbetalas för projekt som avbrutits. I andra hand skall lån upptagna
för driften av vägnätet t.o.m. år 1998 återbetalas. I sista hand skall lån för
projekt som öppnats för trafik återbetalas.
I sammanhanget erinras om att i statsbudgeten har för vart och ett av åren
1999 och 2000 1 100 miljoner kronor avsatts för att återbetala lån som tagits
upp på grund av Dennisöverenskommelsen (prop. 1996/97:150, yttr. 1996/97:TU2y,
bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Enligt regeringen skall 400 miljoner
kronor av detta belopp användas för återbetalning till vissa kommuner och till
Stockholms läns landsting.
Enligt proposition 1997/98:123 hade Vägverket vid utgången av år 1997
erhållit statliga lånegarantier enligt Dennisöverenskommelsen om 14 714
miljoner kronor i prisnivå juni 1997. Vid samma tidpunkt var åtgärder,
inklusive drift och underhåll, för 2 952 miljoner kronor vidtagna.  För att
fullfölja ingångna åtaganden exklusive Södra länken beräknas ca 3 125 miljoner
kronor vara intecknade. Mot denna bakgrund föreslås att regeringen bemyndigas
att begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för vissa
väginvesteringar i Stockholms län till att omfatta redan påbörjade, avslutade
eller avbrutna projekt inom en ram om 3 125 miljoner kronor. Enligt regeringen
bör garantiramen kunna justeras med högst 500 miljoner kronor på grund av den
allmänna prisutvecklingen i samhället och för upplupen ränta.
Av propositionen framgår vidare att regeringen anser att Vägverket omgående
bör vidta åtgärder som begränsar statens kostnader för hittills vidtagna
åtgärder inom Dennisöverenskommelsen. För att inte nedlagt planeringsarbete
skall vara förgäves bör dock förberedelsearbetet för vissa vägprojekt fortgå.
Det gäller projekten Haningeleden 1, Botkyrkaleden och Edsberg-Väsjön-Täby
Kyrkby, Täby Kyrkby-Rosenkälla samt Norra länken. När erforderliga planer
föreligger för dessa projekt avser regeringen att återkomma till riksdagen med
förslag till finansieringslösning. En viktig förutsättning för ett eventuellt
genomförande av utbyggnadsplanerna är enligt regeringen att möjligheter finns
till regional samfinansiering.
5.2 Motionsförslag
Centerpartiet riktar i tre motioner en rad invändningar mot regeringens
finansieringsförslag.
Olof Johansson m.fl. (c) framhåller i motion 1997/98:T16 att byggandet av
Södra länken inte är försvarbart, vare sig av miljö, trafik- eller ekonomiska
skäl. Med den lösning som Socialdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna
presenterat ligger vägen öppen för senare beslut om Österleden. Den folkliga
förankringen av beslutet om Södra länken anges vidare som undermålig. Det
politiska systemet riskerar därför att få en allvarlig knäck då beslutets
legitimitet ifrågasätts av alltfler. Vidare framhålls att en utveckling av
kollektivtrafiken förutsätter ökad spårkapacitet genom Stockholm. Centerpartiet
förespråkar därför att Centralbron rivs och ersätts med en biltunnel som bör
förprojekteras omedelbart. Det är ett nationellt intresse att detta projekt
genomförs. Först när denna fråga lösts, även finansiellt, bör frågan om tredje
spåret och Årstabron tas upp.
Likartade synpunkter framförs i motionerna 1997/98:T218 och 1996/97: T91, där
Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) begär att frågan om ett tredje spår och
Centralbron snarast blir löst. Enligt motionärerna finns det en stor acceptans
för en lösning där Centralbrons biltrafik läggs i tunnel och det frigjorda
ytläget används för ett tredje spår. Det är angeläget att förhandlingar mellan
staten, Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om en långsiktigt
hållbar lösning snabbt kan komma till stånd. I sammanhanget betonas att dessa
trafikutbyggnader har ett större riksintresse än flera andra trafikprojekt,
varför medel och garantier bör lösgöras från andra projekt.
I motion 1997/98:T218 (c) framhålls vidare att när Österleden fallit ur
trafiköverenskommelsen finns det skäl att ompröva Södra länkens dimensionering.
Ur statsfinansiell synpunkt är det angeläget att en mindre omfattande
trafiklösning uppnås, en så kallad Minilänk. En trafiklösning som bygger på nya
förutsättningar och innebär en bantad lösning ökar även tilltron till beslutet
om att Österleden inte skall byggas. Vidare betonas att största möjliga
politiska förankring lokalt och regionalt bör eftersträvas vad gäller
omfattning och finansiering. Motionärerna begär mot denna bakgrund att
lånegarantin för de medel som är outnyttjade för Södra länken återkallas.
I motion 1997/98:T231 framhåller Elving Andersson m.fl. (c) att Centerpartiet
länge har ansett att Öster- och Västerleden inte bör byggas. I ett läge då
Österleden utgått ur planeringen är det logiskt att eftersträva en förändrad
lösning vad gäller Södra länkens dimensionering. Till dess frågan om Södra
länken är löst kan Centerpartiet inte se att den tidigare beviljade
kreditgarantin för Södra länken fyller någon funktion. Riksdagen bör därför
återkalla lånegarantin för Södra länken för de medel som är outnyttjade.
