Finansiering av vissa trafikanläggningar i Stockholms län m.m.
Betänkande 1997/98:TU5
Trafikutskottets betänkande
1997/98:TU05
Finansiering av vissa trafikanläggningar i Stockholms län m.m.
Innehåll
1997/98 TU5
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet förslag om Stockholmsregionens trafiklösningar i tre propositioner, nämligen 1996/97:160 Långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm och Göteborg, 1997/98:1 Budgetproposition för 1998, Utgiftsområde 22 Kommunikationer, och 1997/98:123 Finansiering av vissa trafikanläggningar i Stockholms län m.m. Enligt regeringens förslag bör det planerade avgiftssystemet med vägtullar i Stockholm inte genomföras. Vidare föreslås att vägprojektet Södra länken genomförs och finansieras gemensamt av Stockholms stad med 827 miljoner kronor och staten med 5 680 miljoner kronor, varav 5 000 miljoner kronor lånefinansieras. För järnvägsutbyggnaden mellan Södermalm och Årsta föreslås en samfinansiering som innebär att Stockholms läns landsting bidrar med 800 miljoner kronor och staten genom Banverket med resterande medel, ca 100 miljoner kronor. Regeringen redovisar vidare situationen för pågående, genomförda och avbrutna projekt enligt Dennisöverenskommelsen och föreslår bl.a. en begränsning av tidigare utställda lånegarantier och att lånen skyndsamt återbetalas. I betänkandet behandlar utskottet också 23 motioner. Trafikutskottet tillstyrker regeringens förslag. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Till betänkandet har fogats sex reservationer och ett särskilt yttrande.
Propositionerna
Proposition 1997/98:123 Finansiering av vissa trafikanläggningar i Stockholms län m.m. Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1997/98: 123 att riksdagen 1. godkänner finansieringslösningen för Södra länken och Årstabron, 2. bemyndigar regeringen att begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för vissa väginvesteringar i Stockholms län till att omfatta dels projektet Södra länken inom en ram om 5 000 miljoner kronor, dels redan påbörjade, avslutade eller avbrutna projekt inom en ram om 3 125 miljoner kronor, 3. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret justera ovan föreslagna garantier med högst 1 600 miljoner kronor respektive 500 miljoner kronor för vid varje tidpunkt upplupna räntekostnader och prisökningar i samhället, 4. godkänner att medel till kollektivtrafikens utbyggnad i Stockholmsregionen skall, med ändring av ändamålet enligt avsnitt 5 i propositionen, utbetalas till Stockholms läns landsting i enlighet med principerna i Dennisöverenskommelsen, 5. godkänner vad regeringen i propositionen anfört om återbetalning av lån.
Proposition 1996/97:160 Långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm och Göteborg Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1996/97: 160 att riksdagen 1. upphäver riksdagens beslut (prop. 1993/94:86, bet. 1993/94:TU24, rskr. 1993/94:247) att vägtullar skall finansiera utbyggnaden av vissa vägprojekt i Stockholms län m.m., 3. godkänner det regeringen föreslår om att drift och underhåll av de nya vägarna i Stockholmsregionen skall finansieras inom ramen för Vägverkets ordinarie anslag för drift och underhåll av vägar.
Proposition 1997/98:1 Budgetproposition för år 1998
Utgiftsområde 22 Kommunikationer Regeringen föreslår i budgetproposition för år 1998 under utgiftsområde 22 Kommunikationer, punkt 6, att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen om 60 miljoner kronor i prisnivå januari 1992 för fortsatt planerings- och förberedelsearbete samt information inom ramen för den nya trafiklösningen i Stockholm.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1997/98:123 1997/98:T12 av Mats Odell (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en snar lösning av järnvägens kapacitetsproblem söder om Stockholms Central. 1997/98:T13 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med en lösning för det tredje spåret förbi Riddarholmen där en nedgrävning av Centralbron ingår. 1997/98:T14 av Lennart Fremling och Lennart Rohdin (fp) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1997/98:123 i de delar som avser Södra länken. 1997/98:T15 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen avslår propositionens yrkande nr 1 om finansieringslösningen för Södra länken och Årstabron, 2. att riksdagen avslår propositionens yrkande nr 2 om Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen, 3. att riksdagen avslår propositionens yrkande nr 3 om Riksgäldskontorets justering av givna garantier. 1997/98:T16 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att den drar tillbaka nuvarande lånegarantier för Södra länken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av Centralbron i tunnel, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandling mellan staten och regionen om Centralbron i tunnel, 4. att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande för Riksgäldskontoret att teckna statlig borgen för Södra länken, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöavgifter. 1997/98:T17 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till kollektivtrafiken, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag till riksdagsbeslut i proposition 1997/98:123 i övriga delar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med nytt förslag på finansiering av ny Årstabro. 1997/98:T18 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en komplettering av regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:T19 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Haningeleden 1.
Motioner med anledning av proposition 1996/97:160 1996/97:T89 av Michael Stjernström (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lyfta ut Norrortsleden ur trafiklösningen för Stockholm. 1996/97:T91 av Andreas Carlgren och Lennart Daléus (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västerleden, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Centralbron, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöavgifter, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional finansiering, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökonsekvensbeskrivningar. 1996/97:T92 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen avslår proposition 1996/97:160 i de delar som avser Stockholmsområdet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökonsekvensbeskrivning för den ?nya? trafiklösningen i Stockholmsområdet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av Vägverkets informationsåtgärder i samband med Dennisöverenskommelsens genomförande, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya förhandlingar, 5. att riksdagen beslutar att upphäva de statliga garantier som nämns i motionen. 1996/97:T93 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principer för finansiering och trafiklösningar i storstadsregionerna, 3. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag till regionalt brett förankrade trafiklösningar i storstadsområdena i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:T94 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om garantier/finansiering av Haningeleden 1 och Botkyrkaleden. 1996/97:T95 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen avslår propositionens yrkande 2 och av regeringen begär förslag om finansiering som på ett tydligt sätt styr över biltrafikanter till det kollektiva infrastrukturnätet, 2. att riksdagen begär att regeringen ger lämplig instans i uppdrag att ta fram miljökonsekvensbeskrivningar för planerade vägprojekt i Stockholm, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den av riksdagen satta samhällsekonomiska avkastningen på minst 168 kr skall uppfyllas, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de vägar som kan bli aktuella att bygga i Stockholmsregionen skall finansieras inom Vägverkets ordinarie verksamhet,
Motioner från den allmänna motionstiden hösten 1997 1997/98:T211 av Per Sundgren m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statsanslagen till systemen i Stockholmsregionen skall öka, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en demokratisk beslutprocess skall genomföras för att analysera och visa på lösningar inom kommunikationssektorn i Stockholmsregionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vilka enskilda åtgärder som skall vidtas i kommunikationssektorn i Stockholmsregionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbyggnaden av snabbspårvägen snarast bör fullföljas i hela sin tänkta sträckning, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett elektroniskt biltulls/bilavgiftssystem införs i Stockholmsregionen baserat på "förorenaren betalar"-principen. 1997/98:T214 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om storstadsöverenskommelserna. 1997/98:T218 av Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bred politisk förankring i regionen, 2. att riksdagen beslutar att återkalla lånegarantin för Södra länken i enlighet med vad som i motionen anförs, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökonsekvensbeskrivningar, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett tredje spår och Centralbron, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional finansiering, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöavgifter. 1997/98:T220 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Södra länken, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Södertörnsleden (Haningeleden 1 och 2), 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda hur det havererade Dennispaketet på bästa sätt kan avvecklas, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya samtal med företrädare för Stockholms stad och län angående trafiklösningar. 1997/98:T226 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av transporter och kommunikation för en positiv utveckling, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten har ansvar för infrastrukturen och att Stockholm bör ha sin rättmätiga andel av statens infrastruktursatsningar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kringfartsled kring Stockholm, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att modernisera kollektivtrafiken, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stoppa utbyggnaden av snabbspårvägen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att satellitövervakning och straffbeskattning av stockholmare ej bör tillåtas. 1997/98:T231 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas 9. att riksdagen beslutar att återkalla lånegarantin för Södra länken i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:T322 av Mats Odell (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utse en statlig förhandlingsman för trafikinvesteringarna i Stockholmsregionen. 1997/98:T528 av Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggande av tredje spåret. 1997/98:T537 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändiga järnvägsinvesteringar för att bygga bort flaskhalsarna i Stockholm.
Utskottet
1 Ärendet och dess beredning I proposition 1996/97:160 Långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm och Göteborg föreslår regeringen förändringar i finansieringen och utformningen av trafiklösningarna för Stockholms- och Göteborgsregionerna. I skrivelse 1997/98:143 har regeringen återkallat propositionens förslag om att godkänna vissa förändringar i trafiklösningens innehåll i Stockholm (punkt 2). Riksdagen har i december 1997 behandlat regeringens förslag i propositionen (punkt 4) till förändringar av trafiklösningen i Göteborgsregionen (bet. 1997/98:TU1, rskr. 1997/98:104). Propositionens kvarstående förslag gäller dels att det planerade vägtullssystemet med vägtullar utanför Ringen inte bör genomföras (punkt 1), dels att drift och underhåll av de nya vägarna i Stockholmsregionen skall finansieras med ordinarie anslag för drift och underhåll av vägar (punkt 3). I proposition 1997/98:1 Budgetproposition för år 1998 under utgiftsområde 22 Kommunikationer (punkt 6) föreslås att regeringen bemyndigas låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen om 60 miljoner kronor i prisnivå januari 1992 för fortsatt planerings- och förberedelsearbete samt information inom ramen för den nya trafiklösningen i Stockholm. I proposition 1997/98:123 Finansiering av vissa trafikanläggningar i Stockholms län m.m. föreslås bl.a. finansieringslösningar för Södra länken och Årstabron samt hur redan upptagna lån för pågående, genomförda och avbrutna projekt inom ramen för Dennisöverenskommelsen kan avvecklas. Med anledning av propositionerna i nu aktuell del har sammanlagt fjorton motioner väckts. I detta sammanhang behandlar utskottet även nio motioner från den allmänna motionstiden hösten 1997. Utskottet har i ärendet tagit del av synpunkter från företrädare för Stockholms stad och Stiftelsen Stolta Stad. I beredningen av ärendet har utskottet också tagit emot ett antal skrivelser.
