Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn

Betänkande 2004/05:MJU10

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
13 april 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn(pdf, 2 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2004/05:10 Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn

Beslut

Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn (MJU10)

Djurskydds- och livsmedelstillsynen ska förbättras. Livsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens ansvar för att leda och samordna tillsynen tydliggörs och stärks. I myndigheternas centrala tillsynsuppgifter ska ingå att med bindande föreskrifter styra hur den operativa tillsynen ska bedrivas och att med rådgivning och utbildningsinsatser stödja samt följa upp länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för en effektiv kommunal tillsyn införs bestämmelser som underlättar samverkan mellan kommuner.När det gäller livsmedelstillsynen får kommunerna möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften för att finansiera andra kostnader för tillsynen än sådana som gäller provtagning och undersökning. Riksdagen sade ja till regeringens förslag samtidigt som man gjorde ett uttalande om åtgärder mot salmonella med anledning av en reservation av fem partier i miljö- och jordbruksutskottet (m, fp, kd, c, mp). Den svenska regeringen bör med kraft i EU driva kravet på att köttberedningar ska vara salmonellaundersökta innan de förs in i Sverige. Det är också viktigt att ambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella höjs inom EU. Vidare bör kontrollerna av importerade djur och animaliska produkter till Sverige skärpas.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll dels reservation 51 under punkt 46 och dels i övrigt bifall till utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 132
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-02-17
Justering: 2005-03-22
Trycklov till Gotab och webb: 2005-04-04
Trycklov: 2005-04-04
Reservationer: 60
Betänkande 2004/05:MJU10

Alla beredningar i utskottet

2005-02-17

Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn (MJU10)

Djurskydds- och livsmedelstillsynen ska förbättras. Livsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens ansvar för att leda och samordna tillsynen tydliggörs och stärks. I myndigheternas centrala tillsynsuppgifter ska ingå att med bindande föreskrifter styra hur den operativa tillsynen ska bedrivas och att med rådgivning och utbildningsinsatser stödja samt följa upp länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för en effektiv kommunal tillsyn införs bestämmelser som underlättar samverkan mellan kommuner.När det gäller livsmedelstillsynen får kommunerna möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften för att finansiera andra kostnader för tillsynen än sådana som gäller provtagning och undersökning. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. I en gemensam reservation föreslår fem partier i utskottet (m, fp, kd, c, mp) att riksdagen gör ett uttalande om åtgärder mot salmonella. Den svenska regeringen bör, enligt partierna, med kraft i EU driva kravet på att köttberedningar ska vara salmonellaundersökta innan de förs in i Sverige. Det är också viktigt att ambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella höjs inom EU. Vidare bör kontrollerna av importerade djur och animaliska produkter till Sverige skärpas. Majoriteten i utskottet (s, v) hänvisar till att regeringen arbetar för en utvidgning av EU:s salmonellagarantier till att även omfatta köttberedningar och förutsätter att regeringen även i fortsättningen med kraft kommer att driva på arbetet för en förbättrad salmonellasituation i hela EU. Majoriteten säger därför nej till de andra partiernas förslag. De fem partierna (m, fp, kd, c, mp) föreslår också att riksdagen gör ett uttalande om att ett centralt register över svenska djurhållare med djurförbud bör utarbetas. Majoriteten i utskottet (s, v) hänvisar till att Djurskyddsmyndigheten undersöker möjligheten att införa ett djurförbudsregister och säger därför nej till de andra partiernas förslag. De fem partierna har majoritet när riksdagen ska rösta i kammaren.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-04-13
Stillbild från Debatt om förslag 2004/05:MJU10, Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn

Debatt om förslag 2004/05:MJU10

Webb-tv: Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 57 Ann-Kristine Johansson (S)
Fru talman! Ann-Kristines beskrivning förpliktigar - med liv och lust. Det är ett viktigt betänkande, precis som Ann-Kristine har beskrivit, för vår hälsa och för vår välfärd. Vi vet att ministern kommer hit i dag. Hon sitter väl fortfarande och äter frukost och är något sen, men vi ser fram emot det samtalet. För min del har jag att representera 22 andra moderater som också har olika typer av motioner i detta betänkande. Det är nästan halva den moderata gruppen i riksdagen, så det är klart att ämnet berör. Fru talman! Det är angeläget att djurskyddet och livsmedelstillsynen i framtiden håller en hög och likvärdig kvalitet i hela landet. Konsumenterna ska ha rätt att förvänta sig säkra livsmedel oberoende av var i landet man bor. Djuren ska kunna ha samma starka skydd oavsett i vilken kommun man lever och verkar. Det ska vara slut med livsmedelssnusk och dåligt djurskydd för framtiden. Vi moderater menar att det är den lokala tillsynen som därmed generellt måste stärkas för att klara av att få bort oegentligheterna. Det är nödvändigt att denna tillsyn blir lika över hela landet. Fru talman! Det grundläggande arbetet för en god livsmedelshygien och en bra djurhälsa utförs av enskilda bönder och våra livsmedelsföretag, i människornas vardag. Företag och individer gör detta inte av tvång utan som en del av sitt arbete där frihet och ansvar är oseparerbara delar. Statens roll är att skydda allmänheten från risker och djur från vanvård. Tippar denna balans över och den offentliga kontrollen blir av sådan omfattning att man inte känner det här engagemanget och den här lusten riskerar effekten att bli, tror jag, ett minskat engagemang både för livsmedel och för våra djur. Därför är det viktigt att frihet och ansvar får en stor bit i detta. Vi moderater känner därför en stor oro när man instiftar nya myndigheter som tar sig rättigheter som kanske är något större än vad som var tänkt. Vi tänker inte minst på den nya djurskyddsmyndigheten, som vill visa sin styrka och hellre skapar konfrontation med näringen än skapar ett samtal. Detta gynnar varken livsmedlen eller djurens välfärd. Fru talman! Svensk livsmedelsproduktion sker inte heller isolerat utan i ett internationellt sammanhang. Vi måste se på helheten. Svenska administrativa regler medför kostnadsnackdelar gentemot andra länders producenter. Det är viktigt att ha med sig lönsamhetsaspekterna också i dessa frågor. Här har vi i Sverige och den socialdemokratiska regeringen fortfarande en hemläxa att göra för att klara av de produktionsnackdelar som finns i Sverige. Vi ska ha en fortsatt god svensk djurhållning och livsmedelstillsyn i framtiden, men låt oss se till att inte svensk produktion försvinner ut ur landet därför att den blir så dyr i förhållande till konkurrentländerna! Gör er hemläxa, regeringen! Fru talman! Att människor ska kunna leva, bo och verka i hela landet är viktigt för oss moderater. Ett grundläggande krav är då självklart likabehandling av alla medborgare och företag oavsett var i landet man bor och befinner sig. Det får inte bli utökad byråkrati som går utöver det samförstånd om frihet och ansvar som det är viktigt att det råder. Tillsynen ska ligga främst hos kommunerna. Det är de som har mest kunskap och som känner till de lokala förhållandena. Vi välkomnar den öppenhet kring samverkan som denna proposition medger för kommunerna i framtiden, men vi delar också något av näringens oro över att den socialdemokratiska regeringen ger så oerhört starka tyglar till de centrala maktmedlen. Här är det viktigt att fokusera på att de centrala maktmedlen ska pyssla med stöd och support och inte strama åt för den enskilde näringslivsföreträdaren eller det enskilda livsmedelsföretaget. Den socialdemokratiska regeringens proposition bygger på en skrivelse från riksrevisorerna där man ganska tydligt gick in på djurtillsynsområdet och pekade på ett antal brister. Jag vill kopplat till detta poängtera hur vi i framtiden bör finansiera oss på det här området. Vi moderater kräver en princip vad gäller statens maktutövning där denna bekostas av allmänna medel. Däremot är det rimligt att kontroller som föranleds av brister betalas av den som är felande, men vi måste börja separera principerna. Det är viktigt att tillsynsverksamheten fungerar och är kostnadseffektiv och likvärdig över hela landet. Vi stöder i princip huvuddragen i propositionen under förutsättning att de endast är temporära och att man gör en checkpoint ett par tre år framåt i tiden och stämmer av om de verkligen har uppfyllts enligt de mål vi vill ska uppnås. Fru talman! Som jag sade när det gällde finansieringen är det viktigt att myndighetsutövning i princip betalas av skattemedel. Vi anser att detta är principiellt viktigt för att tydliggöra statens roll i förhållande till dem som är utövare, likväl som det är viktigt att de som felar också får betala för de kostnader som detta medför. Vi föreslår därför att just förnyade inspektioner till följd av avvikelser från regelverket ska avgiftsbeläggas. Inspektioner som inte föranleds av anmärkningar bör inte avgiftsbeläggas eftersom det innebär att man straffar ett kollektiv, i det här fallet de som sköter sig bäst. Det är inte rimligt. Vi delar heller inte regeringens uppfattning att avgifterna bör ökas. Man vältrar då över kostnaden på producenter och därmed också på konsumenterna. Vi vill i stället att de betalas via skattsedeln. Staten bör följa upp denna finansieringsprincip, och kommunerna bör kompenseras ekonomiskt för de utökade kostnader som detta innebär. Riksrevisorerna var oerhört tydliga på de här områdena. Inte minst menade man att detta också måste stå i proportion till den verksamhet som kommunerna har. Avgiftssystemet betalar i vissa fall kommunernas övriga verksamhet. Det har blivit någon form av extra kommunal utdebitering för vissa grupper. Detta anser vi inte är rimligt. Fru talman! Låt mig komma till några andra punkter som berörs i detta ganska stora och breda betänkande. Jag vill inte minst nämna ett antal punkter där vi har reserverat oss tillsammans med de andra borgerliga partierna. Låt mig ta en av de punkterna. Det gäller hot mot en del av de lagliga näringsidkare som vi har i landet. Allianspartierna anser inte att det är acceptabelt att vi har ett samhälle där enskilda människor attackeras och utsätts för sabotage när de bedriver fullt laglig näringsverksamhet. Ett hot mot dessa människor är inte rimligt. Det är förvånande att utskottet inte kom fram till ett tydligt gemensamt ställningstagande i de här frågorna. När människor föder upp djur i Sverige kan vi med lagar, regler och kontroller ha vetskap om hur djurhållningen och produktionen går till. Om vi inte föder upp djuren i vårt land blir vi beroende av import, och vi kommer då inte heller på något sätt att kunna påverka de regler och kontroller som finns. Därför är det ganska fasansfullt att regeringen nu tillsammans med sina stödpartier har gjort upp om att en helt laglig näring i Sverige mer eller mindre ska få ett näringsförbud, indirekt, nämligen svensk pälsindustri. Den ska bort till vilket pris som helst, om man lyssnar till regeringens budgetförhandlare. Det handlar om flera tusen arbetstillfällen, och detta i en vardag där 1,4 miljoner människor i dag inte har gått till ett ordinarie arbete. Det är väldigt många människor i dag som saknar jobb. Ännu fler ska sakna jobb i framtiden, anser de här tre partierna. De anser ju inte att vi ska ha den här bra näringen i Sverige. Regeringens utredare har kommit fram till att skulle vi avveckla den här näringen på fem år skulle det kosta bortåt 1 miljard. Nu anser stödpartierna att det ska gå fortare, på två år. Vad är det då tänkt att kostnaden ska bli? Är det inte bättre att använda den miljarden till att se till att få en bättre djurtillsyn och en bättre livsmedelstillsyn i Sverige? I det här fallet skulle vi också få färre som sökte jobb i framtiden. Det kanske var det som var målet - att vi just skulle ha färre som sökte jobb i framtiden och fler i ordinarie jobb. Fru talman! Låt mig avsluta med att yrka bifall till två reservationer, nr 5 och nr 51. Vi får i eftermiddag gehör här i kammaren, får vi hoppas, för att regeringen ska arbeta mer kraftfullt mot de salmonellasmittade köttberedningar som vi eventuellt får utifrån. Vi tar också ett tydligt grepp mot dem som har djurförbud och får ett rejält stopp för dem i framtiden.
Cecilia Widegren (M)
Anf. 58 Cecilia Widegren (M)
Fru talman! Jag vill börja med att välkomna jordbruksministern, som också finns med oss. Det uppskattar vi väldigt mycket. Jag tror inte att det finns någon som inte anser att vi ska ha ett gott djurskydd och säkra livsmedel. Folkpartiet har under många år drivit de här frågorna, både nationellt och internationellt. Målsättningen för våra ansträngningar har hela tiden varit att vi vill ha en gemensam europeisk djurskydds- och livsmedelskontroll. Vi är därför väldigt positiva till att Efsa, den europeiska livsmedelsmyndigheten, bildats. Men vi anser att den myndigheten inte fått det fulla ansvar vad avser kontroll och sanktioner som den borde. Detta vädjar vi till den svenska regeringen att påtala. Den svenska regeringen bör också upprepa kraven på att ta bort EU:s transportbidrag. Det skulle avsevärt minska de långa, ohyggliga transporttiderna. Jag vill också ställa en direkt fråga till jordbruksministern. Känner jordbruksministern till om det sker kontroll av att medlemsländerna följer djurskydds- och transportdirektivet innan bidrag utbetalas? Sverige har ett enormt ansvar. Vi har ett ansvar också inom WTO och FAO att driva livsmedelssäkerhetsfrågor. De mest akuta frågorna torde handla om rent vatten och tillgång till mat. Vi har fortfarande i Sverige år 2005 problem med både matförgiftningar och att alltfler bakteriestammar blir resistenta mot all antibiotika. Det är givetvis helt oacceptabelt. Det är också helt oacceptabelt att köttberedningar inte ursprungsmärks eller omfattas av salmonellakontroll. Att det nu förekommer ett köttfusk på grund av detta kryphål i lagen är djupt otillfredsställande. Jag undrar också hur jordbruksministern hanterar denna frågeställning. Folkpartiet har motionerat och interpellerat om samverkan mellan kommuner, tillsynsplaner, allsidig spegling av veterinärorganisationen, behov av en djursjukdomsdatabas, utbildning av djurskyddsinspektörer och förbättrade rutiner vad gäller information och rapportering. Dessa förslag återkommer nu i propositionen, vilket vi välkomnar. Samtidigt känner vi att vi är frustrerade över att somligt drar ut på tiden. Folkpartiet delar regeringens bedömning att det finns behov av att ordentligt tydliggöra de centrala myndigheternas roll. Det är givetvis oerhört allvarligt när ansvarsfördelningen mellan myndigheter inte är kristallklar. Detta blev väldigt tydligt sommaren 2004, när vi fick uppleva legionellaepidemin. Att ansvariga vid en myndighet då uttalade sig i medierna och sade att de "känner sig lätt förvirrade på myndigheten" om vem som har ansvaret ökar givetvis inte förtroendet för organisationen. Som ett led i att förtydliga de här rollerna och uppgifterna anser Folkpartiet att Livsmedelsverket ska ha hela det övergripande ansvaret för säker mat, från jord till bord, vilket innebär att vi anser att exempelvis kontrollen av djurfoder ska föras över från Jordbruksverket till Livsmedelsverket. Folkpartiet anser för övrigt att Livsmedelsverket och Djurskyddsmyndigheten ska ha det övergripande tillsynsansvaret, men att själva kontrollen ska kunna utföras av kommuner och länsstyrelse. Vi är mycket positiva till samverkan mellan kommunerna och att det nu äntligen blir möjligt fullt ut. Det kan ändå finnas fall där kommuner trots samverkansmöjligheter anser att man inte klarar av eller önskar ha tillsynsansvaret. Man ska då kunna befrias från detta ansvar på ett enkelt sätt. Det bör därför tydliggöras i skrivningen att "andra särskilda skäl" kan inbegripa också detta. Vad gäller tillsynsavgifter pågår för närvarande en utredning. Den skulle presenteras den 1 april, men enligt de uppgifter jag har fått kommer den att presenteras först den 1 juli. Eftersom finansieringsfrågan hänger samman med dagens ärende tycker jag att det är angeläget att ta tillfället i akt och presentera Folkpartiets principiella ståndpunkter. Vi anser att grundtillsynen ska vara lika för samma typ av företag. När kraven visar sig uppfyllda vid inspektionen ska det leda till färre inspektioner och därmed också lägre avgifter. Vid anmärkningar som föranleder återbesök ska företagaren däremot stå för hela kostnaden av den extra kontrollen. I en butik i min närhet berättar ägaren att på ett bräde höjdes tillsynsavgiften från 1 500 kr till 6 500 kr. Det hade varit helt i sin ordning, säger han till mig, om han ändå hade fått besked om vad avgiftshöjningen berodde på och om han också hade fått känna att han hade fått ut någonting av merkostnaden. Vad gäller slakt tycker vi att det ska vara konkurrensneutralt genom att man inför en fast avgift per kilo. Som det nu ser ut drabbas de mellanstora slakterierna, vilket vi inte kan acceptera. Behovet av dessa slakterier är stort, eftersom de skulle kunna minska de långa djurtransporterna. Men de skulle också förbättra landsbygdsutvecklingen. Sammanfattningsvis handlar det alltså om att avgifterna ska vara konkurrensneutrala, att det ska löna sig ekonomiskt att sköta sitt djurskydd och garantera säkra livsmedel samt att man som företagare ska veta vad man betalar för och även känna att man får någonting tillbaka. Fru talman! Folkpartiet anser att det är viktigt att lyfta fram konsumentperspektivet. En viktig aspekt är öppenhet och lätt tillgänglig information. Vi har tidigare föreslagit det så kallade Smile -märket och hoppas att regeringen nu agerar så att vi snart kan få den märkningen över hela landet. Men det bör påpekas att det ska vara gemensamma kriterier och en likvärdig bedömning, och företag som har fått en negativ märkning ska få en chans till ny inspektion inom tre-fem arbetsdagar. Även om många konsumenter vid sina inköp tvingas se till priset på varan är det för många konsumenter av stor betydelse att veta varifrån biffen eller tomaten kommer. Alltfler konsumenter väger in både miljömässiga och etiska bedömningar i sina val av varor. Märkningsdirektivet säger enbart att en vara måste ursprungsmärkas om det kan vilseleda konsumenterna om det utelämnas. Det kan inte vara tillräckligt. Min sista fråga till jordbruks- tillika konsumentministern är därför: Hur långt har man kommit inom EU med översynen av märkningsreglerna, och hur kan ministern påverka detta arbete? Jag står bakom samtliga folkpartireservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 5 och 51. (Applåder)
Anita Brodén (Fp)
Anf. 59 Anita Brodén (Fp)
Fru talman! Jag vill inleda med att instämma i det Cecilia Widegren anförde om regeringens hantering av pälsdjursnäringen. Fru talman! Den svenska lagstiftningen när det gäller djurskydd och livsmedelskontroll är i många avseenden bra och tjänar inte sällan som förebild för andra länder. Även om kraven är höga och de tillsammans med andra specifikt svenska bestämmelser, skatter och avgifter kan upplevas som konkurrenssnedvridande finns det en stark uppslutning kring just djuromsorgen och livsmedelssäkerheten. För dem som är verksamma inom de näringar som berörs är ju ambitionerna, inte minst när det gäller djuromsorgen, en garant för kvalitet i de varor och tjänster som produceras. I riksdagen och senast från Riksrevisionen har det påpekats att uppföljning och kontroll av lagstiftningens höga ambitioner har brister och att ekonomiska resurser och annat stöd till dem som ska följa upp lagstiftningen ofta varit otillräckliga. Detta har lett till ojämn kvalitet i tillsynen samt orättvisor och snedvridna konkurrensvillkor för dem som i sin vardag har att följa lagstiftningen. Många småföretagare inom djurhållning och livsmedelsproduktion, för vilka tillsynsavgifterna till flera olika nivåer av myndigheter ofta upplevs som betungande, får inte det stöd och den hjälp som motsvarar de mer regelbundet inkommande fakturornas summeringar. Det är fakturor som kommer med betydligt större regelbundenhet än de som ska utföra tillsynen. Kristdemokraterna välkomnar därför, fru talman, stora delar av den proposition som behandlas i det betänkande vi nu debatterar. Flera av förslagen motsvarar de krav som vi har drivit här i riksdagen. Det gäller inte minst kommunernas möjligheter att samverka kring tillsynen, inrättandet av samrådsgrupper, centrala myndigheters skyldighet att ge stöd till dem som arbetar med tillsyn på fältet samt utökade möjligheter för dessa myndigheter till förelägganden och att fatta beslut om att ta över om bristerna i tillsynsarbetet inte rättas till. Det som oroar oss, fru talman, är risken för att de centrala myndigheternas styrning och krav på återrapportering ska bli alltför detaljerad, vilket leder till ökad byråkrati och arbetsbelastning för den kommunala nivån. Det finns också en risk, inte minst kanske till följd av en ökad byråkratisering, att resurserna på den lokala nivån inte räcker till. Kristdemokraterna menar att finansieringsprincipen måste gälla och tillräckliga resurser följa i spåren av utökade uppgifter. Dessa synpunkter utvecklas i den motion vi väckt till följd av propositionen och i reservationer fogade till betänkandet. Vi menar också att regeringen måste öka ansträngningarna inom EU för att få till stånd mer likvärdiga villkor för lagstiftning och tillsyn så att svenska djurhållare och livsmedelsproducenter inte drabbas av konkurrensnackdelar till följd av de höga ambitioner som de har i sin produktion. Här pågår enligt betänkandet ett arbete på olika nivåer som vi menar ska ske i högsta möjliga takt. Vi ser fram emot resultatet. Fru talman! Betänkandet behandlar också en rad motionsförslag från åren 2002 till 2004. Här finns naturligtvis många guldkorn att knacka fram ur de reservationer som blivit följden av utskottets snöda behandling. Jag nöjer mig med att lyfta fram ett par områden. Jag står bakom samtliga reservationer som bär Kristdemokraternas signum men begränsar mig till att yrka bifall till reservation nr 5 och reservation nr 51. Reservation nr 5 gäller införande av ett djurförbudsregister, och reservation nr 51 gäller kraftfullast möjliga insatser för att skärpa kampen mot att salmonellasmittat kött letar sig in över våra gränser. Bägge dessa reservationer ska, om omröstningarna fungerar bättre än under morgonkulan, vinna kammarens majoritet. Jag har vid tidigare tillfällen, fru talman, debatterat ursprungsmärkning och salmonellakontroll med jordbruksministern här i kammaren, och jag vill ta upp den tråden på nytt. Betänkandet innehåller ett ganska omfattande resonemang om detta. Jag betvivlar inte de ambitioner som texterna beskriver, men problemen med importerat salmonellasmittat kött är omfattande. Därför krävs snabba och kraftfulla tag till skydd för svenska konsumenter. Utskottsmajoriteten radar upp olika hinder. Är det inte EG-rättens begränsningar till stickprovskontroller är det märkningsdirektivet och WTO-åtaganden som lägger hinder i vägen. Bland annat står det: "Ur ett WTO-perspektiv kan Sverige inte heller införa regler som enbart gäller importerade livsmedel, utan samma krav på obligatorisk märkning av ursprung måste i så fall gälla även svenskt fågelkött." Jag tror inte några svenska producenter har något emot detta. Jag vill därför fråga jordbruksministern: Vad är det som hindrar henne från att införa krav på en sådan märkning? Det stora problemet är dock det behandlade kycklingkött som går under beteckningen köttberedningar. I betänkandet talas om att regeringen arbetar för att även dessa i fortsättningen ska omfattas av salmonellafrihetens regleringsmöjligheter. Inom EU-systemet pågår tydligen ett arbete när det gäller utveckling av testmetoder och regleringar som ska vara färdigt framåt år 2010 eller så. Det är lång tid. Det antyds också att det kan finnas en möjlighet att importörer ges tillåtelse att prova samtliga partier från andra EU-länder om man inte kan komma till skott med kontroll av köttberedningar på annat sätt. Varför inte slå till med denna möjlighet direkt, ministern? Hur blir det med kontrollen av motsvarande partier från länder utanför EU? När finns de nya och starkare möjligheterna att spärra ute smittat kött på plats, ministern? När kommer regler som gör det möjligt att kräva ursprungsmärkning av allt kött, ministern? Våra magar väntar på svar. (Applåder)