Karl-Erik Persson m.fl. (v) framhåller i motion 1997/98:T15 att utbyggnaden av
Södra länken strider mot de transportpolitiska mål som regeringen presenterat i
proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling. Resurserna
bör i stället användas till att utveckla och bygga ut kollektivtrafiken i hela
landet. Vänsterpartiet är därför starkt kritiskt till Södra länken som bedöms
vara ett gigantiskt och oansvarigt slöseri med stora summor pengar. Om den
förverkligas motverkas allvarligt inriktningen mot en långsiktigt hållbar
utveckling i regionen med ökad kollektiv-, gång- och cykeltrafik och minskad
biltrafik. Södra länken är dessutom bara en första etapp som för att fylla sitt
syfte kommer att följas upp med Norra länken, Österleden eller en breddning av
Essingeleden. Detta minskar utrymmet för andra trafikinvesteringar i
Stockholmsregionen och i resten av landet. Motionärerna anser vidare att
regeringens finansieringsförslag innebär att kostnaderna övervältras på
framtida generationer. Motionärerna ifrågasätter slutligen om den del av
befolkningen som inte bor i Stockholmsregionen är intresserad av att
förbehållslöst finansiera de aktuella vägprojekten.
Även Miljöpartiet de gröna motsätter sig i tre motioner regeringens
finansieringsförslag.
Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) framhåller i motion 1997/98:T17 att
regeringens förslag om Södra länken innebär att 6 400 miljoner kronor
investeras i en samhällsekonomiskt värdelös och ekologiskt oförsvarbar
motorväg. Med tanke på riksdagens fastlagda miljömål är det enligt motionärerna
anmärkningsvärt att så stora summor investeras samtidigt som
kollektivtrafikprojekt inte genomförs. För att inte upprivandet av
Dennisöverenskommelsen skall innebära mer än tomma ord föreslås därför att
riksdagen avslår regeringens begäran om ekonomiska medel till Södra länken,
Haningeleden 1, Botkyrkaleden, Norrortsleden och Norra länken. Riksdagen bör
heller inte godta regeringens förslag att stoppa delar av den planerade
utbyggnaden av kollektivtrafiken. Enligt motionen är det vidare angeläget att
spårkapaciteten förbättras i Stockholm. Motionärerna ifrågasätter dock om den
nödvändiga utbyggnaden bäst sker genom en ny Årstabro eller genom en
järnvägstunnel. Miljöpartiet de gröna förordar en järnvägstunnel från
Liljeholmen till Kungsholmen men med hänsyn till det akuta kapacitetsläget
motsätter man sig dock inte en ny Årstabro. Motionärerna stöder därför
utbyggnaden av Årstabron under förutsättning att Centralbrons nedgrävning
finansieras. Årstabron bör dock inte prioriteras på bekostnad av andra
investeringar i kollektivtrafiken. Regeringen bör därför snarast återkomma med
ett nytt finansieringsförslag för Årstabron.
Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) ifrågasätter i motion 1996/97:T92 om de
statliga garantier som riksdagen tidigare beslutat om fortfarande skall gälla.
Tvärtom borde det vara högst rimligt, betonar motionärerna, att ompröva
beslutet med tanke på att såväl de politiska som de sakliga förutsättningarna
för projektet kraftigt förändrats.
Birger Schlaug m.fl. (mp) framhåller i motion 1997/98:T220 att Södra länken
är oansvarigt ur statsfinansiell synvinkel och anser att regeringen borde
utreda hur Dennisöverenskommelsen kan avvecklas. Därefter bör representanter
för regeringen och Stockholms stad och län på nytt mötas för att diskutera
möjliga trafikförbättringar för regionen.
Kenth Skårvik m.fl. (fp) begär i motion 1997/98:T13 att regeringen snarast
återkommer till riksdagen med en lösning för det tredje spåret förbi
Riddarholmen där en nedgrävning av Centralbron ingår. Motionärerna understryker
att frågan om Årstabron och tredje spåret förbi Riddarholmen måste lösas i ett
sammanhang. Starka stadsmiljöskäl talar enligt motionärerna för att den
önskvärda utbyggnaden av spårkapaciteten sker utan ytterligare ingrepp i den
känsliga och historiskt värdefulla miljön på Riddarholmen. Det innebär att
medel måste frigöras för att ersätta Centralbron med en tunnel.
Mats Odell m.fl. (kd) anger i motion 1997/98:T12 att hela den stora järnvägs-
och kollektivtrafiksatsning som knyter samman Stockholmsregionen med Mälardalen
och Arlanda flygplats hotas av kapacitetsbristen söder om Stockholms central.
Detta är ett problem som inte bara kommer att beröra Stockholmsregionens
kollektivtrafikanter utan även resenärer på de nybyggda och upprustade
järnvägarna som knyter ihop huvudstaden med resten av landet. Motsvarande
problem kommer även att uppstå för järnvägens godstrafik. Regeringen bör därför
skyndsamt ta initiativ till en snar lösning av problemet med den s.k.
Getingmidjan.
Sören Lekberg m.fl. (s) konstaterar i motion 1997/98:T537 att i Stockholm
sammanstrålar den långväga järnvägstrafiken med en expansiv lokaltågstrafik.
Den omfattande tågtrafiken gör att flaskhalsar uppstår som kan leda till stora
trafikstörningar såväl i fjärr- som lokaltågstrafiken. Denna trafiksituation
äventyrar de framsynta kommunala investeringar som skett i moderna
trafiksystem. Enligt motionärerna har statsmakterna ett särskilt ansvar för att
öka spårkapaciteten i Stockholm. Det handlar främst om en utbyggnad med fyra
spår fram till Södra station och en ny Årstabro samt ett tredje spår förbi
Riddarholmen. Dessa investeringar föreslås därför genomföras utan dröjsmål.
Ingrid Skeppstedt (c) framhåller i motion 1997/98:T528 att en väl utvecklad
infrastruktur är en förutsättning för ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning
och bibehållen välfärd. Genom väl utvecklade kommunikationer kan människor leva
och bo där de önskar. I dag är arbetspendlingen mellan Sörmland och
Stockholmsområdet omfattande, varför sämre möjligheter till pendling skulle bli
förödande. Motionärerna understryker därför att det tredje spåret in till
Stockholm snarast bör komma till stånd.