2 Bakgrund Dennisöverenskommelsen Regeringen tillkallade år 1990 tre förhandlare med uppdrag att tillsammans med berörda parter utarbeta överenskommelser om trafiksystemen i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna. Syftet med överenskommelserna var att förbättra miljösituationen, öka tillgängligheten och skapa bättre förutsättningar för utveckling i de tre storstadsregionerna. Preliminära överenskommelser redovisades för riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:87). I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU24 (rskr. 1990/91: 286) framhöll utskottet angelägenheten av att trafik- och miljösituationen i landets storstadsområden förbättrades. Åtgärder i storstädernas trafiksystem hade enligt utskottet stor betydelse för miljösituationen och tillväxten i hela landet. Därför krävdes långsiktiga beslut om omfattande investeringar och ett stort antal samverkande åtgärder där olika parter gemensamt agerade för att nå regionalt förankrade, trafikpolitiska mål. Ett fullföljande av överenskommelserna skulle enligt utskottet leda till att en angelägen utveckling främjades i syfte att utveckla trafiken och bemästra miljöproblemen. Utskottet betonade dock att ?en avgörande förutsättning för de investeringar som ingår i överenskommelsen för såväl Stockholms- som Göteborgsregionen är att möjligheter finns att kunna införa avgifter på väg- och gatutrafiken.? Förslag till lagstiftning härom skulle senare föreläggas riksdagen av regeringen. Utskottet tillstyrkte förslaget i den nämnda propositionen att sammanlagt 5,5 miljarder kronor till kollektivtrafiksatsningar fick tas i anspråk för ett fullföljande av överenskommelserna. Av det beloppet skulle 3,5 miljarder tillföras Stockholmsregionen. Ett villkor för att medlen skulle utbetalas var enligt utskottet att syftet med storstadsöverenskommelserna kunde uppnås i sina huvuddrag. Det skulle åligga regeringen att pröva uppfyllelsen av detta villkor. Den preliminära överenskommelsen i Stockholm år 1991 förutsatte kompletterande beslut av de regionala parterna. Innehållet i en slutlig överenskommelse redovisades i budgetpropositionen år 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 7). Av redovisningen framgick att överenskommelsen omfattade investeringar i kollektivtrafik om 15,8 miljarder kronor, i nya trafikleder om ca 18,2 miljarder kronor samt i övriga väganknutna investeringar om 1,9 miljarder kronor. Utbyggnaden av trafiklederna, en komplett ringled runt innerstaden och en yttre tvärled samt vissa miljö- och framkomlighetsförbättrande åtgärder och infartsparkeringar skulle enligt överenskommelsen finansieras genom tullar på biltrafiken. Riksdagen beslutade våren 1994 att vägtullar skall finansiera utbyggnaden av vissa vägprojekt i Stockholms län m.m. (prop. 1993/94:86, bet. 1993/94:TU24, rskr. 1993/94:247). Regeringen skulle enligt den nämnda propositionen återkomma till riksdagen våren 1995 med förslag till lagstiftning om vägtullar.
Finansiering och genomförande Riksdagen har, med början våren 1992, fattat ett flertal beslut om statliga lånegarantier för främst förberedelse och byggande av vissa delar av de i Dennisöverenskommelsen ingående vägprojekten och om vägtullssystemet. Hittills har staten ställt ut lånegarantier om totalt 13 616 miljoner kronor (prisnivå 1992). Riksdagen har vidare medgivit att de angivna lånegarantierna får justeras med tillkommande räntekostnader för upptagna lån samt beräknade behov av justeringar för prisökningar i samhället. Vid utgången av år 1997 beräknas att 2 952 miljoner kronor av låneramen var utnyttjad (prisnivå 1997). I 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150) anmälde regeringen vissa förändringar av Dennisöverenskommelsens omfattning och finansiering. Det innebar att Österleden och Västerleden med anslutningar till väg E 4 norr och söder om Stockholm utgick ur överenskommelsen. Regeringen framhöll också att det inte längre fanns tillräckligt parlamentariskt stöd för att införa vägtullar i Stockholm. Enligt propositionen kräver en långsiktigt hållbar finansiering av trafiklösningen i Stockholm en nettointäkt på ca 1 100 miljoner kronor per år. I avvaktan på utredningar om hur dessa nettointäkter skall skapas angavs att kostnaderna för de aktuella projekten i Stockholmsregionerna borde finansieras med anslag över statsbudgeten fr.o.m. år 1999. Därigenom kunde - betonades det i propositionen - pågående och planerade projekt påbörjas utan ytterligare försening. För att erhålla en rationell utbyggnadstakt för vägprojekten borde dessa, liksom tidigare, finansieras med lån. Utställda garantier för vägprojekten i Stockholm skulle ligga fast. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag till preliminär fördelning av utgifterna avseende bl.a. utgiftsområde 22 under åren 1998-2000 (bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1997/98:284) och som innebär att 1 100 miljoner kronor avsatts för finansieringen av Stockholmsregionens trafiklösningar för vart och ett av budgetåren 1999 och 2000.
3 Övergripande utgångspunkter
3.1 Motionsförslag Per Westerberg m.fl. (m) framhåller i motionerna 1996/97:T93 och 1997/98:T18 att storstädernas trafikfrågor måste lösas skyndsamt och långsiktigt inom ramen för samma finansieringsmetoder och höga miljökrav som ställs i övriga landet. Det betyder att investeringar liksom drift och underhåll av trafikens infrastruktur skall styras dit transportarbetet finns eller kan förväntas uppstå. Motionärerna framhåller att Moderaterna inte ställer sig bakom en politik som ser biltrafiken som en allmän finansieringskälla för vitt skilda samhällssektorer i stället för att öka vägkapaciteten och motsätter sig därför regionala skatter eller differentierade arbetsgivaravgifter. Motionärerna konstaterar vidare att regeringens utgångspunkter för Stockholmsregionens trafiklösningar inte är långsiktigt hållbara. Genom att såväl Österleden, Västerleden som det för den nationella tågtrafiken så viktiga tredje spåret över Riddarfjärden utelämnats talar, enligt motionerna, väldigt litet för att de framtida trafikströmmarna genom Stockholms innerstad långsiktigt kommer att minska. Den grundläggande kapacitetsbristen i det s.k. Saltsjö/Mälarsnittet kvarstår. I motionerna sägs även att lagen om Nationalstadsparken bör förtydligas så att högt ställda miljökrav kan tillgodoses samtidigt som en effektiv hantering kan ske av de trafikproblem som nämns i lagstiftningens förarbeten. Motionärerna efterlyser med dessa utgångspunkter en komplettering av regeringens förslag till trafiklösning i Stockholmsregionen. Centerpartiet behandlar i tre motioner grundläggande utgångspunkter för Stockholmsregionens trafiklösningar. Olof Johansson m.fl. (c) framhåller i motion 1997/98:T16 att Centerpartiets förslag till trafiklösningar för Stockholmsregionen bygger på insikten att trafik- och miljösituationen kräver mer radikala grepp än vad regeringen hittills förmått prestera. Trafikpolitiken skall syfta till att ge en modern struktur för såväl vägtrafik som kollektivtrafik. Därmed kan ett bättre och mer uthålligt trafiksystem skapas som ger både god miljö och främjar ekonomisk tillväxt. Utan aktiva insatser både avseende investeringar och styrmedel kommer däremot trafiksituationen att förvärras ytterligare. Den totala satsningen på infrastruktur, och då särskilt kollektivtrafik, föreslås därför öka. För vägtrafikens del gäller det att förbättra nuvarande system och endast satsa på nya anläggningar när entydiga miljövinster uppnås. Enligt motionärerna är miljöavgifter nödvändiga för att klara regional finansiering och för att uppnå förbättrad miljö. Motionärerna efterlyser med dessa utgångspunkter förhandlingar med regionen för att uppnå en hållbar trafiklösning i Stockholmsregionen. Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) begär i motionerna 1996/97:T91 och 1997/98:T218 att Österleden och Västerleden inte byggs och inte heller ingår i den fortsatta planeringen för det nationella stamvägnätet. Enligt motionärerna har hela trafiklösningen för Stockholmsregionen kommit i ett nytt läge i och med Regeringsrättens dom om Norra länken. Det visar att lagen om Nationalstadsparken har skyddat unika och värdefulla naturområden. Det faktum att flera partier vill ta i anspråk värdefulla miljöer understryker dock att skyddet för Nationalstadsparken bör förstärkas. Motionärerna efterlyser vidare en ny miljöinriktad trafiklösning för Stockholmsregionen. Utgångspunkten bör vara att utformning, dimensionering och finansiering sker med bred folklig och politisk förankring och att miljökonsekvensbeskrivningar görs. Centerpartiet anser att ett system med miljöavgifter för biltrafik in till Stockholms innerstad bör införas. Miljöavgifter på biltrafiken i Stockholms innerstad är nödvändiga, både för att kunna uppnå en förbättrad miljö och möjliggöra regional finansiering. Val av teknik för ett nytt avgiftssystem måste utformas enkelt, lättförståeligt och integritetsbevarande. Detta är fullt möjligt att uppnå genom användning av befintlig, modern teknik. System med satellitövervakning behövs inte. Vidare anges att innan staten tar på sig ett kostnadsansvar bör den regionala finansieringen lösas långsiktigt. Kenth Skårvik m.fl. (fp) framhåller i motion 1997/98:T214 att det inte längre finns några förutsättningar att finansiera de omfattande trafikprojekten i Stockholmsregionen. Det finansiella kaos som nu råder motiverar enligt motionärerna att alla arbeten avbryts där den slutliga finansieringen saknas. Det är inte rimligt att nu genomföra projekt med statliga medel vilka efter en tid kan komma att återkrävas från regionen utan att regionen haft ett avgörande inflytande på projektens utseende och kostnader. Enligt Vänsterpartiet bör de grundläggande förutsättningarna för utbyggnaden av Stockholmsregionens trafiklösning förändras. I motion 1996/97:T95 (v) av Karl-Erik Persson m.fl. framhålls att Vänsterpartiet är motståndare till att ge statliga kreditgarantier. Om sådana ändå skall ges måste det finnas ett tillfredsställande beslutsunderlag i form av miljökonsekvensbeskrivningar. Regeringen bör därför återkomma med miljökonsekvensbeskrivningar för planerade vägprojekt i Stockholm. Motionärerna ifrågasätter vidare om den del av befolkningen som inte bor i Stockholmsregionen är intresserad av att förbehållslöst finansiera Stockholmstrafiken och vägprojekt, som dessutom inte når upp till den av riksdagen satta samhällsekonomiska avkastningen på minst 168 kr. De vägar som kan bli aktuella att bygga efter att kriterier om avkastning och långsiktig hållbarhet uppfyllts bör i stället finansieras inom Vägverkets ordinarie verksamhet. Vidare efterlyses finansieringsförslag som på ett tydligt sätt styr över biltrafikanter till kollektivtrafiken. I motion 1997/98:T211 föreslår Per Sundgren m.fl. (v) att en demokratisk beslutsprocess genomförs för att analysera och ta fram hållbara, miljöanpassade trafiklösningar för Stockholmsregionen. Viktiga trafikåtgärder som bör ingå är utvecklade miljözoner, en