Föreningsfrihet och terroristorganisationer (vilande grundlagsförslag)

Betänkande 2022/23:KU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 november 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Större möjlighet att begränsa föreningsfriheten för grupper som ägnar sig åt terrorism (KU4)

Riksdagen sa ja till ett grundlagsförslag som innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.

Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja.

Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Antar slutligt det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information kommer

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-10-27
Justering: 2022-11-08
Trycklov: 2022-11-10
Reservationer: 1
Betänkande 2022/23:KU4

Alla beredningar i utskottet

2022-10-13, 2022-10-27

Större möjlighet att begränsa föreningsfriheten för grupper som ägnar sig åt terrorism (KU4)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen röstar ja till ett grundlagsförslag som innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.

Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja.

Lagändringen föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-11-15
Debatt i kammaren: 2022-11-16

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 105 Jessica Wetterling (V)

Fru talman! Debatten om våra grundlagar och vikten av dem pågår just nu med stark kraft, och jag välkomnar den debatten. Jag är ganska säker på att alla vi i KU skulle önska att grundlagsfrågor och värnandet av dem och våra fri- och rättigheter skulle debatteras lite oftare eftersom det är detta som vi arbetar mest med.

Detta ärende, KU4, om föreningsfrihet och terroristorganisationer debatteras nu för andra gången, eftersom grundlagsändringar alltid ska behandlas två gånger med ett val däremellan.

Fru talman! Nu ska jag gå in på själva ärendet. Då vill jag först konstatera att det i dag är straffbart att utföra terrordåd. Det är straffbart att finansiera terror. Det är straffbart att uppmana till terror. Det är straffbart att rekrytera någon som ska göra ett terrordåd. Det är straffbart att lämna stöd till någon som på något sätt är inblandad i någonting med anknytning till terror. Det är straffbart att resa utomlands för att delta i terrorverksamhet. Det är straffbart att påbörja en resa om avsikten är att delta i terrorverksamhet, oavsett vad som händer sedan och så vidare.

Det är med andra ord förbjudet och straffbart att förbereda, planera och utföra terrordåd. Ändå sker terrorbrott i Sverige och i andra länder där lagstiftningen många gånger är skarpare än här, till exempel i länder där det också är förbjudet att vara medlem i en organisation som ägnar sig åt terrorism.

Det här förslaget handlar just om att göra det möjligt att förbjuda medlemskap och deltagande i organisationer som ägnar sig åt terrorism. Det kan ju låta självklart att det ska vara förbjudet att vara med i en terrororganisation, men det är verkligen ett helt nytt steg när inskränkningar görs i vår grundläggande föreningsfrihet.

Den svenska föreningsfriheten regleras i regeringsformen och uttrycks som en frihet att sammansluta sig med andra för allmänna och enskilda syften. De rättigheterna infördes i regeringsformen 1976 och har nästan inte ändrats alls sedan dess. När det har gjorts ändringar har det i allmänhet varit att våra fri- och rättigheter har utökats. Inskränkningar i våra centrala fri- och rättigheter har inte övervägts särskilt ofta.

Jag och Vänsterpartiet kan inte se att det finns några starka skäl för att göra inskränkningar i de grundläggande fri- och rättigheterna i det här läget. Alla handlingar är ju redan förbjudna.

Vår svenska lagstiftning brukar ta sikte på vad någon gör, inte vem hen är eller vad hen tänker. Det är en principiellt viktig ordning. Vänsterpartiet vill inte kriminalisera människor för deras tankar eller för vilka organisationer de tillhör, utan fokus måste ligga på att förhindra och bestraffa brottsliga handlingar som enskilda begår själva eller tillsammans med andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Föreningsfrihet och terroristorganisationer (vilande grundlags-förslag)

En fråga man verkligen kan ställa sig är vem som ska avgöra vad som är en terrororganisation. Sverige samarbetar mycket internationellt, också kring brottsbekämpning. Är det då organisationer som Orbán anser är terrororganisationer som svensk polis ska undersöka om personer här är medlemmar i? Hur blir det med dem som har fått politisk asyl i Sverige och som är medlemmar i en organisation som Erdogan i Turkiet anser är en terrororganisation? Här i Sverige finns ganska många kurdiska flyktingar som Erdogan anser är terrorister. Det har vi fått väldigt konkreta exempel på nu när vi ansöker om medlemskap i Nato. Det är till och med så att företrädare för den turkiska regimen namnger personer de vill ha utlämnade från Sverige.

Det finns ingen entydig definition av vad en terrororganisation är. Antidemokratiska strömningar, som vi ser på många håll i Europa, kan påverka vilka organisationer som kommer att beröras. Många organisationer som kämpar för politisk frihet eller mot diktaturer anses av sitt lands ledning vara terrorister. ANC i Sydafrika uppfattades av regimen som terrorister, medan i stort sett hela omvärlden ansåg att organisationen förde en helt rättmätig kamp.

