Forskarutbildning med profilering och kvalitet

Fru talman! I går besökte utbildningsutskottet Konstfack. Det var intressant och lärorikt på många sätt. Under vårt samtal med Konstfacks ledning kom vi in på frågan om vilka satsningar som prioriteras under de kommande åren. En sådan prioriterad satsning som betonades särskilt var att stärka forskningen på Konstfack. Det skulle utveckla högskolan och stärka grundutbildningen samtidigt som en stärkt forskning bidrar till att öka förståelsen för konstens betydelse för såväl individ som samhälle. Besöket på Konstfack och samtalet om forskningens betydelse passar bra in på det betänkande och den proposition som vi nu ska diskutera som bland annat handlar om vikten av att stärka konstnärlig utbildning och forskning samt en ökad möjlighet att utfärda examina på forskarnivå på alla högskolor. För några månader sedan diskuterade vi forskningspolitiken under de kommande fyra åren. Vi socialdemokrater redogjorde då för vår syn på forskning, och vi argumenterade för hur Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Vi kritiserade samtidigt regeringen för att satsa för lite på forskningen. Vi riktade också kritik mot regeringens detaljstyrning av svensk forskning samt att regeringen sjösätter en resursfördelningsmodell som vi inte fullt ut kan överblicka konsekvenserna av. Vår oro kring denna modell kvarstår. Vi kritiserade också regeringen för att ignorera arbetet med att involvera näringslivet i särskilt strategiska, viktiga branscher. När det gäller propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet är vi socialdemokrater positivt inställda till huvuddragen. Vi välkomnar därför regeringens förslag att inrätta särskilda forskarexamina på det konstnärliga området. Det kommer att stärka de konstnärliga utbildningarna och den konstnärliga forskningen. Det är viktigt att de konstnärliga utbildningarna får utveckla formerna för sin forskarutbildning utifrån sina egna förutsättningar. Vi bejakar också regeringens förslag om att alla högskolor ska ges möjlighet att ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå och att denna rätt till examen ska ges till smalare områden än dagens vetenskapsområden. Att bedriva forskning och forskarutbildning vid alla lärosäten innebär stora fördelar. Det stärker grundutbildningen och det utvecklar Sverige som forskningsnation. Den forskning som bedrivs vid högskolorna görs också ofta i ett gott samarbete med det lokala och regionala näringslivet, vilket gynnar tillämpning och kommersialisering. Därför är det bra att alla högskolor nu ges möjlighet att ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Samtidigt vill vi betona vikten av att kvalitetens fana hålls högt samt att universitet och högskolor behandlas lika. Däremot är vi tre oppositionspartier kritiska till att den borgerliga regeringen nu stänger dörren för de högskolor som lämnat in en universitetsansökan och som vill få den prövad. Jag tycker att det är både anmärkningsvärt och direkt olämpligt att av ideologiska skäl binda upp sig för ett visst antal universitet i Sverige. Besluten att inrätta de senaste universiteten har varit välgrundade och har stärkt Sveriges position som forskningsnation. Det har förstärkt kvaliteten i grundutbildningen och gynnat utvecklingen inom både offentlig sektor och privat näringsliv. Vi tre oppositionspartier kan i dagsläget inte vare sig utlova ett ställningstagande för ytterligare universitet eller utesluta detsamma. Vi menar att det i första hand är kvaliteten som ska avgöra om fler högskolor blir universitet eller inte. Vi anser därför att de högskolor som har lämnat in en universitetsansökan och som fortfarande har ambitionen att bli universitet ska prövas seriöst för detta. Regeringens nya princip att utan vidare kvalitetsprövning avfärda de inkomna ansökningarna om universitetsstatus är inte acceptabel. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationen under punkt 4.