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) begär i motion 1996/97:T94 att regeringen
snarast återkommer till riksdagen med förslag om kreditgarantier för finansie-
ring av Haningeleden 1 och Botkyrkaleden. Samma motionär återkommer i motion
1997/98:T19 och framhåller att proposition 1997/98:123 innehåller en
anmärkningsvärd och oroande skrivning om att "en viktig förutsättning för ett
eventuellt genomförande av utbyggnadsplanerna är att det föreligger en
möjlighet till regional finansiering". Motionären påpekar att finansiering av
trafikanläggningar med riksintresse bör vara en statlig angelägenhet. Det är
därför nödvändigt att hela Södertörnsleden snarast möjligt byggs ut med
statliga medel.
Lennart Fremling och Lennart Rohdin (båda fp) påpekar i motion 1997/98:T14 att
allt pekar på att Södra länken är mycket olönsam i ett samhällsekonomiskt
perspektiv. Om projektet genomförs motverkas en önskvärd utveckling i riktning
mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Vidare framhålls att regeringens förslag
inte innehåller någon miljökonsekvensbeskrivning. Motionärerna begär därför att
riksdagen avstyrker regeringens förslag om Södra länken.
Michael Stjernström (kd) framhåller i motion 1996/97:T89 att det finns några
vägprojekt som är sämre än de övriga vad gäller samhällsnytta och miljöingrepp.
Det gäller tre delar på Norrortsleden, nämligen Edsberg-Väsjön, Väsjön-Täby
Kyrkby och Täby Kyrkby-Rosenkälla. Motionären betonar att dessa projekt innebär
oerhörda ingrepp i värdefulla natur- och kulturmiljöer samt mycket stora och
permanenta förluster från rekreations- och naturvårdssynpunkt i regionen. Mot
denna bakgrund förordas att Norrortsleden lyfts ur trafiklösningen för
Stockholmsregionen och i stället behandlas inom ramen för den ordinarie
investeringsplaneringen.
5.3 Utskottets ställningstagande
Södra länken och Årstabron
Utskottet anser det angeläget att Stockholmsregionens trafiksystem blir
ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt hållbart. Det är därför positivt
att regeringen nu lägger fram förslag som innebär att betydelsefulla åtgärder
kan genomföras utan ytterligare förseningar. Med den överenskommelse som staten
träffat med Stockholms läns landsting och Stockholms stad har också en regional
förankring uppnåtts samtidigt som den fortsatta trafikutbyggnaden kan
samfinansieras.
Enligt utskottets mening är det angeläget att järnvägens kapacitet förstärks
genom att ett ytterligare dubbelspår byggs mellan Årstaberg och Stockholm
Södra. Därmed kan de omfattande investeringar som genomförts och som pågår i
landets järnvägssystem utnyttjas på ett bra sätt. Genom utbyggnaden av Södra
länken skapas också en väl fungerande trafiklösning samtidigt som dagens
besvärande miljöproblem kan begränsas och utrymme skapas för fortsatt
samhällsbyggande. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till
finansieringslösning för Södra länken och Årstabron. Det innebär att
Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för projektet Södra länken
bör begränsas till 5 000 miljoner kronor. Riksgäldskontoret bör vidare ges rätt
att justera den angivna garantin med högst 1 600 miljoner kronor för upplupna
räntekostnader och prisökningar i samhället.
Av propositionen framgår att Vägverkets medverkan i finansieringen av Södra
länken skall finansieras genom en omfördelning inom utgiftsområde 22
Kommunikationer. Utskottet förutsätter att utformningen av den slutliga
medelsanvändningen  kommer att redovisas för riksdagen.
Begränsning av lånegarantier och återbetalning av lån
Utskottet delar regeringens bedömning att, med hänsyn till att
Dennisöverenskommelsen inte längre gäller, bör de statliga garantiramar som
tidigare medgetts begränsas. Som framgår av regeringens redovisning i
proposition 1997/98:123 hade 3 125 miljoner kronor förbrukats eller intecknats
vid årsskiftet 1997-1998 för påbörjade, avslutade eller avbrutna vägprojekt.
Enligt utskottets mening bör därför riksdagen bemyndiga regeringen att begränsa
Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för vissa väginvesteringar i
Stockholms län till 3 125 miljoner kronor (prisnivå 1997). Utskottet
tillstyrker också att Riksgäldskontoret bör få justera den angivna garantin med
högst 500 miljoner kronor för räntekostnader och prisökningar i samhället.
Av regeringens redovisning framgår att vissa projekt som tidigare ingått i
Dennisöverenskommelsen för närvarande genomförs eller förbereds. För andra
projekt såsom Österleden och Västerleden har däremot arbetet avbrutits. Vidare
framgår att regeringen avser att för vissa vägprojekt återkomma till riksdagen
med förslag till finansieringslösning när erforderliga planer föreligger. En
viktig förutsättning för ett eventuellt genomförande är enligt regeringen att
det föreligger en möjlighet till regional samfinansiering. Utskottet har inga
erinringar mot vad regeringen anför om olika delprojekt. Utskottet delar också
regeringens bedömning att förberedelsearbetet för vissa angivna vägprojekt bör
fortgå så att inte nedlagt planeringsarbete gjorts förgäves.
Utskottet konstaterar att tidigare utfärdade statliga garantiramar har getts
under förutsättning att återbetalning skall ske med intäkter från vägtullar.
