Till innehåll på sidan

Gemensamma standarder vid utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel

Betänkande 2016/17:TU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
12 oktober 2016

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Sverige inför EU-standard för tankning av alternativa bränslen (TU2)

Det ska gå att tanka bilen med gas eller ladda den med el på samma sätt i hela EU. Sverige genomför ett EU-direktiv om gemensamma standarder för tankställen för alternativa drivmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya bestämmelserna gäller tankställen och laddningsstationer som tas i bruk eller förnyas från och med den 18 november 2017.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2016-09-22
Justering: 2016-09-29
Trycklov: 2016-10-04
Reservationer: 1
Betänkande 2016/17:TU2

Alla beredningar i utskottet

2016-09-22

Sverige inför EU-standard för tankning av alternativa bränslen (TU2)

Det ska gå att tanka bilen med gas eller ladda den med el på samma sätt i hela EU. Sverige genomför ett EU-direktiv om gemensamma standarder för tankställen för alternativa drivmedel. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

De nya bestämmelserna gäller tankställen och laddningsstationer som tas i bruk eller förnyas från och med den 18 november 2017.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2016-10-11
Debatt i kammaren: 2016-10-12

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 140 Per Klarberg (SD)

Gemensamma standar-der vid utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel

Fru talman! I propositionen Gemensamma standarder vid utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel vill regeringen att det ska finnas information om olika bränsletyper vid till exempel mackarna, men regeringen vet inte vilken typ av information som ska anges.

Problemet är att informationen inte kommer att göra någon som helst nytta i verkligheten. Vilken information är relevant för konsumenterna? Ska det till exempel vara andelen koldioxidutsläpp eller bränslets energiinnehåll? Exempelvis blir en prisjämförelse näst intill omöjlig att införa praktiskt, då det inte enbart är kostnaden för det faktiska drivmedlet per liter energiinnehåll som är avgörande. En vätgasbil har till exempel väldigt låga service- och underhållskostnader, medan en etanolbil i princip har samma service- och underhållskostnader som en bensinbil.

Hur ska en jämförelse mellan bränslenas olika koldioxidutsläpp kunna genomföras då det är av betydelse hur och var bränslet har tillverkats? Vätgas som till exempel tillverkas av solpaneler i direkt anslutning till macken har noll koldioxidutsläpp medan vätgas som tillverkas i Finland med hjälp av fossil naturgas och sedan transporteras till den svenska macken med båt och lastbil har betydande koldioxidutsläpp.

Om en konsument kör in med sin vätgasbil på en mack är det endast ett slags information som är relevant för konsumenten, och det är kostnaden för själva vätgasen. Vätgasbilisten är totalt ointresserad av vilket energiinnehåll naturgasen och bensinen har, för vätgasbilisten kan inte tanka någonting annat än just vätgas. Elbilsbilisten är intresserad av vad strömmen kostar per kilowattimme, och så vidare.

Fru talman! Med anledning av detta anser Sverigedemokraterna att frågan om vilken prisinformation som är relevant för konsumenterna måste utredas vidare. Annars är risken stor att vi kommer att se en uppsjö av helt onödiga informationstavlor på våra mackar. Jag yrkar därför bifall till vår reservation nr 1.

I detta anförande instämde Jimmy Ståhl (SD).


Anf. 141 Karin Svensson Smith (MP)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i trafikutskottets betänkande och avslag på reservationen.

Det känner väldigt bra att vår debatt kommer precis efter miljö- och jordbruksutskottets debatt om godkännande av klimatavtalet i Paris. Centerns representant i debatten oroade sig för att växthusgaserna från transportsektorn i Sverige nu ökar, och det gör verkligen jag också. Jag delar också Centerns bedömning att den överenskommelse man träffade i Miljömålsberedningen när man satte som ambition att minst 70 procent av klimatpåverkan av transportsektorn ska vara borta fram till 2030 är ett guldägg.

Det vi nu debatterar i trafikutskottet är en liten pusselbit i det sammanhanget och i den övergripande visionen om att Sverige ska bli ett av de första fossilfria välfärdsländerna i världen. Det var vårt commitment inför Parisavtalet. Vad jag kan förstå råder det enighet i kammaren om att fossilbränslen inte tillhör framtiden i transportsektorn och att vi ska hitta alla praktiska lösningar som behövs för att göra transporter oberoende av olja.