s.k. Minilänk i stället för Södra länken, utbyggnad av snabbspårvägen i hela sin sträckning, utveckling av det kollektiva stomnätet, Centraltunnel, utbyggnad av Klarastrandsleden till fyrfilig väg och överdäckning av Nynäsvägen. Enligt motionen bör vidare riksdagen uttala att statens anslag till kommunikationssystemen i Stockholmsregionen måste öka. För att skapa en delfinansiering av investeringarna och låta principen "förorenaren betalar" gälla, bör någon form av bilavgifter/biltullar införas. Modern teknik skall utnyttjas för att få ett så effektivt och rättvist system som möjligt. Miljöpartiet de gröna riktar i två motioner kritik mot den pågående trafikutbyggnaden och efterlyser en miljömässigt hållbar trafiklösning. Birger Schlaug m.fl. (mp) konstaterar i motion 1997/98:T220 att trots oklar finansiering pågår omfattande och kostsamma utbyggnader enligt den havererade Dennisöverenskommelsen. Förutom byggstarten av Södra länken har arbetet med Södertörnsleden som utgör en länk i den yttre tvärleden påbörjats. Den yttre tvärleden måste dock anses skrotad eftersom dess mest centrala länk, Västerleden, tills vidare lyfts ur trafikutbyggnaden. Det innebär risk för att flera påbörjade mycket dyra vägprojekt står ofinansierade inom kort. Enligt motionen krävs därför att riksdagen tar sitt ansvar och stoppar miljardrullningen. Regeringen bör i stället utreda hur det havererade Dennispaketet kan avvecklas. Motionärerna föreslår vidare att representanter för regeringen och Stockholms stad och län på nytt möts för att diskutera en helt ny trafiklösning för Stockholmsregionen med större hänsyn till miljö och hälsa. I motion 1996/97:T92 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) konstateras att miljökonsekvensbeskrivningar saknas för den nya trafiklösningen för Stockholmsregionen. Motionärerna betonar att en sådan beskrivning bör utgöra ett grundläggande villkor för det fortsatta arbetet. I motionen begärs att regeringen skyndsamt tar initiativ till att förhandla fram en helt ny trafiklösning där större hänsyn tas till miljö och hälsa. Vidare efterlyses en översyn av Vägverkets informationsåtgärder i samband med Dennisöverenskommelsens genomförande. Motionärerna framhåller att den starka folkliga opinionen mot Dennisöverenskommelsen har lett till att Vägverket sett sig nödgat att starta ett kommunikationskansli som spritt massutskick till hushållen och annonserat i dagstidningar m.m. Det är uppenbarligen så, betonar motionärerna, att det finns ett grundläggande fel någonstans när beslut först fattas, och genomförandet sedan fördyras ytterligare med åtskilliga miljoner för att medborgarna måste övertalas till att förlika sig med beslutet. I en sådan situation blir myndighetens roll dessutom oklar, eftersom dess uppgift att följa upp och genomföra politiska beslut även innebär att man blir en stark part i en pågående samhällsdebatt. Mats Odell (kd) karakteriserar i motion 1997/98:T322 läget för utbyggnaden av trafiken i Stockholmsregionen som ett kaotiskt moras för trafikanter och skattebetalare. Enligt motionen talar inget för att det går att nå en bra helhetsuppgörelse utan att staten medverkar. Problemen hänger så intimt samman och låsningarna är så svåra att det krävs en ny statlig förhandlingsman. Mats Odell anser därför att det nu är dags för riksdagen att ingripa genom att kräva att regeringen tillsätter en ny statlig förhandlingsman med ett brett mandat att tillsammans med regionen förhandla fram en ny långsiktigt hållbar trafiklösning. Birgitta Wistrand (m) understryker i motion 1997/98:T226 att transporter och kommunikationer är nödvändiga för all ekonomisk aktivitet och en förutsättning för en positiv välfärdsutveckling. Det är, enligt motionen, självklart att människor och varor skall kunna röra sig fritt och utan onödig tidsspillan både inne i staden och till den. För att få ett väl fungerande trafiksystem och en bättre miljö i innerstaden behövs därför kringfartsleden Ringen runt Stockholm. Birgitta Wistrand kräver vidare att Stockholmsregionen får sin rättmätiga andel av infrastrukturmedlen och framhåller att den grundläggande infrastrukturen är ett statligt ansvar. Det betyder att satellitnavigerade trafikövervakningssystem genom s.k. road pricing liksom andra typer av straffbeskattningar mot Stockholmsregionen avvisas. Motionären begär vidare att kollektivtrafiken rustas upp och moderniseras. Det gäller bl.a. bussterminaler, vägnät och bullerskyddsåtgärder. Den fortsatta utbyggnaden av snabbspårvägen bör däremot stoppas med hänsyn till bristande folkligt stöd och diskutabel ekonomisk lönsamhet.
3.2 Utskottets ställningstagande Utskottet konstaterar att den överenskommelse som slöts år 1992 om trafik och miljö i Stockholmsområdet, den s.k. Dennisöverenskommelsen, inte har visat sig vara hållbar. Det gäller bl.a. finansieringen med vägtullar utanför Ringleden. Oklarheter kring finansieringen resulterade i att utskottet våren 1995 i sitt av riksdagen godkända betänkande begärde att regeringen snarast borde redovisa hur överenskommelsens ekonomiska förutsättningar kan tryggas (bet. 1994/95:TU22, rskr. 1994/95:340). En rad invändningar har också under åren riktats mot utformningen och dimensioneringen av olika trafikprojekt. Förslag har samtidigt väckts om att genomföra såväl alternativa som kompletterande projekt i regionen. Sammantaget gör detta att tidigare grundläggande utgångspunkter för utbyggnaden och finansieringen av Stockholmsregionens trafiksystem behöver omprövas. Utskottet vill här klargöra att utvecklingen av framtidens transportsystem kräver en rad åtgärder för att förbättra miljön, öka tillgängligheten och skapa bättre förutsättningar för tillväxt. Detta gäller inte minst i Stockholmsområdet med den trafikutveckling och de miljöproblem som där finns. Det är också ett riksintresse att lösa Stockholmsregionens trafikproblem med tanke på trafiksystemens nationella betydelse. För att uppnå en framtidsanpassad och hållbar trafiklösning krävs enligt utskottets mening långsiktiga beslut som förutsätter att berörda parter agerar gemensamt. Ett framtida transportsystem för Stockholmsregionen måste också vara ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt hållbart. Beträffande de motionsförslag som väckts om en ny statlig förhandlingsman och en ny bred överenskommelse för Stockholmsregionen vill utskottet klargöra att det är angeläget att ett nära samarbete utvecklas mellan olika statliga, regionala och lokala aktörer för att öka samordningen vid planeringen av bebyggelse, infrastruktur och trafik. Därmed tydliggörs bl.a. vilka åtgärder som är mest lämpliga och kostnadseffektiva. Den bristande hållbarheten i de trafiköverenskommelser som träffats i våra storstadsområden reser dock tvivel om det är lämpligt att planera för stora samordnade trafikpaket i olika regioner. Enligt utskottets mening bör i stället behovet av samordning normalt sett lösas inom ramen för det ordinarie planeringssystemet. Genom riksdagens beslut våren 1997 har en länsbaserad regional investeringsplanering lagts fast för samtliga trafikslag (prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174). Utskottet vill vidare hänvisa till de förslag som regeringen nyligen presenterat i proposition Transportpolitik för en hållbar utveckling (prop. 1997/98:56) om bl.a. ett vidgat samhällsekonomiskt synsätt och ändrade förutsättningar för en effektivare sektorssamordning på regional nivå. Utskottet är därmed inte berett att tillstyrka att en ny statlig förhandlingsman tillsätts för att söka nå en bred överenskommelse om Stockholmsregionens trafik- och miljöfrågor. När det gäller de förslag som väckts om bilavgifter anser utskottet att särskilda miljörelaterade tätortsavgifter kan utgöra ett effektivt sätt att styra trafiken. I många länder anser man också att ett väl fungerande och miljömässigt hållbart trafiksystem i större stadsområden förutsätter någon form av avgiftssystem. Enligt proposition 1997/98:56 anser regeringen att den tekniska utvecklingen av sådana avgiftssystem bör stödjas. Ett arbete har därför påbörjats för att skapa det regelverk som krävs för att möjliggöra att särskilda vägavgiftssystem införs. För att klara de prisssättningsproblem som finns i tätorter fordras lokalt anpassade lösningar. Hittills har det dock inte gått att få någon blocköverskridande majoritet för att införa ett avgiftssystem för biltrafiken i Stockholms innerstad eller för att möjliggöra någon annan form av regional finansiering. Utskottet är därför inte nu berett att ta något initiativ med anledning av de aktuella motionsförslagen. Enligt utskottets mening bör i stället resultatet av pågående utredningsarbete avvaktas. I några motioner förordas att Stockholmsregionen skall få en ?rättvis? och ökad andel statliga anslag tillbaka från de olika skatter och avgifter som regionens bilister betalar in till statskassan. Utskottet vill här klargöra att drift och underhåll samt investeringar i det statliga vägnätet i huvudsak bör finansieras med statliga anslag utifrån en samhällsekonomisk grundsyn. Fördelningen mellan olika regioner av statens medel för trafikens infrastruktur skall följa den planeringsinriktning som riksdag och regering har lagt fast och som syftar till att främja ett miljöanpassat och trafiksäkert transportsystem och bidra till tillväxt och sysselsättning i alla delar av landet. Vidare gäller att de skatter och avgifter som tas ut av bilismen och som är transportpolitiskt motiverade skall grundas på ett väl definierat kostnadsansvar. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom de krav som framförs i vissa motioner om att Stockholmsregionen skall få tillbaka en viss andel av de skatter som regionens bilister betalar in till statskassan. I några motioner framförs olika önskvärda utgångspunkter för den fortsatta trafikplaneringen. En rad synpunkter lämnas också på enskilda projekt som tidigare ingått i Dennisöverenskommelsen. Av proposition 1997/98:123 framgår att vissa av dessa projekt för närvarande genomförs eller förbereds. För andra projekt såsom Österleden och Västerleden har däremot arbetet avbrutits. Av propositionens redovisning framgår vidare att regeringen avser att för vissa vägprojekt återkomma till riksdagen med förslag till finansieringslösning när erforderliga planer föreligger. En viktig förutsättning för ett eventuellt genomförande är enligt regeringen att det föreligger en möjlighet till regional samfinansiering. Utskottet har för sin del ingen erinran mot vad regeringen anför om olika delprojekt. Enligt utskottets mening bör det som regel inte ankomma på riksdagen att i detalj föreskriva hur olika trafikprojekt i landet skall genomföras. Investeringar i trafikens infrastruktur bör i stället behandlas inom ramen för den normala infrastrukturplaneringen. Enligt utskottets mening bör riksdagens och regeringens uppgift i denna planeringsprocess framför allt vara att ange de övergripande målen och riktlinjerna för investeringsplaneringen, fastställa finansiella ramar samt svara för att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts för investeringar i trafikens infrastruktur. En viktig uppgift är vidare att följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas. Förutsätts däremot en särskild finansiering genom exempelvis garantiåtaganden krävs dock att frågan underställs riksdagens prövning. Utskottet återkommer också senare till frågan om Södra länkens och Årstabrons finansiering liksom till det s.k. tredje spåret och Centraltunneln. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att nu ta något initiativ med anledning av de motionsyrkanden som väckts om olika utgångspunkter för trafikplaneringen och om utbyggnad eller stopp av enskilda trafikprojekt. Beträffande de motioner som efterlyser miljökonsekvensbeskrivningar vill utskottet klarlägga att varje infrastrukturprojekt skall prövas på sedvanligt sätt med tillämpning av gällande lagstiftning. Det gäller bl.a. bestämmelser enligt väglagen (1971:948), plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser (naturresurslagen). Utskottet förutsätter att berörda parter och myndigheter i arbetet med de olika projekten söker lösningar som begränsar intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer samt att man söker lösningar som kan nås till lägsta kostnad. Enligt motion 1996/97:T95 (v) håller vägprojekten i Stockholm inte ett av riksdagen fastställt minimimått för vägprojekts samhällsekonomiska avkastning. Utskottet konstaterar att något sådant mått inte har fastställts av riksdagen. Vidare gäller att samhällsekonomiska lönsamhetstal för enskilda trafikprojekt inte torde vara generellt tillämpliga i storstadsmiljön med hänsyn bl.a. till de svårigheter som finns att där värdera barriäreffekter, intrång och markutnyttjande. Det betyder att matematiska lönsamhetstal inte ensamma kan utgöra beslutsunderlag. Utskottet kan inte heller ställa sig bakom det motionsledes uttalade önskemålet om en översyn av Vägverkets informationsåtgärder i samband med Dennisöverenskommelsens genomförande. Det kommunikationskansli för Dennisöverenskommelsen som motionärerna kommenterar svarade Stockholms stad för, inte Vägverket. Det kan vidare erinras om att riksdagen våren 1995 ställde sig bakom ett regeringsförslag om statliga garantier som bl.a. avsåg 30 miljoner kronor för information (prop. 1994/95:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU22, rskr. 1994/95:340). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:T91 (c), 1996/97:T92 (mp), 1996/97:T93 (m), 1996/97:T95 (v), 1997/98:T16 (c), 1997/98:T18 (m), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T214 (fp), 1997/98:T218 (c), 1997/98:T220 (mp), 1997/98:T226 (m) och 1997/98: T322 (kd) i nu behandlad del.
4 Vägtullar
4.1 Regeringens förslag Regeringen framhåller i proposition 1996/97:160 att ett vägtullssystem skall vara lätt att förstå och acceptera för den enskilde trafikanten. Det föreslagna systemet för Stockholmsregionen har inte en sådan utformning. Placeringen av tullstationerna utanför Ringen medför att det blir lika dyrt att färdas på kringfartslederna runt de centrala delarna av Stockholm som genom Stockholms innerstad. Detta är ologiskt och leder till svårigheter att åstadkomma en önskvärd minskning av genomfartstrafiken i Stockholms innerstad. Ett vägtullssystem medför därtill vissa begränsningar för några kommuner. Så skulle t.ex. bilister i Lidingö, Nacka och Värmdö kommuner alltid tvingas erlägga vägtull för att komma ut på det allmänna vägnätet. Detta är inte acceptabelt, betonar regeringen. Regeringen framhåller sammanfattningsvis att det föreslagna vägtullssystemet kan ge oönskade geografiska och fördelningspolitiska effekter. Därmed motverkas en balanserad utveckling i Stockholmsregionen. Finansieringen av de aktuella vägprojekten i Stockholmsregionen bör därför ske på annat sätt än genom den planerade utformningen av vägtullar. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen upphäver sitt beslut från våren 1994 om att vägtullar skall finansiera utbyggnad av vissa projekt i Stockholms län.
4.2 Utskottets ställningstagande Utskottet anser att ett vägtullssystem i enlighet med Dennisöverenskommelsens utgångspunkter inte bör införas. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att riksdagen upphäver sitt beslut våren 1994 att vägtullar skall finansiera utbyggnaden av vissa projekt i Stockholms län.
5 Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m.
5.1 Regeringens förslag Överenskommelse om finansiering av Årstabron och Södra länken Regeringen konstaterar i proposition 1997/98:123 att det för närvarande inte är möjligt att uppnå någon blocköverskridande majoritet för att införa ett avgiftssystem för biltrafiken i Stockholms innerstad eller några andra former av regional finansiering. Av propositionen framgår vidare att under hösten 1997 har överläggningar förts om trafiklösningar i Stockholmsregionen mellan företrädare för Kommunikationsdepartementet, Stockholms stad, Nacka kommun och Stockholms läns landsting. Överläggningarna har den 22 december 1997 resulterat i en överenskommelse om finansiering av Årstabron samt Södra länken mellan Essingeleden och Värmdöleden. Dessutom har parterna kommit överens om att staten skall ersätta Nacka, Stockholms, Solna, och Sundbybergs kommuner samt Stockholms läns landsting med tillsammans högst 400 miljoner kronor för väganknutna miljöinvesteringar enligt Dennisöverenskommelsen. För Årstabron innebär överenskommelsen att järnvägens kapacitet förstärks genom att sträckan Årstabergsvägen-Stockholm Södra byggs ut till fyra spår, inklusive en ny dubbelspårig järnvägsbro över Årstaviken och en ny pendeltågsstation vid Årstaberg. Projektet kostnadsberäknas till ca 900 miljoner kronor och samfinansieras mellan staten och Stockholms läns landsting. Den överenskomna finansieringen innebär att landstinget bidrar med 800 miljoner kronor som föreslås få bekostas delvis med statsbidrag som tidigare avsatts för snabbspårvägens utbyggnad mellan Älvsjö-Årsta och för tunnelbanans förlängning från Hjulsta till Barkarby. Resterande medel om ca 100 miljoner kronor skall staten genom Banverket ansvara för. Kostnaden för utbyggnaden av Södra länken beräknas i 1997 års priser till 6 652 miljoner kronor (inklusive marklösen). Den överenskomna finansieringen innebär att staten står för en investering på 5 680 miljoner kronor och Stockholms stad för 827 miljoner kronor. Av statens andel skall Vägverket bekosta 827 miljoner kronor genom en omfördelning inom statsbudgetens utgiftsområde 22, Kommunikationer. Statens resterande del föreslås finansieras med lån under byggnadstiden som därefter skall återbetalas med medel från samma utgiftsområde, under ca 25 år. Den lånefinansierade delen av projektet beräknas omfatta ca 5 000 miljoner kronor. Den årliga kostnaden, dvs. ränta och amortering för den lånefinansierade delen av projektet, beräknas uppgå till ca 365 miljoner kronor per år, dvs. ca 1 miljon kronor per dag i 25 år. Återbetalningen av lånen skall påbörjas då anläggningen öppnas för trafik, vilket beräknas ske omkring år 2004. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner finansieringslösningen för Södra länken och Årstabron och att regeringen bemyndigas att begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för vissa väginvesteringar i Stockholms län till att omfatta projektet Södra länken inom en ram om 5 000 miljoner kronor. Med hänsyn till de antaganden som för närvarande kan göras beträffande räntenivåer, inflation och amorteringstakt föreslår regeringen att garantiramen får justeras med högst 1 600 miljoner kronor för upplupna räntekostnader och prisökningar i samhället.
Statsbidrag till kollektivtrafiken Regeringen anser att kollektivtrafiksystemet i Stockholm bör byggas ut i enlighet med principerna från den tidigare Dennisöverenskommelsen, även om vägnätet inte byggs ut så som tidigare förutsatts. Av detta följer att de statsbidrag som utlovats till Stockholms läns landsting bör utbetalas oberoende av vägsystemets utbyggnad. Likaså bör vissa förändringar i kollektivtrafiksystemet kunna godtas som en följd av den tidigare nämnda överenskommelsen om Årstabrons utbyggnad. Regeringen föreslår därför att medel till kollektivtrafikens utbyggnad i Stockholmsregionen, med viss ändring av ändamålet, får utbetalas till Stockholms läns landsting i enlighet med principerna i den tidigare Dennisöverenskommelsen.
Lån upptagna för väginvesteringar m.m. Med hänsyn till att den tidigare förutsatta finansieringen med vägtullar inte längre gäller anser regeringen att Vägverkets lån för projekt i Dennisöverenskommelsen skyndsamt bör betalas tillbaka. Staten bör också ersätta Nacka, Stockholms, Solna och Sundbybergs kommuner samt Stockholms läns landsting för nedlagda kostnader för vissa väganknutna miljöinvesteringar. Regeringen anser att i första hand bör åtagandet gentemot kommunerna infrias och lån återbetalas för projekt som avbrutits. I andra hand skall lån upptagna för driften av vägnätet t.o.m. år 1998 återbetalas. I sista hand skall lån för projekt som öppnats för trafik återbetalas. I sammanhanget erinras om att i statsbudgeten har för vart och ett av åren 1999 och 2000 1 100 miljoner kronor avsatts för att återbetala lån som tagits upp på grund av Dennisöverenskommelsen (prop. 1996/97:150, yttr. 1996/97:TU2y, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Enligt regeringen skall 400 miljoner kronor av detta belopp användas för återbetalning till vissa kommuner och till Stockholms läns landsting. Enligt proposition 1997/98:123 hade Vägverket vid utgången av år 1997 erhållit statliga lånegarantier enligt Dennisöverenskommelsen om 14 714 miljoner kronor i prisnivå juni 1997. Vid samma tidpunkt var åtgärder, inklusive drift och underhåll, för 2 952 miljoner kronor vidtagna. För att fullfölja ingångna åtaganden exklusive Södra länken beräknas ca 3 125 miljoner kronor vara intecknade. Mot denna bakgrund föreslås att regeringen bemyndigas att begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för vissa väginvesteringar i Stockholms län till att omfatta redan påbörjade, avslutade eller avbrutna projekt inom en ram om 3 125 miljoner kronor. Enligt regeringen bör garantiramen kunna justeras med högst 500 miljoner kronor på grund av den allmänna prisutvecklingen i samhället och för upplupen ränta. Av propositionen framgår vidare att regeringen anser att Vägverket omgående bör vidta åtgärder som begränsar statens kostnader för hittills vidtagna åtgärder inom Dennisöverenskommelsen. För att inte nedlagt planeringsarbete skall vara förgäves bör dock förberedelsearbetet för vissa vägprojekt fortgå. Det gäller projekten Haningeleden 1, Botkyrkaleden och Edsberg-Väsjön-Täby Kyrkby, Täby Kyrkby-Rosenkälla samt Norra länken. När erforderliga planer föreligger för dessa projekt avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till finansieringslösning. En viktig förutsättning för ett eventuellt genomförande av utbyggnadsplanerna är enligt regeringen att möjligheter finns till regional samfinansiering.