Med hänsyn till att denna förutsättning inte längre gäller anser utskottet det
angeläget att statens lån snarast avvecklas. Utskottet tillstyrker därför
regeringens förslag att de statliga lånen bör återbetalas skyndsamt. Utskottet
har heller ingen erinran mot den angivna prioritetsordningen vid
återbetalningen och att vissa kommuner skall ersättas med tillsammans högst 400
miljoner kronor för förskottering av vissa väganknutna miljöinvesteringar.
Statsbidrag till kollektivtrafiken
Utskottet anser det angeläget att den kollektivtrafiksatsning som
Dennisöverenskommelsen innebar kan genomföras med en anpassning till förändrade
förutsättningar. Utskottet har därför ingen erinran mot regeringens förslag att
tidigare utlovade medel till kollektivtrafikens utbyggnad i Stockholmsregionen
skall kunna utbetalas till Stockholms läns landsting i enlighet med principerna
i den tidigare Dennisöverenskommelsen. Enligt utskottets mening bör också
Stockholm läns landsting få möjlighet att använda statsbidragen för
tunnelbaneutbyggnaden mellan Hjulsta och Barkaby och snabbspårvägen mellan
Årsta och Älvsjö till att delfinansiera järnvägsprojektet Årstabron.
Sammanfattande bedömning
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner
det regeringen föreslår i proposition 1997/98:123 om finansiering av vissa
trafikanläggningar i Stockholm m.m. Det betyder att riksdagen bör godkänna
finansieringslösningen för Södra länken och Årstabron och bemyndiga regeringen
att begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för vissa
väginvesteringar i Stockholms län i enlighet med vad som anförts i
propositionen. Utskottet tillstyrker vidare att medel till kollektivtrafikens
utbyggnad i Stockholmsregionen skall, med viss ändring av ändamålet, utbetalas
till Stockholms läns landsting i enlighet med principerna i
Dennisöverenskommelsen. Riksdagen bör vidare godkänna vad regeringen i
propositionen anfört om återbetalning av lån.
Av utskottets ställningstagande följer att motionerna 1996/97:T89 (kd),
1996/97:T92 (mp), 1996/97:T94 (m), 1997/98:T14 (fp), 1997/98:T15 (v),
1997/98:T16 (c), 1997/98:T17 (mp), 1997/98:T19 (m), 1997/98:T211 (v),
1997/98:T218 (c), 1997/98:T220 (mp), 1997/98:T231 (v) och 1997/98:T537 (s)
avstyrks i nu behandlad del. Syftet med motion 1997/98:T537 (s) i nu behandlad
del förutsätts dock komma att tillgodoses i väsentlig del.
Tredje spåret och Centralbron
Järnvägen har en viktig roll att spela för utvecklingen av ett transportsystem
som är socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Enligt
utskottets mening är det därför angeläget att de omfattande investeringar som
genomförts och som pågår i landets spårsystem till fullo kan utnyttjas.
Utskottet ser mot denna bakgrund positivt på den överenskommelse som träffats
om en samfinansierad lösning för att bygga ut järnvägens kapacitet söder om
Stockholm. Det innebär att kapaciteten snabbt kan öka i järnvägssystemet
samtidigt som handlingsfrihet ges när det gäller att hitta en lämplig lösning
för att ytterligare öka kapaciteten för järnvägstrafiken genom centrala
Stockholm.
Enligt utskottets mening är en fortsatt utbyggnad av den begränsade
spårkapaciteten i Stockholm nödvändig på sikt om den lokala, regionala och
nationella tågtrafiken skall kunna utvecklas. Av propositionen framgår att
såväl ett tredje järnvägsspår i ytläge vid Riddarholmen som en pendeltågstunnel
Odenplan-City-Slussen/Stockholm Södra är möjliga att kombinera med den nu
överenskomna utbyggnaden av ytterligare järnvägsspår till Stockholm Södra.
Utskottet anser att en utbyggnad av ett tredje spår i ytläge vid
Riddarholmen, i kombination med en vägtunnel som ersätter Centralbron, kan
väsentligt förbättra miljön i centrala Stockholm och göra de kulturhistoriska
värdena i området mer tillgängliga samtidigt som trafikkapaciteten över Mälaren
utökas. Det är därför med tillfredsställelse som utskottet konstaterar att
enligt den överenskommelse som träffats om bl.a. finansieringen av Årstabron
och Södra länken har staten och Stockholms stad gemensamt uttalat att man är
överens om att ett tredje spår förutsätter en helhetslösning innebärande att
Centralbron ersätts med en biltunnel. Utskottet utgår från att regeringen och
berörda parter aktivt och skyndsamt kommer att pröva hur den fortsatta
nödvändiga utbyggnaden av järnvägens kapacitet bör ske och frågan om huruvida
Centralbron skall ersättas med en tunnel. Riksdagen bör därför enligt
utskottets mening inte vidta någon åtgärd med anledning av de aktuella
motionerna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade
motionsyrkanden. Det gäller motionerna 1996/97:T91 (c), 1997/98:T12 (kd),
1997/98:T13 (fp), 1997/98:T16 (c), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T218 (c),
1997/98:T528 (c) och 1997/98:T537 (s) i nu behandlad del. Syftet med flera av
yrkandena torde dock komma att tillgodoses.
6 Särskild förberedelsegaranti
6.1 Regeringens förslag
I budgetpropositionen för år 1998 föreslås ytterligare garantier för
förberedelsearbeten. Enligt propositionen kommer inga ytterligare nystarter av
vägprojekt att ske utöver vad som riksdagen tidigare beviljat statliga
garantier för. Däremot anges att nya garantier krävs för de fortsatta
förberedelsearbeten som planeras genomföras under år 1998. Regeringen föreslår
därför att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna
statlig borgen för 60 miljoner kronor i prisnivå januari 1992 för fortsatta
planerings- och förberedelsearbeten samt för information inom ramen för den nya
trafiklösningen i Stockholm.