Fru talman! I höstas presenterade alliansregeringen sin forskningsproposition för perioden 2009-2012. Den innebar en rekordstor satsning på forskning och innovation, där ökningen för 2009 till och med var större än den totala satsningen för den föregående fyraårsperioden. Men för att Sverige ska lyckas ännu bättre på forsknings- och innovationsområdet krävs förutom mycket resurser också att forskningen håller hög kvalitet. Några åtgärder för att uppnå detta har redan presenterats, medan ytterligare förbättringsförslag finns med i det betänkande vi diskuterar i dag. Låt mig inleda med att säga hur glädjande det är att regeringen nu inför konstnärliga forskningsexamina. Det är något som har diskuterats sedan högskolereformen 1977 och som nu genomförs av alliansen. Det är på tiden. I till exempel Finland hade ett femtiotal forskare hunnit disputera inom de konstnärliga verksamheterna redan år 2002. Hur många de är i dag har jag inte funnit siffror på, men att det finns konstnärliga forskningsexamina är inte unikt. De finns i många europeiska länder och även i USA och i Kanada. Nu är det alltså Sveriges tur, och reformen har mottagits mycket positivt på de konstnärliga högskolorna. Då vi från utbildningsutskottet besökte Teaterhögskolan var det en entusiastisk rektor som talade om behovet av reformen och om vilka nya möjligheter den kommer att ge. I Sverige finns i dag 14 universitet och 22 högskolor. Genom att universiteten har rätt att utfärda forskningsexamina på alla områden, och därmed kan få mycket mer resurser, har många av högskolorna strävat efter att uppnå universitetsstatus. Flera högskolor har skickat in ansökningar för prövning - och har fått vänta tålmodigt. Beskeden har dröjt över sex år i vissa fall, men nu får de äntligen svar. Det är kanske inte det svar de har hoppats på, men det är ett svar. Det är ett svar som ger nya möjligheter genom att vi nu lämnar det stelbenta synsättet att endast universitet, eller högskolor med rätt vetenskapsområde, får tillgodoräkna sig den forskning som sker vid en högskola. Framdeles kommer nämligen forskningen att kunna bedrivas på alla lärosäten, universitet såväl som högskolor, och alla lärosäten kommer att få samma basresurs per student till forskning. Reformen innebär också att högskolorna ska kunna ansöka och prövas för att få examinationsrätt inom smalare profilområden än dagens vetenskapsområden. Genom att koncentrera sina resurser och profilera sig kan högskolorna uppnå en kvalitet som i sin tur kan leda till mer resurser. Därmed kan högskolor få den eftersträvade möjligheten att examinera sina egna doktorander, utbildningsmiljöerna förbättras genom att studenterna på grundutbildningsnivå möter forskare under studietiden och Sverige berikas med fler lärosäten och forskare med spetskompetens. Bra forskning kommer alltså att stödjas oavsett var den bedrivs. Regeringen stärker på så sätt alla högskolors möjligheter. Det innebär också att all forskning inte koncentreras till några få orter utan att också mindre högskolor ges samma rätt att utvecklas och få tillgodoräkna sig den spetskompetens som finns. Det här kommer att stärka såväl grundutbildningen som forskningen. På samma sätt som alla lärosäten får möjlighet att förbättra sin verksamhet kommer också det omvända att gälla. Alla lärosäten, inklusive universiteten, kommer att kunna få sin examensrätt på forskarnivå indragen. På så sätt främjas kvaliteten eftersom det egentligen inte finns några garantier för att all forskning som bedrivs vid ett universitet alltid håller hög klass. Det gläder oss naturligtvis att vi är överens om reformerna. Långsiktiga och stabila reformer är bra för svensk högskola och forskning. Samtidigt kan man ju inte låta bli att undra varför inget har skett tidigare. En annan sak som förvånar är att vänsterfalangen anser att de högskolor som i dag ansökt om universitetsstatus nu ska prövas för det. Det känns märkligt. Nu när man är i opposition tycker man att det är dags för prövning, trots att några av högskolorna skickade in sin ansökan redan för sex år sedan. Självklart är det ärligare, som regeringen nu gör, att säga att inga ansökningar kommer att beviljas på grund av att resurserna inte finns för att bygga upp de breda forskningsmiljöer som ett universitet kräver. Ett besked, även om det är negativt, är bättre än inget alls. Då vet man åtminstone vad man har att förhålla sig till. Jag delar regeringens uppfattning om vad som ska hända framgent. Man säger faktiskt inte att universitet inte kan komma att bildas i framtiden, men det ska ske utifrån stabila och långsiktiga förutsättningar. Fru talman! Sverige behöver forskning av världsklass. Om den sker vid universitet eller högskolor är inte intressant så länge högsta akademiska kvalitet råder. Alla lärosäten ska alltså framdeles kunna erbjuda bra forskning, men däremot behöver inte all forskning ske vid alla lärosäten. Fullständiga rättigheter åt alla gynnar lärosäten i hela Sverige. Det är en bra strategi för framtiden. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkande UbU18.

Fru talman! Utbildningsutskottets betänkande UbU18, Forskarutbildning med profilering och kvalitet , behandlar en mycket efterlängtad proposition. Att Sverige är en kunskapsnation slår vi fast i varje debatt inom hela utbildningsområdet. Den högre utbildningen har utvecklats från att ha funnits vid ett fåtal universitet i Sverige till att finnas utbredd över hela landet. Det har varit en fantastisk utveckling som Centerpartiet med stolthet har tagit del i. Den nya tekniken har också gjort att lärosätenas utbildningar har kommit än närmare människor, till exempel till många av de lärcentrum som bland annat kommuner har byggt upp. Högskolor och universitet har också en stor betydelse för den regionala utvecklingen. I samverkan med det omgivande samhället kan alla ha nytta av varandra. Studenter kan under sin utbildning ha god kontakt med arbetslivet. Det är bara ett exempel, men det finns mycket mer att göra. Näringslivet har nytta av samverkan med lärosätet, eftersom den framtida kompetens som företagen behöver utbildas där. De nya universiteten har betytt mycket för de regioner som de finns i, inte minst när det gäller forskningssamarbetet med både näringsliv och offentlig sektor. Fru talman! Med den här propositionen får alla högskolor möjlighet att ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Jag vet att det är mycket efterlängtat vid högskolorna i den region som jag kommer från, Västra Götalandsregionen. Det gäller Högskolan i Borås, Högskolan Väst och Högskolan i Skövde som alla har längtat efter den här möjligheten att få tillgång till hela kedjan. Vid de olika lärosätena har man arbetat för att profilera sin forskning för att bli smalare men vassare. Nu ger vi möjligheten att bedriva forskarutbildning utan att för den skull ha hela bredden i ett vetenskapsområde. Det finns många spännande forskningsområden där de mindre högskolorna har spets. Jag ska bara nämna några exempel: smarta textilier vid Högskolan i Borås och virtuella system vid Högskolan i Skövde. Jag är övertygad om att detta också kommer att leda till att fler kvinnor kommer att ta chansen att läsa en forskarutbildning och att vi på så sätt öppnar för fler kvinnor som professorer. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utbildningsutskottets betänkande UbU18 Forskarutbildning med profilering och kvalitet . (Applåder)