5.2 Motionsförslag Centerpartiet riktar i tre motioner en rad invändningar mot regeringens finansieringsförslag. Olof Johansson m.fl. (c) framhåller i motion 1997/98:T16 att byggandet av Södra länken inte är försvarbart, vare sig av miljö, trafik- eller ekonomiska skäl. Med den lösning som Socialdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna presenterat ligger vägen öppen för senare beslut om Österleden. Den folkliga förankringen av beslutet om Södra länken anges vidare som undermålig. Det politiska systemet riskerar därför att få en allvarlig knäck då beslutets legitimitet ifrågasätts av alltfler. Vidare framhålls att en utveckling av kollektivtrafiken förutsätter ökad spårkapacitet genom Stockholm. Centerpartiet förespråkar därför att Centralbron rivs och ersätts med en biltunnel som bör förprojekteras omedelbart. Det är ett nationellt intresse att detta projekt genomförs. Först när denna fråga lösts, även finansiellt, bör frågan om tredje spåret och Årstabron tas upp. Likartade synpunkter framförs i motionerna 1997/98:T218 och 1996/97: T91, där Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) begär att frågan om ett tredje spår och Centralbron snarast blir löst. Enligt motionärerna finns det en stor acceptans för en lösning där Centralbrons biltrafik läggs i tunnel och det frigjorda ytläget används för ett tredje spår. Det är angeläget att förhandlingar mellan staten, Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om en långsiktigt hållbar lösning snabbt kan komma till stånd. I sammanhanget betonas att dessa trafikutbyggnader har ett större riksintresse än flera andra trafikprojekt, varför medel och garantier bör lösgöras från andra projekt. I motion 1997/98:T218 (c) framhålls vidare att när Österleden fallit ur trafiköverenskommelsen finns det skäl att ompröva Södra länkens dimensionering. Ur statsfinansiell synpunkt är det angeläget att en mindre omfattande trafiklösning uppnås, en så kallad Minilänk. En trafiklösning som bygger på nya förutsättningar och innebär en bantad lösning ökar även tilltron till beslutet om att Österleden inte skall byggas. Vidare betonas att största möjliga politiska förankring lokalt och regionalt bör eftersträvas vad gäller omfattning och finansiering. Motionärerna begär mot denna bakgrund att lånegarantin för de medel som är outnyttjade för Södra länken återkallas. I motion 1997/98:T231 framhåller Elving Andersson m.fl. (c) att Centerpartiet länge har ansett att Öster- och Västerleden inte bör byggas. I ett läge då Österleden utgått ur planeringen är det logiskt att eftersträva en förändrad lösning vad gäller Södra länkens dimensionering. Till dess frågan om Södra länken är löst kan Centerpartiet inte se att den tidigare beviljade kreditgarantin för Södra länken fyller någon funktion. Riksdagen bör därför återkalla lånegarantin för Södra länken för de medel som är outnyttjade. Karl-Erik Persson m.fl. (v) framhåller i motion 1997/98:T15 att utbyggnaden av Södra länken strider mot de transportpolitiska mål som regeringen presenterat i proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling. Resurserna bör i stället användas till att utveckla och bygga ut kollektivtrafiken i hela landet. Vänsterpartiet är därför starkt kritiskt till Södra länken som bedöms vara ett gigantiskt och oansvarigt slöseri med stora summor pengar. Om den förverkligas motverkas allvarligt inriktningen mot en långsiktigt hållbar utveckling i regionen med ökad kollektiv-, gång- och cykeltrafik och minskad biltrafik. Södra länken är dessutom bara en första etapp som för att fylla sitt syfte kommer att följas upp med Norra länken, Österleden eller en breddning av Essingeleden. Detta minskar utrymmet för andra trafikinvesteringar i Stockholmsregionen och i resten av landet. Motionärerna anser vidare att regeringens finansieringsförslag innebär att kostnaderna övervältras på framtida generationer. Motionärerna ifrågasätter slutligen om den del av befolkningen som inte bor i Stockholmsregionen är intresserad av att förbehållslöst finansiera de aktuella vägprojekten. Även Miljöpartiet de gröna motsätter sig i tre motioner regeringens finansieringsförslag. Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) framhåller i motion 1997/98:T17 att regeringens förslag om Södra länken innebär att 6 400 miljoner kronor investeras i en samhällsekonomiskt värdelös och ekologiskt oförsvarbar motorväg. Med tanke på riksdagens fastlagda miljömål är det enligt motionärerna anmärkningsvärt att så stora summor investeras samtidigt som kollektivtrafikprojekt inte genomförs. För att inte upprivandet av Dennisöverenskommelsen skall innebära mer än tomma ord föreslås därför att riksdagen avslår regeringens begäran om ekonomiska medel till Södra länken, Haningeleden 1, Botkyrkaleden, Norrortsleden och Norra länken. Riksdagen bör heller inte godta regeringens förslag att stoppa delar av den planerade utbyggnaden av kollektivtrafiken. Enligt motionen är det vidare angeläget att spårkapaciteten förbättras i Stockholm. Motionärerna ifrågasätter dock om den nödvändiga utbyggnaden bäst sker genom en ny Årstabro eller genom en järnvägstunnel. Miljöpartiet de gröna förordar en järnvägstunnel från Liljeholmen till Kungsholmen men med hänsyn till det akuta kapacitetsläget motsätter man sig dock inte en ny Årstabro. Motionärerna stöder därför utbyggnaden av Årstabron under förutsättning att Centralbrons nedgrävning finansieras. Årstabron bör dock inte prioriteras på bekostnad av andra investeringar i kollektivtrafiken. Regeringen bör därför snarast återkomma med ett nytt finansieringsförslag för Årstabron. Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) ifrågasätter i motion 1996/97:T92 om de statliga garantier som riksdagen tidigare beslutat om fortfarande skall gälla. Tvärtom borde det vara högst rimligt, betonar motionärerna, att ompröva beslutet med tanke på att såväl de politiska som de sakliga förutsättningarna för projektet kraftigt förändrats. Birger Schlaug m.fl. (mp) framhåller i motion 1997/98:T220 att Södra länken är oansvarigt ur statsfinansiell synvinkel och anser att regeringen borde utreda hur Dennisöverenskommelsen kan avvecklas. Därefter bör representanter för regeringen och Stockholms stad och län på nytt mötas för att diskutera möjliga trafikförbättringar för regionen. Kenth Skårvik m.fl. (fp) begär i motion 1997/98:T13 att regeringen snarast återkommer till riksdagen med en lösning för det tredje spåret förbi Riddarholmen där en nedgrävning av Centralbron ingår. Motionärerna understryker att frågan om Årstabron och tredje spåret förbi Riddarholmen måste lösas i ett sammanhang. Starka stadsmiljöskäl talar enligt motionärerna för att den önskvärda utbyggnaden av spårkapaciteten sker utan ytterligare ingrepp i den känsliga och historiskt värdefulla miljön på Riddarholmen. Det innebär att medel måste frigöras för att ersätta Centralbron med en tunnel. Mats Odell m.fl. (kd) anger i motion 1997/98:T12 att hela den stora järnvägs- och kollektivtrafiksatsning som knyter samman Stockholmsregionen med Mälardalen och Arlanda flygplats hotas av kapacitetsbristen söder om Stockholms central. Detta är ett problem som inte bara kommer att beröra Stockholmsregionens kollektivtrafikanter utan även resenärer på de nybyggda och upprustade järnvägarna som knyter ihop huvudstaden med resten av landet. Motsvarande problem kommer även att uppstå för järnvägens godstrafik. Regeringen bör därför skyndsamt ta initiativ till en snar lösning av problemet med den s.k. Getingmidjan. Sören Lekberg m.fl. (s) konstaterar i motion 1997/98:T537 att i Stockholm sammanstrålar den långväga järnvägstrafiken med en expansiv lokaltågstrafik. Den omfattande tågtrafiken gör att flaskhalsar uppstår som kan leda till stora trafikstörningar såväl i fjärr- som lokaltågstrafiken. Denna trafiksituation äventyrar de framsynta kommunala investeringar som skett i moderna trafiksystem. Enligt motionärerna har statsmakterna ett särskilt ansvar för att öka spårkapaciteten i Stockholm. Det handlar främst om en utbyggnad med fyra spår fram till Södra station och en ny Årstabro samt ett tredje spår förbi Riddarholmen. Dessa investeringar föreslås därför genomföras utan dröjsmål. Ingrid Skeppstedt (c) framhåller i motion 1997/98:T528 att en väl utvecklad infrastruktur är en förutsättning för ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och bibehållen välfärd. Genom väl utvecklade kommunikationer kan människor leva och bo där de önskar. I dag är arbetspendlingen mellan Sörmland och Stockholmsområdet omfattande, varför sämre möjligheter till pendling skulle bli förödande. Motionärerna understryker därför att det tredje spåret in till Stockholm snarast bör komma till stånd. Marietta de Pourbaix-Lundin (m) begär i motion 1996/97:T94 att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag om kreditgarantier för finansie- ring av Haningeleden 1 och Botkyrkaleden. Samma motionär återkommer i motion 1997/98:T19 och framhåller att proposition 1997/98:123 innehåller en anmärkningsvärd och oroande skrivning om att "en viktig förutsättning för ett eventuellt genomförande av utbyggnadsplanerna är att det föreligger en möjlighet till regional finansiering". Motionären påpekar att finansiering av trafikanläggningar med riksintresse bör vara en statlig angelägenhet. Det är därför nödvändigt att hela Södertörnsleden snarast möjligt byggs ut med statliga medel. Lennart Fremling och Lennart Rohdin (båda fp) påpekar i motion 1997/98:T14 att allt pekar på att Södra länken är mycket olönsam i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Om projektet genomförs motverkas en önskvärd utveckling i riktning mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Vidare framhålls att regeringens förslag inte innehåller någon miljökonsekvensbeskrivning. Motionärerna begär därför att riksdagen avstyrker regeringens förslag om Södra länken. Michael Stjernström (kd) framhåller i motion 1996/97:T89 att det finns några vägprojekt som är sämre än de övriga vad gäller samhällsnytta och miljöingrepp. Det gäller tre delar på Norrortsleden, nämligen Edsberg-Väsjön, Väsjön-Täby Kyrkby och Täby Kyrkby-Rosenkälla. Motionären betonar att dessa projekt innebär oerhörda ingrepp i värdefulla natur- och kulturmiljöer samt mycket stora och permanenta förluster från rekreations- och naturvårdssynpunkt i regionen. Mot denna bakgrund förordas att Norrortsleden lyfts ur trafiklösningen för Stockholmsregionen och i stället behandlas inom ramen för den ordinarie investeringsplaneringen.