6.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare behandlat regeringens förslag i proposition 1997/98: 123
om begränsning av de statliga garantierna för Stockholmsregionens
trafiklösningar. Regeringens förslag om en särskild garanti på 60 miljoner
kronor för fortsatta planerings- och förberedelsearbeten samt information inom
ramen för den nya trafiklösningen i Stockholm är därmed inte längre aktuell.
Utskottet avstyrker följaktligen regeringens förslag till garantier för
fortsatta planerings- och förberedelsearbeten.
7 Drift och underhåll
7.1 Regeringens förslag
Regeringen erinrar i proposition 1996/97:160 om att riksdagen tidigare beslutat
att drift och underhåll av de nya lederna i Stockholmsregionen skall
finansieras regionalt. Med tanke på den omfattande finansieringsbörda som
regionen tar på sig föreslås att drift och underhåll av de nya vägarna i
stället skall bekostas genom ordinarie anslag för drift och underhåll av
statliga vägar.
7.2 Motionsförslag
Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) avvisar i motion 1996/97:T92 att drift och
underhåll av de nya vägarna skall betalas av Vägverket. Enligt motionärerna bör
regeringen i stället skyndsamt ta initiativ till att förhandla fram en helt ny
lösning för Stockholmsregionen med större hänsyn till miljö och hälsa.
7.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om att drift och underhåll
av de aktuella vägarna bör bekostas genom ordinarie anslag för drift och
underhåll av statliga vägar. Därmed uppnås en överensstämmelse med vad som
gäller för statliga vägar i landet i övrigt. Utskottet tillstyrker följaktligen
regeringens förslag härom och avstyrker motion 1996/97:T92 (mp)
yrkande 1 i aktuell del. I sammanhanget erinrar utskottet om den
överenskommelse som träffats mellan staten, Stockholms läns landsting och
Stockholms kommun om  att Stockholms kommun skall bidra med 15 miljoner kronor
årligen till driften av Södra länken till dess lånen för projektet är
återbetalade, dock längst under 25 år.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande övergripande utgångspunkter
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T91 yrkandena 1, 3-5, 1996/97:T92
yrkandena 2-4, 1996/97:T93 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del,
1996/97:T95 yrkandena 1 i denna del, 2-4, 1997/98:T16 yrkande 5,
1997/98:T18, 1997/98:T211 yrkandena 1-2, 3 i denna del, 4-5, 1997/98:T214
yrkande 7, 1997/98:T218 yrkandena 1, 3, 5-6, 1997/98:T220 yrkandena 8-10,
1997/98:T226 yrkandena 1-6 och 1997/98:T322,
res. 1 (m)
res. 2 (c, v, mp)
2. beträffande vägtullar
att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:160 punkt 1 upphäver
riksdagens beslut (prop. 1993/94:86, bet. 1993/94:TU24, rskr. 1993/94:247)
att vägtullar skall finansiera utbyggnaden av vissa vägprojekt i
Stockholms län m.m.,
3. beträffande finansiering av vissa trafikanläggningar m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:123 samt med avslag på
motionerna 1996/97:T89, 1996/97:T92 yrkande 5, 1996/97:T94, 1997/98:T14,
1997/98:T15, 1997/98:T16 yrkandena 1 och 4, 1997/98: T17, 1997/98:T19,
1997/98:T211 yrkande 3 i denna del, 1997/98: T218 yrkande 2, 1997/98:T220
yrkande 7,  1997/98:T231 yrkande 9 och 1997/98:T537 i denna del
dels godkänner finansieringslösningen för Södra länken och Årstabron,
dels bemyndigar regeringen att begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna
statlig borgen för vissa väginvesteringar i Stockholms län till att
omfatta dels projektet Södra länken inom en ram om 5 000 miljoner kronor,
dels redan påbörjade, avslutade eller avbrutna projekt inom en ram om 3
125 miljoner kronor,
dels bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret justera ovan givna
garantier med högst 1 600 miljoner kronor respektive 500 miljoner kronor
för vid varje tidpunkt upplupna räntekostnader och prisökningar i
samhället,
dels godkänner att medel till kollektivtrafikens utbyggnad i
Stockholmsregionen skall, med ändring av ändamålet enligt avsnitt 5 i
propositionen, utbetalas till Stockholms läns landsting i enlighet med
principerna i Dennisöverenskommelsen,
dels godkänner vad som anförts i propositionen om återbetalning av lån,
res. 3 (c, v, mp)
4. beträffande Tredje spåret och Centralbron
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T91 yrkande 2, 1997/98:T12,
1997/98:T13, 1997/98:T16 yrkandena 2-3, 1997/98:T211 yrkande 3 i denna
del, 1997/98:T218 yrkande 4, 1997/98:T528 och 1997/98:T537 i denna del,
res. 4 (c, v, mp)
res. 5 (fp)
5. beträffande särskild förberedelsegaranti
att riksdagen avslår proposition 1997/98:1 utgiftsområde 22 punkt 6 om
bemyndigande för regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig
borgen om 60 000 000 kr i prisnivå januari 1992 för fortsatt planerings-
och förberedelsearbete samt information inom ramen för den nya
trafiklösningen i Stockholm,
6. beträffande drift och underhåll
att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:160 punkt 3 och med avslag på
motion 1996/97:T92 yrkande 1 i denna del godkänner det regeringen föreslår
om att drift och underhåll av de nya vägarna i Stockholmsregionen skall
finansieras inom ramen för Vägverkets ordinarie anslag för drift och
underhåll av vägar.
res. 6 (mp)
Stockholm den  14 april 1998
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg
(s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Krister Örnfjäder (s), Sivert
Carlsson (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp),
Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars Björkman (m),
Elisa Abascal Reyes (mp), Claes-Göran Brandin (s) och Ulla Löfgren (m).