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 60 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Att stärka den lokala djurskydds- och livsmedelstillsynen är en viktig politisk uppgift speciellt då det finns brister. Som konsumenter ska vi känna oss trygga med den mat vi köper och tillagar. Jag tror också att många av oss vill veta att det kött vi använder och äter har kommit från friska djur, fria från hormoner och antibiotika. Det har gjorts ett flertal utredningar och granskningar under senare år om livsmedels- och djurskyddstillsynen. Det har i dessa undersökningar konstaterats att den kommunala tillsynens kvaliteter, liksom dess omfattning, varierar mycket i landet. Det har visat sig att tillsynen i många fall uppvisar brister. Ibland har det också framförts kritik mot hur de centrala myndigheterna leder och samordnar tillsynen. Hur kan man då lösa bristerna i den operativa tillsynen? I en departementsskrivelse som föregick den proposition vi diskuterar nämns tre förslag. En lösning är att staten tar ansvar för alla delar av livsmedels- och djurskyddstillsynen. En annan lösning är att behålla men förstärka och effektivisera den kommunala tillsynen, och en tredje väg är att kommunerna behåller huvudansvaret för den lokala tillsynen men att länsstyrelserna och de centrala myndigheterna får till uppgift att utöva tillsyn över särskilda tillsynsobjekt. Jag vill nog ändå säga att vi i propositionen har fått en blandlösning där utgångspunkten har varit den nuvarande tillsynsorganisationen. Men sedan kommer den lokala tillsynen att förstärkas genom ökad möjlighet till kommunal samverkan, en bättre samordning och planering av tillsynen. Ambitionen är ju också att tillsynen ska bli effektivare och mer likvärdig i hela landet. Det kommer att öka konsumenternas förtroende och ge rättvisare villkor för företagen. En viktig uppgift för centrala myndigheter är att ge stöd till kommunerna. Det gäller att underlätta arbetet för de lokala inspektörerna. Detta kommer Livsmedelsverket att göra bland annat med hjälp av en kommunwebb. Djurskyddsmyndigheten föreslås få rätt att utföra normerande inspektioner för att på det sättet kunna styra och vägleda de myndigheter som utövar operativ tillsyn. Livsmedelsverket har redan denna möjlighet. Informationen och tillgängligheten ska öka hos de centrala myndigheternas personal. Åtgärder som har efterfrågats från de lokala och regionala myndigheterna är utökade utbildningsinsatser, förbättrad rådgivning och vägledning. Det är verkligen min förhoppning att det blir åtgärder som både Livsmedelsverket och Djurskyddsmyndigheten prioriterar. Kommunal samverkan är också mycket viktig. Speciellt betydelsefull kan samverkan vara i mindre kommuner. Ett utökat samarbete minskar sårbarheten i den enskilda kommunen och kan samtidigt ge de lokala inspektörerna samma möjlighet att specialisera sig som kolleger i större kommuner. Om det sedan finns brister i den lokala tillsynen föreslås Livsmedelsverket, eller när det gäller djurskyddstillsynen länsstyrelserna, kunna förelägga en kommun att rätta till bristerna. Det kommer också att finnas verktyg om en kommun grovt eller under en längre tid har åsidosatt sina tillsynsskyldigheter. Då ska regeringen på ansökan av Livsmedelsverket eller länsstyrelse ha möjlighet att besluta att tillsynen över viss verksamhet som kommunen annars har ska flyttas över till Livsmedelsverket respektive länsstyrelsen. I utskottsbetänkandet säger vi att en sådan här tvångsöverflyttning av tillsynsansvaret endast bör komma i fråga som en sista utväg vid mycket allvarliga eller långvariga brister i den kommunala tillsynen. Jag tror att det är ett viktigare verktyg, för det kommer säkert att ha en preventiv roll. Ganska ofta pratar vi om öppenhet och likvärdig kvalitet i hela landet. I detta sammanhang kan vi också prata om rättvisa, och då menar jag att konsumenterna har rätt att förvänta sig säkra livsmedel oberoende var i landet de bor och att djur ska ha samma starka skydd oavsett i vilken kommun de finns. Herr talman! Vi är världsledande i djurskyddet även om det fortfarande finns brister. Om riksdagen ställer sig bakom propositionen om förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn kommer både Livsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens roll att stärkas. Men de som vinner mest på dessa förslag är nog de enskilda konsumenterna, eftersom de får en förbättrad kontroll. Vi måste kunna förlita oss på kontrollen - annars är lagstiftningen inte mycket värd. Miljö- och jordbruksutskottet är ett flitigt utskott med intresserade ledamöter, och det blir många motioner, varav några hundra har behandlats i detta ärende. Livsmedelsmärkning, konsumtion av kött, bekämpningsmedelsrester i livsmedel, dioxin i fisk och salmonella är frågor som är centrala för människors välbefinnande. När det gäller salmonella kan jag inte riktigt se de brister som alliansen och Miljöpartiet ser. Min uppfattning är att regeringen och även centralt ansvariga myndigheter prioriterar frågan om salmonellafri import. Att det sedan är trögt i arbetet med denna fråga i EU tycker jag inte att vi ska lasta ansvarig minister för, utan det är nog systemet som sådant. Men det blir säkert bättre när alliansen och Miljöpartiet lite senare i dag eventuellt får majoritet för reservation 51. Då kommer salmonellaproblemet att åtgärdas vid källan och med kraft. För att få lite mer information i denna fråga hoppas jag att jordbruksministern berättar hur Sverige jobbar med frågan. Reservanterna kanske ändrar sig och börjar inse att regeringen också anser att salmonellafrågan är mycket viktig för Sverige. Även om jag inte är vegetarian har jag skrivit en motion om köttkonsumtion. Motiven till denna motion är många. Sedan 1950 har världens totala produktion av kött femfaldigats, och det är inte i de fattiga länderna som vi ser ökningen. Att minska köttkonsumtionen i högkonsumerande länder är inte minst en fråga om internationell rättvisa - att man inte överskrider sitt givna miljöutrymme på bekostnad av andras utrymme. Här i Sverige går den största delen av våra vegetabilier till foder för djuruppfödning. Enligt en rapport från Naturvårdsverket går det åt 4,5 kilo vegetabilier för att producera 1 kilo fläskkött, och för 1 kilo nötkött krävs 9 kilo. Sambandet är likartat när det gäller vattenförbrukning. För att producera 1 kilo vegetabilier krävs det 400-3 000 liter vatten, medan kycklingkött kräver 6 000 liter och nötkött 15 000 liter eller mer. Stora delar av världens vattenbrist har att göra med en överanvändning inom livsmedelsproduktionen. Det krävs, som jag ser det, stora förändringar i livsmedelsproduktionen och vår livsstil. Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservation 56, som handlar om levande djur och varors fria rörlighet. Djurtransporter och djurvälfärd är inget som prioriteras av majoriteten inom EU, och jag tycker att detta är oacceptabelt. Jag står givetvis bakom alla våra reservationer men yrkar alltså bifall bara till reservation 56.
Sven-Erik Sjöstrand (V)
Anf. 61 Sven-Erik Sjöstrand (V)
Herr talman! Det finns en del som det skulle vara intressant att få kommentera. Sven-Erik Sjöstrand sade något mycket intressant: Sverige är världsledande i djurskyddet, men det finns brister. Mig veterligt är brister till för att avhjälpas, inte att stjälpa. Jag har några principiella frågor till Sven-Erik Sjöstrand. Anser Sven-Erik att det är någon skillnad rent etiskt om man håller djur för kött- eller skinnproduktion, för tävlings- eller sällskapsuppfödning, under förutsättning att all uppfödning sker i enlighet med gällande djurskyddsbestämmelser? En annan principiell fråga är om Sven-Erik anser att det är forskningen i samverkan med näringen som ska kunna utforma detaljerna när man har fått ramarna av politiker. Eller ska politiker också vara med om att utforma detaljerna för att få det riktigt goda djurskyddet? Vad skulle det innebära, väldigt konkret, för minkarnas välbefinnande i stort om Sverige slutar att vara med på arenan och påverka? Är det en vits att öka djurskyddet i hela Europa, eller anser Sven-Erik Sjöstrand att det är en vits att bara stänga av i Sverige? Får minkarna det bättre eller sämre totalt?
Anita Brodén (Fp)
Anf. 62 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Det var väldigt många frågor som Anita Brodén hade. Jag hinner nog inte besvara alla, kanske inte ens i nästa replik. Jag sade att Sverige är världsledande när det gäller djurskydd. Det tror jag. Det är inte många länder som har en nationell djurskyddsmyndighet - jag tror att vi är det enda landet. Jag tror också att vi är ganska överens här i riksdagen om att vi vill hjälpa Djurskyddsmyndigheten att göra ett gott arbete. Jag kan märka ute bland allmänheten att det är väldigt viktiga frågor. Det är inte bara ungdomarna utan också jättemånga av våra väljare i Sverige som tycker att det är angelägna frågor. Det är inte bara etiskt utan också ur ett konsumentperspektiv som vi vill ha en bra djurvälfärd. Du nämnde den principiella hållningen, Anita. Jag tror att så många som möjligt ska vara med i djurskyddsarbetet. Jag tror att om allmänheten är med och debatterar får vi en bättre lagstiftning. Det är viktigt att många är med och debatterar. Det är inte bara vi politiker som ska bestämma regelverk, utan det bör alla göra. Näringen och forskningen bör naturligtvis också vara med i det här. Även om jag tog upp köttmotionen tycker jag att vi ska ha djur och att vi ska ha ett öppet landskap. Djuren spelar en viktig och avgörande roll i vårt samhälle. Då ska vi också sträva efter att de har det bra och att vi har en bra djurvälfärd. När det sedan gäller pälsdjursnäringen är det en jättefråga. Det har inte varit så många motioner om den, och jag tror egentligen att vi skulle ha en speciell debatt. Jag återkommer till det i nästa replik.
Sven-Erik Sjöstrand (V)
Anf. 63 Sven-Erik Sjöstrand (V)
Herr talman! Det är väldigt viktigt att veta var Vänsterpartiet står rent principiellt. Om ni anser, som Sven-Erik säger, att många ska vara med och debattera, anser ni då att det är viktigt att näringen tillsammans med forskningen är med och påverkar och förbättrar djurskyddet? Vi har en enmansutredare, Eva Eriksson, som har lagt fram ett förslag där det finns oerhört mycket saker att ta tag i. Det handlar om att angripa det stereotypa beteendet. Vi kan inte sitta här i riksdagen och besluta hur man ska göra för att detta ska gå till på ett klokt och förståndigt sätt. Det är forskarna som får ge möjligheter och råd utifrån forskningsläget. Jag vill ta upp något om det som Sven-Erik tog upp om produktion och konsumtion av nötkött. Man kan inte värna ett öppet landskap och en stor djurproduktion och samtidigt plädera för att minska konsumtionen, för detta hänger ihop. Det är viktigt att Sven-Erik Sjöstrand är tydlig om detta. Det är viktigt att vi får det öppna landskapet och också slår vakt om den biologiska mångfalden. Det är bara betande mular som kan klara av det.
Anita Brodén (Fp)
Anf. 64 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Jag tror att jag och Anita Brodén är överens åtminstone om vissa saker. Naturligtvis ska man alltid välkomna forskningen. När jag tittar lite närmare på pälsdjursnäringen tycker jag inte att de som är uppfödare har verkat särskilt intresserade av att investera i forskning. Det har förekommit ganska lite forskning om hur man till exempel förbättrar förhållandena för minknäringen. Vi vet att minkar har stereotypa beteenden, att minkarna under långa tider är ensamma. Vi kan ta upp detta med matningen och att de har väldigt små burar. Jag tycker att man måste göra jättemycket där. Vi måste ha en skärpt djurskyddslagstiftning. Och jag frågar mig ibland om detta med minkpälsar är så väldigt nödvändigt egentligen. Vissa damer här tycker kanske att man ska ha minkpäls, men det är inte precis världens viktigaste sak för mig. Minkens välbefinnande är viktigare och att vi kanske kan undvika uppfödning av minkar. Det är möjligt, som Anita säger, att man flyttar problemen till andra länder. Det får vi se. Men jag tror att den här frågan kommer att diskuteras mycket mer längre fram. När det gäller djurhållning i allmänhet så tror jag att vi måste titta på hur mycket resurser vi använder. Vill vi ha ett resursbevarande samhälle? Man säger att vi har ökat köttkonsumtionen fem gånger sedan 1950. Kan vi öka den ytterligare fem gånger? Jag tror inte det. Vi måste också se på fördelningen. De fattiga människorna kanske behöver mer animaliskt protein. Vi själva kan kanske äta mer fisk och grönsaker. Det tror jag är ganska bra.
Sven-Erik Sjöstrand (V)
Anf. 65 Sven-Erik Sjöstrand (V)
Herr talman! Man blir lite beklämd, Sven-Erik. Ska ni i Vänsterpartiet bestämma vad vi ska ha på oss för kläder? Och det är klart att människan kanske kunde vara gräsätare, men så är ju inte fallet, Sven-Erik, även om du kanske förordar det. Jag tänkte anknyta till vad som har sagts om goda livsmedel och gott djurskydd. Vi är överens om det målet. Det ska vara slut på livsmedelssnusk och taskig vanvård av djur och så vidare. Det är bra, men jag har en del frågor om vägen dit, om hur ni har tänkt i den här propositionen. Det är viktigt att tillsynsverksamheten är både kostnadseffektiv, likvärdig och ser likadan ut över hela landet - att den sköts på ett bra sätt. Vi är överens om det. Lika viktigt för att vi ska ha svenska produkter och svenska livsmedel i framtiden är att vi har en god konkurrenskraft i förhållande till de länder som vi konkurrerar med. Jag antar att vi är överens också om detta, att det ska råda en sund konkurrens. Annars blir vi beroende av import, och det torde inte heller Vänsterpartiet vara betjänt av. Med anledning av att propositionen vidgar utrymmet för att nu också använda tillsynsavgifter till andra kostnader vill jag fråga: Känner du, Sven-Erik Sjöstrand, någon oro för att man snedvrider konkurrenskraften gentemot andra länder, för att nu titta på det här området? Känner du någon sådan oro? Det skulle kunna sluta med att vi inte har några svenska produkter och livsmedel i framtiden. Det skulle vara tråkigt också för en gräsätare. Nästa fråga gäller den vårproposition som kommer i morgon, som Sven-Erik Sjöstrands kompisar har varit med och förhandlat fram. Stärker vi den svenska konkurrenskraften i vårpropositionen, med sänkta produktionskostnader och så vidare för den svenska livsmedelsnäringen och därmed också för vår djurtillsyn? Stärker vi konkurrenskraften i morgondagens vårproposition, Sven-Erik?
Cecilia Widegren (M)
Anf. 66 Cecilia Widegren (M)
Herr talman! Jag vet inte om jag ska kommentera detta med gräsätare. Det får nog stå för Cecilia själv, tycker jag. Jag är inte vegetarian. När det gäller propositionen tror jag att vi har tagit små viktiga steg för att få en bättre tillsyn. Jag tror också att detta med kommunal samverkan är speciellt viktigt. Jag känner ingen oro för att det ska bli någon typ av snedvridna konkurrensnackdelar. Jag tror inte det. Vi har märkt att regeringen arbetar med att underlätta, förenkla och kanske också få bort alltför höga avgifter för till exempel småskaliga livsmedelsföretag. Sådant arbetar vi mycket med. Där kan göras mer. Jag tror att vi har en ganska bra lagstiftning här i Sverige. Jag tror att många konsumenter vill ha det. Hoppas också att många konsumenter betalar lite extra för livsmedel för att de vet att vi kan vara salmonellafria, slippa antibiotika och ha en bra djurvälfärd. Det är en fråga om livskvalitet för många.
Sven-Erik Sjöstrand (V)
Anf. 67 Sven-Erik Sjöstrand (V)
Herr talman! Importen väller in över Sverige. Det finns mängder av importerade livsmedel runtom i vårt land. Vi vet att vi på djurhållningsområdet konkurrerar med många omkringliggande länder. Samtidigt ska vi ha ett djurskydd i världsklass. Jag vill att Vänsterpartiet ska få detta att gå ihop. Ska vi ha svenska livsmedel och en god svensk djurhållning även i framtiden? Det finns en stor oro, inte minst bland den unga generationen, som ska generationsväxla i de näringsföretag som vi har inom dessa branscher. Hur ska ni lösa detta inför framtiden? Du säger att ni hoppas att konsumenterna ska kunna betala lite extra i framtiden. I dag finns det människor som knappt har råd med att köpa mjölk för att de har för liten marginal i plånboken - och då ska de vara beredda att betala extra! Vilka i Sverige är det du talar om egentligen? Det är i alla fall inte mina kompisar du talar om. Vem har råd att betala extra i det här fallet? Jag tycker att du ska ge besked i frågan om lönsamhetskraven kontra den snedvridna konkurrensen. Vad är det i morgondagens vårproposition som ni har varit med och förhandlat fram som gör det möjligt att vi har goda livsmedel och god djurtillsyn även i övermorgon?
Cecilia Widegren (M)
Anf. 68 Cecilia Widegren (M)
Herr talman! Jag tror inte att rätt väg är att sänka våra krav eller våra ambitioner vad gäller lagstiftningen. Visst ser vi, som Cecilia säger, att importen väller in. Externa köpcenter kommer upp som svampar ur jorden överallt. Stora livsmedelskedjor som Lidl etablerar sig överallt. Vi får in mycket skräp, mycket utan kvalitet. Där tror jag att information och rådgivning är väldigt viktig. Min förhoppning är att vi i det långa loppet kommer att börja köpa mer svenskt. Jag tror att vi skulle göra alldeles fel om vi till exempel skulle sänka våra djurskyddskrav. Jag tror att vi ska kunna vara ett bra exempel för EU och hela världen och hålla en hög standard. Det tror jag att vi som land har råd med. Vi vinner på det i det långa loppet. Storskalighet, specialisering och rationaliseringar för att öka lönsamheten ser vi mycket av i den fria marknadsekonomin. Det är nyliberalismen som kommer här. Man kan fråga: Vad gör Cecilia för att stoppa det? Ni vill ju inte stoppa detta. Det bara rasar i väg. Här finns mycket att göra. Den diskussionen kanske vi ska fortsätta med senare.
Sven-Erik Sjöstrand (V)
Anf. 69 Sven-Erik Sjöstrand (V)
Herr talman! Jag ska börja med djurskyddet, och egentligen djurskyddslagen. Jag konstaterar att vi som människor har rätt att ha djuren i vår tjänst. Det kan vara som sällskapsdjur i form av en katt eller en papegoja, det kan vara som tjänstedjur i form av en ledarhund eller en knarkhund som hjälper tullen vid våra gränser, det kan vara som livsmedel i form av en biff från en svensk charolaisko, till exempel, eller som pälsdjur för att värma oss på vintern. Jag vill med detta slå fast människans rätt att ha djuren i sin tjänst. Med den här rättigheten följer självklart också en skyldighet, nämligen att behandla djuren på ett bra sätt. Det är därför vi har djurskyddslagen: för att vi ska behandla djuren väl. Vi har i Sverige en av de strängaste djurskyddslagarna i världen, och det tycker jag är bra. Jag tycker också att det är dags för oss att se till att andra länder kommer upp till vår nivå. För att ha en legitimitet för denna tuffa och goda djurskyddslag är det viktigt att vi har en tillsyn som fungerar också. I det här betänkandet finns förslag som gör att den kommer att förbättras. Jag tänker bland annat på samordningsmöjligheter mellan kommuner, som gör att man kan höja kompetensen hos de inspektörer som finns ute och gör jobbet närmast djuren. Det är viktigt att vi har den här tillsynen just för att hålla uppe legitimiteten och förtroendet för djurskyddslagen. Den är viktig från etiska perspektiv, och den är också viktig utifrån konkurrensneutralitet mellan olika näringsidkare. Dock: När det gäller legitimiteten för djurskyddslagen blir jag lite skrämd när dokusåpan drar i gång i budgetförhandlingarna och man ställer krav på olika näringars avskaffande - eller om det nu är krav på att förändra djurskyddslagen. Det är tveklöst så att möjligheten för de inspektörer som är ute och sköter tillsynen att göra det på ett bra sätt kommer att minska om legitimiteten för djurskyddslagen minskar ute bland dem som är verksamma i näringen. Det kommer den att göra när man använder djurskyddslagen, inte för att förbättra för djuren utan för att dolt utfärda ett näringsförbud. Det minskar definitivt möjligheten för våra inspektörer att sköta tillsynen på ett bra sätt. Jag går då över till att tala om Djurskyddsmyndigheten. Vi har redan från staten sagt att det inte är någon bra idé att splittra det här på olika myndigheter. Det gäller att ha ett helhetsgrepp. När det gäller djurskyddet är det inte bara etik. Det handlar också om livsmedelssäkerhet. Rena och välskötta djur som äter ett bra foder är den första länken i livsmedelskedjan för att skaffa oss svenska konsumenter säkra livsmedel. Jag tycker att det är olyckligt att man har valt modellen att splittra det här över flera myndigheter bara för att visa politisk handlingskraft, vilket troligen i praktiken riskerar att försämra och fördyra tillsynen. När det gäller sunda livsmedel kan man säga att Sverige är unikt. Vi har till exempel via framsynthet kunnat undvika den BSE-katastrof som har skett ute i Europa. Vi har i Sverige en salmonellafri produktion, men Sverige är långtifrån salmonellafritt för det. Jag kan konstatera att regeringen har misslyckats med att hålla svenska köttdiskar och svenska storkök salmonellafria, trots att den svenska produktionen är salmonellafri. Det här är tveklöst regeringens ansvar. Läser vi i betänkandet säger majoriteten att ett likvärdigt skydd skulle kunna vara att svenska importörer tillåts ta prover av samtliga partier från andra EU-länder. Vi har ju i veckan läst om importörer som hittar kryphål just för att kunna undvika att ta de här proverna. Jag tänker då på ett företag som vi alla känner till. Om den här skrivningen, som på något sätt försöker antyda att detta skulle kunna vara en del av lösningen på salmonellaproblemet, skulle jag vilja säga att det är ett löst skott rakt ut i tomma luften. (Applåder)
Jan Andersson (C)
Anf. 70 Jan Andersson (C)