Risken finns alltså att organisationer med demokratiska syften klassas som terrorgrupper, samtidigt som ett förbud inte alls träffar den typ av ensamma gärningsmän som utfört några av de allra värsta terrordåden i Europa och i världen.

Flera av de senaste årens fruktansvärda terrorhandlingar har begåtts av ensamagerande gärningsmän. Hur vanligt är det egentligen att terrorister agerar organiserat i en regelrätt föreningsverksamhet? Det framstår som väldigt oklart. Varken Anders Behring Breivik i Oslo, Anton Lundin Pettersson, som utförde skolattacken i Trollhättan, eller Akilov, som körde ihjäl och skadade människor med en lastbil här på Drottninggatan, var medlem i någon förening när de utförde sina dåd.

Regeringen menar att den här grundlagsändringen är ett viktigt verktyg för att bekämpa terrorism. Den kan dock slå fel, och dessutom undrar vi i Vänsterpartiet hur den är tänkt att fungera. Ska polisen be om att få ut medlemsregistret för föreningen IS? Kommer det i praktiken att leda till att några terrordåd stoppas?

I stället för sådana här verkningslösa inskränkningar i vår föreningsfrihet borde vi satsa på sådant som fungerar. Internationellt samarbete och samarbete mellan myndigheter är sådant som även Säpo lyfter fram. Fortsätt att utveckla det! Stoppa nyrekryteringen till våldsbejakande grupperingar, och agera så fort unga radikaliseras! Satsa på att bryta isoleringen för de unga som söker sig till våldsbejakande sajter på nätet! Prioritera utsatta områden, där vi vet att risken att hamna i våldsbejakande grupperingar är som störst! Motverka de miljöer där radikaliseringen pågår!

Med detta förslag riskerar vi bara att göra det svårare för människor som vill försvara demokrati, medan de som vill begå terrorbrott knappast kommer att bry sig. Alla terrorhandlingar och alla försök till terrorhandlingar är redan i dag kriminaliserade. Därför yrkar jag bifall till reservationen.

(Applåder)


Anf. 106 Susanne Nordström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Föreningsfrihet och terroristorganisationer (vilande grundlags-förslag)

Fru talman! Vi har en skyldighet mot våra invånare och även mot dem som besöker vårt land. Man ska känna sig trygg här.

Jag vill kunna känna mig trygg när jag promenerar hem på Linköpings gator efter den sena bioföreställningen eller, för den delen, när jag köper en hamburgare i Borlänge. Jag vill känna mig trygg med vetskapen att det i vårt lands lagar inte finns plats för terroristorganisationer. Just i dag har vi möjlighet att göra det olagligt att ha samröre med terrorister och att vara en del av en terroristorganisation i form av en förening.

En terroristorganisation ska inte längre kunna kalla sig förening och därmed åtnjuta vår föreningsfrihet. Att kunna sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften är liksom yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och religionsfriheten grundläggande i vår demokrati. Det är just vår demokrati vi värnar om här - en demokrati där terroristbrottslighet inte hör hemma.

Fru talman! Det går ju, tack och lov, inte att lagföra människor för hur de tänker, men samröre med terrorister och deltagande i terroristorganisationer fordrar att samhället vidtar alla nödvändiga åtgärder för att med all kraft bekämpa alla former av terrorism i syfte att värna det demokratiska styrelseskicket och vårt öppna samhälle. Således, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.


Anf. 107 Hans Ekström (S)

Fru talman! Vi lever i en tid präglad av stor osäkerhet. Det är en orolig tid då många människor har funderingar över vad framtiden bär i sitt sköte. Vi har mer våld i samhället och i världen än vad vi haft under lång tid.

I den här tiden präglas det öppna, demokratiska samhället av en svår balansgång mellan den öppenhet och frihet som vi har behov av och behovet av att skydda det öppna och demokratiska samhället.

Det här grundlagsförslaget är inte ute efter att begränsa människors frihet. Det är ute efter att skydda det öppna, demokratiska samhället. Allmänheten har rätt att begära att samhället vidtar de åtgärder som behövs för att skydda vårt öppna samhällsskick, och det är med detta syfte som lagförslaget är framtaget.

Jag tror att effekterna för samhället om människor upplevde att vi inte vidtar de åtgärder som behövs för att skydda samhället skulle vara alldeles förödande. Jag yrkar därför bifall till KU:s förslag till beslut.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-11-16
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Stillbild från Beslut 2022/23:KU4, Beslut

Beslut 2022/23:KU4

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Vilande förslag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen.
    • Reservation 1 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S940013
    SD620011
    M60008
    C21003
    V02103
    KD17002
    MP10404
    L14002
    Totalt27825046
    Ledamöternas röster