Reservationer

1. Övergripande utgångspunkter (mom. 1)
Per Westerberg, Birgitta Wistrand, Lars Björkman  och Ulla Löfgren (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Utskottet
konstaterar? och på s. 15 slutar med ?behandlad del? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att storstädernas trafikfrågor måste lösas skyndsamt och
långsiktigt inom ramen för samma finansieringsmetoder och höga miljökrav som
gäller i övriga landet. Det betyder att investeringar i liksom drift och
underhåll av trafikens infrastruktur skall styras dit transportarbetet finns
eller kan förväntas uppstå. Biltrafiken bör inte betraktas som en allmän
finansieringskälla för vitt skilda samhällssektorer. Avgifter på bilismen kan
användas för att finansiera delar av vägsystemet. Utskottet motsätter sig
regionala skatter och differentierade arbetsgivaravgifter.
Enligt utskottets mening är regeringens utgångspunkter för
Stockholmsregionens trafiklösningar inte långsiktigt hållbara. Genom att såväl
Österleden, Västerleden som det för den nationella tågtrafiken så viktiga
Tredje spåret över Riddarfjärden utelämnats talar väldigt lite för att de
framtida trafikströmmarna genom Stockholms innerstad långsiktigt kommer att
minska. Den grundläggande kapacitetsbristen i det s.k. Saltsjö/Mälarsnittet
kvarstår. Utskottet anser vidare att lagen om Nationalstadsparken bör
förtydligas så att högt ställda miljökrav kan tillgodoses samtidigt som en
effektiv hantering kan ske av de trafikproblem som nämns i lagstiftningens
förarbeten. Regeringen bör med dessa utgångspunkter återkomma till riksdagen
med förslag till en regionalt brett förankrad trafiklösning i
Stockholmsregionen.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna 1996/97:T93 och
1997/98:T18 (båda m) tillstyrks i nu behandlad del, bör ges regeringen till
känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att motionerna
1997/98:T226 (m) och 1997/98:T322 (kd) till väsentlig del tillgodoses medan
motionerna 1996/97:T91 (c), 1996/97:T92 (mp), 1996/97:T95 (v),  1997/98:T16
(c), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T214 (fp), 1997/98:T218 (c) och 1997/98:T220
(mp) avstyrks  i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande övergripande utgångspunkter
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T93 yrkande 2 och yrkande 3 i
denna del samt 1997/98:T18, med anledning av motionerna  1997/98:T226
yrkandena 1-6 och 1997/98:T322 samt med avslag på motionerna 1996/97:T91
yrkandena 1, 3-5, 1996/97:T92 yrkandena 2-4, 1996/97:T95 yrkandena 1 i
denna del, 2-4, 1997/98:T16 yrkande 5, 1997/98:T211 yrkandena 1-2, 3 i
denna del, 4-5, 1997/98: T214 yrkande 7, 1997/98:T218 yrkandena 1, 3, 5-6,
1997/98:T220 yrkandena 8-10 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Övergripande utgångspunkter (mom. 1)
Sivert Carlsson (c), Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Utskottet
konstaterar? och på s. 15 slutar med ?behandlad del? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Dennisöverenskommelsen bygger på miljöpolitiskt helt
felaktiga förutsättningar. Verkligheten har också redan visat att de ekonomiska
förutsättningarna var ohållbara. Trots att överenskommelsen havererat
fortsätter dock utbyggnaden och planeringen av olika vägar som ingår i
överenskommelsen. Utskottet anser det inte vara rimligt, vare sig från
miljömässig eller från ekonomisk synpunkt, att fortsätta trafikutbyggnaden som
om inget hade hänt. Enligt utskottets mening måste i stället de grundläggande
utgångspunkterna för Stockholmsregionens trafiklösningar omprövas för att det
skall vara möjligt att uppnå ett transportsystem som är förenligt med en
långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det innebär att betydligt större hänsyn
måste tas till miljö, hälsa och ekonomi. För vägtrafikens del gäller det att
förbättra nuvarande system och endast satsa på nya anläggningar när entydiga
miljövinster uppnås. Såväl Österleden som Västerleden bör därför helt föras
bort från den fortsatta trafikplaneringen. Med hänsyn till att
Dennisöverenskommelsen inte längre gäller bör också den pågående utbyggnaden av
vissa vägprojekt stoppas. För att utveckla en attraktiv kollektivtrafik bör i
stället tidigare planerade utbyggnader av bl.a. snabbspårvägen och tunnelbanan
genomföras och vidareutvecklas.
Enligt utskottets mening är miljöavgifter på biltrafiken i Stockholms
innerstad nödvändiga, både för att uppnå en förbättrad miljö och en regional
finansiering. Därmed kan genomfartstrafik styras bort från en redan hårt
belastad innerstad. Tekniken bör vara enkel, lättförståelig och
integritetsbevarande. Ett grundläggande villkor för det fortsatta arbetet bör
vidare vara att miljökonsekvensbeskrivningar har gjorts och att utformning,
dimensionering och finansiering sker med bred folklig och politisk förankring.