Herr talman och ledamöter! I dag debatterar vi bland annat en proposition om djurskydds- och livsmedelstillsyn. Det är en samarbetsproposition mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Den här propositionen innehåller faktiskt inga skärpta krav egentligen när det gäller djurskydd och livsmedel vad gäller själva reglerna. Men den kommer ändå att leda till att djurskyddet och livsmedelstillsynen klart förbättras ute i landet. Det är inte själva kravreglerna som alla gånger är det allra viktigaste i lagstiftningen utan själva genomförandet, och att man har en tillsyn som fungerar är väl så viktigt. Det har under ganska lång tid funnits kritik mot hur tillsynen fungerar, att den har sett olika ut i olika delar av landet och att den inte har varit tillräckligt effektiv och frekvent. Ibland har också hörts det enkla förslaget att förstatliga, för då blir allting bra. Men de som kommer ihåg hur tillsynen såg ut på miljösidan innan den kommunaliserades minns nog att om det är staten eller kommunerna som har själva huvudansvaret för den direkta tillsynen är inte det som löser frågan. Det handlar i stället väldigt mycket om hur finansieringen ser ut. Finns det pengar? Finns det någon som betalar för tillsynen egentligen? Min egen erfarenhet från att ha varit ordförande i en miljö- och hälsoskyddsnämnd är att tillsynen på de olika områden som vi har hand om i vårt utskott ser väldigt olika ut. På miljösidan har vi en massa normala företag, och man kan komma väldigt nära en full kostnadstäckning. Lagstiftningen tillåter också det. Djurskyddstillsynen är den andra motpolen. De - jag vill inte säga näringsidkare - djurhållare som orsakar mest problem för tillsynsmyndigheten är ofta inte normala företag, utan ofta ligger det bakom de svåra djurskyddsärendena en allvarlig social problematik. Det kan handla om till exempel alkoholism och depressioner. Därför är det i praktiken svårt att komma nära full kostnadstäckning där. Därför är det väldigt viktigt att vi har en lagstiftning där man i och för sig kan ta ut full kostnadstäckning, men vi måste samtidigt vara medvetna om att det kommer att behöva tillskjutas skattemedel även i fortsättningen för att vi ska ha en bra tillsyn. Vi kan ju inte låta de normala, skötsamma företagare som har djur betala för all den här sociala problematiken och de tragedier som finns ute i landet men även givetvis i städerna. Slutsatsen i den här propositionen blir att vi ska stärka tillsynen genom att ge kommunerna bättre stöd. Det blir större krav på de centrala myndigheterna att stötta kommunerna på ett bra sätt samtidigt som möjligheterna att samverka för kommunerna förbättras. Det är extra viktigt inte minst för de små kommunerna. Med det här förslaget kan små kommuner köpa hela eller delar av sin tillsyn från stora kommuner. Man kan också tänka sig att man bygger upp olika kompetens i små kommuner och samverkar i ett nätverk. Men det finns fortfarande en pusselbit i tillsynen som inte är löst, och det är avgifterna på livsmedelstillsynen. Där kommer man även fortsättningsvis i kommunerna att känna att det är en väldig brist att man inte får ta ut full kostnadstäckning. Den frågan arbetar en utredare med just nu, så jag hoppas att det snart kommer en lösning även där. I propositionen finns också en möjlighet för regeringen att frånta en enskild kommun tillsynen. Det är dock någonting som man hoppas aldrig kommer att behöva tillgripas i praktiken, utan det ska bara vara i oerhört extrema fall som man ska behöva göra någonting sådant. Utgångspunkten ska vara ett bra stöd. Jag vill också nämna märkningssystem för kött och bättre innehållsdeklarationer som två viktiga konsumentfrågor som vi har tagit upp. Sedan vill jag vända mig till de partier som vill avskaffa den nya djurskyddsmyndigheten. Man kan i och för sig tycka vad man vill om en ny myndighet. Men vi i Miljöpartiet tycker att det för att stärka djurskyddet är jätteviktigt att ha en särskild myndighet som ansvarar för det. Men jag vänder mig emot den argumentation ni har. Moderaterna skriver till exempel att Djurskyddsmyndigheten på något vis skulle överträda sina befogenheter och inte ta tillräckliga vetenskapliga hänsyn. Då ska man komma ihåg att djurskyddslagen inte är skriven på det sättet, utan det handlar lika mycket om att man ska använda sig av den erfarenhet som man har av olika djurslag. Eftersom det bara finns två reservationer som har chans att gå igenom, nr 5 och nr 51, yrkar jag bifall till dem. Men givetvis står Miljöpartiets riksdagsgrupp bakom alla reservationer som vi har.
Åsa Domeij (Mp)
Anf. 71 Åsa Domeij (Mp)
Herr talman! Jag vill passa på tillfället och ta upp en fråga som debatteras väldigt mycket nu. Det handlar om pälsdjursuppfödning, och den frågan kommer väl att debatteras ännu mera efter morgondagen, kan jag förmoda. Så jag vill ställa några konkreta frågor till dig, Åsa. Håller Miljöpartiet med Vänsterpartiet i resonemanget där man ifrågasätter nödvändigheten av att använda pälsar? Instämmer Miljöpartiet i Vänsterpartiets synpunkter om att näringen inte har visat intresse av att utvecklas i syfte att få ett bättre djurskydd? Sedan riktar jag dessa principiella frågor också till Miljöpartiet: Är det någon skillnad rent etiskt i vilket syfte man uppföder djuren, om man uppfyller alla gällande djurskyddsbestämmelser? Är det skillnad på syftet? Hur resonerar Miljöpartiet när man föreslår dessa strikta regler som skulle omöjliggöra en fortsatt näring i Sverige? Vad skulle det få för konsekvenser? Har vi möjlighet att påverka så att flertalet minkar skulle få ett ännu bättre liv? Det är ju 5 % som produceras i Sverige. 45 % av världsmarknadsproduktionen sker ju bara några mil över Sundet, alltså i Danmark. Ser Åsa Domeij den kopplingen att vi frånhänder oss möjligheten att gemensamt påverka för att lyfta fram djurskyddet?
Anita Brodén (Fp)
Anf. 72 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! När det gäller djurhållning är det allra viktigaste vilken typ av djur det är fråga om. Vi menar att pälsdjuren och minkarna inte är domesticerade djur. De har inte varit i människans tjänst i så många generationer. Därför är det ganska orealistiskt att ha en lönsam näring som uppfyller kraven på naturligt beteende. Det skulle ju innebära sim- och badvatten och väldigt stora hägn. Så mycket skulle ingen vilja betala för pälsarna att det skulle bli lönsamt. Om det är en personlig fråga om hur man ser på pälsar tycker jag att man gärna kan ha en fårskinnspäls. Man äter ju även fårköttet. Jag gillar inte heller den typ av sportfiske där man fiskar upp fisk för ro skull och sedan slänger dem. Det är ett väldigt slöseri som jag har etiska problem med. Men det som är viktigt i fråga om minkarna är djurskyddet. Får man inte ha produktion utomlands? Ja, det kanske man i viss mån får. Men det handlar ju om att påverka andra länder. England har gått före oss med ett förbud. Nu kommer vi, och sedan kan detta sprida sig över resten av världen. Men man kan inte tänka att det alltid kan vara andra som gör någonting som är värre. På det viset kan man se alla typer av beteenden som försvarliga. Det finns alltid någon som gör saker och ting som är sämre.
Åsa Domeij (Mp)
Anf. 73 Åsa Domeij (Mp)
Herr talman! Rent politiskt kan jag tycka att det inte är upp till oss att lägga oss i om man bär pälsar eller inte. Det är vi nog tvungna att lägga åt sidan. Det är människorna och konsumenterna som får avgöra detta själva. Detta med forskarna, storlek på burar, berikning av burar, om det ska vara med eller utan vatten är ju inte ett politiskt beslut som vi ska fatta här i kammaren. Det finns regler. Man ska se till att minimera och få bort stereotypa beteenden, men hur det sedan ska gå till är inte vår sak. Med till exempel den holländska modellen med flexibla burstorlekar finns det många möjligheter. Näringen jobbar ju på ett par ställen tillsammans med forskare och gör beteendestudier. Så man är alltså med på banan och angelägen om att utveckla detta. Är det inte bättre att vi ser till att vara med på arenan och jobbar för att påverka? Resultatet har nu blivit att 5 % av minkuppfödningen kommer att flytta, och på det viset får vi i stort sett ingen påverkansmöjlighet i stället för att vara med i den europeiska och nordiska samfällda forskningen.
Anita Brodén (Fp)
Anf. 74 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Anita Brodén debatterar som om det här vore en debatt i den finska riksdagen. Hon utgår från den finska djurskyddslagen. Enligt den ska man ha så långtgående krav att man får bort sjukliga beteenden, till exempel stereotypier. Men här har vi en svensk djurskyddslag, och den handlar om djurs rätt till naturligt beteende. Förarbetena till djurskyddslagen är solklara med att man inte bara vetenskapligt måste visa exakt vilka föreskrifter som ska finnas - nu tycker jag att vetenskapen räcker i det fallet som vi nu diskuterar - utan det är lika viktigt med beprövad erfarenhet av djurens beteende. Jag har kollat om det fanns några reservanter på den punkten när djurskyddslagen antogs, men det har ingen av er som är kritiska till vår syn på pälsdjursnäringen motionerat om. Det var en enig riksdag som uttalade att det skulle handla om både erfarenhet av djurens beteende och vetenskap. Det fanns inte heller någon reservant som ville ha den mer försiktiga finska djurskyddslagen där det bara handlar om att ställa krav som motverkar sjukliga beteenden.
Åsa Domeij (Mp)
Anf. 75 Åsa Domeij (Mp)
Herr talman! Åsa Domeij ska inte försöka att dribbla bort detta i en teknisk debatt när vi ska diskutera sakfrågan. Vi är överens om, Åsa, att vi ska ha goda livsmedel och ett gott skydd för att få bort vanvården och livsmedelssnusket. Men att införa förbud eller indirekt förbud för att klara dessa problem, är det Miljöpartiets lösning? Åsa Domeij säger: Vi har ställt så höga krav att det ska bli olönsamt att driva minkfarmar i Sverige. Det är utgångspunkten för att regeringen i morgon kan presentera en vårproposition. Det är nästan moraliskt förkastligt att man utgår ifrån att färre människor i Sverige ska få jobb för att ni mer eller mindre vill införa ett näringsförbud. Det är tuffa ord, men det är verkligheten. Tusentals människor är berörda av den här svenska näringen som i dag är i världsklass. Ändå vill Åsa Domeij driva frågan så hårt att regeringen tack vare er kan stå här i morgon och presentera sina förslag - detta trots att ert före detta språkrör, som numera är generaldirektör på Djurskyddsmyndigheten, säger nej till svensk forskning fast man har fått utökade medel genom dig och era regeringsförhandlingar här i riksdagen. Är det rimligt att säga nej till tusentals jobb? Är det rimligt att det ska kosta över 1 miljard svenska kronor under fem år, som regeringens egna utredare säger, att fasa ut den här näringen? Är det inte rimligt att i stället använda denna miljard, och kanske ytterligare pengar som det här kommer att kosta, till att fler människor får jobb i Sverige? Det är nästan så att man tar sig för pannan. Jag skulle också vilja att Åsa Domeij tydligt och klart förklarar på vilket sätt vi ska klara av konkurrens med våra omgivande länder i framtiden. Sven-Erik Sjöstrand ville inte tala om vilka sänkta produktionskostnader det blir i vårpropositionen i morgon. Det vore kanske rimligt om Åsa Domeij i stället beskrev detta så att vi också i framtiden kan ha ett gott djurskydd och goda livsmedelsprodukter i Sverige. Man fixar inte detta annars, om konkurrerande länder slår ut oss.
Cecilia Widegren (M)
Anf. 76 Cecilia Widegren (M)
Herr talman! Först och främst vill jag säga att jobb inte kan vara jobb till vilket pris som helst. Vi måste ha regler i samhället för vad som får vara tillåtet. Minkarna är sådana djur som inte har varit i människans tjänst i enormt många generationer som många andra husdjur. Det är väldigt speciellt. Om djurskyddslagens krav om ett naturligt beteende ska uppfyllas kommer det sannolikt inte att vara lönsamt. Det är klart att man kan tänka sig någon som vill pumpa in pengar från annan verksamhet och är så intresserad av att ha minkar i en dyr uppfödningsform att någonting kommer att vara kvar. Det är självklart. Cecilia Widegren påstår att jag håller på med en teknisk debatt som dribblar bort frågan när jag i Sveriges riksdag säger att vi här ska debattera om den svenska lagstiftningen uppfylls eller inte. Det är ingen teknisk fråga. Vissa av riksdagens ledamöter argumenterar utifrån den finska lagstiftningen. Det är ingen liten teknisk fråga. Det är en stor principiell skillnad mellan rätt till naturligt beteende och rätt till frånvaro av sjukliga beteenden. När det gäller vårpropositionen tror jag att Cecilia Widegren inte riktigt vet vad den handlar om. Enligt den budgetlag vi har ska den bara ta upp allmänna ekonomiska riktlinjer och inte alla anslag och skatter. Det finns trots det en grej som faktiskt stärker den svenska konkurrenskraften, konstigt nog. Det är också en tilläggsbudget där man kan ta upp vissa akuta frågor. Det blir 200 miljoner mer till miljö- och landsbygdsutveckling efter förhandlingarna än vad som fanns i regeringens första förslag. Det innebär att vi säkrar mycket mer av återflödet från EU samtidigt som vi stärker konkurrensen för landsbygdens producenter.
Åsa Domeij (Mp)
Anf. 77 Åsa Domeij (Mp)
Herr talman! Förlåt, Åsa Domeij, att jag sade att det var en teknisk debatt. Det är en ren maktdebatt. Det handlar om vem som ska styra Sveriges land. Det var så ni förde fram den här frågan i förhandlingarna. Det är rena maktdiskussioner. I dag står 1,4 miljoner människor utanför och har inte gått till ett ordinarie arbete. Det är beklagligt. Trots detta kräver ni indirekta eller direkta näringsförbud för lagliga näringar i Sverige. Detta är en laglig näring som lever upp till alla tänkbara lagar vi har stiftat i det här landet, men den ska fasas ut. Är det rimligt i detta läge att öka arbetslösheten ytterligare från den här kammaren på det sättet? Det är den frågan ni måste svara på. Ni måste också svara på om ni i framtiden ska fortsätta med den här typen av verksamheter mot andra djur och djurslag. Ska vi in på spelområdet? Är det trav och galopp nästa gång? Är det hästar i boxar eller hundar i koppel? Vad är nästa djurslag som ni ska ge er på? Det verkar vara entydigt att ni ska fasa ut enligt era fantasier. Forskningen får inte komma till tals. Matz Hammarström säger nej till svensk forskning, trots att regeringens egna utredare föreslår detta. Det är spännande och intressant att höra att tillsynen i Sverige ska få ett fortsatt gott förtroende i framtiden. Men de sänkta produktionskostnader som vi har gapat efter i den här församlingen kan vi inte heller få vidimerat eller lovat framför oss. Det vore rimligt av ett så näringsinriktat parti som ert parti att ni också såg till den här näringen.
Cecilia Widegren (M)
Anf. 78 Cecilia Widegren (M)
Herr talman! Efter valet slöts det samarbetsavtal mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Olika punkter från olika partier lades in i det programmet. Just den här punkten överensstämde med alla tre partiernas partilinje. Det var ju jättebra. För oss i Miljöpartiet är det väldigt viktigt att man inte bara lovar väljarna en massa utan att man också genomför det. Innan vi sluter nya avtal med våra samarbetspartier vill vi se till att gamla avtal följs. Jag antar rent hypotetiskt att om den så kallade borgerliga alliansen skulle få makten, och ni i Moderaterna har fått med punkter som är viktiga för er, ska väl ni för era väljare stå upp för att de punkterna också uppfylls under mandatperioden. Man kan kalla det maktpolitik. Men alla vi som sitter här gör väl det för att vi vill förverkliga vår politik. Det är ändå helt självklart. När det gäller forskningen har jag och Cecilia Widegren olika åsikter. Jag menar att det är belagt i forskningen att minkar behöver sim- och badvatten. Sedan kan ingenting bevisas i forskning. Det kan man bara göra på matematikens område. Även om det skulle vara så att det inte fanns forskning menar jag att den frågan är irrelevant. Också erfarenhet av djurens beteende ska ligga till grund för Djurskyddsmyndighetens föreskrifter.
Åsa Domeij (Mp)
Anf. 79 Åsa Domeij (Mp)
Herr talman! I budgetpropositionen som regeringen lade fram i höstas betonas mer än tidigare konsumenternas roll i livsmedelspolitiken. Där slås vårt mål med livsmedelspolitiken fast: Målet för livsmedelspolitiken är en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar livsmedelsproduktion som speglar konsumenternas efterfrågan. Herr talman! I Sverige är vi i dag drygt nio miljoner konsumenter. Alla vill vi att maten som vi äter ska vara säker. Den får inte göra oss sjuka eller på annat sätt påverka vår hälsa. Men vi nöjer oss inte enbart med det. Vi vill också att de djur som vi nyttjar ska behandlas på ett etiskt försvarbart sätt. Den djur- och livsmedelstillsyn som vi i dag diskuterar ska bättre garantera både att ge ett gott hälsotillstånd för oss själva men också ett gott skydd för våra husdjur. Trots ett långvarigt arbete med djurskydd och höga ambitioner för livsmedelssäkerheten rapporteras många fall av matförgiftningar till Livsmedelsverket. Jag var inne och tittade på hemsidan och fick en rapport från 2003. Dessa anmälningar anses endast vara en liten del av alla matförgiftningar som faktiskt inträffade. Numera sker rapporteringen via webben och blir därmed enklare. Vi får hoppas att fler rapporterar så att det verkligen kan spegla hur det egentligen ser ut med livsmedelssäkerheten. Livsmedelsverket säger också i en rapport att det hoppas på att med mer kunskap och insikter med den rapporteringen som bas kommer intresset att öka för undersökningar och förslag till åtgärder som kan minska riskerna för oss konsumenter. Herr talman! För att vara säkra krävs en god kontrollapparat hela vägen från jord till bord. Det ska vara rättssäkert, kvalitetssäkert och lika för hela landet. I vilken kommun vi än bor ska vi kunna känna oss trygga med den mat vi köper i affären, den mat vi äter till lunch på kvartersrestaurangen eller som vi får oss serverad i skolmatsalar och i omsorgsverksamheten. Vi vill också känna oss trygga i att djuren som vi använder har varit friska. En stark svensk djurskyddslag är inte mycket värd om vi inte kan lita på att kontrollen av den fungerar. En fungerande och trovärdig tillsyn underlättar för oss konsumenter att göra medvetna och kloka val. Herr talman! Vi tar nu ett rejält kliv framåt i förstärkningen av tillsynen till nytta för oss konsumenter. Livsmedelsverket har till uppgift att ge stöd till kommunerna. För att vara åtkomligt satsar man nu bland annat på en webbaserad information som ska underlätta arbetet för de lokala inspektörerna. Djurskyddsmyndigheten får ett ökat ansvar också för att förbättra rådgivningen och vägledningen till de lokala inspektörerna. Man bör också i likhet med Livsmedelsverket utföra så kallade normerande inspektioner, allt i syfte att styra de myndigheter som utövar den operativa tillsynen, för att säkerställa inspektionsverksamheten i hela landet. Kommunerna ska sedan göra upp tillsynsplaner och ingå i samordningsgrupper för att förbättra tillsynen. De får också möjligheter att samverka med andra kommuner, vilket flera av talarna tidigare har sagt sig gilla. Att sedan regelmässigt offentliggöra de rapporter som man kommer fram till i tillsynen är väldigt viktigt för oss konsumenter, och det kommer förhoppningsvis att få stor inverkan på livsmedelshanteringen på exempelvis restauranger och i affärer. En förbättrad egenkontroll inom näringarna tjänar vi också alla på. Regeringens utredning om tillgänglighet och öppenhet kring resultatet av tillsynen presenteras senare i sommar. Jag hoppas mycket på förslag till metoder som kommer att ge oss en god konsumentinformation och att utredaren kommer fram till det. Det är viktigt att vi konsumenter får information om resultatet så att vi kan göra de här kloka och medvetna valen. Herr talman! Livsmedelsverket och Djurskyddsmyndigheten är nödvändiga för att tillsynsverksamheten ska kunna medverka till säkra livsmedel som vi konsumenter efterfrågar. Deras roll stärks i den här propositionen. Stäng Djurskyddsmyndigheten, säger Moderaterna och Centerpartiet. De tycker att det här är onödigt och att Djurskyddsmyndigheten har en på tok för självständig roll och också försöker skapa opinion i djurhållningsfrågorna. Jag vill svara: Djurskyddsmyndigheten behövs - inte minst för att vår tuffa och fortfarande tämligen unika djurskyddslagstiftning ska få genomslag i det praktiska arbetet. Vi behöver en central instans som har till uppgift att bevaka att lagstiftningen följs genom att vägleda i den lokala och regionala tillsynen. Jag frågar mig också: Vad säger Kristdemokraterna och Folkpartiet om det här? Var finns alliansen i den här frågan? Djurskyddsmyndigheten ska ju också lämna föreskrifter om hur vi ska bete oss mot våra djur så att djur har ett gott skydd - även om jag inte vill gå lika långt som Centerpartiet med att de ska föra djurens talan. Djurskyddsmyndigheten har ju också till uppgift att hålla ett register på djurhållare. Man undersöker nu även möjligheten med ett djurförbudsregister. Jag tycker att vi ska avvakta vad man kommer fram till innan vi gör något tillkännagivande som föreslås från såväl oppositionen som Miljöpartiet på denna punkt. Det känns verkligen som om de slår in en redan öppen dörr. När det gäller införandet av register, vilka register det än vara må, är det viktigt att se till att det för något gott med sig, att det är något vi behöver och inte bara medför en ökad byråkrati. Därför tycker jag också att det är viktigt att vänta tills myndigheten har blivit färdig med sitt arbete och i stället koncentrera oss på att djurskyddslagen efterlevs genom täta kontroller och genom en god vägledning till inspektörerna i kommunerna. De lokala inspektörerna har i regel god kontroll på vem som håller djur och vem som egentligen är djurhållare. Herr talman! Oppositionen anstränger sig för att vinna poäng genom förslag där arbete redan pågår, och Miljöpartiet hakar på ibland. Jag måste få fråga: Anser inte ni att regeringen verkligen gör allt den kan för att tillförsäkra de svenska konsumenterna en salmonellafri import? Jag sitter i riksdagens EU-nämnd, och jag kan inte påminna mig att regeringen någon gång har missat att framföra Sveriges ståndpunkt i salmonellafrågan när den haft chansen. Vi har vår importgaranti, och vi arbetar idogt för att vår framsynta hållning i salmonellafrågan också ska genomsyra EU:s lagstiftning vad gäller köttberedning. Vid varje tillfälle påpekar vi detta från svensk sida, även i de arbetsgrupper som arbetar med livsmedelssäkerhet. Ändå tycker ni att vi från riksdagens sida ska göra ett tillkännagivande. Ska jag tolka det som att ni tycker att regeringen inte gör vad den kan? Ska jag tolka det som att ni tycker att vår jordbruksminister inte för upp frågorna tillräckligt eller att de som sitter och jobbar i arbetsgrupper inte gör vad de ska? Ska de skrika högre för att ni ska tycka att de gör ett bra jobb, eller? Jag är själv aktiv konsument och har länge kämpat för att vi ska ha en god salmonellakontroll i hela EU och i hela världen. Men för det krävs det att vi är flera som samarbetar. Sverige har en stark röst i den här frågan, och det ska vi fortsätta nyttja oss av. Men att göra ett tillkännagivande är bara populistiskt. För oss socialdemokrater är det självklart att djur ska skyddas mot onödigt lidande i alla situationer. Därför har vi också en stark djurskyddslagstiftning som vi nu förbättrar inspektionen av - liksom vi förbättrar inspektionen av livsmedelssäkerheten. De här förslagen till förbättringar av skydd för djur och människor medför naturligtvis också ökade kostnader. Kostnaderna är dock försumbara i jämförelse med vad det annars skulle bli för kostnad. Utbrott av mul- och klövsjuka eller, det mest extrema, galna ko-sjuka, kan också kosta samhället. Att kommunerna kan ta ut en avgift som på ett mer relevant sätt ger intäkter i förhållande till kostnader tycker jag är tämligen självklart. Regeringen har ju redan beslutat om den här särskilda utredningen för att lämna förslag till ett avgiftssystem för foder, djurskydds- och livsmedelstillsyn och, i relevanta fall, tillsyn över lagstiftningen om djurhälsa. När den utredningen är färdig får vi all anledning att återkomma till detta. Det finns fler frågor som vi också kommer att återkomma till, herr talman. Det vi nu debatterar kommer att träda i kraft den 1 juli i år, men fortsättning följer, kan man säga. Det pågår mycket arbete i Regeringskansliet för att implementera EU:s lagstiftning om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftning samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd som ska börja gälla den 1 januari nästa år. Vi kommer därför att få all anledning att tala om dessa frågor flera gånger. Det förbereds också en promemoria som ska remissbehandlas under våren och sommaren med anledning av detta. Branschorganisationerna håller nu på att utarbeta riktlinjer till företag för de nya föreskrifterna. Herr talman! Regeringen anför i propositionen att den har för avsikt att löpande följa utvecklingen inom detta område. Skulle det visa sig att det fortfarande finns stora brister kommer den att återkomma med andra förslag, som på ett mer kraftfullt sätt kan avhjälpa dessa. Jag yrkar därför bifall till förslagen i miljö- och jordbruksutskottets betänkande nr 10 och avslag på samtliga reservationer. (Applåder)