5.3 Utskottets ställningstagande Södra länken och Årstabron Utskottet anser det angeläget att Stockholmsregionens trafiksystem blir ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt hållbart. Det är därför positivt att regeringen nu lägger fram förslag som innebär att betydelsefulla åtgärder kan genomföras utan ytterligare förseningar. Med den överenskommelse som staten träffat med Stockholms läns landsting och Stockholms stad har också en regional förankring uppnåtts samtidigt som den fortsatta trafikutbyggnaden kan samfinansieras. Enligt utskottets mening är det angeläget att järnvägens kapacitet förstärks genom att ett ytterligare dubbelspår byggs mellan Årstaberg och Stockholm Södra. Därmed kan de omfattande investeringar som genomförts och som pågår i landets järnvägssystem utnyttjas på ett bra sätt. Genom utbyggnaden av Södra länken skapas också en väl fungerande trafiklösning samtidigt som dagens besvärande miljöproblem kan begränsas och utrymme skapas för fortsatt samhällsbyggande. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till finansieringslösning för Södra länken och Årstabron. Det innebär att Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för projektet Södra länken bör begränsas till 5 000 miljoner kronor. Riksgäldskontoret bör vidare ges rätt att justera den angivna garantin med högst 1 600 miljoner kronor för upplupna räntekostnader och prisökningar i samhället. Av propositionen framgår att Vägverkets medverkan i finansieringen av Södra länken skall finansieras genom en omfördelning inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Utskottet förutsätter att utformningen av den slutliga medelsanvändningen kommer att redovisas för riksdagen.
Begränsning av lånegarantier och återbetalning av lån Utskottet delar regeringens bedömning att, med hänsyn till att Dennisöverenskommelsen inte längre gäller, bör de statliga garantiramar som tidigare medgetts begränsas. Som framgår av regeringens redovisning i proposition 1997/98:123 hade 3 125 miljoner kronor förbrukats eller intecknats vid årsskiftet 1997-1998 för påbörjade, avslutade eller avbrutna vägprojekt. Enligt utskottets mening bör därför riksdagen bemyndiga regeringen att begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för vissa väginvesteringar i Stockholms län till 3 125 miljoner kronor (prisnivå 1997). Utskottet tillstyrker också att Riksgäldskontoret bör få justera den angivna garantin med högst 500 miljoner kronor för räntekostnader och prisökningar i samhället. Av regeringens redovisning framgår att vissa projekt som tidigare ingått i Dennisöverenskommelsen för närvarande genomförs eller förbereds. För andra projekt såsom Österleden och Västerleden har däremot arbetet avbrutits. Vidare framgår att regeringen avser att för vissa vägprojekt återkomma till riksdagen med förslag till finansieringslösning när erforderliga planer föreligger. En viktig förutsättning för ett eventuellt genomförande är enligt regeringen att det föreligger en möjlighet till regional samfinansiering. Utskottet har inga erinringar mot vad regeringen anför om olika delprojekt. Utskottet delar också regeringens bedömning att förberedelsearbetet för vissa angivna vägprojekt bör fortgå så att inte nedlagt planeringsarbete gjorts förgäves. Utskottet konstaterar att tidigare utfärdade statliga garantiramar har getts under förutsättning att återbetalning skall ske med intäkter från vägtullar. Med hänsyn till att denna förutsättning inte längre gäller anser utskottet det angeläget att statens lån snarast avvecklas. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att de statliga lånen bör återbetalas skyndsamt. Utskottet har heller ingen erinran mot den angivna prioritetsordningen vid återbetalningen och att vissa kommuner skall ersättas med tillsammans högst 400 miljoner kronor för förskottering av vissa väganknutna miljöinvesteringar.
Statsbidrag till kollektivtrafiken Utskottet anser det angeläget att den kollektivtrafiksatsning som Dennisöverenskommelsen innebar kan genomföras med en anpassning till förändrade förutsättningar. Utskottet har därför ingen erinran mot regeringens förslag att tidigare utlovade medel till kollektivtrafikens utbyggnad i Stockholmsregionen skall kunna utbetalas till Stockholms läns landsting i enlighet med principerna i den tidigare Dennisöverenskommelsen. Enligt utskottets mening bör också Stockholm läns landsting få möjlighet att använda statsbidragen för tunnelbaneutbyggnaden mellan Hjulsta och Barkaby och snabbspårvägen mellan Årsta och Älvsjö till att delfinansiera järnvägsprojektet Årstabron.
Sammanfattande bedömning Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner det regeringen föreslår i proposition 1997/98:123 om finansiering av vissa trafikanläggningar i Stockholm m.m. Det betyder att riksdagen bör godkänna finansieringslösningen för Södra länken och Årstabron och bemyndiga regeringen att begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för vissa väginvesteringar i Stockholms län i enlighet med vad som anförts i propositionen. Utskottet tillstyrker vidare att medel till kollektivtrafikens utbyggnad i Stockholmsregionen skall, med viss ändring av ändamålet, utbetalas till Stockholms läns landsting i enlighet med principerna i Dennisöverenskommelsen. Riksdagen bör vidare godkänna vad regeringen i propositionen anfört om återbetalning av lån. Av utskottets ställningstagande följer att motionerna 1996/97:T89 (kd), 1996/97:T92 (mp), 1996/97:T94 (m), 1997/98:T14 (fp), 1997/98:T15 (v), 1997/98:T16 (c), 1997/98:T17 (mp), 1997/98:T19 (m), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T218 (c), 1997/98:T220 (mp), 1997/98:T231 (v) och 1997/98:T537 (s) avstyrks i nu behandlad del. Syftet med motion 1997/98:T537 (s) i nu behandlad del förutsätts dock komma att tillgodoses i väsentlig del.
Tredje spåret och Centralbron Järnvägen har en viktig roll att spela för utvecklingen av ett transportsystem som är socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Enligt utskottets mening är det därför angeläget att de omfattande investeringar som genomförts och som pågår i landets spårsystem till fullo kan utnyttjas. Utskottet ser mot denna bakgrund positivt på den överenskommelse som träffats om en samfinansierad lösning för att bygga ut järnvägens kapacitet söder om Stockholm. Det innebär att kapaciteten snabbt kan öka i järnvägssystemet samtidigt som handlingsfrihet ges när det gäller att hitta en lämplig lösning för att ytterligare öka kapaciteten för järnvägstrafiken genom centrala Stockholm. Enligt utskottets mening är en fortsatt utbyggnad av den begränsade spårkapaciteten i Stockholm nödvändig på sikt om den lokala, regionala och nationella tågtrafiken skall kunna utvecklas. Av propositionen framgår att såväl ett tredje järnvägsspår i ytläge vid Riddarholmen som en pendeltågstunnel Odenplan-City-Slussen/Stockholm Södra är möjliga att kombinera med den nu överenskomna utbyggnaden av ytterligare järnvägsspår till Stockholm Södra. Utskottet anser att en utbyggnad av ett tredje spår i ytläge vid Riddarholmen, i kombination med en vägtunnel som ersätter Centralbron, kan väsentligt förbättra miljön i centrala Stockholm och göra de kulturhistoriska värdena i området mer tillgängliga samtidigt som trafikkapaciteten över Mälaren utökas. Det är därför med tillfredsställelse som utskottet konstaterar att enligt den överenskommelse som träffats om bl.a. finansieringen av Årstabron och Södra länken har staten och Stockholms stad gemensamt uttalat att man är överens om att ett tredje spår förutsätter en helhetslösning innebärande att Centralbron ersätts med en biltunnel. Utskottet utgår från att regeringen och berörda parter aktivt och skyndsamt kommer att pröva hur den fortsatta nödvändiga utbyggnaden av järnvägens kapacitet bör ske och frågan om huruvida Centralbron skall ersättas med en tunnel. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening inte vidta någon åtgärd med anledning av de aktuella motionerna. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motionsyrkanden. Det gäller motionerna 1996/97:T91 (c), 1997/98:T12 (kd), 1997/98:T13 (fp), 1997/98:T16 (c), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T218 (c), 1997/98:T528 (c) och 1997/98:T537 (s) i nu behandlad del. Syftet med flera av yrkandena torde dock komma att tillgodoses.
6 Särskild förberedelsegaranti
6.1 Regeringens förslag I budgetpropositionen för år 1998 föreslås ytterligare garantier för förberedelsearbeten. Enligt propositionen kommer inga ytterligare nystarter av vägprojekt att ske utöver vad som riksdagen tidigare beviljat statliga garantier för. Däremot anges att nya garantier krävs för de fortsatta förberedelsearbeten som planeras genomföras under år 1998. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen för 60 miljoner kronor i prisnivå januari 1992 för fortsatta planerings- och förberedelsearbeten samt för information inom ramen för den nya trafiklösningen i Stockholm.
6.2 Utskottets ställningstagande Utskottet har tidigare behandlat regeringens förslag i proposition 1997/98: 123 om begränsning av de statliga garantierna för Stockholmsregionens trafiklösningar. Regeringens förslag om en särskild garanti på 60 miljoner kronor för fortsatta planerings- och förberedelsearbeten samt information inom ramen för den nya trafiklösningen i Stockholm är därmed inte längre aktuell. Utskottet avstyrker följaktligen regeringens förslag till garantier för fortsatta planerings- och förberedelsearbeten.