Mot denna bakgrund bör regeringen skyndsamt avveckla den pågående utbyggnaden
av den havererade Dennisöverenskommelsen och ta initiativ till att i
demokratiska former ta fram en helt ny trafiklösning som tar större hänsyn till
miljö, hälsa och ekonomi.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna 1996/97:T91 (c),
1996/97:T92 (mp), 1996/97:T95 (v), 1997/98:T16 (c), 1997/98:T211 (v),
1997/98:T218 (c), 1997/98:T220 (mp) tillstyrks i nu behandlad del bör ges
regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer att motionerna
1996/97:T93 (m), 1997/98:T18 (m), 1997/98:T214 (fp), 1997/98:T226 (m) och
1997/98:T322 (kd) avstyrks i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande övergripande utgångspunkter
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T91 yrkandena 1,    3-5,
1996/97:T92 yrkandena 2-4, 1996/97:T95 yrkandena 1 i denna del, 2-4,
1997/98:T16 yrkande 5, 1997/98:T211 yrkandena 1-2, 3 i denna del, 4-5,
1997/98:T218 yrkandena 1, 3, 5-6 och 1997/98: T220 yrkandena 8-10 samt med
avslag på motionerna 1996/97:T93 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del,
1997/98:T18, 1997/98:T214 yrkande 7, 1997/98:T226 yrkandena 1-6 och
1997/98: T322 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
3. Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m. (mom. 3)
Sivert Carlsson (c), Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ?Utskottet
anser? och på s. 23 slutar med ?väsentlig del? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att projektet Södra länken inte är försvarbart, vare sig av
miljö-, trafik- eller ekonomiska skäl. Regeringens förslag innebär att 6 400
miljoner kronor investeras i en klart samhällsekonomiskt olönsam stadsmotorväg
på knappt 6 km. Om detta ekologiskt oförsvarbara projekt förverkligas motverkas
allvarligt inriktningen mot ökad kollektiv-, gång- och cyketrafik och minskad
biltrafik. Förslaget till finansiering innebär också att kostnaderna
övervältras på framtida generationer. Med den lösning som regeringen
presenterat ligger vägen dessutom öppen för senare beslut om Österleden, Norra
länken och en breddning av Essingeleden. Enligt utskottets mening bör i stället
projektet ges en mer begränsad och realistisk dimensionering genom en s.k.
Minilänk.
Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att
spårkapaciteten förbättras i Stockholm och att Årstabron därför bör byggas.
Enligt utskottets mening är det dock fel att Årstabron prioriteras på bekostnad
av andra investeringar i kollektivtrafiken. Utskottet avvisar därför
regeringens förslag att statsbidragsmedel som tidigare reserverats för
utbyggnaden av snabbspårvägen och tunnelbanan skall användas för att
delfinansiera Årstabron. Den fortsatta planeringen av olika vägleder enligt den
tidigare Dennisöverenskommelsen bör också avbrytas.
Vad utskottet nu anfört innebär att regeringens samtliga finansieringsförslag
avstyrks. Enligt utskottets mening bör dock tidigare avsatta statsbidragsmedel
till kollektivtrafiken utbetalas. Det bör ankomma på regeringen att omgående
stoppa det fortsatta förberedelsearbetet för de vägprojekt som tidigare ingått
i Dennisöverenskommelsen och begränsa tidigare medgivna garantiramar.
Regeringen bör snarast för riksdagen redovisa hur den anser att de av utskottet
angivna förslagen kan genomföras. Av utskottets ställningstagande följer att
motionerna  1996/97:T92 (mp), 1997/98:T14 (fp), 1997/98: T15 (v), 1997/98:T16
(c), 1997/98:T17 (mp), 1997/98:T211 (v), 1997/98: T218 (c), 1997/98:T220 (mp)
och 1997/98:T231 (v) tillgodoses medan motionerna 1996/97:T89 (kd), 1996/97:T94
(m), 1997/98:T19 (m) och 1997/98:T537 (s) i nu behandlad del avstyrks. Vad
utskottet anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande finansiering av vissa trafikanläggningar m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T92 yrkande 5, 1997/98:T14,
1997/98:T15, 1997/98:T16 yrkandena 1 och 4, 1997/98: T17, 1997/98:T211
yrkande 3 i denna del, 1997/98:T218 yrkande 2, 1997/98:T220 yrkande 7,
1997/98:T231 yrkande 9 och  med avslag på proposition 1997/98:123 samt
motionerna 1996/97:T89, 1996/97:T94, 1997/98:T19 och 1997/98:T537 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Tredje spåret och Centralbron (mom. 4)
Sivert Carlsson (c), Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?Järnvägen har?
och slutar med ?att tillgodoses? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att de omfattande investeringar som
genomförts och som pågår i landets spårsystem kan utnyttjas. En utbyggnad av
den begränsade spårkapaciteten i Stockholm är därför nödvändig om den lokala,
regionala och nationella tågtrafiken skall kunna utvecklas. Starka
stadsmiljöskäl talar för att den önskvärda utbyggnaden av spårkapciteten bör
ske utan ytterligare ingrepp i den känsliga och historiskt värdefulla miljön på
Riddarholmen. Utskottet anser därför att Centralbron bör rivas och ersättas med
en biltunnel. Medel för detta kan omdisponeras från vägprojektet Södra länken.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag om hur järnvägens
kapacitet skall förstärkas och om hur Centraltunneln skall byggas och
finansieras.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1996/97: T91
(c), 1997/98:T16 (c), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T218 (c) och 1997/98: T528 (c)
i denna del vilket bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet
avstyrker övriga motionsyrkanden. Det gäller motionerna 1997/98: T12 (kd),
1997/98:T13 (fp) och 1997/98:T537 (s) i denna del. Syftet med flera av
yrkandena torde dock komma att tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande Tredje spåret och Centralbron
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T91 yrkande 2, 1997/98:T16
yrkandena 2-3, 1997/98:T211 yrkande 3 i denna del, 1997/98:T218 yrkande 4,
1997/98:T528 och med avslag på motionerna 1997/98:T12, 1997/98:T13 och
1997/98:T537 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Tredje spåret och Centralbron (mom. 4)
Kenth Skårvik (fp)  anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?Järnvägen har?
och slutar med ?att tillgodoses? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att de omfattande investeringar som
genomförts och som pågår i landets spårsystem kan utnyttjas. En utbyggnad av
den begränsade spårkapaciteten i Stockholm är därför nödvändig om den lokala,
regionala och nationella tågtrafiken skall kunna utvecklas. Utskottet stöder
därför regeringens förslag att förstärka järnvägens kapacitet mellan Årstaberg
och Stockholm Södra. Enligt utskottets mening måste dock samtidigt problemen
för tågtrafiken förbi Riddarholmen lösas. Starka stadsmiljöskäl talar för att
den önskvärda utbyggnaden av spårkapciteten bör ske utan ytterligare ingrepp i
den känsliga och historiskt värdefulla miljön på Riddarholmen. Ett intressant
alternativ är att ersätta den nuvarande Centralbron med en tunnel.