Christina Axelsson (S)
Anf. 80 Christina Axelsson (S)
Herr talman! Svaret på Christina Axelssons fråga är nej, det är vi inte. Jag saknade något, och var oerhört förvånad över detta, i det här anförandet på nästan tio minuter från Socialdemokraterna och majoriteten. Det är att de i den här frågan inte berörde dem som i vardagen, varje dag, jobbar med de här frågorna, djurhållning och livsmedel, de svenska bönderna, livsmedelsföretagen, alltså själva näringen. Var befinner de sig i Christinas bild av detta arbete? Samtidigt säger Christina att det är oerhört viktigt, herr talman, att vi har en opinionsbildande myndighet. I det här fallet ska vi ha en dubbel myndighet på området. Det var inte nog att Jordbruksverket skötte de här frågorna, utan det var bra att separera uppgifterna och skapa en myndighet till. Det sade inte Riksrevisionen när de var inne och granskade det här. De sade: Mer samordning, mer av att smälta samman de här kostnaderna. Se till att hålla samman skattebetalarnas pengar på bästa möjliga sätt. Fler myndigheter är inte svaret på de här frågorna. Jag tycker också att jag kan läsa in nästan ett förakt mot Sveriges högborg vad gäller demokrati, nämligen riksdagen, när man låter opinionsbildande myndigheter gå före politiska beslut. Det tycker inte jag är rimligt. Jag tycker att det är Sveriges riksdag som ska fatta de besluten. Vi är valda av svenska folket för att göra detta. I samma andetag som Christina slår sig för bröstet för att det är bra med fler myndigheter säger hon att vi får akta oss för en ökad byråkrati. Vad sjutton leder fler myndigheter till? Det är självklart att det leder till ökad byråkrati. Sven-Erik Österberg, som är ansvarig minister på området, har till och med tillsatt en utredning i Sverige för att ta reda på hur många myndigheter som Sverige har. En del talar om 234, andra om 500, och inköpsorganisationen talar om 600 olika myndigheter. Och vi fick ju en till i detta fall. Vad är den bra för och till för?
Cecilia Widegren (M)
Anf. 81 Cecilia Widegren (M)
Herr talman! Var befinner sig näringen? Näringen, påstår jag, är betjänt av att vi har en god tillsyn så att man kan känna sig säker som konsument och så att man därför nyttjar de produkter som näringen ger oss. Jag har inte talat om att inte näringen behövs i det här arbetet. Självklart behövs den. Men näringen är också betjänt av att den har riktlinjer och ramar och rutor att hålla sig till. Därför tror jag, Cecilia Widegren, att det här är en bra proposition och att det är ett bra beslut som vi nu ska fatta. Och man vet också att det kommer att finnas en säker kontroll i hela Sverige. Det tycker jag är viktigt, oavsett var i landet näringen befinner sig. Det tycker jag är intressant och viktigt.
Christina Axelsson (S)
Anf. 82 Christina Axelsson (S)
Herr talman! Myndigheterna spelar tydligen en tillräckligt bra roll för att inte ens behöva kommenteras i detta fall. Det är väl lite förvånansvärt, Christina Axelsson, att man tillåter en myndighet i Sverige att vara opinionsbildande innan politikerna har fattat beslut? Har vi inte nog med den typen av myndigheter? Det torde väl vara som så att en politisk diskussion leder fram till ett bra beslut som sedan också ska verkställas, inte tvärtom i det här fallet? Jag måste ställa en fråga. Om man kan spara pengar på detta område genom att ha färre myndigheter i Sverige, vore det då inte bra att använda dessa resurser till en bättre tillsyn på den lokala nivån där kommunerna i detta fall kanske känner till just de lokala förhållandena på bästa möjliga sätt? Det är väl att använda skattebetalarnas pengar på bästa sätt?
Cecilia Widegren (M)
Anf. 83 Cecilia Widegren (M)
Herr talman! Anledningen till att man har en myndighet är inte att de lokala inspektörerna, de som verkligen gör jobbet, inte ska göra sitt arbete. Jag hoppas att jag fick fram det i mitt anförande. Jag var nämligen tvungen att hoppa över vissa delar av mitt anförande på grund av att tiden inte räckte till. Det är viktigt att man har tillsynsverksamheten lokalt. Det är ju den som verkligen känner till vem som är den egentliga djurhållaren. Det var en poäng i mitt anförande, så jag hoppas att den kom med. Därför tycker jag att man har en central myndighet. Det betyder bara att det är den som så att säga lägger upp ribban för de lokala inspektörerna, och det tycker jag är bra. Sedan kan vi diskutera om vi ska ha 600, 700 eller 300 myndigheter. Jag tycker att det är viktigt att den här myndigheten behövs. Men sedan tror jag att det är riktigt, precis som Sven-Erik Österberg har sagt, att man tittar över vilka myndigheter som man behöver nu eftersom behovet ändras, och det kommer att ändras framöver också. Och det tycker jag inte är något svårt.
Christina Axelsson (S)
Anf. 84 Christina Axelsson (S)
Herr talman! Christina Axelsson framställer vårt ställningstagande när det gäller Djurskyddsmyndigheten ungefär som att vi inte vill ha någon central nivå när det gäller djurskyddsfrågorna. Självklart vill vi det. Men vi vill inte ha många centrala nivåer när det gäller detta. Och Djurskyddsmyndigheten är en för mycket. Arbetet där skulle utmärkt kunna klaras på Jordbruksverket. Det som egentligen gjorde att jag begärde ordet var att Christina Axelsson sade att ett tillkännagivande från Sveriges parlament är populism. Är det representativt för partiet och regeringen? Jag tycker att det är en ganska grov anklagelse. När det gäller Christina Axelssons fråga om vi inte tycker att regeringen gör vad den kan är mitt svar inte detsamma som Cecilia Widegrens. Jag tror faktiskt att regeringen har gjort vad den har kunnat, och vi har ju sett resultatet. Av den anledningen vill vi byta regering efter nästa val. (Applåder)
Jan Andersson (C)
Anf. 85 Jan Andersson (C)
Herr talman! Ni gör ett tillkännagivande som på intet sätt för saken vidare. Det var därför som jag frågade: Vad vill ni att regeringen ska göra? Ni har ju inte några egna förslag i den reservation som ni yrkar bifall till, utan ni säger att regeringen än mer ska jobba med denna fråga. Men jag säger att den gör så mycket det bara går. Och det är då som jag ifrågasätter om inte detta är populism. Man säger: Nu minsann har vi manat regeringen till att skrika högre i den här frågan. Jag vill ställa en fråga till Jan Andersson: Vill ni att regeringen ska arbeta på ett annat sätt, mer effektivt? Kom då med dessa förslag, och säg inte bara: Men här måste vi jobba hårdare.
Christina Axelsson (S)
Anf. 86 Christina Axelsson (S)
Herr talman! Christina Axelsson frågade vad vi vill. Det som vi vill är att försäkra svenska konsumenter och restauranggäster om att köttet är fritt från salmonella. Det är helt uppenbart att när det gäller den svenska sidan har vi klarat att hålla köttet fritt från salmonella. Men vi har inte klarat det när det gäller det kött som kommer från andra länder. Vår målsättning är att köttet i butiker och på restauranger ska vara fritt från salmonella.
Jan Andersson (C)
Anf. 87 Jan Andersson (C)
Herr talman! Då måste man fråga: Tycker inte Centerpartiet att regeringen faktiskt arbetar och har arbetat för att få det? Eftersom jag vet att Jan Andersson inte får någon mer replik kan jag säga att regeringen gör det. Därför har vi den salmonellagaranti som vi fick i och med att vi gick med i EU. Men det som nu har kommit fram, och som någon tog upp tidigare, om att man använder tillsatser i nötkött, till exempel i lövbiff, så att köttet betraktas som köttberedningar är ett fusk i fråga om märkningen. Och det krävs en effektiv och engagerad livsmedelstillsyn för att komma till rätta med dessa problem. Men det är självklart att vi ska arbeta för att vi i Sverige och i andra länder ska få kött som är fritt från salmonella. Det är ju många svenskar som äter kött i andra länder också.
Christina Axelsson (S)
Anf. 88 Christina Axelsson (S)
Herr talman! Säker mat och god djuromsorg är något som vi fäster mycket stor vikt vid i Sverige, och det är någonting som konsumenterna kräver i dag. Jag tycker också att det är värt att här framhålla att detta är en del i kvaliteten i livsmedelsproduktionen, det som vi kallar för de svenska mervärdena. Vi har successivt byggt upp vår livsmedelslagstiftning, vår djurskyddslagstiftning och myndighetsövervakningen. Vi har Livsmedelsverket, vi har den nya Djurskyddsmyndigheten, länsstyrelsen och kommunerna. Och alla har viktiga uppgifter när det gäller tillsynen inom detta område. Som redan har berörts här har Sverige en hög profil inom EU när det gäller att utveckla en harmoniserad lagstiftning på hög skyddsnivå. Våra goda förhållanden när det gäller livsmedelssäkerhet och djurskydd har gjort att vi har fått dessa garantier som gör att vi kan upprätthålla strängare regler än unionen i övrigt, bland annat när det gäller salmonella. Vi har fler garantier, men det är salmonellagarantin som ofta är i fokus. Jag vill stryka under att de flesta företag inom livsmedelsbranschen och de flesta djurhållarna sköter sig bra. Men det finns undantag, och det är ofta dem som vi diskuterar. Det förekommer rapporter om livsmedelssnusk och om vanskötta och plågade djur, och detta är ingenting som vi kan acceptera. Förslagen i regeringens proposition syftar till att inom nuvarande tillsynsorganisation stärka den lokala djurskydds- och livsmedelstillsynen. Och regeringen vill säkerställa det som tidigare har nämnts här i dag, nämligen en tillsyn som är effektiv, tillförlitlig och likvärdig i hela landet. Jag menar att det finns två väldigt viktiga skäl för att förstärka tillsynen på det här sättet. Det ena är konsumenternas förtroende. Det andra är att ge företagen rättvisa konkurrensvillkor. Vi har valt en modell som innebär att vi vill behålla och stärka den lokala organisationen - som ju har den bästa kännedomen om de lokala förhållandena - och öka möjligheterna till samverkan mellan kommuner. Givetvis är det kommunerna som har den bästa kunskapen när det gäller att bedöma behovet av tillsyn och att planera inriktningen av tillsynen. Vi minskar nu sårbarheten genom möjligheter till samverkan, och vi ökar möjligheterna för kommunerna att specialisera sig. Jag menar att detta underlättar särskilt för små kommuner att upprätthålla en fungerande tillsyn. Den lokala nivån behöver stöd från den centrala nivån. Det gäller då stöd på ett antal olika områden: rådgivning, utbildning, vad vi kallar för normerande inspektioner, checklistor, mallar, tillsynsmetodik och juridisk expertis. Det finns mycket som den centrala nivån kan hjälpa den lokala nivån med. Vidare har vi avgiftsfrågan som redan varit uppe här. Där skapar vi möjligheter, en bättre bas, för tillsynen genom att justera uttaget av tillsynsavgifter. Det har funnits en otydlighet kring hur de centrala myndigheterna ska leda och samordna tillsynen. Här ger vi klara besked. Det ska vara möjligt att styra med bindande föreskrifter och att ålägga kommunerna att lämna information. Detta har hittills varit ett problem. Ett krav ska också vara att kommunerna upprättar tillsynsplaner. Det finns ingripandemöjligheter gentemot kommunerna. Man kan genom föreläggande se till att kommuner rättar till sådant som inte sköts på ett bra sätt. Man kan också vara överens om att ett tillsynsarbete är så komplicerat eller så omfattande att det sköts bättre av den centrala myndigheten, eller också - om det går riktigt illa - kan regeringen besluta att Livsmedelsverket eller länsstyrelsen ska ta över ansvaret. Precis som Åsa Domeij hoppas också jag att det blir undantag och att det inte ska behöva användas. Men möjligheten finns. Härigenom tar vi på bästa sätt till vara både de lokala och de centrala resurserna, så jag menar att det här är ett mycket balanserat förslag som gör att vi kan nå de mål som vi har satt upp för den här verksamheten. EU har ju funnits med i diskussionen här under förmiddagen. Det är klart att vi inte kan se det här förslaget isolerat från det arbete som vi bedriver inom EU. Just nu är en rad nya regler på väg som är beslutade inom unionen. Vi ska ersätta detaljerade regler till förmån för mer flexibla regler med utgångspunkt i olika verksamheters och olika länders behov. Det här är någonting som jag välkomnar. För tillsynen innebär detta en förstärkning av den nuvarande ordningen. Vi kommer ju att gå över till vad vi kallar för en riskbaserad tillsyn, en systemtillsyn. Där kommer vi att bygga mycket på företagens egenkontroll. Det här gör att de som hanterar mer riskfyllda livsmedel eller de som uppvisar mindre goda rutiner kommer att få fler inspektioner än företag som har en fungerande egenkontroll. Det innebär att en del företag kan räkna med färre kontroller. I det här sammanhanget vill jag säga att detta påverkar också vår kamp mot salmonella i mat. Jag kan intyga att jag under mina år som jordbruksminister har ägnat mycket tid åt och arbetat mycket aktivt med de här frågorna kring salmonella. Jag är också glad över att kunna konstatera att vi har kunnat påverka dels synen på salmonella inom unionen - i dag ser man salmonella som ett stort folkhälsoproblem - dels ambitionsnivån när det gäller att vidta åtgärder för att komma åt de här salmonellaproblemen. Jag kan nämna ett antal olika lagstiftningsbeslut inom EU som gör att vi kan höja ambitionen när det gäller att bekämpa salmonella inom unionen. Det handlar om den nya livsmedelslagen. Det handlar om hygienpaketet. Det handlar om kontrollförordningen. Det handlar zoonoslagstiftningen. Här läggs det ett större ansvar på producenterna, och här får vi instrument för att bekämpa salmonellan. Men det hindrar inte att vi har markerat att vi vill ha en ännu högre ambition på hemmaplan, i Sverige. Vi fick våra salmonellagarantier vid anslutningen till EU. Vi har också kunnat försvara våra salmonellagarantier när man har ändrat lagstiftning. Det här ger oss möjligheter att hålla undan. Sedan har vi köttberedningarna. Där är jag inte nöjd. Jag har vidtagit ett antal åtgärder för att påverka kommissionen. Vi kämpar vidare eftersom vi inte har den delen i hamn ännu - garantierna omfattar inte köttberedningarna. Däremot kan vi vidta stickprovskontroller i Sverige om vi misstänker att det finns salmonella, så provtagningen kan fortgå. Vi gav i två olika omgångar särskilda uppdrag till Livsmedelsverket för att de skulle ge oss ett bra underlag. Hittar vi salmonella kontaktar vi den anläggningen i ett annat EU-land, och det har Livsmedelsverket gjort. Är det riktigt illa kan vi också hävda att vi ska hindra importen från den anläggningen. Det här är alltså ett arbete som ständigt pågår. Därför tycker jag, precis som Christina Axelsson, att det är att slå in öppna dörrar att säga till regeringen att göra det som regeringen redan gör. Här har också redovisats att regeringen för närvarande har tagit initiativ till ytterligare ett antal åtgärder för att stärka tillsynen. Givetvis är det så att vi inte slår oss till ro, utan vi gör som vi har sagt. Vi ska löpande följa detta, och vi ska vidta åtgärder. Vad som nu är aktuellt är uppdraget till en särskild utredare att titta på ett nytt avgiftssystem för foder, livsmedels- och djurskyddstillsyn. Vi har också en särskild utredare som tittar på hur konsumenterna ska kunna få tillgång till resultatet av livsmedelstillsynen. Det vi helst skulle vilja ha här är en form av symbol som på ett enkelt sätt sammanfattar ganska komplicerade förhållanden så att konsumenten får bra information. De här utredningarna kommer att presentera sina förslag under våren. För en kort tid sedan gav vi också Livsmedelsverket i uppdrag att utreda hur kompetensen i livsmedelshygienen kan höjas. Man har ju i olika sammanhang talat om så kallade körkort för företagen i den här branschen. Det är den typen av frågeställningar som Livsmedelsverket tittar på. Precis som redan sagts här är det tyvärr så att bristande hantering av livsmedel är den vanligaste orsaken till matförgiftningar. Det är ett stort folkhälsoproblem och ett stort konsumentproblem. Den proposition som nu ligger på riksdagens bord är ett steg mot en förbättrad tillsyn inom livsmedels- och djurskyddsområdet. Vi kommer att införa flera nya EG-regler som också kommer att ge oss ett bättre skydd. Vi har också ett omfattande utredningsarbete som kommer att landa i ytterligare förslag under den närmaste tiden.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 89 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! TT den 16 december 2004 säger: De årligen 600-800 anmälda fallen får allra oftast smittan via det kött som förs in från andra EU-länder. Den gränskontrolleras inte av frihandelsskäl. Livsmedelsverket säger: Vi har gjort stickprovsundersökningar som visar att respekten för salmonellagarantierna inte är de bästa. TT den 20 december 2004: De senaste upptäckterna av smittat kött gäller två partier med oxfilé och innanlår från en och samma anläggning i Polen. Totalt rör det sig om 10 ½ ton kött. Miljöförvaltningen i Stockholm säger: Det är ett problem att gränskontrollerna slopats. Tidigare kontrollerades varje parti, men i dag kan köttet komma direkt från utlandet till butiken. Livsmedelsverket säger: På verket anser man ändå att det nuvarande systemet har stora brister. Ett intyg på att köttet är smittfritt lämnas av exportören till importören. Däremellan finns ingen annan kontroll än myndigheternas stickprover. Svenska Dagbladet den 1 mars 2005: Salmonella i importerad kyckling blir allt vanligare. De senaste tre veckorna har tre partier från Brasilien och ett från Estland tagits i beslag. Dagens Nyheter den 1 mars 2005: Även från andra länder kommer salmonellasmittad kyckling, från Danmark, Nederländerna, Tyskland och Brasilien. De stickprovskontroller som görs av miljöförvaltningarna visar att det förekommer mycket fusk med intygen. För att få bukt med salmonellan skulle det behövas en oerhört mycket striktare kontroll vid våra gränser. Det finns möjligheter att slå till direkt, ministern. Ursprungsmärkning av allt fågelkött och provtagning på alla partier av köttberedningar antyds i betänkandet. Varför kan vi inte göra det nu? Jag efterlyser en mer militant hållning i de här frågorna.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 90 Sven Gunnar Persson (Kd)
Herr talman! Militant eller inte - den svenska regeringen har en väldigt tydlig aktiv hållning. Ursprungsmärkning av kött är en fråga som vi har aktualiserat inom unionen. Vi har ett avancerat system när det gäller nötkött. Den svenska regeringen menar att vi bör gå vidare och få regler för andra köttslag. Vi bör också få regler som gör att det inte bara är köttet i butik som har den här informationen till konsumenterna. Jag har i olika sammanhang sagt att jag är bekymrad över att maten i de svenska butikerna blir alltmer anonym. Jag håller med Sven Gunnar Persson om att detta är någonting som vi ska arbeta aktivt för, och det gör jag också. Sedan gäller det kontrollerna. Vi har en del som inte har något skydd, och det är köttberedningarna. Jag är inte nöjd med det. Jag vidtar åtgärder och har kontakter med kommissionen. Jag menar att våra garantier också bör omfatta de här köttberedningarna. Men det innebär inte att vi inte kan göra någonting. Vi kan ta stickprovskontroller. Vi bygger nu upp en bra tillsyn. Det är också en fördel att vi har en bra apparat som kan verka för att stävja detta. Att det finns företag som lämnar oriktiga intyg är inte acceptabelt. Då agerar vi. Det gör Livsmedelsverket, och det är också regeringen beredd att göra. Det finns ett system inom unionen för hur vi ska reagera.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 91 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Av betänkandet framgår att det är möjligt att införa ursprungsmärkning av allt fågelkött om det även omfattar det svenska fågelköttet. Det framgår också att det finns möjlighet att införa obligatorisk provtagning från alla importerade partier av köttberedningar. Varför vidtar inte ministern de åtgärderna "omedelbums" för att stärka skyddet för konsumenternas hälsa och säkerhet? För en tid sedan hade vi här i riksdagen ett betänkande som behandlade Århuskonventionen. Där säger regeringen till EU och till FN-systemet att den inte vill följa den konventionen. Regeringen vill reservera sig på två punkter eftersom den inte vill att man ska överklaga regeringens hantering av hemligstämplad miljöinformation till domstol. Det verkar som om den militanta hållning som man visade i det ärendet inte är möjlig att inta här. Det verkar som om frihandeln tar över omsorgen om människors hälsa och säkerhet. Jag vill än en gång uppmana ministern att inta en mer militant hållning i den här salmonellafrågan.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 92 Sven Gunnar Persson (Kd)
