Förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet (vilande grundlagsbeslut)

Herr talman! Konstitutionsutskottets betänkande nr 4 med titeln Förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet handlar också om ett grundlagsbeslut, och även där är konstitutionsutskottet enigt.

Grundlagsförändringar - det säger jag för sakens skull - är en av våra allra viktigaste processer. Det är viktigt, oberoende av vilka som sitter i regeringen vid ett regeringsskifte, att detta räcker över tid.

Förslaget om våra grundlagar i det här ärendet väcktes av den förra regeringen och lades då vilande. Det tas nu upp igen och bifalls också av den nuvarande regeringen.

För konstitutionsutskottets del handlar det egentligen bara om smärre språkliga förändringar. Brotten spioneri och olovlig underrättelseverksamhet ska beskrivas på likalydande sätt i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken.

Men låt mig för några minuter ägna mig åt vikten av att i arbetet med att beivra underrättelseverksamhet, egentligen den underrättelseverksamhet som vi har här i Sverige, också hela tiden väga in våra medborgerliga fri- och rättigheter. Per definition är ju underrättelseverksamhet intrång i någons integritet någonstans. Vi har som lagstiftare, därigenom också våra myndigheter, och via regeringen ett ansvar att tillförsäkra våra medborgare dessa rättigheter, där tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har ett särskilt starkt skydd i vårt demokratiska samhälle. Vi ska också väga detta mot att vi ska säkra våra medborgares säkerhet.

Detta har under de senaste, ska vi säga, tio åren försämrats. Med detta avser jag då underrättelseverksamheten, politiskt, försvarsmässigt och industriellt i vårt land. Vi är tillbaka vid och förbi de nivåer när det gäller spionage i vårt land som rådde under kalla kriget. Och med teknikutvecklingen, det vill säga tillgången till nätet, har det blivit en ny arena inte bara för en direkt spionageverksamhet. Det handlar också om att vi ska hantera olika sorters information som kan vara av intresse för ett annat land eller en annan intressent.

Häri ligger självklart också hur vi hanterar hemliga handlingar, hur vi hanterar information öppet och också hur vi kanske ovarsamt hanterar information som vi egentligen inte ska ha tillgång till. Detta omfattas, så att säga, i regeringens proposition, som föranleder de här förändringarna i tryckfrihetsförordningen.

Men jag vill understryka hur viktigt det är i arbetet framgent att hela tiden väga den medborgerliga säkerheten mot den medborgerliga integriteten. Och det är vi i konstitutionsutskottet som bland annat är satta att bevaka detta.

I detta anförande instämde Hans Ekström och Björn von Sydow (båda S).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)