7 Drift och underhåll
7.1 Regeringens förslag Regeringen erinrar i proposition 1996/97:160 om att riksdagen tidigare beslutat att drift och underhåll av de nya lederna i Stockholmsregionen skall finansieras regionalt. Med tanke på den omfattande finansieringsbörda som regionen tar på sig föreslås att drift och underhåll av de nya vägarna i stället skall bekostas genom ordinarie anslag för drift och underhåll av statliga vägar.
7.2 Motionsförslag Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) avvisar i motion 1996/97:T92 att drift och underhåll av de nya vägarna skall betalas av Vägverket. Enligt motionärerna bör regeringen i stället skyndsamt ta initiativ till att förhandla fram en helt ny lösning för Stockholmsregionen med större hänsyn till miljö och hälsa.
7.3 Utskottets ställningstagande Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om att drift och underhåll av de aktuella vägarna bör bekostas genom ordinarie anslag för drift och underhåll av statliga vägar. Därmed uppnås en överensstämmelse med vad som gäller för statliga vägar i landet i övrigt. Utskottet tillstyrker följaktligen regeringens förslag härom och avstyrker motion 1996/97:T92 (mp) yrkande 1 i aktuell del. I sammanhanget erinrar utskottet om den överenskommelse som träffats mellan staten, Stockholms läns landsting och Stockholms kommun om att Stockholms kommun skall bidra med 15 miljoner kronor årligen till driften av Södra länken till dess lånen för projektet är återbetalade, dock längst under 25 år.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande övergripande utgångspunkter att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T91 yrkandena 1, 3-5, 1996/97:T92 yrkandena 2-4, 1996/97:T93 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del, 1996/97:T95 yrkandena 1 i denna del, 2-4, 1997/98:T16 yrkande 5, 1997/98:T18, 1997/98:T211 yrkandena 1-2, 3 i denna del, 4-5, 1997/98:T214 yrkande 7, 1997/98:T218 yrkandena 1, 3, 5-6, 1997/98:T220 yrkandena 8-10, 1997/98:T226 yrkandena 1-6 och 1997/98:T322, res. 1 (m) res. 2 (c, v, mp) 2. beträffande vägtullar att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:160 punkt 1 upphäver riksdagens beslut (prop. 1993/94:86, bet. 1993/94:TU24, rskr. 1993/94:247) att vägtullar skall finansiera utbyggnaden av vissa vägprojekt i Stockholms län m.m., 3. beträffande finansiering av vissa trafikanläggningar m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:123 samt med avslag på motionerna 1996/97:T89, 1996/97:T92 yrkande 5, 1996/97:T94, 1997/98:T14, 1997/98:T15, 1997/98:T16 yrkandena 1 och 4, 1997/98: T17, 1997/98:T19, 1997/98:T211 yrkande 3 i denna del, 1997/98: T218 yrkande 2, 1997/98:T220 yrkande 7, 1997/98:T231 yrkande 9 och 1997/98:T537 i denna del dels godkänner finansieringslösningen för Södra länken och Årstabron, dels bemyndigar regeringen att begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för vissa väginvesteringar i Stockholms län till att omfatta dels projektet Södra länken inom en ram om 5 000 miljoner kronor, dels redan påbörjade, avslutade eller avbrutna projekt inom en ram om 3 125 miljoner kronor, dels bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret justera ovan givna garantier med högst 1 600 miljoner kronor respektive 500 miljoner kronor för vid varje tidpunkt upplupna räntekostnader och prisökningar i samhället, dels godkänner att medel till kollektivtrafikens utbyggnad i Stockholmsregionen skall, med ändring av ändamålet enligt avsnitt 5 i propositionen, utbetalas till Stockholms läns landsting i enlighet med principerna i Dennisöverenskommelsen, dels godkänner vad som anförts i propositionen om återbetalning av lån, res. 3 (c, v, mp) 4. beträffande Tredje spåret och Centralbron att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T91 yrkande 2, 1997/98:T12, 1997/98:T13, 1997/98:T16 yrkandena 2-3, 1997/98:T211 yrkande 3 i denna del, 1997/98:T218 yrkande 4, 1997/98:T528 och 1997/98:T537 i denna del, res. 4 (c, v, mp) res. 5 (fp) 5. beträffande särskild förberedelsegaranti att riksdagen avslår proposition 1997/98:1 utgiftsområde 22 punkt 6 om bemyndigande för regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen om 60 000 000 kr i prisnivå januari 1992 för fortsatt planerings- och förberedelsearbete samt information inom ramen för den nya trafiklösningen i Stockholm, 6. beträffande drift och underhåll att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:160 punkt 3 och med avslag på motion 1996/97:T92 yrkande 1 i denna del godkänner det regeringen föreslår om att drift och underhåll av de nya vägarna i Stockholmsregionen skall finansieras inom ramen för Vägverkets ordinarie anslag för drift och underhåll av vägar. res. 6 (mp)
Stockholm den 14 april 1998
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg (s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Krister Örnfjäder (s), Sivert Carlsson (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp), Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars Björkman (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Claes-Göran Brandin (s) och Ulla Löfgren (m).
Reservationer
1. Övergripande utgångspunkter (mom. 1) Per Westerberg, Birgitta Wistrand, Lars Björkman och Ulla Löfgren (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Utskottet konstaterar? och på s. 15 slutar med ?behandlad del? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att storstädernas trafikfrågor måste lösas skyndsamt och långsiktigt inom ramen för samma finansieringsmetoder och höga miljökrav som gäller i övriga landet. Det betyder att investeringar i liksom drift och underhåll av trafikens infrastruktur skall styras dit transportarbetet finns eller kan förväntas uppstå. Biltrafiken bör inte betraktas som en allmän finansieringskälla för vitt skilda samhällssektorer. Avgifter på bilismen kan användas för att finansiera delar av vägsystemet. Utskottet motsätter sig regionala skatter och differentierade arbetsgivaravgifter. Enligt utskottets mening är regeringens utgångspunkter för Stockholmsregionens trafiklösningar inte långsiktigt hållbara. Genom att såväl Österleden, Västerleden som det för den nationella tågtrafiken så viktiga Tredje spåret över Riddarfjärden utelämnats talar väldigt lite för att de framtida trafikströmmarna genom Stockholms innerstad långsiktigt kommer att minska. Den grundläggande kapacitetsbristen i det s.k. Saltsjö/Mälarsnittet kvarstår. Utskottet anser vidare att lagen om Nationalstadsparken bör förtydligas så att högt ställda miljökrav kan tillgodoses samtidigt som en effektiv hantering kan ske av de trafikproblem som nämns i lagstiftningens förarbeten. Regeringen bör med dessa utgångspunkter återkomma till riksdagen med förslag till en regionalt brett förankrad trafiklösning i Stockholmsregionen. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna 1996/97:T93 och 1997/98:T18 (båda m) tillstyrks i nu behandlad del, bör ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att motionerna 1997/98:T226 (m) och 1997/98:T322 (kd) till väsentlig del tillgodoses medan motionerna 1996/97:T91 (c), 1996/97:T92 (mp), 1996/97:T95 (v), 1997/98:T16 (c), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T214 (fp), 1997/98:T218 (c) och 1997/98:T220 (mp) avstyrks i nu behandlad del. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande övergripande utgångspunkter att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T93 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del samt 1997/98:T18, med anledning av motionerna 1997/98:T226 yrkandena 1-6 och 1997/98:T322 samt med avslag på motionerna 1996/97:T91 yrkandena 1, 3-5, 1996/97:T92 yrkandena 2-4, 1996/97:T95 yrkandena 1 i denna del, 2-4, 1997/98:T16 yrkande 5, 1997/98:T211 yrkandena 1-2, 3 i denna del, 4-5, 1997/98: T214 yrkande 7, 1997/98:T218 yrkandena 1, 3, 5-6, 1997/98:T220 yrkandena 8-10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Övergripande utgångspunkter (mom. 1) Sivert Carlsson (c), Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Utskottet konstaterar? och på s. 15 slutar med ?behandlad del? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att Dennisöverenskommelsen bygger på miljöpolitiskt helt felaktiga förutsättningar. Verkligheten har också redan visat att de ekonomiska förutsättningarna var ohållbara. Trots att överenskommelsen havererat fortsätter dock utbyggnaden och planeringen av olika vägar som ingår i överenskommelsen. Utskottet anser det inte vara rimligt, vare sig från miljömässig eller från ekonomisk synpunkt, att fortsätta trafikutbyggnaden som om inget hade hänt. Enligt utskottets mening måste i stället de grundläggande utgångspunkterna för Stockholmsregionens trafiklösningar omprövas för att det skall vara möjligt att uppnå ett transportsystem som är förenligt med en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det innebär att betydligt större hänsyn måste tas till miljö, hälsa och ekonomi. För vägtrafikens del gäller det att förbättra nuvarande system och endast satsa på nya anläggningar när entydiga miljövinster uppnås. Såväl Österleden som Västerleden bör därför helt föras bort från den fortsatta trafikplaneringen. Med hänsyn till att Dennisöverenskommelsen inte längre gäller bör också den pågående utbyggnaden av vissa vägprojekt stoppas. För att utveckla en attraktiv kollektivtrafik bör i stället tidigare planerade utbyggnader av bl.a. snabbspårvägen och tunnelbanan genomföras och vidareutvecklas. Enligt utskottets mening är miljöavgifter på biltrafiken i Stockholms innerstad nödvändiga, både för att uppnå en förbättrad miljö och en regional finansiering. Därmed kan genomfartstrafik styras bort från en redan hårt belastad innerstad. Tekniken bör vara enkel, lättförståelig och integritetsbevarande. Ett grundläggande villkor för det fortsatta arbetet bör vidare vara att miljökonsekvensbeskrivningar har gjorts och att utformning, dimensionering och finansiering sker med bred folklig och politisk förankring. Mot denna bakgrund bör regeringen skyndsamt avveckla den pågående utbyggnaden av den havererade Dennisöverenskommelsen och ta initiativ till att i demokratiska former ta fram en helt ny trafiklösning som tar större hänsyn till miljö, hälsa och ekonomi. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna 1996/97:T91 (c), 1996/97:T92 (mp), 1996/97:T95 (v), 1997/98:T16 (c), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T218 (c), 1997/98:T220 (mp) tillstyrks i nu behandlad del bör ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer att motionerna 1996/97:T93 (m), 1997/98:T18 (m), 1997/98:T214 (fp), 1997/98:T226 (m) och 1997/98:T322 (kd) avstyrks i nu behandlad del. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande övergripande utgångspunkter att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T91 yrkandena 1, 3-5, 1996/97:T92 yrkandena 2-4, 1996/97:T95 yrkandena 1 i denna del, 2-4, 1997/98:T16 yrkande 5, 1997/98:T211 yrkandena 1-2, 3 i denna del, 4-5, 1997/98:T218 yrkandena 1, 3, 5-6 och 1997/98: T220 yrkandena 8-10 samt med avslag på motionerna 1996/97:T93 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del, 1997/98:T18, 1997/98:T214 yrkande 7, 1997/98:T226 yrkandena 1-6 och 1997/98: T322 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m. (mom. 3) Sivert Carlsson (c), Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ?Utskottet anser? och på s. 23 slutar med ?väsentlig del? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att projektet Södra länken inte är försvarbart, vare sig av miljö-, trafik- eller ekonomiska skäl. Regeringens förslag innebär att 6 400 miljoner kronor investeras i en klart samhällsekonomiskt olönsam stadsmotorväg på knappt 6 km. Om detta ekologiskt oförsvarbara projekt förverkligas motverkas allvarligt inriktningen mot ökad kollektiv-, gång- och cyketrafik och minskad biltrafik. Förslaget till finansiering innebär också att kostnaderna övervältras på framtida generationer. Med den lösning som regeringen presenterat ligger vägen dessutom öppen för senare beslut om Österleden, Norra länken och en breddning av Essingeleden. Enligt utskottets mening bör i stället projektet ges en mer begränsad och realistisk dimensionering genom en s.k. Minilänk. Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att spårkapaciteten förbättras i Stockholm och att Årstabron därför bör byggas. Enligt utskottets mening är det dock fel att Årstabron prioriteras på bekostnad av andra investeringar i kollektivtrafiken. Utskottet avvisar därför regeringens förslag att statsbidragsmedel som tidigare reserverats för utbyggnaden av snabbspårvägen och tunnelbanan skall användas för att delfinansiera Årstabron. Den fortsatta planeringen av olika vägleder enligt den tidigare Dennisöverenskommelsen bör också avbrytas. Vad utskottet nu anfört innebär att regeringens samtliga finansieringsförslag avstyrks. Enligt utskottets mening bör dock tidigare avsatta statsbidragsmedel till kollektivtrafiken utbetalas. Det bör ankomma på regeringen att omgående stoppa det fortsatta förberedelsearbetet för de vägprojekt som tidigare ingått i Dennisöverenskommelsen och begränsa tidigare medgivna garantiramar. Regeringen bör snarast för riksdagen redovisa hur den anser att de av utskottet angivna förslagen kan genomföras. Av utskottets ställningstagande följer att motionerna 1996/97:T92 (mp), 1997/98:T14 (fp), 1997/98: T15 (v), 1997/98:T16 (c), 1997/98:T17 (mp), 1997/98:T211 (v), 1997/98: T218 (c), 1997/98:T220 (mp) och 1997/98:T231 (v) tillgodoses medan motionerna 1996/97:T89 (kd), 1996/97:T94 (m), 1997/98:T19 (m) och 1997/98:T537 (s) i nu behandlad del avstyrks. Vad utskottet anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande finansiering av vissa trafikanläggningar m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T92 yrkande 5, 1997/98:T14, 1997/98:T15, 1997/98:T16 yrkandena 1 och 4, 1997/98: T17, 1997/98:T211 yrkande 3 i denna del, 1997/98:T218 yrkande 2, 1997/98:T220 yrkande 7, 1997/98:T231 yrkande 9 och med avslag på proposition 1997/98:123 samt motionerna 1996/97:T89, 1996/97:T94, 1997/98:T19 och 1997/98:T537 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Tredje spåret och Centralbron (mom. 4) Sivert Carlsson (c), Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?Järnvägen har? och slutar med ?att tillgodoses? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det angeläget att de omfattande investeringar som genomförts och som pågår i landets spårsystem kan utnyttjas. En utbyggnad av den begränsade spårkapaciteten i Stockholm är därför nödvändig om den lokala, regionala och nationella tågtrafiken skall kunna utvecklas. Starka stadsmiljöskäl talar för att den önskvärda utbyggnaden av spårkapciteten bör ske utan ytterligare ingrepp i den känsliga och historiskt värdefulla miljön på Riddarholmen. Utskottet anser därför att Centralbron bör rivas och ersättas med en biltunnel. Medel för detta kan omdisponeras från vägprojektet Södra länken. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag om hur järnvägens kapacitet skall förstärkas och om hur Centraltunneln skall byggas och finansieras. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1996/97: T91 (c), 1997/98:T16 (c), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T218 (c) och 1997/98: T528 (c) i denna del vilket bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden. Det gäller motionerna 1997/98: T12 (kd), 1997/98:T13 (fp) och 1997/98:T537 (s) i denna del. Syftet med flera av yrkandena torde dock komma att tillgodoses. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande Tredje spåret och Centralbron att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T91 yrkande 2, 1997/98:T16 yrkandena 2-3, 1997/98:T211 yrkande 3 i denna del, 1997/98:T218 yrkande 4, 1997/98:T528 och med avslag på motionerna 1997/98:T12, 1997/98:T13 och 1997/98:T537 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Tredje spåret och Centralbron (mom. 4) Kenth Skårvik (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?Järnvägen har? och slutar med ?att tillgodoses? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det angeläget att de omfattande investeringar som genomförts och som pågår i landets spårsystem kan utnyttjas. En utbyggnad av den begränsade spårkapaciteten i Stockholm är därför nödvändig om den lokala, regionala och nationella tågtrafiken skall kunna utvecklas. Utskottet stöder därför regeringens förslag att förstärka järnvägens kapacitet mellan Årstaberg och Stockholm Södra. Enligt utskottets mening måste dock samtidigt problemen för tågtrafiken förbi Riddarholmen lösas. Starka stadsmiljöskäl talar för att den önskvärda utbyggnaden av spårkapciteten bör ske utan ytterligare ingrepp i den känsliga och historiskt värdefulla miljön på Riddarholmen. Ett intressant alternativ är att ersätta den nuvarande Centralbron med en tunnel. Utskottet anser därför att staten tillsammans med regionen bör försöka hitta en lämplig finansiell och teknisk lösning på problemen vid Riddarholmen. Enligt utskottets mening bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att, efter en förhandling med företrädare för regionen, snarast återkomma till riksdagen med en kompletterande lösning som tryggar en fortsatt utbyggnad av ett tredje järnvägsspår förbi Riddarholmen och som innebär att Centralbron ersätts med en biltunnel. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion 1997/98:T13 (fp) vilket bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden. Det gäller motionerna 1996/97:T91 (c), 1997/98: T12 (kd), 1997/98:T16 (c), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T218 (c), 1997/98:T528 (c) och 1997/98:T537 (s) i aktuell del. Syftet med flera av yrkandena torde dock komma att tillgodoses. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande Tredje spåret och Centralbron att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T13 och med avslag på motionerna 1996/97:T91 yrkande 2, 1997/98:T12, 1997/98:T16 yrkandena 2-3, 1997/98:T211 yrkande 3 i denna del, 1997/98:T218 yrkande 4, 1997/98:T528 och 1997/98:T537 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Drift och underhåll (mom. 6) Elisa Abascal Reyes (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?Utskottet har? och på s. 25 slutar med ?under 25 år? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att regeringen skyndsamt bör ta initiativ till att förhandla fram en helt ny lösning för Stockholmsregionen som tar större hänsyn till miljö och hälsa. I detta sammanhang bör klargöras hur drift och underhåll av de aktuella vägarna skall bekostas. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion 1996/97:T92 (mp) yrkande 1 tillstyrks i nu behandlad del medan regeringens förslag härom avstyrks, bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande drift och underhåll att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T92 yrkande 1 i denna del och med avslag på proposition 1996/97:160 punkt 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m. (mom. 3) Per Westerberg, Birgitta Wistrand, Lars Björkman och Ulla Löfgren (alla m) anför: Regeringens hantering av Stockholmsregionens trafikfrågor vittnar om brister i det politiskta ledarskapet och kan ifrågasättas från en rad utgångspunkter. Det gäller bl.a. beslutsordningen där utbyggnaden av Södra länken har påbörjats utan att riksdagen hunnit ta ställning till finansieringsfrågorna. Frågetecken kan vidare riktas mot Södra länkens lönsamhet i jämförelse med andra angelägna trafikprojekt i regionen. Den grundläggande kapacitetsbristen i Stockholmsområdet, nämligen det s.k. Saltsjö/Mälarsnittet, kvarstår sålunda och kommer att förvärras med regeringens förslag. Vi är också skeptiska till regeringens utgångspunkt att Centralbron bör ersättas av en Centraltunnel. De betydande kostnader som är förknippade med en sådan lösning, utan att trafikkapaciteten förbättras, talar för att trafikplaneringen bör bedrivas med större respekt för ekonomi och trafik. Med hänsyn till att Stockholms trafikfrågor måste lösas skyndsamt har vi dock valt att inte gå emot regeringens finansieringsförslag. Vi bedömer vidare att med utbyggnaden av Södra länken kommer en fortsatt komplettering av Ringen och Yttre tvärleden att te sig än mer nödvändig.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Propositionerna.....................................2 Proposition 1997/98:123 Finansiering av vissa trafikanläggningar i Stockholms län m.m. 2 Proposition 1996/97:160 Långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm och Göteborg 2 Proposition 1997/98:1 Budgetproposition för år 19982 Motionerna..........................................3 Motioner med anledning av proposition 1997/98:123.3 Motioner med anledning av proposition 1996/97:160.4 Motioner från den allmänna motionstiden hösten 19975 Utskottet...........................................6 1 Ärendet och dess beredning......................6 2 Bakgrund........................................7 3 Övergripande utgångspunkter.....................9 3.1 Motionsförslag..............................9 3.2 Utskottets ställningstagande...............12 4 Vägtullar......................................15 4.1 Regeringens förslag.......................15 4.2 Utskottets ställningstagande...............15 5 Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m...15 5.1 Regeringens förslag........................15 5.2 Motionsförslag.............................18 5.3 Utskottets ställningstagande...............21 6 Särskild förberedelsegaranti...................24 6.1 Regeringens förslag........................24 6.2 Utskottets ställningstagande...............24 7 Drift och underhåll............................24 7.1 Regeringens förslag........................24 7.2 Motionsförslag.............................24 7.3 Utskottets ställningstagande...............24 Hemställan.......................................25 Reservationer......................................27 1. Övergripande utgångspunkter (m)...............27 2. Övergripande utgångspunkter (c, v, mp)........28 3. Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m. (c, v, mp)29 4. Tredje spåret och Centralbron (c, v, mp)......30 5. Tredje spåret och Centralbron (fp)............31 6. Drift och underhåll (mp)......................31 Särskilt yttrande..................................32 Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m. (m)32