Herr talman! Jag tror inte att lösningen är att sätta en etikett på sig att man har en militant hållning. Det handlar om att arbeta med goda argument, stå upp för de uppfattningar vi har och visa på de problem som finns. Det handlar också om att ändra EU:s uppfattning om salmonella och salmonellariskerna i ett folkhälsoperspektiv, och där tycker jag att vi har lyckats. Det är en annan hållning inom EU i dag när det gäller salmonellan. Jag tycker att Sven Gunnar Persson gör det enkelt för sig när han pratar om de här kontrollerna. Vi har inte möjlighet att göra kontroller av de här köttberedningarna vid gränsen, utan de får göras i ett senare led. Det gör att det blir ett ganska komplicerat system när man ska bygga upp de här kontrollerna. Jag håller med om att vi ska ha stickprovskontroller. Våra tillsynsmyndigheter ska arbeta med de här frågorna. När vi hittar salmonellasmittat kött ska vi reagera väldigt synligt och väldigt tydligt. Vi ska kontakta de här anläggningarna, vi ska offentliggöra vilka företag det gäller och vi ska stoppa importen om vi får salmonella i stor omfattning från vissa anläggningar.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 93 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Jag vill passa på att ställa några konkreta frågor till jordbruksministern. Delar jordbruksministern Folkpartiets uppfattning att Efsa, Europas livsmedelsmyndighet, ska ha ett större ansvar och en större möjlighet avseende både kontroll och sanktioner? Vi tycker inte att de har fått tillräckliga resurser för detta. Sker det kontroll av att medlemsländerna följer EU:s djurskydds- och transportdirektiv innan man betalar ut bidrag? Har jordbruksministern kunskap om hur det är på det området? Herr talman! Jag fortsätter med ett par frågor till. Vi talade om kommuners möjlighet att samverka, att fråntas tillsynsmöjligheter och att också lämna ifrån sig tillsynsmöjligheter. Ingår det i begreppet andra särskilda skäl att till exempel en ganska liten kommun kan få slippa tillsynsansvaret när man bedömer att man varken har kompetens eller möjlighet? När man preciserar skriver man om försöksdjursanläggningar och cirkusar. Finns det också andra möjligheter och andra öppningar?
Anita Brodén (Fp)
Anf. 94 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Efsa är ju en ganska ung myndighet. Efsa har nu kommit i gång med sin verksamhet och har så här långt gjort ett gott jobb, tycker jag. Sedan är det väl alltid så att man ska vara öppen för att justera eller komplettera när man sätter en ny organisation i sjön. Jag har för dagen inget underlag som säger mig att vi behöver göra några förändringar när det gäller Efsa och kontroll och sanktionssystem. Sedan har vi frågan om kontroll av att medlemsländerna följer regelverk. Där har kommissionen ett stort uppdrag. Det är kommissionen som sköter den övervakningen. Jag tror att alla medlemsländer känner att kommissionen har ögonen på dem. Det finns en apparat och en kompetent organisation som kontrollerar att man följer regelverket. När det gäller möjligheten att slippa tillsynen vill jag säga att det första steget i modellen som vi nu bygger är att kommunerna ska kunna samverka. Om man inte har resurser att bygga upp kompetensen kan man samverka med en annan kommun. Det kan också vara så att en enskild tjänsteman får det här uppdraget. Att lämna över till nästa nivå på grund av det som Anita Brodén tar upp tror jag inte blir särskilt vanligt. Därför har det varit angeläget att precisera att det handlar om större enheter, större anläggningar och väldigt svår tillsynsverksamhet som ska lyftas till den centrala nivån.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 95 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Förhoppningsvis blir det inte särskilt vanligt, som jordbruksministern säger. Det var mer för att öppna för möjligheten, om så skulle vara fallet. Jag fortsätter med några frågor till slut: Hur långt har man i EU kommit med översynen av märkningsreglerna, och på vad sätt kan ministern påverka det arbetet? Jag vill avsluta med en fråga som det skulle vara intressant att få höra jordbruksministerns synpunkter på. I ett antal förskolor ser man det som mycket viktigt för barnen att få uppleva delaktigheten i köket när man tillreder och bereder maten. Vad anser jordbruksministern om det? Ska barnen få, om man sköter hygienen och den viktiga handhygienen, ha tillträde till köket och vara med i den hanteringen och i det arbetet?
Anita Brodén (Fp)
Anf. 96 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Arbetet med märkningsreglerna har nu kommit i gång. Det är ett arbete på arbetsgruppsnivå. Tjänstemännen inom mitt departement har börjat att arbeta med frågorna. Från regeringens sida tycker vi att det är ett viktigt arbete. Vi kommer att mycket aktivt delta i det. Jag sade här tidigare att den anonyma maten är någonting som vi kommer att lyfta in i sammanhanget. Vi kommer givetvis att driva det som vi tidigare har drivit, att det är viktigt att man får en märkning som omfattar flera köttslag och kanske storkök, restauranger och andra anläggningar där man serverar mat. Det är ett stort och omfattande arbete. Jag vågar inte lova hur snabbt det kommer att gå inom EU, men under 2005, under det här året, kommer frågan att bli aktuell. Det kan till och med vara så att den kommer till EU-nämnden för att regeringen ska kunna cleara sina positioner i det här arbetet. Förskolor och möjlighet för barn att delta i matlagningen är en fråga där olika intressen kolliderar - dels skyddsintresse när det gäller hygien och att ha en säker livsmedelshantering, dels när det gäller att ge barnen möjlighet att delta i matlagningen och uppleva den sinnlighet som det är att delta i matlagningen. Jag hoppas att vi ska kunna lösa det på ett sådant sätt att barnen verkligen kan delta. Det är någonting som jag personligen tycker är viktigt.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 97 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Jag gjorde i mitt tidigare inlägg kopplingen mellan djurskyddslagen och djurskyddsförordningar och tillsynen, hur det hänger ihop. Jag hävdar att möjligheten att genomföra kontroller med trovärdighet minskar när man använder djurskyddslagen och förordningar för att inte i första hand förbättra för djuren utan för att uppfylla målen i 121-punktsprogram och beslut på olika partikongresser. Delar ministern min farhåga att ett schackrande med förordningar och djurskyddslag för att förbjuda en näring riskerar att minska tilltron till djurskyddsarbetet som helhet?
Jan Andersson (C)
Anf. 98 Jan Andersson (C)
Herr talman! Jag har varit lite förvånad i den här debatten över den kortsiktiga synen och den uppgivenhet som har funnits kring våra möjligheter att påverka andra och synen på vad en god djurhållning egentligen innebär. Först och främst menar jag att det faktum att vi skärper kraven inte innebär att man kan säga att djuren får det sämre. För mig handlar det om att genom vårt förhållningssätt och arbete påvisa behov av förändringar och därigenom påverka andra. Därigenom blir vi också trovärdiga. Jag tror inte att man kan dra slutsatsen att det här skulle göra att våra djurskyddsinspektörer inte har respekt för lagstiftaren. Jag tror att vi mycket väl kan förklara varför vi vill skärpa kraven för pälsdjursuppfödning i Sverige. Det är på grund av att det är en näring som inte lever upp till de krav som vi har i den djurskyddslagstiftning som har beslutats här i riksdagen. Jag tror inte att det fungerar på det sätt som Centerpartiet uppenbarligen vill hävda.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 99 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Jag har inte oroat mig det minsta över att inspektörerna inte skulle veta vad som står i lagar och förordningar. Det tror jag att man är mycket väl insatt i. Det jag pratar om är allmänhetens och djurhållarnas förtroende för djurskyddslagen. Håller man på och schackrar med den och använder den som ett instrument för att uppfylla partikongressers och 121-punktsprograms mål i stället för att använda den för att förbättra djurvälfärden är det hos producenter och allmänhet som legitimiteten för lagar och förordningar minskar, inte hos inspektörerna. Det har jag aldrig påstått.
Jan Andersson (C)
Anf. 100 Jan Andersson (C)
Herr talman! Jan Andersson talade väldigt vackert inledningsvis om att vi människor har rätt att hålla djur i vår tjänst men att det också skapar en skyldighet att behandla djuren väl. Det tycker vi väl alla. Det handlar om etik och moral, och det har vi människor diskuterat i tusentals och tiotusentals år. Etik och moral är ingenting som för all evighet är hugget i sten. Det är en diskussion som vi ständigt måste ha i våra civiliserade samhällen. Det är en sådan diskussion som också finns kring pälsdjursuppfödningen. Jag tror att Jan Andersson underskattar vad allmänheten tycker och inte har noterat att det finns ett starkt folkligt stöd för att vi ska behandla våra djur väl och att det också finns ett starkt folkligt stöd för den djurskyddslagstiftning som vi nu har. Vad vi tänker göra i det arbete som vi har påbörjat i Jordbruksdepartementet är att utifrån den gällande djurskyddslagstiftningen förtydliga vad som ska gälla för pälsdjursnäringen. Det kommer en departementspromemoria före sommaren, som kommer att både redovisa vilka ändringar som bör göras i regelverket och ta upp den viktiga frågan om vilken ersättning som de berörda näringsidkarna ska vara berättigade till.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 101 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Jag har två frågor till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist. Jag kan börja där hon slutade: ett starkt folkligt stöd. Jag är helt övertygad om att vi har det för vår goda djurhållning och livsmedelstillsyn. Den lagstiftning som ministern i dag är här för att beskriva är en god utgångspunkt för att klara detta. Det är självklart att de djurhållare och de livsmedelsföretag som i vardagen, här och nu, matar kossor eller levererar lunch också ska ha en god konkurrenskraft. De villkoren är minst lika viktiga som lagstiftningen för att klara av detta. Förutom lagstiftningen behöver vi alltså också sjysta konkurrensvillkor för att klara detta. Min första fråga gäller följande. Regeringen har sökt stöd för den här propositionen om tillsyn hos Miljöpartiet och Vänstern. Regeringen har också sökt stöd för de kommande ekonomiska villkoren hos Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Precis som ministern själv säger lever vi inte i en isolerad värld. Vi måste ta hänsyn till de konkurrensvillkor som gäller. Vad är det som förbättrar i de kommande förslagen från regeringen konkurrensvillkoren i kringliggande länder för våra producenter som dagligdags jobbar med detta? Vad är det som förbättrar? Herr talman! Min andra fråga berör självklart de jobb som i morgon inte längre ska få vara jobb i Sverige. I morgon kommer det i den ekonomisk-politiska propositionen bara att handla om de 1,4 miljoner människor som i dag inte har gått till arbetet. Ansvarig minister, i det här fallet jordbruksministern, kommer i morgon också att införa ett indirekt näringsförbud för att kunna presentera andra så kallade Amsjobb. Är det inte dags att jordbruksministern nu erkänner att det är en politisk eftergift att införa det här direkta eller indirekta näringsförbudet för en näring som i dag lever upp till Sveriges lagar? I morgon offras de arbetstillfällena medan debatten i övrigt kommer att handla om hur många nya jobb man ska skapa på andra områden.
Cecilia Widegren (M)
Anf. 102 Cecilia Widegren (M)
Herr talman! Cecilia Widegren, jag skulle vilja blicka tillbaka tio elva år i tiden, till 1994. Då tog den socialdemokratiska regeringen över en ekonomi i moras som den borgerliga regeringen lämnade efter sig. Under den period som har gått sedan 1994 har vi fått ordning på Sveriges ekonomi. Den vårbudget som presenteras i morgon kommer att bekräfta att Sverige har en stark ekonomi. Det är det allra viktigaste för företagen i Sverige. Sedan har vi vidtagit ett antal specifika åtgärder för jordbruksnäringen. Vi står inför stora omställningar. Vi förändrar EU:s jordbrukspolitik. Det kommer att ge näringen utmaningar. Därför har vi arbetat både för att sänka produktionsskatter och se till att vi får regelverk som är lämpliga för näringen. Sedan den specifika frågan om pälsdjursnäringen. Nej, det är ingen politisk eftergift på det sättet. Den socialdemokratiska regeringen lutar sig mot ett kongressbeslut i det egna partiet. Vi har haft ett rådslag om djuretik och livsmedelsproduktion under det gångna året, och det finns ett stöd inom partiet för de här åtgärderna. Det är inte så att vi förbjuder en näring som lever upp till regelverket. Vad vi säger är att näringen med dess nuvarande produktionsmetoder inte kan fortsätta, för man lever inte upp till den djurskyddslagstiftning som den svenska riksdagen har beslutat om.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 103 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Jag tycker att det är näst intill ett hån mot de 1,4 miljoner människor som i dag inte har kunnat gå till ett jobb att säga att Sverige har en god ekonomi och det ska man stolt presentera här i morgon, i plenum. Jag känner många människor som i dag inte har ett jobb. De känner inte att Sverige har en god ekonomi. Att i morgon visa resultatet av en förhandling som har påbörjats tack vare att man dessutom förbjuder andra jobb i Sverige - tusentals jobb, i Blekinge, Skaraborg och Skåne - är näst intill ett hån mot människor. Man väljer att offra jobb, och det är beklämmande. Det borde också kännas hos jordbruksministern. Även det socialdemokratiska partiet kommer att ha en kongress i höst. Det finns flera motioner om de här frågorna. Att säga att man talar för en majoritet inom socialdemokratin är också rätt starkt, eftersom vi vet att det är många även inom socialdemokratin som inte håller med ministern i det här fallet. De vill inte offra jobb för att i morgon kunna presentera en vårproposition i Sveriges riksdag.
Cecilia Widegren (M)
Anf. 104 Cecilia Widegren (M)
Herr talman! Det är intressant att få höra att Cecilia Widegren och maktalliansen uppenbarligen tror att det finns en enorm dramatik i de förhandlingar vi har med våra samarbetspartier. Jag måste nog göra er lite besvikna. Det har varit ett bra budgetarbete, och det är en bra vårbudget som presenteras i morgon. Det är en ekonomi i ordning. Visst är bekämpande av arbetslösheten det viktigaste uppdraget för regeringen, Cecilia Widegren. Det kommer att framgå av vårbudgeten som presenteras i morgon kl. 10.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 105 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Vi debatterar nu djurskydd. Jag har roat mig med att läsa betänkandet ganska noggrant. Jag finner en folkpartimotion som säger att man bör märka och kastrera hankatter som vistas ute på egen hand, så att de inte far illa. Jag undrar om hankatten håller med om det. Det här visar på synsättet, hur vi vill hantera djur. Vi vill anpassa dem efter vår egen bekvämlighet. Det känns lite skrämmande. Jan Andersson envisas med att hävda att vi har absolut rätt till det. Jordbruksministern nyanserade den rätten, som naturligtvis står på något slags etisk grund, en etisk grund som jag inte delar med Jan Andersson. Jag skulle gärna vilja veta var han har fått den nedtecknad. Den står förmodligen på samma grund som det vita engelska herrefolket stod på när de handlade med slavar. Vi talar om djurskydd. Men vi människor behöver också skyddas, framför allt mot andra människors hanterande av djur. Jag tänker på de incidenter som har ägt rum helt nyligen när det gäller hanterandet av giftiga djur. Det var en monokelkobra som kom loss i Sundsvall. Det kostade djurägaren några hundratusen kronor, eftersom man har ett strikt ansvar vid djurhållning. En djurhållare hade en spottkobra som bet honom. Det kostade samhället några hundratusen kronor att bevara livet på honom. Jag tror att Karolinska Institutet har 126 olika serum för att möta eventuella olyckor som inträffar, speciellt på fredagar efter kl. 22, då tuffa pojkar plockar upp sina giftiga ormar ur sina terrarier för att imponera på kompisar. Det leder till att de efter någon timme måste in på sjukhuset och få serum. Det känns väldigt störande. Det känns också väldigt störande att ni i utskottet, som har det här på ert bord, inte har diskuterat ett regelverk kring hållandet av giftiga ormar, spindlar och skorpioner. De handlas enligt EU:s regler helt fritt. De skickas med postpaket över hela Europa. För inte så länge sedan kom en petflaska med 22 små ormar från Peru, hittagen av Herpetologiska föreningens ordförande. Det känns ovärdigt. Det finns faror i det här. Cecilia Widegren undrade vilka djur vi skulle vilja släppa ut i framtiden. Om jag fick råda, med den etiska grund jag står på, känner jag att det är omoraliskt att vi ska döma djur till livstids fängelse därför att vi ska ha något roligt att titta på i ett akvarium eller terrarium. Det känns för mig störande, men jag vet att jag är relativt ensam om den ståndpunkten. Jag tror dock att det finns många utanför den här kammaren som håller med mig. Jag vill bara meddela att Miljöpartiet kommer att stödja Sven-Erik Sjöstrands reservation nr 56 som handlar om att begränsa möjligheten till handel med levande djur inom EU.
Leif Björnlod (Mp)
Anf. 106 Leif Björnlod (Mp)
Herr talman! Att jag och Leif Björnlod uppenbarligen har olika synpunkter på det etiskt försvarbara i att människan har djur i sin tjänst har jag inga problem med. Så är det. Jag anser att vi har rätt att ha djur i vår tjänst. Men jag var också mycket noggrann med att tala om att det är ett ansvar för oss att behandla djuren på ett vettigt sätt, så att de inte far illa. Det som upprör mig, som var anledningen till att jag begärde replik, är när Leif Björnlod jämför det med slavhandel. Jag tror inte att ättlingarna till de slavar som kom till Amerika ställer upp på den jämförelsen. Att man jämför människor och djur på det sättet är faktiskt stötande.
Jan Andersson (C)
Anf. 107 Jan Andersson (C)
Herr talman! När Jan Andersson nu reviderar sitt uttalande, det om att ha djur i sin tjänst, kan jag hålla med om det. Jag är själv före detta lantbrukare och har fortfarande djur i min tjänst. Men det är ett annat förhållningssätt än att döma djur till livstids fångenskap. Där finns ett slags symbios mellan djur och människa, och den har jag ingenting emot. Det jag gjorde var inte att jämföra djur och människa - även om jag inte anser att skillnaden är så stor - utan jag ansåg att den självpåtagna rätten att handla med levande varelser förmodligen står på samma grund som när engelsmännen en gång tog sig rätten att handla med andra människor. Det var det jag sade.
Leif Björnlod (Mp)
Anf. 108 Leif Björnlod (Mp)
Herr talman! Jag vill bara kort säga att jag inte tycker att man ska tala om slavhandel med människor på samma gång som man talar om rätten att hålla djur.
Jan Andersson (C)
Anf. 109 Jan Andersson (C)
Herr talman! Då ska jag vara lika kort och säga att jag gör det i den vidare meningen att det är fråga om handel med levande varelser. Den likheten finns.
Leif Björnlod (Mp)
Anf. 110 Leif Björnlod (Mp)
Herr talman! Jag vill, väldigt kortfattat, tydliggöra det som Leif Björnlod nämnde om Folkpartiet och motionen. Vi har ett öppet parti. Alla medlemmar har möjlighet att motionera. Det handlar alltså om en enskild motion, där Leif Björnlod kunde se att vi som parti inte ställt oss bakom den. Det är emellertid helt öppet och fritt att motionera och ha synpunkter. Däremot håller jag med om det som Leif Björnlod tog upp om exotiska djur. Folkpartiet har agerat genom Nina Lundström, som ställt en fråga till ministern om just den problematiken. Vi är alltså med på banan där.
Leif Björnlod (Mp)
Anf. 112 Leif Björnlod (Mp)
Herr talman! Då är det klargjort. Tack för det.
Anita Brodén (Fp)
Anf. 113 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Trafikutskottet ska nu behandla ett betänkande som innehåller åtgärder inom kommunikationsområdet med anledning av stormen i januari 2005 över södra Sverige. Den storm som drabbade stora delar av Sverige den 8 och 9 januari bedöms vara den värsta på hundra år. Skogsvårdsstyrelsen har bedömt att ca 70 miljoner kubikmeter skog har skadats, vilket kan jämföras med skadorna orsakade av stormen år 1969, då ca 35 miljoner kubikmeter skog skadades. Denna gång är Kronobergs och Jönköpings län de län som drabbats värst, där 18 % respektive 12 % av virkesförrådet skadats. Stormen har vidare lett till omfattande störningar och långvariga avbrott i viktiga samhällsfunktioner. Bland annat har vägar och järnvägar blockerats och infrastrukturen för elektronisk kommunikation råkat ut för omfattande störningar och skador. I betänkandet behandlas 16 motionsyrkanden i fem motioner som väckts med stöd av 3 kap. 13 § riksdagsordningen. Där anges att motioner med anledning av händelse av större vikt får väckas gemensamt av minst tio ledamöter om händelsen inte kunde förutses eller beaktas under övriga i riksdagen angivna motionstider. Utskottet anser det angeläget att transportsektorn så långt som möjligt anpassas för att klara de särskilda transportbehov som stormen förorsakat. Det handlar inom vägområdet om att i vissa fall tillåta tyngre fordon och göra undantag från vilotidsregler. Dessutom erfordras ökade medel för att möta underhållskrav föranledda av vägskador och ökad vägförslitning. På järnvägsområdet krävs det insatser dels kortsiktigt för att öka transportkapaciteten och sänka transportkostnader med nedsatta banavgifter, dels långsiktigt för att skapa en mer robust infrastruktur. När det gäller sjöfarten innebär åtgärderna ett slopande av godsdelen av farledsavgifterna för de aktuella transporterna samt införande av en möjlighet att använda tonnage utanför EU för att utöka inhemsk transportkapacitet. Utskottet konstaterar att inom samtliga dessa områden har åtgärder vidtagits - eller planeras att vidtas - som ligger väl i linje med vad som efterlysts i de aktuella motionerna. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsyrkanden men konstaterar att syftet med dessa blir helt eller delvis tillgodosett. När det gäller politikområdet elektroniska kommunikationer och IT framhåller utskottet vikten av effektiva och säkra kommunikationer. Mot denna bakgrund och med stöd av bestämmelsen om utskottsinitiativ i riksdagsordningen föreslår trafikutskottet en ändring i lagen om elektronisk kommunikation. Nuvarande bestämmelse innebär att den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig fast telefonitjänst ska uppfylla rimliga krav på bland annat god funktion och säkerhet. Ändringen går ut på att skyldigheten även ska gälla annat än fast telefoni, det vill säga mobil telefoni och andra allmänt tillgängliga kommunikationstjänster för till exempel Internet. I betänkandet finns fyra reservationer.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-04-13
Förslagspunkter: 66, Acklamationer: 63, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Kommunal samverkan