Det vi nu talar om i betänkandet handlar om att standardisera infrastrukturen så att man kan använda el på ett mer effektivt sätt. Det har funnits en lång innovationsfas, och det kommer att fortsätta att vara innovationer på området. Men för den som står i begrepp att köpa en elbil är det en poäng att veta att man standardiserar laddningen så att det inte blir olika för olika fabrikat. Om jag ska göra min personliga bedömning tror jag att merparten av laddningarna kommer att ske antingen vid arbetsplatserna eller i närheten av ens bostad, där man laddar över natten. Men det gör inte behovet av att standardisera infrastrukturen mindre.

Den lilla pusselbit som handlar om standardisering vid utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel är en del av att vi har implementerat ett EU-direktiv om utbyggnad av en rikstäckande infrastruktur för gas- och elformiga bränslen. Varför behövs då det? Jo, ska vi klara av att nå målet om en fossilbränslefri transportsektor och minskad klimatpåverkan behövs generellt sett tre stora förändringar.

Det första är att vi byter transportslag. Det finns i dag inte tillräckligt och kommer sannolikt inte att finnas framöver energi från förnybara drivmedel för att vi ska kunna ersätta hela den volym bensin och diesel som finns i transportsektorn i dag. Då behöver vi ha en högre energieffektivitet både i persontrafiken och i godstransporterna. Byte av transportslag är därför en helt nödvändig del i strategin för att minska klimatpåverkan från transportsystemet.

Vi behöver också byta vanor. Jag tror att alla delar min bedömning att det är helt knasigt att man fiskar fisk i Norge, skickar iväg den till Asien för att rensa och filea den, fryser den och sedan skickar den tillbaka till oss för konsumtion. Den sortens transporter är inte hållbara. Vi behöver hitta styrmedel för att se till att vi blir av med det.

Det tredje som behövs, förutom att byta vanor, är ett byte av drivmedel. Där har vi haft en väldigt lång period där vi har testat olika varianter. Sverige är det enda land i världen som har pumplag. Vi har provat mycket annat. Vi har haft ett förmånsbilssystem och supermiljöbilspremier. Nu är det dags för ett paradigmskifte i diskussionen. Det paradigmskiftet består nog i att vi måste fokusera mer på bränslet och mindre på bilen.

Jag är teknikoptimist och tillräckligt förtrogen med bilfabrikanternas olika modeller. Det är inte bilen som är problemet. Det finns bilar som kan köra på i princip de flesta bränslen. Det som behövs är långsiktiga spelregler för att man ska ta fram de bränslen som behövs antingen för höginblandning eller för låginblandning.

Det har operatörer och aktörer i branschen efterlyst länge. Jag upplever som ordförande i trafikutskottet att trycket mot oss i politiken nu är väldigt starkt. Såväl åkeriägare som enskilda vill känna att det de kör med för de transporter som behövs på vägarna i mindre utsträckning ska bidra till klimatpåverkan.

Då behövs det en utbyggd laddinfrastruktur men också en lagstiftning där man antingen har en reduktionsplikt och reducerar det fossila innehållet i det som säljs i pumparna eller har en kvotplikt som ökar det förnybara. Effekten kan bli densamma. Det är inte praktiskt vare sig möjligt eller önskvärt att byta alla fordon som rullar för persontrafik och godstranspor-ter, utan vi behöver byta bränsle i stället för att byta bilar.

Ska vi ändå kunna tillgodose behovet av en hållbar rörlighet måste gasen i dag utnyttjas bättre. I trafikutskottet har vi tagit fram ett betänkande som handlade just om en fossiloberoende transportsektor. Det är inte bara bilarna det handlar om. Det handlar om sjöfarten, flyget och hela transportsektorn. Då måste vi se var respektive drivmedel gör störst nytta.

Sjöfarten har väldigt låg energianvändning om man har stora transporter som ska fram och man inte driver fartygen och går för fort. Då är det en poäng att man underlättar för att mer kan gå längs Sveriges långa kust och angöra de 52 hamnar som finns. Men det räcker inte. Vi måste också successivt se en övergång från den bunkerolja som är helt förhärskande i sjöfarten i dag till mer förnybart innehåll. Då behövs det LNG och hubbar. Det är återigen inte fartygen som är det begränsande utan den tillgång till bränsle som måste finnas.

Jag vill sluta med att säga att det i dag är enkelt för de flesta bilister och trafikanter i storstäder att få tillgång till det mesta som behövs för att ha en hållbar rörlighet i form av både alternativa transportmedel och alternativa bränslen. Men Sverige är ett långt land, och alla bor inte så till att de kan undvara biltransporter. Därför är det väldigt viktigt att vi har en rikstäckande infrastruktur för att kunna använda gasformiga bränslen och el där det passar bäst. Detta betänkande och det förslag som vi nu ställer oss bakom kommer att vara en liten pusselbit för att underlätta för det.