Utskottet anser därför att staten tillsammans med regionen bör försöka hitta
en lämplig finansiell och teknisk lösning på problemen vid Riddarholmen. Enligt
utskottets mening bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att, efter en
förhandling med företrädare för regionen, snarast återkomma till riksdagen med
en kompletterande lösning som tryggar en fortsatt utbyggnad av ett tredje
järnvägsspår förbi Riddarholmen och som innebär att Centralbron ersätts med en
biltunnel.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion 1997/98:T13 (fp)
vilket bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker övriga
motionsyrkanden. Det gäller motionerna 1996/97:T91 (c), 1997/98: T12 (kd),
1997/98:T16 (c), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T218 (c), 1997/98:T528 (c) och
1997/98:T537 (s) i aktuell del. Syftet med flera av yrkandena torde dock komma
att tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande Tredje spåret och Centralbron
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T13 och med avslag på motionerna
1996/97:T91 yrkande 2, 1997/98:T12, 1997/98:T16 yrkandena 2-3,
1997/98:T211 yrkande 3 i denna del, 1997/98:T218 yrkande 4, 1997/98:T528
och 1997/98:T537 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Drift och underhåll (mom. 6)
Elisa Abascal Reyes (mp)  anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?Utskottet har?
och på s. 25 slutar med ?under 25 år? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen skyndsamt bör ta initiativ till att förhandla
fram en helt ny lösning för Stockholmsregionen som tar större hänsyn till miljö
och hälsa. I detta sammanhang bör klargöras hur drift och underhåll av de
aktuella vägarna skall bekostas.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion 1996/97:T92 (mp) yrkande 1
tillstyrks i nu behandlad del medan regeringens förslag härom avstyrks, bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande drift och underhåll
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T92 yrkande 1 i denna del och med
avslag på proposition 1996/97:160 punkt 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m. (mom. 3)
Per Westerberg, Birgitta Wistrand, Lars Björkman och Ulla Löfgren (alla m)
anför:
Regeringens hantering av Stockholmsregionens trafikfrågor vittnar om brister i
det politiskta ledarskapet och kan ifrågasättas från en rad utgångspunkter. Det
gäller bl.a. beslutsordningen där utbyggnaden av Södra länken har påbörjats
utan att riksdagen hunnit ta ställning till finansieringsfrågorna. Frågetecken
kan vidare riktas mot Södra länkens lönsamhet i jämförelse med andra angelägna
trafikprojekt i regionen. Den grundläggande kapacitetsbristen i
Stockholmsområdet, nämligen det s.k. Saltsjö/Mälarsnittet, kvarstår sålunda och
kommer att förvärras med regeringens förslag. Vi är också skeptiska till
regeringens utgångspunkt att Centralbron bör ersättas av en Centraltunnel. De
betydande kostnader som är förknippade med en sådan lösning, utan att
trafikkapaciteten förbättras, talar för att trafikplaneringen bör bedrivas med
större respekt för ekonomi och trafik. Med hänsyn till att Stockholms
trafikfrågor måste lösas skyndsamt har vi dock valt att inte gå emot
regeringens finansieringsförslag. Vi bedömer vidare att med utbyggnaden av
Södra länken kommer en fortsatt komplettering av Ringen och Yttre tvärleden att
te sig än mer nödvändig.

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1
Propositionerna.....................................2
Proposition 1997/98:123 Finansiering av vissa trafikanläggningar i
Stockholms län m.m. 2
Proposition 1996/97:160 Långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm
och Göteborg 2
Proposition 1997/98:1 Budgetproposition för år 19982
Motionerna..........................................3
Motioner med anledning av proposition 1997/98:123.3
Motioner med anledning av proposition 1996/97:160.4
Motioner från den allmänna motionstiden hösten 19975
Utskottet...........................................6
1 Ärendet och dess beredning......................6
2 Bakgrund........................................7
3 Övergripande utgångspunkter.....................9
3.1 Motionsförslag..............................9
3.2 Utskottets ställningstagande...............12
4 Vägtullar......................................15
4.1 Regeringens förslag.......................15
4.2 Utskottets ställningstagande...............15
5 Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m...15
5.1 Regeringens förslag........................15
5.2 Motionsförslag.............................18
5.3 Utskottets ställningstagande...............21
6 Särskild förberedelsegaranti...................24
6.1 Regeringens förslag........................24
6.2 Utskottets ställningstagande...............24
7 Drift och underhåll............................24
7.1 Regeringens förslag........................24
7.2 Motionsförslag.............................24
7.3 Utskottets ställningstagande...............24
Hemställan.......................................25
Reservationer......................................27
1. Övergripande utgångspunkter (m)...............27
2. Övergripande utgångspunkter (c, v, mp)........28
3. Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m. (c, v, mp)29
4. Tredje spåret och Centralbron (c, v, mp)......30
5. Tredje spåret och Centralbron (fp)............31
6. Drift och underhåll (mp)......................31
Särskilt yttrande..................................32
Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m. (m)32

Tillbaka till dokumentetTill toppen