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) såvitt avser 24 a §,
    2. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 24 a §.

    Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:72 i denna del och avslår motionerna
    2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 12,
    2004/05:MJ506 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 21 och
    2004/05:MJ519 av Michael Hagberg (s).
  2. Djurskyddsmyndigheten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ16 av Jeppe Johnsson (m) yrkande 4.
    • Reservation 1 (m, c)
  3. Tillsyn enligt djurskyddslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 24 §.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:72 i denna del och avslår motion
    2004/05:MJ16 av Jeppe Johnsson (m) yrkande 3.
    • Reservation 2 (m, c)
  4. Tillsynsmyndigheternas ansvarsfördelning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8,
    2002/03:MJ221 av Inger René (m),
    2002/03:MJ275 av Nina Lundström (fp) yrkande 2,
    2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 10,
    2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c) yrkande 6,
    2003/04:MJ389 av Majléne Westerlund Panke (s),
    2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 15,
    2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkandena 2, 3 och 5,
    2004/05:MJ18 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 5 och
    2004/05:MJ506 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 24.
    • Reservation 3 (m)
    • Reservation 4 (fp)
  5. Djurförbudsregister m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2004/05:MJ234 av Åsa Domeij m.fl. (mp),
    2004/05:MJ235 av Britt-Marie Lindkvist och Åsa Lindestam (båda s) yrkande 4,
    2004/05:MJ456 av Birgitta Ohlsson (fp) och
    2004/05:MJ513 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 2.
    • Reservation 5 (m, c, fp, kd, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (m, c, fp, kd, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1250118
    m04906
    fp04305
    kd22407
    v25004
    c02002
    mp01205
    -0001
    Totalt152148148
    Ledamöternas röster
  6. Förbättrat centralt och regionalt stöd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 8,
    2004/05:MJ19 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 1,
    2004/05:MJ235 av Britt-Marie Lindkvist och Åsa Lindestam (båda s) yrkande 3 och
    2004/05:MJ533 av Jan Emanuel Johansson (s).
    • Reservation 6 (fp)
    • Reservation 7 (kd)
  7. Resurser till länsveterinärer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ506 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 23.
    • Reservation 8 (fp, kd)
  8. Den lokala tillsynen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2004/05:MJ15 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 4,
    2004/05:MJ18 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 1 och
    2004/05:MJ19 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 3.
    • Reservation 9 (m)
    • Reservation 10 (c, kd)
  9. Kompetenskrav för livsmedelshantering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2002/03:MJ408 av Christina Nenes och Göte Wahlström (båda s) och
    2003/04:MJ343 av Åsa Domeij (mp).
  10. Rapporteringsskyldighet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 9,
    2004/05:MJ18 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 2,
    2004/05:MJ19 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2 och
    2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 13.
    • Reservation 11 (m)
    • Reservation 12 (fp)
    • Reservation 13 (kd)
  11. Ett europeiskt regelverk för tillsyn