Anf. 142 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Jag hade inte tänkt att förlänga debatten väldigt mycket. Detta är ett ärende där vi i grunden är överens i samtliga partier i riksdagen även om det finns reservationer om en liten del av innehållet. Jag vill ändå yrka bifall till utskottets förslag i trafikutskottets betänkande och därmed till regeringens proposition samt avslag på reservationen.

När man lyssnar på debatten om det europeiska samarbetet nu för tiden märker man att den i hög grad präglas av det som är misslyckanden. Den präglas av diskussionen om brexit och om flyktingkrisen. Men jag skulle vilja säga precis detsamma som föregående talare: Detta är ett sådant ärende som visar på ett område där vi har god nytta av ett EU-samarbete och där vi tar små steg i rätt riktning.

Det är ett ärende som för de allra flesta glider igenom utan att man tittar på det. Men för mig som EU-förespråkare - som röstade ja i folkomröstningen när Sverige skulle gå med i EU och som fortfarande är förespråkare för ett EU-medlemskap - är det till stor del detta som EU-arbetet handlar om. Vi kan se till att det inom Europas gränser blir lite enklare att göra rätt och lite enklare att ta en riktning som blir gynnsam för vårt klimat.

Jag ska ta ett exempel. Jag brukar inte tycka att det är en speciellt smart idé att använda enbart privata erfarenheter som underlag till ett påstående, men jag ska ändå drista mig till att ta upp ett sådant exempel. För ungefär tio år sedan hade jag förmånen att köra gasbil. Jag fick en tjänstebil som var gasdriven. När man skulle köra gasbil i Sverige på den tiden gällde det att ha bra kontakter med andra som körde gasbilar, för en rätt stor del av tiden gick åt till att leta efter tankställen där man kunde tanka sin gasbil.

För alla dem som körde gasbil blev det en hobby, skulle jag vilja säga, att veta var det fanns tankställen som var de mest optimala. Det skilde sig åt. På ett gastankställe kunde man få in en viss mängd drivmedel i bilen, och på ett annat kunde man få in en helt annan mängd.

Anledningen till att jag berättar det här är att jag tror att detta är poängen när vi fattar sådana beslut som det vi nu fattar och där EU bedriver det arbete som de nu gör. Vi måste se till att miljöarbetet fungerar och att detta att köra gasbil och elbil inte blir någonting som är förunnat dem som är entusiaster eller experter. Vi måste göra det så enkelt att vem som helst kan välja, och väljer, de miljövänliga alternativen.

När jag läser följdmotionerna ser jag att det finns en del bra förslag. I den ena följdmotionen skriver man om miljömärkning och ursprungsmärkning. Det är bra. Regeringskansliet arbetar nu med dessa frågor. När man arbetar med de här frågorna tror jag att man hela tiden måste se till att man förenklar för konsumenterna när man standardiserar. Det gäller då även de konsumenter som inte är drivmedelsexperter och som inte är miljöbilsentusiaster. Vi måste göra det förmånligt för alla att enkelt kunna tanka alternativa drivmedel, biogas och CNG, och det handlar även om bilar med eldrift.

Detta förslag är ett sådant litet steg, men det är ett litet steg i en stor och viktig fråga. Det krävs dock också att man här inne i denna riksdag för en politik som gör att vi bygger ut antalet laddstationer och biodrivmedlen. Vi ska fortsätta med Klimatklivet, som denna regering nu så framgångsrikt har infört och där vi ökar satsningarna.

Det krävs också att vi vågar prioritera. Jag vänder mig framför allt till Moderaterna, som vill backa bandet när det gäller drivmedelsskatter. I stället för att prioritera de alternativa drivmedlen säger de: Vi ska nog ta tillbaka en del av skattehöjningen på fossila drivmedel, och vi ska subventionera dessa drivmedel mer.

Det krävs att vi både gör de ekonomiska incitamenten tydliga för att kunna köra på alternativa drivmedel och standardiserar så att det blir lätt att göra det i hela Europa.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson, Lars Mejern Larsson, Leif Pettersson och Suzanne Svensson (alla S).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2016-10-12
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om krav på installationer för alternativa drivmedel,
    2. lag om ändring i ellagen (1997:857).Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:186 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna

    2016/17:34 av Emma Wallrup m.fl. (V) och

    2016/17:35 av Per Klarberg m.fl. (SD).
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990014
    M720012
    SD03909
    MP23002
    C19003
    V19002
    L16003
    KD15001
    -0001
    Totalt26339047
    Ledamöternas röster