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2004/05:MJ16 av Jeppe Johnsson (m) yrkande 1,
    2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 4 och
    2004/05:MJ19 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 4.
    • Reservation 14 (m, c, kd)
    • Reservation 15 (fp)
  12. Information om tillsynsresultat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2003/04:MJ428 av Bengt-Anders Johansson (m),
    2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 16 och
    2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 11.
    • Reservation 16 (m, fp)
  13. Samrådsgrupper m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 7.
    • Reservation 17 (fp)
  14. Föreläggande

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) såvitt avser 24 c §,
    2. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 24 c §.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:72 i denna del och avslår motion
    2004/05:MJ15 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 6.
    • Reservation 18 (c)
  15. Frivillig överflyttning av tillsynsansvar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) såvitt avser 24 b §,
    2. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 24 b §.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:72 i denna del och avslår motionerna
    2004/05:MJ15 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 5,
    2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkandena 6 och 10 samt
    2004/05:MJ243 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m).
    • Reservation 19 (fp)
    • Reservation 20 (c)
  16. Tvångsöverflyttning av tillsynsansvar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 24 d §.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:72 i denna del och avslår motion
    2004/05:MJ506 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 19.
  17. Lagförslagen i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan,
    2. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:72 i denna del.
  18. Finansiering av tillsyn m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2004/05:MJ18 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 3,
    2004/05:MJ19 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 5-7 och
    2004/05:MJ513 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 5.
    • Reservation 21 (m, kd)
  19. Tillsynsavgifter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 9,
    2003/04:MJ310 av Olle Sandahl och Torsten Lindström (båda kd) yrkandena 1 och 2,
    2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 7,
    2004/05:MJ15 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkandena 1-3,
    2004/05:MJ16 av Jeppe Johnsson (m) yrkande 2,
    2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 12,
    2004/05:MJ18 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 4 och
    2004/05:MJ506 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 20 och 22.
    • Reservation 22 (m)
    • Reservation 23 (fp)
    • Reservation 24 (kd)
    • Reservation 25 (c)
  20. Småskalig livsmedelsproduktion

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2002/03:MJ268 av Per Westerberg m.fl. (m) yrkande 9.
    • Reservation 26 (m)
  21. Internationellt samarbete om livsmedelsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 17 i denna del,
    2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 13 i denna del,
    2003/04:MJ375 av Nina Lundström (fp) yrkande 2,
    2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 12,
    2004/05:MJ332 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 1 och
    2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 7.
    • Reservation 27 (kd, mp)
    • Reservation 28 (fp)
  22. Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 17 i denna del,
    2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 7,
    2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 11,
    2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 13 i denna del,
    2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 14 och
    2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 1.
    • Reservation 29 (fp)
  23. Kontroll av livsmedelsmärkning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 17 i denna del,
    2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 6,
    2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 14 i denna del,
    2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 13 i denna del och
    2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 4 i denna del.
    • Reservation 30 (fp)
  24. Konsumtion av kött

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ277 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) yrkandena 1 och 4.
    • Reservation 31 (v)
  25. Marknadsföring av svenska livsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ263 av Birgitta Carlsson och Lars-Ivar Ericson (båda c) yrkande 2.
  26. Folkhälsoarbetet i Sverige

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2002/03:MJ274 av Patrik Norinder (m) och
    2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 5.
  27. Svensk livsmedelsforskning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 8.
  28. Globala märkningsregler

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkandena 12 och 14 i denna del och
    2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5 i denna del.
    • Reservation 32 (fp)
  29. Märkning av livsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2002/03:MJ374 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s),
    2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 14 i denna del,
    2002/03:MJ424 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 17,
    2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkandena 11 och 15,
    2003/04:MJ344 av Inger Segelström och Siw Wittgren-Ahl (båda s),
    2003/04:MJ399 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 32 och 33,
    2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5 i denna del,
    2003/04:MJ455 av Michael Hagberg (s),
    2004/05:MJ263 av Birgitta Carlsson och Lars-Ivar Ericson (båda c) yrkande 1,
    2004/05:MJ331 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (båda c) yrkande 1,
    2004/05:MJ353 av Agne Hansson och Birgitta Carlsson (båda c),
    2004/05:MJ412 av Rigmor Stenmark (c),
    2004/05:MJ419 av Kerstin Engle och Anita Jönsson (båda s),
    2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 15 i denna del och 16 samt
    2004/05:MJ515 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Claes-Göran Brandin (båda s).
    • Reservation 33 (mp)
  30. Märkningssystem för kött

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ322 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 2.
    • Reservation 34 (v, mp)
  31. Märkning av kött på restauranger

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2003/04:MJ268 av Johan Andersson (s) och
    2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 15 i denna del.
    • Reservation 35 (mp)
  32. Livsmedel framställda med traditionella metoder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 17 i denna del,
    2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 13 i denna del och
    2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 13.
    • Reservation 36 (fp, mp)
  33. Avståndsmärkning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2003/04:MJ328 av Marita Aronson (fp),
    2004/05:MJ308 av Marita Aronson (fp) och
    2004/05:MJ331 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (båda c) yrkande 3.
  34. Deklaration av livsmedels innehåll

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2003/04:MJ298 av Lars Lilja och Carin Lundberg (båda s),
    2003/04:MJ364 av Mikaela Valtersson (mp),
    2003/04:MJ425 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) yrkandena 1 och 2,
    2004/05:Ub323 av Mikaela Valtersson (mp) yrkande 5,
    2004/05:MJ291 av Christer Skoog m.fl. (s),
    2004/05:MJ296 av Gunnar Sandberg (s),
    2004/05:MJ461 av Nina Lundström (fp) yrkandena 1, 3 och 4,
    2004/05:MJ472 av Carin Lundberg och Lars Lilja (båda s),
    2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 1 och 18,
    2004/05:MJ514 av Majléne Westerlund Panke och Pär Axel Sahlberg (båda s),
    2004/05:MJ521 av Ingegerd Saarinen (mp) och
    2004/05:MJ538 av Christer Winbäck (fp).
    • Reservation 37 (kd)
    • Reservation 38 (mp)
  35. Nyckelhålsmärkning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2003/04:MJ276 av Louise Malmström (s),
    2004/05:MJ331 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (båda c) yrkande 2 och
    2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 17.
    • Reservation 39 (kd)
  36. Hälsopåståenden om livsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 4 i denna del.
    • Reservation 40 (mp)
  37. Aspartam

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2003/04:MJ396 av Lotta N Hedström (mp).
  38. Livsmedel med allergener

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2003/04:MJ375 av Nina Lundström (fp) yrkande 1,
    2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 6 och
    2004/05:MJ461 av Nina Lundström (fp) yrkande 2.
    • Reservation 41 (fp, mp)
  39. Richterskala för matlarm

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 9.
    • Reservation 42 (kd)
  40. Produktstandard för snus

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2003/04:MJ462 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s).
  41. Cider

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) yrkande 10,
    2003/04:MJ219 av Carina Hägg (s) och
    2003/04:MJ291 av Per Bill (m).
    • Reservation 43 (fp, kd)
    • Reservation 44 (m)
  42. Begränsning av miljögifter i livsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (-, v) yrkande 10 och
    2003/04:MJ410 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) yrkande 10.
    • Reservation 45 (v, mp)
  43. Bekämpningsmedelsrester i livsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2003/04:MJ410 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) yrkande 8.
    • Reservation 46 (v, mp)
  44. Dioxin i fisk

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2002/03:MJ202 av Carl-Axel Johansson (m) yrkande 1,
    2002/03:MJ266 av Håkan Juholt (s),
    2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 36,
    2002/03:MJ489 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 9,
    2004/05:MJ224 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v) yrkande 1 och
    2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2.
    • Reservation 47 (c, kd)
    • Reservation 48 (v)
    • Reservation 49 (mp)
  45. Azofärgämnen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2003/04:MJ452 av Michael Hagberg (s).
    • Reservation 50 (v, mp)
  46. Salmonella

    Kammaren biföll reservation 51

    Beslut:

    Kammaren biföll reservation 51

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2002/03:MJ261 av Cecilia Widegren (m),
    2002/03:MJ388 av Hans Hoff (s),
    2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 16,
    2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 4,
    2003/04:MJ456 av Michael Hagberg (s),
    2004/05:MJ230 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c) och
    2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 10.
    • Reservation 51 (m, c, fp, kd, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 51 (m, c, fp, kd, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1230120
    m04906
    fp04305
    kd02607
    v25004
    c02002
    mp01205
    -0001
    Totalt148150150
    Ledamöternas röster
  47. Antibiotika

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 17.
  48. Nationell strategi för rent dricksvatten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2002/03:MJ394 av Lena Ek m.fl. (c).
  49. Föreskrifter för dricksvatten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ373 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c).
  50. Dricksvatten från brunnar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ431 av Kerstin Lundgren (c).
  51. Kvaliteten på skolmaten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 3.
  52. Matlagning i förskolan

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2002/03:MJ397 av Agne Hansson (c).
  53. Användning av skolkök

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ276 av Ewa Thalén Finné och Anita Sidén (båda m).
    • Reservation 52 (m)
  54. Tillagning av livsmedel till allmänheten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ358 av Jeppe Johnsson (m).
    • Reservation 53 (m)
  55. Livsmedelslokaler och toaletter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2003/04:MJ373 av Catharina Bråkenhielm (s).
  56. Tillsyn över hund och katt m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2004/05:MJ350 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) yrkandena 2 och 3,
    2004/05:MJ455 av Birgitta Ohlsson (fp) yrkandena 1-3 och
    2004/05:MJ516 av Solveig Hellquist (fp).
  57. Hetsning av djur m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2004/05:MJ268 av Tobias Billström (m) yrkandena 1 och 2 samt
    2004/05:MJ438 av Solveig Hellquist (fp) yrkande 3.
  58. Skydd för näringsidkare som arbetar med djurhållning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ513 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 3.
    • Reservation 54 (m, c, fp, kd)
  59. Godkännande av hovslagare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ328 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m).
    • Reservation 55 (m, fp, kd)
  60. Levande djur och varors fria rörlighet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ349 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) yrkande 1.
    • Reservation 56 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 56 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1320012
    m48106
    fp42105
    kd26007
    v02504
    c20002
    mp01205
    -0001
    Totalt26839042
    Ledamöternas röster
  61. Djur i fångenskap

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ323 av Leif Björnlod (mp).
    • Reservation 57 (mp)
  62. Höns

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2004/05:MJ214 av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (båda c),
    2004/05:MJ394 av Birgitta Ohlsson (fp) och
    2004/05:MJ506 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 6.
    • Reservation 58 (mp)
  63. Nötkreatur

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ350 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) yrkande 7.
    • Reservation 59 (v, mp)
  64. Avlivning av djur

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2004/05:MJ248 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och
    2004/05:MJ447 av Michael Hagberg (s).
  65. Jakt- och fångstmetoder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2004/05:MJ350 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) yrkande 11.
    • Reservation 60 (v, mp)
  66. Djurskyddsfrågor som har behandlats tidigare under mandatperioden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.